KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019

Transkript

1 KK-stiftelsens höstlansering 18 september 2019

2 Inledning Eva Schelin, vd

3 Dagens utlysning livesänds: Kl. 14 Kaffe & kaka finns framdukat Synergi Forskningsprofiler Utvärderingar av fyra profiler NU Expertkompetens Avans KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer Mats Waltré Mats Waltré Stefan Östholm Linda Assbring Olle Vogel Olle Vogel Mats Waltré Möjlighet till frågor kring programutlysningarna

4 Webb-enkät Du som inte fått den, mejla mig så får du länken:

5 Synergi Mats Waltré

6 Programmets syfte och mål Syfte Synergi ska vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera och utveckla sin verksamhet. Mål Att lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning. Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering.

7 Programmet Synergiansökan ska utgöras av den samlande synergidelen samt minst 3 särskilda och preciserade delprojekt. Delprojekten ska både vara tillräckliga och nödvändiga för att besvara synergins kärnfråga. Delprojektens inbördes storlek och placering i tid bestämmer den sökande utifrån vad som bäst passar kärnfrågan för Synergi. En Synergi kan inbegripa flera ämnesområden. Det viktigaste arbetet, om än inte alltid det mest omfattande, sker inom Synergidelen av projektet

8 Villkor Projekttid 3-4 år Maxbelopp 12 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelsen o Totalbeloppet måste matcha, men inte för varje enskilt delprojekt. Lärosätets bidrag o KK-stiftelsen välkomnar men ställer inte ett formellt krav på att lärosätet ska medfinansiera. Minst 50 % av tid finansierad av KK-stiftelsen måste utgöras av disputerad personal.

9 Ansökningar och beviljade alla år ( ) BTH DU GIH HH HiB HiG HiS HKr HV JU Kau Lnu MaU Mdh Miun SH ÖrU Ansökningar Beviljade

10 Högskolan Väst Utveckling av additiv tillverkning med laser och tråd för tillverkning av högpresterande komponenter Svetsbaserad additiv tillverkning (Tapertech) Högskolan i Borås Datadriven Högskolan i Halmstad innovation Självövervakning för innovation Design av öppna och självorganiserande mekanismer för hållbar Mobility as a Service (OSMaaS) Säkerhet hos sammankopplade intelligenta fordon i smarta städer 37 pågående synergiprojekt (25 35 mnkr/projekt) Högskolan i Skövde Programvarusystem inom komplexa tillämpningsområden (LIM-IT) Fusion av Big Data (BISON) Storskalig biologisk data för att identifiera och validera biomarkörer (BioMine) Självövervakning för innovation, automatisk analys av data (SeMi) Virtuell Ergonomi Malmö universitet Icke-invasiv monitorering av hudsjukdomars progression och läkning Biomarkörer för och behandling av polymikrobiella infektioner Karlstads universitet Kvalitetskontroll och rening av nya biologiska läkemedel (BIO-QC) Multilager-barriärbestrykningar för fiberbaserade förpackningsmaterial Utmattning och slitage i tillverkningsindustrin TRUEDig AMHIPP Blekinge tekniska högskola Med människan i centrum för nya visuella och interaktiva tillämpningsprogram Örebro universitet Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom Bioindikatorer och maskininlärning för att förbättra vattenkvalitetsanalyser Individualiserade behandlingsstrategier vid Irritabelt Tarm Syndrom Nya metoder för förbättrad riskanalys av kemikalier Förutse inflammatoriska komplikationer Mälardalens högskola Heterogena system - integration av mjukvara och hårdvara (HERO) SACSys FIESTA ACICS GIH Fysiskt aktivitetsmönster och hälsosamma hjärnfunktioner Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar Södertörns högskola Att återskapa förorten i fragmenterade landskap Jönköping University Lean och hållbar, design och tillverkning av gjutjärnskomponenter Linnéuniversitetet Programvaruteknik för självadaptiva system KL-träbaserade byggsystem Mittuniversitetet Trådlösa sensornätverks-teknik (ASIS) Energiapplikationer för elektroniska plattformar (LEAP) Eko-vänliga, hållbara förpackningsmaterial (e2cmp)

11 Programmet, sammanfattning I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde

12 Tidplan och kontaktuppgifter Tidplan Datum för intresseanmälan , ej obligatorisk en möjlighet för de som önskar mer information, mer dialog Deadline för ansökan , 1500 Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020 Hearing och bedömarmöte hålls i maj 2020 Beslut meddelas i juni 2020 Projektet ska påbörjas tidigast , senast Kontaktuppgifter Linda Assbring linda.assbring@kks.se Birgitta Olsson birgitta.olsson@kks.se

13 Kärnfrågan

14 Budskap om - Synergi - kärnfrågan - kriterier - 12 mnkr - nödvändigt och tillräckligt - samt ex på avslag

15 Synergi

16 Etymologi, synergi On-line etymology dictionary 1650s, "cooperation," from Modern Latin synergia, from Greek synergia "joint work, a working together, cooperation; assistance, help," from synergos "working together," related to synergein "work together, help another in work," from syn- "together" + ergon "work". Jmf: syn-tes, en-ergi, verk, yrke Antonymer: dysergi, dåligt arbete anergi, den del av energi som inte kan förvandlas till arbete

17 Vad är synergi? Wiki samverkan mellan olika faktorer (t.ex. ämnen, organisationer eller personer), där resultatet är större än summan av varje enskild dels verkan

18 Anergi eller dysergi Projekt + Projekt Synergi

19 Synergi är alltså inte ett paraply för löst sammanhängande projekt och inte heller ett stort projekt med några olika arbetspaket (wp)

20 Kärnfrågan

21 Exempel på Kärnfråga (från intresseanmälningarna till Synergi 14) Helt frånvarande som vädjande om förståelse området är viktigt för den fortsatta utvecklingen som en rubrik eller ett tema (vanligt) t ex: Laminär strömning i vattenkraftdammar som med flera forskningsfokus som investigate och investigate som fördjupa forskningsaktiviteter inom som kärnfrågan gömd i ett övergripande mål men också som en fråga: How can?, How to?, How should?, Can xxx contribute to

22 Och då kanske också Y Problemområde För att besvara frågan måste X lösas Liksom Y Och Z En kärnfråga Med X, Y (Y ) och Z bearbetas kärnfrågan

23 Lärosätet Kompetens B Eureka! - här finns en kärnfråga att hitta! Kompetens A Kompetens C

24 Dvs, det är en mer framgångsrik väg att söka kompetenser till en fråga än att söka en fråga till kompetenser

25 Kriterier

26 Bedömningskriterierna - handlar till övervägande del om synergiaspekten Vetenskaplig kvalitet Synergin Hur väl kopplar kärnfrågan till relevant forskningsfront? Varje enskilt delprojekts vetenskaplighet bidrag till synergin (hur väl kopplar den vetenskapliga frågeställningen till synergins mål)? Per delprojekt Hur god är kännedomen om relevant forskning? Hur väl kopplar den vetenskapliga problemställningen till denna? Hur tydliga och realistiska är de vetenskapliga målen? Hur tydliga och relevanta är de vetenskapliga metoderna? Hur hög är den vetenskapliga kompetensen i projektgruppen? Nytta för näringslivet Synergin Hur relevant är kärnfrågan i relation till deltagande företags behov? Per delprojekt Företagens nytta av de enskilda delprojekten de deltar i? Förväntade resultat och effekter Synergin I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till positionering av forskningen vid lärosätet? I vilken utsträckning förväntas synergin bidra till utveckling och förnyelse av forskningsområden? I vilken grad genererar synergin vetenskapliga resultat av god kvalitet (t.ex. vetenskapliga publikationer)? Genomförande Synergin Väl definierad kärnfråga samt målbeskrivning för projektet. Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt formulerats utifrån behovet att besvara kärnfrågan. Projektledning Realism i projektplan (helheten) Per delprojekt Tydlighet i hur varje enskilt delprojekt på ett avgörande sätt genererar resultat för att kärnfrågan ska besvaras. Hur väl är arbetet i delprojektet planerat och organiserat, med särskilt fokus på det enskilda delprojektens förväntade bidrag? Hur väl överensstämmer budget med projektplan? BILD 26

27 Tänk på att Synergin är det viktigaste

28 12 mnkr

29 Lärosätet Eureka! Kompetens B - här finns en kärnfråga att hitta! Kompetens A Kompetens C

30 Som kontrast till 12 mnkr två roliga exempel I Synergi 17 fanns två ansökningar som beviljades som hade lagt upp designen bortom minimikraven: Örebro universitet Inflammation och lipider vid vaskulär sjukdom KK-stiftelsen 10,2 mnkr (exkl OH) lärosätet 5,8 mnkr näringslivet 12,2 mnkr offentliga aktörer 2 mnkr GIH Fysisk aktivitet för hälsosamma hjärnfunktioner bland skolungdomar KK-stiftelsen 11,9 mnkr (exkl OH) lärosätet 4,1 mnkr näringslivet 15 mnkr ideella aktörer 3,8 mnkr

31 Tänk på att Synergin är det viktigaste

32 nödvändigt och tillräckligt

33 Programmet, sammanfattning I ett synergiprojekt är den koordinerande faktorn en kärnfråga De olika delprojektens utformning och mål bestäms av kärnfrågan Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan Det är inte ett krav att Synergi måste vara inom ett (1) ämnesområde

34 Mål: en plats att sitta på ovan mark (som dessutom är portabel) Idé: att det kan lösas med stycke att sitta på Men hur? med stöd kanske?

35 Delprojekten ska både vara nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan Nödvändigt, men inte tillräckligt: Inte tillräckligt och delvis onödigt: Tillräckligt, men allt är inte nödvändigt

36 Delprojekten är både nödvändiga och tillräckliga för att besvara kärnfrågan: hur kan vi bygga en sits ovan mark vilken också är portabel

37 Exempel på avslagsmotiveringar

38 När kärnfrågan är så vag att delprojektens relevans inte går att bedöma Den vetenskapliga kärnfrågan är otydligt formulerad, vilket leder till att det förväntade vetenskapliga bidraget och allmängiltigheten är oklara. Den vetenskapliga kärnfrågan "How can?" är otydligt formulerad och det är oklart hur de olika delprojekten kommer att bidra till synergin. Kärnfrågans formulering är oklar och state-of-the-art inom området behandlas mycket kortfattat. Detta leder till att ansökan är oklar avseende det vetenskapliga bidraget. Det framgår inte hur delprojekt ett och tre kommer att bidra till synergin. Den övergripande forskningsfrågan är relevant men relativt bred, vilket gör den svårt att besvara inom ramen för projektet.

39 men även delprojektens särskilda bidrag ska gå att bedöma Kärnfrågan är definierad i mycket generella termer och målbeskrivningen blir därefter relativt vag. Det framgår inte hur de tre delprojektens mål ska integreras till en helhet i synergiprojektet. Synergiprojektets mål som helhet är bra beskrivet, men det saknas en tydlig koppling till delprojekten. Beskrivningen av synergidelen är svag. Projektet verkar bestå av ett antal löst sammanhängande delprojekt. Synergin är oklar och det är inte tydligt hur delprojekten bidrar till helheten. Kärnfrågan är alltför bred och ospecifik, vilket bidrar till att delprojektens koppling till synergin blir otydlig. Intrycket blir att delprojekten är nödvändiga för att besvara synergifrågan men att de sannolikt inte är tillräckliga för att göra det. Ansökan är dock svårläst och är alltför bred i sin omfattning. Den påminner mer om en ambition att utveckla ett tema än en synergi.

40 Tänk på att Synergin är det viktigaste

41 Forskningsprofiler Mats Waltré

42 Programmets syfte och mål Syfte Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet. Mål Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

43 18 pågående forskningsprofiler mnkr vardera Karlstads universitet Tjänsteinnovationer för uthålliga affärer Högkvalitativa nätverks-tjänster i en mobil värld Högskolan i Skövde Virtuella fabriker och kunskapsdriven optimering Högskolan Väst SUMAN Next + Additiv tillverkning och högtemperaturmaterial Högskolan i Halmstad CAISR - Centrum för tillämpade intelligenta system Mittuniversitetet Nästa generations Industriella IoT (NIIT) Örebro universitet Samspelet mellan kost, tarm och hjärna Environmental Forensic nya lösningar för hållbar användning av kemikalier Semantiska robotar Mälardalens högskola DPAC Tillförlitliga plattformar för autonoma system och styrning Inbyggda sensorsystem för hälsa Jönköping Framtidens University energi CompCAST+ Högpresterande komponenter genom gjutning Malmö universitet IOTAP - Internet of Things and People Biobarriärer hälsa, besvär, läkning Blekinge tekniska högskola Modelldriven utveckling och beslutsstöd Framtidens mjukvaruutveckling, OmTänkt Skalbara resurseffektiva system för analys av stora datamängder

44 Villkor Projekttid 6-8 år Maxbelopp 40 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen Näringslivets bidrag ska vara lika stort som det från KK-stiftelsen o I ansökan ska näringslivets planerade medfinansiering för forskningsprofilens första halva redovisas, dvs. minst miljoner kronor beroende på sökt belopp. Resterade medfinansiering redovisas till KKstiftelsen inför den senare halvan av profilen. Lärosätets bidrag o KK-stiftelsen ställer avsevärda krav på lärosätets direkta medfinansiering av forskningsprofilen.

45 Tänk särskilt på Viktigt att våga ta för sig : Formulera en vetenskaplig ambition Utforma plan för vetenskaplig positionering; vilka nätverk och samarbetspartners akademiska och företag Utarbeta en publiceringsstrategi; vilka tidskrifter, vilka konferenser, etc Säkra återväxten i forskningsprofilen Anställ yngre forskare; post-docs med fast anställning som mål, t.ex. biträdande lektorat, lektorat Stöd karriärutveckling Forskningsprofilen som en ryggrad för ytterligare anknytande verksamheter, t.ex. Företagsforskarskolor, Professionell licentiat, utbildning på avancerad nivå, kompetensutveckling för näringslivet etc

46 Tidplan och kontaktuppgifter Tidplan Ta kontakt och för ett samtal om upplägg, villkor etc. (ingen obligatorisk intresseanmälan!) Deadline för ansökan Granskning av internationell expertis och bedömargrupp våren 2020 Hearing för sökande under våren 2020 Beslut meddelas i juni 2020 Projektet ska påbörjas tidigast , senast Kontaktuppgifter Stefan Östholm stefan.ostholm@kks.se Åsa Ödling asa.odling@kks.se

47 Utvärderingar av fyra profiler Stefan Östholm

48 Utvärdering av fyra forskningsprofiler - CAISR, Högskolan i Halmstad - Future Energy, Mälardalens Högskola - NGBI, Örebro Universitet - SISB, Karlstads Universitet

49 Forskningsprofil - syfte och mål Syfte Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet. Mål Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

50 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Frågeställningar Har forskningsmedlen bidragit till att bygga upp en forskningsmiljö med internationell genomslagskraft? Har forskningen haft betydelse och skapat ekonomiska mervärden för näringslivet? SISB NGBI Hur har samarbetet mellan lärosäten och näringslivet fungerat? FUTURE ENERGY CAISR 50

51 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Tillvägagångssätt Dokumentstudier Webenkät till företag Platsbesök Bibliometri SISB NGBI Analys av deltagande företag FUTURE ENERGY CAISR 51

52 Utvärdering av fyra forskningsprofiler CAISR 52

53 Utvärdering av fyra forskningsprofiler CAISR Centrum för forskning på tillämpade intelligenta system vid Högskolan i Halmstad. Verksamheten bygger i stor utsträckning vidare på KK-profilen CERES där forskning bedrevs inom inbyggda system. Profilen tillhör forskningsmiljön Embedded and Intelligent Systems Research (EIS) och omfattar forskning med inriktning på intelligenta fordon och hälsoteknik. Forskningsområdena tangerar högskolans profilområden hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen. Övergripande fokus är även medvetna intelligenta system: Human aware systems Situation aware systems Self-aware systems CAISR 53

54 Utvärdering av fyra forskningsprofiler CAISR samverkar med relativt små, regionala företag Högst 9 anställda anställda anställda Minst 250 anställda 54

55 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta 55

56 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivets insatser 56

57 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Bemanningsutveckling Bemanningen har nästan fördubblats från 28 till 53 individer där post-docs har stått för den största delen av ökningen Indexerad bemanningsutveckling /

58 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Produktion av vetenskapliga artiklar Antal publikationer Fram till år 2014 ökade produktionen av vetenskapliga artiklar stadigt. Därefter har den årliga produktionen uppvisat en svagt nedåtgående trend. Forskningsfokus Den vetenskapliga produktionen inom CAISR kännetecknas av tekniska ämnesområden som Computer Science, Engineering och Mathematics Start CAISR Samtliga publikationer 41 Computer Science 43% Engineering 22% Mathematics 8% Biochemistry, Genetics etc. Physics and Astronomy 4% 4% 20 Vetenskapliga publikationer (indexerade i Scopus) Medicine Social Sciences 3% 3% 10 Materials Science 2% Chemistry 1% 0 Other 8% % 10% 20% 30% 40% 50% 58

59 Utvärdering av fyra forskningsprofiler CAISR levererar något lägre genomslagskraft än andra KKprofiler Den vetenskapliga genomslagskraften är 12 procent lägre än genomsnittet för Sverige och 10 procent under det nordiska genomsnittet. Publikationer producerade inom CAISR citeras dock 9 procent högre än OECD-genomsnittet. 1,25 1,00 0,75 Vetenskaplig genomslagskraft (impact) 1,04 1,05 0,88 0,90 1,09 1,14 CAISR KK-Profiler Genomsnitt som benchmark CAISR ligger något under den genomsnittliga citeringsgraden för KK-profiler. 0,50 0,25 0,00 Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus,

60 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Nätverksmönster Universitet Företag Andra organsiationer Kaunas University of Technology CAISR har samverkat med 111 unika organisationer vid produktion av vetenskapliga artiklar: 60 universitet, 20 företag, 1 sjukhus, samt 21 andra typer av forskningsinstitutioner Profilen samverkar primärt med Kaunas University of Technology i Litauen (39 publikationer). Dessutom sker stor samverkan med RISE Viktoria samt Volvo. Högskolan i Halmstad RISE Viktoria Volvo Källa: DAMVAD Analytics, CAISR och Scopus,

61 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta Vilken kvalitet bedömer du att den akademiska forskningen som bedrivs inom ramen för CAISR har? - 1 motsvarar låg kvalitet och 7 motsvarar hög kvalitet. 5,7 Relativt små samverkanspartners. Potential för stor marginalnytta för små företag om de kan ta till sig resultaten. Utmaningar för vissa företag att ta till sig och utnyttja resultat pga personalomsättning och att marknaden ej bedömts som mogen. Mervärdet överstiger kostnaderna, men bidraget till företagens utveckling något lägre än för andra profiler. Hur bedömer du att kostnaderna för att delta i CAISR förhåller sig till de mervärden som deltagandet skapat? - 1 motsvarar att kostnaderna påtagligt överstiger mervärdet och 7 motsvarar att mervärdet påtagligt överstiger kostnaderna. Bedömer du att företagets insats inom CAISR på ett avgörande vis bidragit till företagets utveckling inom CAISRs fokusområde? - 1 motsvarar inget bidrag och 7 motsvarar ett mycket stort bidrag. 4,3 5,9 Antal företag som svarat på enkäten: 7 av 7. Hade resultaten som uppnåtts varit möjliga att uppnå för företaget utan att delta i CAISR? - 1 motsvarar små möjligheter och 7 motsvarar goda möjligheter. 4,1 Medelvärde KK-profiler 61

62 Utvärdering av fyra forskningsprofiler 62

63 Utvärdering av fyra forskningsprofiler 63

64 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Future Energy 64

65 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Future Energy Profilen bedrivs inom Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling vid Mälardalens Högskola. Forskning som syftar till att utveckla energisystem genom att öka och effektivisera förnybar energi i form av biogas, solenergi och bioavfall. Forskningen inom Future Energy bedrivs utifrån tre övergripande spår: Förnybar energi forskning inom områden såsom biomassa och bioenergi samt solenergi. Energieffektivisering och minskade utsläpp - integrering av ny teknik i energisystem för att öka effektiviteten och minska utsläpp. Simulering och optimering för industrin - metoder för modellbaserad diagnos, beslutsstöd, optimering och styrning inom industrin. FUTURE ENERGY 65

66 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Hög andel stora företag som samverkanspartners Högst 9 anställda anställda anställda Minst 250 anställda 66

67 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta 67

68 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivets insatser 68

69 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Bemanningsutveckling Bemanningen har ökat från 20 till 39 individer där post docs / forskare står för den största delen av ökningen Indexerad bemanningutveckling /

70 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Stabil tillväxt i forskningsproduktionen Utveckling för publiceringar inom profilen Stabil tillväxt i publikationer, och tydligt fokus på publicering av (indexerade) vetenskapliga artiklar. Forskningsfokus inom profilen 85 procent av de vetenskapliga publikationerna indexerade i Scopus är utgivna inom något av forskningsfälten Energy, Engineering eller Environmental Sciences Start Future Energy Samtliga publikationer Vetenskapliga publikationer (indexerade i Scopus) Energy Engineering Environmental Science Chemical Engineering Chemistry Mathematics Materials Science Agricultural and Biological Sciences Social Sciences Other 4% 2% 1% 1% 1% 1% 5% 22% 21% 41% Källa: DAMVAD Analytics, Future Energy och Scopus,

71 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Future Energy uppnår god genomslagskraft Den vetenskapliga genomslagskraften för Future Energy ligger två procent över genomsnittet för Sverige, vilket är på samma nivå som det nordiska genomsnittet inom samma forskningfält och period ( ). Genomslagskraften är i nivå med medelvärdet för KK-profiler. Dock är variationen stor mellan olika publikationer. 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Vetenskaplig genomslagskraft impact 1,02 1,01 1,00 1,02 1,05 Future Energy Medelvärde för KK-profiler Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD 1,11 Genomsnitt som benchmark = 1 Källa: DAMVAD Analytics och Scopus,

72 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Brett samarbete med internationella institutioner Tianjin University Universitet Andra organisationer Företag Future Energy har en primär samarbetspartner i form av KTH (178 publikationer) Tsinghua University KTH Dessutom finns en rad internationella i huvudsak kinesiska samarbetspartners, där Tianjin University utmärker sig som den största partnern med 44 sampubliceringar. Relativt många författare (sex stycken) per publikation. Mälardalens Högskola Ett annat karakteristika av publikationerna som produceras inom Future Energy är att endast 10 procent är författade av enbart forskare vid Mälardalens Högskola. East China Univ. of Sci. & Tech. Källa: DAMVAD Analytics och Scopus,

73 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta Vilken kvalitet bedömer du att den akademiska forskningen som bedrivs inom ramen för Future Energy har? - 1 motsvarar låg kvalitet och 7 motsvarar hög kvalitet. 6,0 Stora aktörer, vilket innebär att små effektiviseringsförbättringar kan ge stora effekter. Stark förankring och engagemang hos partners. Hur bedömer du att kostnaderna för att delta i Future Energy förhåller sig till de mervärden som deltagandet skapat? - 1 motsvarar att kostnaderna påtagligt överstiger mervärdet och 7 motsvarar att mervärdet påtagligt överstiger kostnaderna. 5,0 Bra exempel på profilprojekt där hög vetenskaplig kvalitet kombineras med näringslivsnytta. Antal företag som svarat på enkäten: 4 av 9 Bedömer du att företagets insats inom Future Energy på ett avgörande vis bidragit till företagets utveckling inom Future Energys fokusområde? - 1 motsvarar inget bidrag och 7 motsvarar ett mycket stort bidrag. 5,3 Hade resultaten som uppnåtts varit möjliga att uppnå för företaget utan att delta i Future Energy? - 1 motsvarar små möjligheter och 7 motsvarar goda möjligheter. 4,0 Medelvärde KKprofiler 73

74 Utvärdering av fyra forskningsprofiler NGBI 74

75 Utvärdering av fyra forskningsprofiler NGBI Profilen är verksam vid Örebro Universitet Forskningen inom profilen är primärt inriktat på att studera samspelet mellan kost-tarmbakterier-tarm-hjärna. 1. Forskningsprojekt som befinner sig före introduktion på en marknad precompetitive 2. Forskningsprojekt som befinner sig nära introduktion på marknaden eller kan introduceras competitive NGBI Särskilt fokus ligger på mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Nio forskningsgrupper med varierande inriktning. 75

76 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Relativt stora samverkanspartners Högst 9 anställda anställda anställda Minst 250 anställda 76

77 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta 77

78 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivets insatser 78

79 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Bemanningsutveckling Bemanningen har ökat från 24 till 61 individer där seniora forskare och doktorander står för den största ökningen Indexerad bemanningsutveckling /

80 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Stabil tillväxt i forskningsproduktionen Utveckling för publiceringar inom profilen Forskningsfokus inom profilen Stabil tillväxt i antalet publikationer och fokus på internationell publicering inom NGBI. Sju av tio vetenskapliga publikationer indexerade i Scopus är utgivna inom ämnesområdena Medicine och Biochemistry, Genetics & Molecular Biology Start NGBI Samtliga publikationer Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus) Medicine Biochemistry, Genetics and Agricultural and Biological Sciences Immunology and Microbiology Neuroscience Psychology Nursing Environmental Science Multidisciplinary 5% 5% 3% 3% 3% 2% 2% 16% 55% Källa: DAMVAD Analytics, NGBI och Scopus,

81 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Vetenskaplig genomslagskraft Den vetenskapliga genomslagskraften för NGBI ligger under genomsnittet för Sverige samt andra nordiska länder (justerat för forskningfält och publiceringsår). Nivån är dock högre än andra OECD-länder. 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,83 Vetenskaplig genomslagskraft impact 1,01 1,02 0,96 Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD 1,24 1,11 NGBI Genomsnitt som benchmark = 1 81

82 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Publiceringsnätverk Universitet Andra organisationer Företag NGBI har fyra primära samarbetspartners avseende vetenskaplig produktion: Karolinska Institutet (125 publikationer), University College London (62 publikationer), Karolinska Universitetssjukhuset (48 publikationer), samt Örebro Läns Landsting (42 publikationer). Samarbetsmönstret för NGBI präglas av att relativt många författare, och därmed forskningsinstitutioner, är involverade i produktionen av vetenskapliga artiklar. Ett annat kännetecken är att endast sex procent av publikationerna är författade av forskare som endast är verksamma internt inom NGBI. Örebro Läns Landsting Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Örebro Universitet University College London Källa: DAMVAD Analytics och Scopus,

83 Utvärdering av fyra forskningsprofiler 83

84 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta Vilken kvalitet bedömer du att den akademiska forskningen som bedrivs inom ramen för NGBI har? - 1 motsvarar låg kvalitet och 7 motsvarar hög kvalitet. 6,0 Typexempel på studie: NGBI testar effekter av ny probiotika i ett randomiserat experiment. Tydlig näringslivsnytta. Företagens direkta involvering i studierna är dock relativt passivt, vilket exempelvis speglas i låg sampubliceringsgrad. Hur bedömer du att kostnaderna för att delta i NGBI förhåller sig till de mervärden som deltagandet skapat? - 1 motsvarar att kostnaderna påtagligt överstiger mervärdet och 7 motsvarar att mervärdet påtagligt överstiger kostnaderna. Bedömer du att företagets insats inom NGBI på ett avgörande vis bidragit till företagets utveckling inom NGBIs fokusområde? - 1 motsvarar inget bidrag och 7 motsvarar ett mycket stort bidrag. 4,3 3,7 Antal företag som besvarat enkäten: 3 av 6. Hade resultaten som uppnåtts varit möjliga att uppnå för företaget utan att delta i NGBI? - 1 motsvarar små möjligheter och 7 motsvarar goda möjligheter. Medelvärde KK- 5,3 profiler 84

85 Utvärdering av fyra forskningsprofiler SISB 85

86 Utvärdering av fyra forskningsprofiler SISB Forskningsprofilen är kopplat till forskningsmiljön Centrum för Tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet. Verksamheten inom SISB har syftat till att förstå och kartlägga tjänsteinnovationers beståndsdelar, samt identifiera hur tjänsteinnovationer på olika vis förändrar detaljhandeln och tillverkningsindustrin i grunden. Hitta tjänstesektorns DNA Forskningen bedrivs utifrån tre olika spår: Stimulering hur kan tjänsteutveckling stimuleras? Realisering hur kan tjänsteutveckling realiseras? Värdeupptagning hur kan avkastning på tjänsteutförandet öka? SISB 86

87 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Fördelning av samverkanspartners storlek Högst 9 anställda anställda anställda Minst 250 anställda 87

88 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta 88

89 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivets insatser 89

90 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Utveckling för bemanning 2011 var sex individer aktiva inom SISB, att jämföra med 16 individer år Under 2016 fanns det tre doktorander inom SISB - under 2018 fanns dock inga kvar. Professorer står för den största delen av ökningen. Indexerad bemanningsutveckling

91 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Stabil tillväxt i forskningsproduktionen Utveckling för publikationer Stabil tillväxt av antalet publikationer inom miljön Forskningsfokus 67 procent av de publikationerna som är indexerade i Scopus är utgivna inom forskningstemat Business, Management & Accounting. 50 Samtliga publikationer Business, Management and 67% 40 Economics, Econometrics and 5% Vetenskapliga publikationer (Indexerade i Scopus) Social Sciences Agricultural and Biological Computer Science 4% 4% 4% 10 Decision Sciences 4% Engineering Nursing Other * 4% 3% 5% 91

92 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Hög nivå av vetenskaplig genomslagskraft Den vetenskapliga genomslagskraften för SISB ligger 23 procent över genomsnittet för Sverige och hela 55 procent högre än OECD genomsnittet inom samma forskningsfält och för samma period ( ). SISB ligger högt jämfört med andra utvärderade KK-profiler. 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Vetenskaplig genomslagskraft 1,55 1,36 Genomsnitt 1,23 1,11 benchmark 1,01 1,02 Impact jämfört med SE Impact jämfört med Norden Impact jämfört med OECD som SISB Medelvärde KK-profiler 92

93 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Samarbetet är koncentrerat kring få men viktiga partner Universitet Andra organisationer Företag Hanken School of Economics Phil Klaus & Assoc. Consulting SISB har vid produktion av vetenskapliga publikationer tre primära samarbetspartners: Linköpings Universitet (28 publikationer) BI-Norwegian School of Management (13 publikationer), Hedmark University College (13 publikationer) Hedmark University College Karlstads universitet Samarbetsmönstret för SISB är präglat av bilaterala relationer med framförallt andra nordiska universitet. BI Norwegian School of Management Linköpings Universitet EAWAG, Federal Institutes of Technology Aarhus University Fraunhofer Inst. for industrial Engineering 93

94 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Näringslivsnytta Vilken kvalitet bedömer du att den akademiska forskningen som bedrivs inom ramen för SISB har? - 1 motsvarar låg kvalitet och 7 motsvarar hög kvalitet. 6,5 Bredd i genomslaget för näringslivsnyttan Ex: Enskild Ica Maxi-butik bland näringslivspartners, men även Ericsson, Volvo, TetraPak Låg sampubliceringsgrad samverkan har relativt direkt impact för företagen. Hur bedömer du att kostnaderna för att delta i SISB förhåller sig till de mervärden som deltagandet skapat? - 1 motsvarar att kostnaderna påtagligt överstiger mervärdet och 7 motsvarar att mervärdet påtagligt överstiger kostnaderna. Bedömer du att företagets insats inom SISB på ett avgörande vis bidragit till företagets utveckling inom SISBs fokusområde? - 1 motsvarar inget bidrag och 7 motsvarar ett mycket stort bidrag. 4,4 5,8 Antal företag som svarat på enkäten: 5 av 7. Hade resultaten som uppnåtts varit möjliga att uppnå för företaget utan att delta i SISB? - 1 motsvarar små möjligheter och 7 motsvarar goda möjligheter. 3,8 Medelvärde KKprofiler 94

95 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Reflektioner 447 Mkr Utgifter för forskning Mkr 269 Mkr 143 Mkr SISB NGBI Örebro universitet (NGBI) Karlstads universitet (SISB) Mälardalens högskola (Future Energy) Högskolan i Halmstad (CAISR) CAISR FUTURE ENERGY 95

96 Utvärdering av fyra forskningsprofiler CAISR samverkar med relativt små, regionala företag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 8% 10% 17% 30% 57% 57% 57% 60% 75% 10% 75% 14% 29% 29% 20% 50% 14% 13% 14% 14% 14% 20% 13% ESS-H CAISR NGBI SISB MD3S CompCAST Future Energy > % 100% 55% 14% 9% 22% e2mp-rp SUMAN Samtliga profiler 96

97 Utvärdering av fyra forskningsprofiler Reflektioner CAISR Future Energy Miljö som byggs underifrån Mycket hög vetenskaplig produktion men Tydlig koppling till lärosätets forskningsverksamhet samtidigt variation i genomslag Samverkan med relativt små och ofta regionala FE har ökat produktionen inom profilens företag forskningsområde vid MDH Goda - men ej exceptionella resultat Hög andel sampubliceringar med internationella Mycket engagerad projektledare medförfattare (primärt Asien) Stark profilledare NGBI SISB SISB NGBI Stark miljö vid ett relativt stort lärosäte Verksamt i en mycket stark miljö (CTF) ofta svårt att Annorlunda forskningsinrikting skilja mellan CTF och SISB Annorlunda samverkanspartners Goda vetenskapliga resultat Relativt tillbakadragen projektledare (numera) Framgång genom bredd självgående FUTURE ENERGY Goda resultat för näringslivet men låg forskningsverksamhet sampubliceringsgrad Ej tydligt bidrag till profilering Internationellt framstående akademiska resultat Hög andel internationella samarbeten CAISR Stark profilledare (inom Norden) Näringslivsnytta med bredd i genomslaget men låg sampubliceringsgrad 97

98 Forskningsprofil - syfte och mål Syfte Programmet syftar till att vara ett avgörande verktyg i lärosätets ambition att ytterligare profilera och utveckla sin verksamhet. Mål Att ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde; en forskningsprofil som förväntas fortleva även efter att profilstödet avslutats.

99 BILD 99 Forskningsbarometern 2019

100 NU - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Linda Assbring

101 Programmets syfte och mål Syfte Bidra till en internationell positionering av lärosätets starka utbildnings- och forskningsområden genom stöd till utveckling av nätbaserade spetsutbildningar på avancerad nivå och forskarnivå. Mål Stödja utveckling och genomförande av nätbaserade kurser med internationell bärkraft; med inriktning som svarar mot behov i näringslivet; och som bidrar till pedagogisk utveckling.

102 Internationellt starka forsknings- och utbildningsmiljöer

103 Forskningsoch utbildningsområde 3 Forskningsoch utbildningsområde 1 Forsknings- och utbildningsområde 2

104 Ansökans omfattning Till exempel: Forskningsoch utbildningsområde 3 Forskningsoch utbildningsområde 1 Forsknings- och utbildningsområde 2

105 Kommande ansökan Till exempel: Forskningsoch utbildningsområde 3 Forskningsoch utbildningsområde 1 Forsknings- och utbildningsområde 2

106 Ansökan 1 Ansökan 2 Forsknings- och utbildningsområde 1 Nätbaserad kurs 1 Nätbaserad kurs 2 Lärosätets ambition avseende nätbaserad utbildning för internationell positionering Forsknings- och utbildningsområde 2 Nätbaserad kurs 1 Nätbaserad kurs 3 Nätbaserad kurs 2 Nätbaserad kurs 4 Forsknings- och utbildningsområde 3 Nätbaserad kurs 1

107 Ansökan Projektplan, beskriv bl. a. lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för internationell positionering hur insatsen förväntas bidra till internationell positionering och profilering av lärosätets internationellt starka områden hur projektet förväntas bidra till pedagogisk utveckling vid lärosätet samt hur de kunskaper och erfarenheter som projektet genererar kommer att omhändertas Max 15 hp/ Per delprojekt, beskriv bl. a. delprojekt och den för delprojektet aktuella miljön ansökan projektets bidrag till miljön hur delprojektet relaterar till lärosätets strategi/ambition avseende nätbaserad utbildning för internationell positionering forsknings- och utbildningsområdets internationella ställning positioneringen av det egna planerade kursutbudet, nationellt och internationellt forsknings- och utbildningsområdets betydelse för näringslivet företagens insatser i projektet

108 Pågående projekt Karlstads universitet - WISR 16, WISR 17 Högskolan i Halmstad InPACT 16, InPACT 18 Mälardalens högskola FuturE Jönköping University - Ownership Transition and Succession in Family Businesses Blekinge tekniska högskola - Nätverksbaserade kurser inom Big Data Vi vill se fler lärosäten!

109 Villkor Projekttid 3-4 år Maxbelopp är inte applicerbart i NU-programmet Näringslivets bidrag Inget krav på medfinansiering. I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från företag och eventuellt branschorganisationer/motsvarande som är tillräckligt omfattande för att säkra näringslivsrelevansen. Lärosätets bidrag För att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från lärosätet av väsentlig betydelse.

110 Exempel på vad som saknats i ansökningar som fått avslag: Ett identifierat behov - vad är unikt med kurserna i ett internationellt perspektiv, vilka luckor på marknaden kan ni fylla med dessa utbildningar? Målgrupp och rekrytering - beskriv vilka ni förväntar er kan tänkas gå kurserna (såväl yrkesverksamma som nationella och internationella studenter) och vilka kanaler ni har för marknadsföring och rekrytering. Utvalda forsknings- och utbildningsmiljöers styrka och nisch för att konkurrera internationellt och positionera lärosätet Tydlig beskrivning av hur projektet ska organiseras: ett masterprojekt och ett eller flera delprojekt Förväntade resultat av projektet avseende: internationell positionering och profilering av lärosätet; näringslivets kompetensbehov; deltagande miljöers utveckling; bidrag till lärosätets kompetens att utveckla och genomföra nätbaserade utbildningar

111 Tidplan och kontaktuppgifter Tidplan Ingen obligatorisk intresseanmälan. Däremot rekommenderar vi er varmt att ta kontakt med oss inför en ansökan Deadline för ansökan Granskning av externa bedömare under februari och mars Beslut meddelas i april 2020 Projekt kan starta efter det att avtal tecknats, dock senast Kontaktuppgifter Linda Assbring linda.assbring@kks.se Birgitta Olsson birgitta.olsson@kks.se

112 Expertkompetens Olle Vogel

113 Programmets syfte och mål Syfte ge yrkesverksamma och företag kompetenslyft för utveckling och innovation stärka förutsättningarna för forsknings- och utbildningsmiljöer att positionera sig som ledande akademiska samarbetspartners till företagen inom relevanta branscher Mål Utveckla och genomföra utbildningar på avancerad nivå inom områden där starka forsknings- och utbildningsmiljöers vetenskapliga styrkor svarar gentemot strategiska kompetensbehov hos företag.

114 Programmets utformning Steg 1 Öppen utlysning vår och höst, projektlängd 1.5 respektive 2 år Utredning och planering samt utveckling och genomförande av kurser/kursmoduler i en pilotomgång, totalt omfattande hp Steg 2 Riktad utlysning - höst, projektlängd 3-4 år Fas A fortsatt utveckling och genomförande av kurser inklusive metodutveckling, total kursomfattning hp Fas B konsolidering av verksamheten

115 Steg 1 - villkor Den för projektet aktuella miljön Nyligen avslutat projekt - eller ett som pågått i 2 år i något av programmen o Profiler o Synergi o Företagsforskarskolor Forskningsområdet ska väl relatera till aktuellt kompetensområde Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma Lärosätet Redovisa sina ambitioner för flexibel utbildning för yrkesverksamma Redovisa sitt stöd till aktuell miljö i projektet, bl.a. rekrytering och validering

116 Steg 1 villkor finansiering (exklusive OH) Första expertkompetensprojektet för lärosätet, högst 3.0 mnkr Första expertkompetensprojektet för aktuell forsknings- och utbildningsmiljö, högst 2.5 mnkr Aktuell miljö har tidigare haft ett expertkompetensprojekt, högst 2.0 mnkr

117 Nödvändiga resultat för ansökan till Steg 2 En preciserad beskrivning av kompetensområdet utifrån analyser av målgruppsföretagens kompetensbehov Beskrivning av hur kompetensområdet matchar miljöns vetenskapsområde Genomförd pilotomgång av kurser med reflektioner och lärdomar: Utvecklingsbehov för lärosätet Utvecklingsbehov för miljön En metod för kursutveckling på avancerad nivå i samproduktion med företag Projektplan för Steg 2

118 Pågående projekt Steg 2 PROMPT - Professionell masterutbildning i mjukvaruutveckling MDH och BTH, Chalmers/GU, SICS Gjutmagistern 3.0 JU och Swerea Swecast Sociala medier och webbteknologier för innovation och tillväxt LNU ProdEx Expert i produktionsteknik HV SMARTER 2.0 (Smart Industry with Autonomous and Intelligent Systems) ORU Expertkompetens i kunskapsintensiv och innovativ produktionsutveckling PREMIUM MDH

119 Pågående projekt Steg 1 ISE - Improving value creation through service education, KAU Pro2Be (Processes and products for a sustainable bioeconomy), KAU Data-driven service development, HB Data analysis and service innovation based on artificial intelligence, HH Virtual Factory, HS IProf - IoT Professionals, MiU Smart Industry, LNU PROMIS - Professional Master in Information Security, BTH

120 Tidplan och kontaktuppgifter Tidplan Deadline för ansökan , kl 15:00 Granskning av ansökningarna sker under december 2019 KK-stiftelsens vd fattar beslut vilket meddelas under december 2019 Kontakta gärna KK-stiftelsen om programmet Olle Vogel Birgitta Olsson

121 Avans Olle Vogel

122 Programmets syfte och mål Syfte Stärka den forskningsnära utbildningen och näringslivets kompetensförsörjning på avancerad nivå. Mål Utveckla utbildningar på avancerad nivå inom betydelsefulla områden för såväl de nya lärosätena som för svenskt näringsliv.

123 Villkor Projekttid max 2 år Maxbelopp 2 mnkr + 20 % OH från KK-stiftelsen Näringslivets bidrag o I utvecklingsarbetet krävs ett engagemang från målgruppsföretag och eventuellt branschorganisationer eller motsvarande, som är tillräckligt omfattande för att säkra relevansen för företagsmålgruppen. Lärosätets bidrag o För att uppnå en uthållig verksamhet är ett engagemang från sökande lärosäte av väsentlig betydelse.

124

125

126 Brister i ansökningar Företagens insatser otydliga: i stödbrev och i projektplan Utbildningen är otillräckligt avgränsad Utbildningen är svagt/otydligt förankrad i en forsknings- och utbildningsmiljö Otydligt hur studenter ska rekryteras Vaga beskrivningar av hur djup och progression ska uppnås Avsaknad av pedagogisk meritering i CV

127 Tidplan och kontaktuppgifter Tidplan Deadline för ansökan , kl 15:00 Granskning av extern bedömargrupp under februari/mars Beslut meddelas i mars 2020 Projektet ska påbörjas tidigast , senast Kontaktuppgifter Olle Vogel olle.vogel@kks.se Birgitta Olsson birgitta.olsson@kks.se

128 KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer Mats Waltré

129 KK-stiftelsens stöd för att bygga starka forskningsmiljöer - särskilda egenskaper hos olika program HÖG Synergi Profil

130 HÖG utveckling av nya forskningsområden med potential att skapa nya forskningsmiljöer eller att förnya befintliga forskningsmiljöer Nyckelord Startläge - något som kan spira eller förnya

131 Synergi lärosäten på ett systematiskt sätt bedriver forskning mot en väl avgränsad och för näringslivet relevant frågeställning (kärnfrågan). Synergi ska göra det möjligt för ett lärosäte att utveckla en plattform som blir en bas för fortsatt profilering. Nyckelord: nya frågor, nya konstellationer, och en stor sammanhållen satsning Den blå pärlan

132 Profil ett lärosäte på ett systematiskt sätt, under en längre tid, utvecklar och befäster en internationellt konkurrenskraftig forskningsprofil inom ett väl avgränsat och för näringslivet relevant kunskapsområde. Nyckelord: långsiktighet, ämnesområde, stabilitet

133 Kompletta miljöer att bygga starka forsknings- och utbildningsmiljöer samt status för pågående prototyp för Kompletta Miljöer

134 Det började med en reflektion över den ofta svaga kopplingen mellan forskning och grundutbildning Forskning Grundutbildning BILD 137

135 KOMPLETTA MILJÖER KK-stiftelsens stöd syftar till att skapa balans mellan samt styrka och kvalitet i utbildning och forskning. Våra program bidrar på olika sätt. Stärka forskningen Forskningsresultat Ökad forskningskapacitet Forskningssamarbeten med näringslivet Fokusera forskningen Positionering av forskningen Stärka utbildningen Utveckla forskningsnära utbildningar Utveckla näringslivsrelevanta utbildningar Utveckla formerna för genomförande Komplettera studentmålgruppen med anställda i näringslivet Ökad utbildningskapacitet Positionera utbildningen Men det finns även andra aspekter av Komplett Miljö Balans i personalkategorier och ålders- och könsbalans Strategier för positionering av miljön, samverkan, publicering och rekrytering Samt inte minst: ambition BILD 138

136 BYGGA KOMPLETT MILJÖ nuvarande logik/erbjudande UTBILDNING FORSKNING Projektorienterad logik sök enskilda projekt beskriv bidrag till komplett miljö tid BILD 139

137 BYGGA KOMPLETT MILJÖ UTBILDNING FORSKNING Etablerad På G tid BILD 140 Embryo

138 BYGGA KOMPLETT MILJÖ prototypens logik/erbjudande UTBILDNING FORSKNING Etablerad Miljöorienterad logik Beskriv nuläge och ambitioner för miljön: övergripande vetenskapsområde miljöns avgränsning och ambitioner inom området utvecklingsplan inklusive nya projekt tid BILD 141

139 Välkomna med fortsatta frågor!

140 Utlysningarna finns nu att tillgå på Webbsändningen läggs ut på hemsidan. Svara gärna på webb-enkäten.

141 Höst Vår Höst Vår Höst Vår FORSKA Prospekt HÖG KOMPETENSUTVECKLA Expertkompetens Avans NU FÖRSTÄRKA FORSKARGRUPPER Rekryteringar FORSKARUTBILDA Företagsforskarskolor BYGGA FORSKNINGSMILJÖER Synergi Forskningsprofiler