KEMIBOKEN B. 100 p. med laborationer. och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMIBOKEN B. 100 p. med laborationer. och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER"

Transkript

1 KEMIBOKEN B 100 p med laborationer och arbetsövningar HANS BORÉN MONIKA LARSSON TOR LIF SIGVARD LILLIEBORG BIRGITTA LINDH LIBER

2 Bildförteckning Lars Tunbjörk/Tiofoto 1 Eddie Granlund/Naturbild 16 Arne Björklund 21 A Gunnar Lundkvist, Flugan Grafisk form 22 Perstorp AB 26 J Forsberg/Naturfotograferna 35 Monika Larsson 37 Christer Hallgren/ Bildbyrån Göteborg 38 ö Erwin Bennedich 38 n Monika Larsson 48 Boliden Mineral 49 Pressens bild 59 Kenneth Bengtsson/Naturbild 69 Tord Nilsson 73 Tero Niemi/Naturbild 76 Rolf Nyström/Naturbild 81 Jean-Loup Charmet /Science Photo Library 86 Erwin Bennedich 88 Bengt Olof Olsson/Bildhuset 102 Astra Zeneca 106 Hans Borén 111 Peter Rosén/Norrlandia 112 Monika Larsson 114 Erwin Bennedich 115 ö Bertil Ericson/Pressens Bild 115 n Hans Borén 117 Hans Borén 121 Hans Borén 125 Bertil Ericson/Pressens Bild 133 Bernt Claesson/Pressens Bild 138 Hans Borén 142 Hans Borén 143 Monika Larsson 146 Science Photo Library/IBL, vänster 147 Jonas Frisén, KI, mitten, 147 Science Photo Library, höger 147 Ingvar Andersson/Pressens Bild 151 Erwin Bennedich 153 Erwin Bennedich 156 Joe McDonald/Naturbild 157 Erwin Bennedich 159 Erich Lessing/Magnum/IBL 168 Jörgen Wiklund/N 172 Dave Burges/gamma/IBL 177 Björn Tilly/Pressens Bild 179 Norenlind Nils-Johan/Tiofoto 191 Jack Mikrut/Pressens Bild 199 Barrington Brown /Science Photo Library 202 Jean-Loup Charmet /Science Photo Library 203 h Kenneth Bengtsson/Naturbild 211 Mikael Lundgren/Norrlandia 213 Kermani/Liaison/Gamma/IBL 216 Ingmar Holmåsen/N 217 ö Jörgen Bäckström 217 n Isaksson/Kemikontoret 218 ö Jorma Valkonen/IBL 218 n Stewart Fergusson/camera press/ibl 219 Erwin Bennedich 221 ISBN Hans Borén, Monika Larsson, Tor Lif, Sigvard Lillieborg, Birgitta Lindh och Liber AB Redaktör: Görel Ericsson Form och layout: A Gunnar Lundkvist/Flugan Grafisk Form Bildredaktör: Sanna Johansson, Bildresurs Illustratörer: Rune Andréasson, Piroska von Gegerfelt, Karl Jilg, Kalle Karlsson, Monika Larsson, Magnus Lif, Helena Lindvall, Martin Norin, Bengt Persson, Britt Wennström, Isak Wiström Omslagsbild: Photo Alto Tredje upplagan 1 Tryck: Centraltryckeriet Borås 2001 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BO- NUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Synpunkter och frågor som rör faktainnehåll, metodik etcetera kan lämnas direkt till förlaget. Liber AB, Stockholm tfn Kundtjänst tfn , fax e-post: kundtjanst.liberab@liber.se II

3 Förord Denna bok, KEMIBOKEN B 100 p, är avsedd för Kemi B på gymnasiet. Kursen omfattar 100 gymnasiepoäng. Kemi B bygger på Kemi A och är gemensam inom inriktningarna naturvetenskap och miljövetenskap i naturvetenskapsprogrammet. Inom inriktningen matematik och datavetenskap samt i teknikprogrammet ska eleverna erbjudas att välja kursen Kemi B. Boken kan användas inom andra gymnasieprogram och även eftergymnasiala utbildningar där eleverna har grundkunskaper motsvarande minst Kemi A. KEMIBOKEN B 100 p anknyter till framställningen i KEMIBOKEN A 100 p. Vissa delar av innehållet har redan i korthet behandlats i KEMIBOKEN A 100 p. I denna bok får dessa avsnitt en grundlig, mera utförlig behandling tillsammans med en kort repetition. Vår förhoppning är att KEMI- BOKEN B 100 p ska kunna användas direkt även i de fall motsvarande avsnitt i A-kursen studerats ytterst kort. I KEMIBOKEN B 100 p har vi efter grundlig bearbetning och uppdatering återanvänt delar av gamla KEMIBOKEN A och KEMIBOKEN B. Lärare som trivts med dessa böcker kommer att känna igen sig men också möta helt nya texter och illustrationer. Vi har tillvaratagit såväl våra egna erfarenheter som synpunkter från elever och lärarkollegor vid bearbetningen. Bilden som informationsbärare. Det finns forskning som talar för att elever behöver tydliga hänvisningar från text till bild och till experiment för att till fullo kunna utnyttja en genomarbetad visualisering av stoffet i en lärobok för sin inlärning. Därför har vi bemödat oss om att i texten ge upprepade hänvisningar till illustrationer för att leda eleverna till de bilder som rymmer särskilt mycket information. Vår bärande idé. Experimentet i centrum har alltid varit ledstjärnan i vår läroboksserie. Det experimentella arbetet, såväl demonstrationsförsök som elevernas egna experiment, ser vi som det viktigaste medlet att skapa intresse för kemi och ge underlag för den teoretiska framställningen. Experiment, liksom schematiska bilder, är ju också medel att visualisera teoretiska resonemang. Uppläggningen av Kemiboken B 100 p. Vår bok består av en teoridel, en laborationsdel samt arbetsövningar. Nyheter som gäller laborationerna presenteras i inledningen till dessa på sidan 225. För att länka samman kurserna har vi lagt in repetitionsrutor där vi sammanfattat grundläggande begrepp och fakta som introducerades redan under Kemi A. Beskrivningar av vissa analytiska metoder finns invävda i kapitel där de passar in i sammanhanget. Varje kapitel avslutas med Kemiforum. I Kemiforum finns intresseväckande artiklar som kan användas i samband med tematiska studier. Det förekommer även djupgående förklaringar av vissa företeelser och dessa bör kunna tillfredsställa de mest intresserade elevernas krav. Under rubriken Miniforum återfinns kommentarer till den teoretiska framställningen. Vi hoppas att Miniforum och Kemiforum ska underlätta för eleverna att infoga kemin i ett sammanhang som angår dem och väcka deras intresse. Varje större avsnitt avslutas med Sammanfattning och Begrepp. Uppgifter och Kemiforum finns sist i varje kapitel utom i det sista om Bioteknik. Artiklarna i Kemiforum är ämnade att exemplifiera spännande tillämpningar av kemin i vardagen, i industrin och vid forskningsfronten. Borlänge, Linköping och Stockholm i juni Författarna III

4 Innehåll 14 Hur fort och hur mycket? 1 Reaktioners hastighet 2 Hur mycket bildas vid en reaktion? 5 Lagen om kemisk jämvikt 6 Förändring av jämviktslägen 11 Hur påverkas jämviktslägen? 12 Begrepp 17 Sammanfattning 17 Uppgifter 18 KEMIFORUM 20 Blodets transport av gaser 15 Vatten mer än bara H 2 O 21 Vad är vatten? 22 Varför är ph 7,0 i rent vatten? 24 Syra- och baskonstanter 26 Sur, neutral eller basisk vattenlösning? 29 Natriumvätekarbonat hjälper mot sur mage 31 Vad har vi för nytta av titrerkurvor? 31 Hur fungerar indikatorer? 34 Motstånd mot ph-förändringar buffertlösningar 35 Vad är mineralvatten? 37 Hur hårt är vattnet? 38 Hur kan man avhärda vatten? 40 Omvänd osmos avsaltar vatten 41 Fällningstitrering på kloridjoner 43 Sammanfattning 44 Begrepp 45 Uppgifter 45 KEMIFORUM 47 Fosfater eller zeoliter vilket tvättmedel ska man välja? 16 Redox och energi 49 Reaktionsformler på nytt sätt 50 Från spänningsserien till elektrisk energi 52 Elektrodpotential 54 Redoxtitrering 58 Elektrokemiska processer i industrin 61 Sammanfattning 65 Begrepp 65 Uppgifter 66 KEMIFORUM 68 Bestämning av syrehalten i vatten Överspänning och kloralkalielektrolys 17 Struktur, egenskaper och reaktioner inom organisk kemi 69 Alkoholer 71 Fenoler är svaga syror 75 Etrar 75 Aldehyder och ketoner 76 Karboxylsyror och estrar 78 Fetter 81 Det organiska stamträdet 83 Isomeri 84 Hydrofila hydrofoba ämnen 87 Reaktionsmekanismer bokföring av elektroner 91 Reaktiviteten beror på strukturen 95 Laboratoriet industrin naturen 102 Sammanfattning 103 Begrepp 104 Uppgifter 104 KEMIFORUM 106 Xylocain Substitutionsreaktioner Aldolkondensation Historien urinämne Framtiden kronetrar 18 Analytisk kemi vilka ämnen och hur mycket? 111 Vilka ämnen och hur mycket? 112 Separationsmetoder 114 Kromatografi 116 IV

5 Spektroskopi analys med ljus 126 Sammanfattning 136 Begrepp 136 Uppgifter 137 KEMIFORUM 138 Kriminalteknik att fria eller fälla med kemi NMR-spektroskopi ger strukturinformation Analytiska kemister jagar storlangare 19 Biomolekylerna de livsviktiga molekylerna 145 Allt liv är variationer på samma tema 146 Cellen är reaktionskärlet 147 Kolhydrater 150 Lipider 155 Aminosyror, peptider och proteiner 159 Enzymer är proteiner 168 Sammanfattning 173 Begrepp 174 Uppgifter 174 KEMIFORUM 175 Insulin ett protein för sockerkontroll Prioner och galna kor proteiner som smittämnen 20 Liv och energi 179 Energi och metabolism 180 Skyttlar i metabolismen 181 Glukoskatabolismen 185 I citronsyracykeln oxideras pyruvatjoner 187 Andningskedjan ger energi 188 ATP-utbytet vid fullständig nedbrytning av glukos 189 Nedbrytningen av fett ger energi 190 Fotosyntesen basen för vår föda 191 Sammanfattning 194 Begrepp 194 Uppgifter 195 KEMIFORUM 196 Matspjälkningen 21 Generna styr cellen 199 DNA överför ärftlig information 200 Den genetiska koden 204 Sammanfattning 207 Begrepp 207 Uppgifter 207 KEMIFORUM 208 PCR DNA-kopiatorn Ett exempel från kriminaltekniken HUGO och människans gener Vägen fram till HUGO-projektet 22 Bioteknik 213 Gammal och ny bioteknik 214 Genteknik 214 Miljöbioteknik 219 Bioteknik i industrin 221 Gen-etik 223 Sammanfattning 224 Förord till laborationer 225 Laborationer 226 Arbetsövningar 261 Svar till uppgifterna 271 Register 283 Tabeller 288 Förteckning över laborationer och arbetsövningar 296 Periodiska systemet omslagets insida V

6 VI

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(5) Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits Kurskod: ÖÄ6501 Utbildningsområde:

Läs mer

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural

Läs mer

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying

Läs mer

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Moment Delprov Lärandemål

Moment Delprov Lärandemål Moment Delprov Lärandemål 1. Allmän kemi, 7,5 hp 1 1,2 2 12, 20 3 11 2. Fysikalisk kemi, 7,5 hp 4 1, 3 5 12, 20 6 13 3. Organisk kemi, 7,5 hp 7 1, 4 8 12, 20 9 13, 16 4. Grundläggande biokemi, 7,5 hp 10

Läs mer

Kemi. Kursplan för år 6-9 00-06-14

Kemi. Kursplan för år 6-9 00-06-14 Kemi. Kursplan för år 6-9 00-06-14 År 6-9 Säkerhetsföreskrifter Tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt Använda laborationsutrustning på ett säkert sätt Ställa hypotes, undersöka och dra slutsats År

Läs mer

MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1

MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 3000 MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 ISBN 978-91-47-11706-2 2016 Jan-Olof Andersson, Rolf

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK20 Basår: Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Matematikboken UTMANINGEN. Lennart Undvall Kristina Johnson Conny Welén

Matematikboken UTMANINGEN. Lennart Undvall Kristina Johnson Conny Welén Matematikboken UTMANINGEN Lennart Undvall Kristina Johnson Conny Welén ISBN 978-91-47-08519-4 2011 Lennart Undvall, Kristina Johnson, Conny Welén och Liber AB Projektledare och redaktör: Sara Ramsfeldt

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK00 Naturvetenskapligt basår, Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP120 Biokemi med grundläggande kemi, 15 högskolepoäng Biochemistry with Basic Chemistry, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för nutrition och

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2

PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2 H2ooo LÄRARHANDLEDNING PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2 att utveckla kundrelationerna Mats Erasmie Anders Pihlsgård LÄRARHANDLEDNING MED LÖSNINGAR H2000 Personlig försäljning 2 att utveckla kundrelationerna Lärarhandledning

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning

Människokroppens kemi. Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Människokroppens kemi Upprop Kursintroduktion Kompendieutdelning Föreläsning: Kemisk bindning Kursens mål Ge baskunskaper i allmän kemi, medicinsk kemi samt oral biokemi som är nödvändiga för de fortsatta

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits 1(7) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker,

utvecklar förståelse av sambandet mellan struktur, egenskaper och funktion hos kemiska ämnen samt varför kemiska reaktioner sker, Kemi Ämnets syfte Utbildningen i ämnet kemi syftar till fördjupad förståelse av kemiska processer och kunskap om kemins skiftande tillämpningar och betydelse inom vardagsliv, industri, medicin och livsmiljö.

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Från vardagsförståelse till kemiska begrepp

Från vardagsförståelse till kemiska begrepp Från vardagsförståelse till kemiska begrepp Vivi Ann Långvik, KRC, Stockholms universitet www.krc.su.se David Ausubel: The most important single factor influencing learning is what the learner already

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015 Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Utveckla dina FÖRMÅGOR

Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Odd Fellow Logen 61 Karlavagnen

Odd Fellow Logen 61 Karlavagnen ALM GÖTE Arb.tel. Född 1934-01-13 MYNTGATAN 1 L Mob.tel. 070-6204379 Invigd 2002-11-27 93148 SKELLEFTEÅ Bost.tel. 0910-13508 E-post gote.alm@myntet.ac ANDERSSON ERIC Arb.tel. Född 1928-12-03 STRANDGATAN

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019. Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap och samhälle Att testa dna med självtester Elevens idé Samir har följt samhällsdebatten

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik.

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik. Examensarbete för Särskild Lärarutbildning (SÄL) 40p: Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik. Jens Jakobsson HT03 Handledare: Lektor Ann Erlandsson Bengt Araldsson 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits

Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying Course, Technical Profile, One Year, 60 Credits 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för naturvetenskap och teknik Tekniskt basår, 60 högskolepoäng Qualifying

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24

Läs mer

Biologisk kemi 7,5 hp HX 1001 Introduktionskurs i kemi, 1,5 hp HX januari- 11 mars 2014

Biologisk kemi 7,5 hp HX 1001 Introduktionskurs i kemi, 1,5 hp HX januari- 11 mars 2014 KTH syd:högskoleingenjörsutbildningen Biologisk kemi 7,5 hp HX 1001 Introduktionskurs i kemi, 1,5 hp HX 1000 20 januari- 11 mars 2014 Kursansvarig: Maura Heverin (Tel: 585 87810, e-post: maura.heverin@ki.se)

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Samlad bedömning för: Kurs: Kostvetenskap A Kurskod: 2KN001 Start och slutdatum:

Samlad bedömning för: Kurs: Kostvetenskap A Kurskod: 2KN001 Start och slutdatum: Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Kostvetenskap A Kurskod: 2KN001 Start och slutdatum: 140120 140606 Antal registrerade på kursen: 35 Datum för möte (programsamordnare,

Läs mer