Miljörapport Öresundsverket, Helsingborgs kommun

Transkript

1 Miljörapport 218 Öresundsverket, Helsingborgs kommun

2 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Bilageförteckning

3 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 29 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 21 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 23 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 5 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 218 var avdelningschefen Pär Gustafsson. 2

4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Helsingborgs stad och tätorter enligt bilaga 1. Antalet anslutna personer är idag cirka 138. Öresundsverket Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Verket 1, cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är Helsingborgs hamn och Västhamnsverket. Öresundsverket Reningsprocessen Reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening i aktivslam samt slutsedimentering med efterföljande sandfilter. Vattnet passerar först gallerstationen för borttagande av fasta föroreningar som papper, tops, trasor m.m. Därefter pumpas vattnet in till reningsverket, som högst kan ca 1 2 m 3 /h pumpas in. Däremot begränsas verket av att en optimal belastning på biosteget som ligger mellan 3 5 och 4 5 m 3 /h, för att slamflykt ska undvikas. När avloppsvattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett luftat sandfång där grus och andra tunga partiklar avskiljs. Vid flöden som överstiger biostegets kapacitet leds resterande vattenmängd till ett utjämningsmagasin på ca 8 m 3. Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning av fosfor. Detta vatten leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över och kapacitet i verket finns tillgänglig. Skulle verket inte klara av att ta emot det utjämnade vattnet, går vattnet med i utgående ledning tillsammans med utgående vatten. I försedimenteringsbassängerna avskiljs primärslam. Dessutom används försedimenteringsbassängerna för hydrolys av organiskt material dvs så kallad primärslamhydrolys. Det innebär att långa organiska föreningar bryts ner till kortare och för mikroorganismerna mer lättillgängliga föreningar. 3

5 Galler Inlopp Rötkammare Kontrollrum Sandfång Slamhantering Verkstad Sandfilter Försedimentering Utjämningsmagasin Slutsedimentering Biosteg Slutsedimentering I efterföljande aktivslamanläggning sker biologisk avskiljning av fosfor och kväve i olika zoner. I den första anaeroba zonen tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg och släpper samtidigt fosfor. En totalt större mängd fosfor tas sedan upp i de luftade zonerna vilket ger ett nettoupptag av fosfor. Kväve avskiljs genom fördenitrifikation där mikroorganismer i luftade zoner omvandlar ammonium till nitrat som sedan recirkuleras och i en syrefri zon omvandlas till kvävgas. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material (BOD) vilket därmed avlägsnas från vattnet. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i aktivslamanläggning samt för att återföra den bildade nitraten från de luftade zonerna, recirkuleras slam tillbaka från slutsedimenteringen. Möjlighet till förfällning i försedimenteringsbassängerna och simultanfällning i biosteget finns, fällningskemikal är järnklorid. Efter det biologiska steget separeras vattnet från bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet får slutligen passera ett sandfilter av typen 2-mediafilter. Det renade vattnet leds ut i Öresund, ca 45 meter från stranden på ca 2 meters djup. Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Förtjockning av bioslammet sker i två gravitationsförtjockare där polymer tillsätts. Dessutom tillsattes det tidigare järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen, detta har under 218 stoppats då det pågående överbyggnadsprojektet satte hinder för det. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt och biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en slamskruvpress och en centrifug. För bättre avvattning tillsätts polymer till det rötade slammet. Avvattnat slam lagras i containers för vidare omhändertagande. Dekantatet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från sandfiltren återförs till reningsverket före inloppspumparna. 4

6 Nedan redovisas en processbild över Öresundsverket. Externslam Slammet lämnas på Öresundsverket, före gallren och blandas där med inkommande vatten. Mängden mottaget externslam flödesregistreras för varje fordon. Alla fordon som lämnar externslam har en egen tagg som vid tömning kopplas till en flödesmätare. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar görs löpande. NSVA har arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har tagit fram. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som NSVA arbetar med för en rullande tre-årsperiod. Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Helsingborg finns 862 km spillvattenförande ledningar, varav 1 km (12 %) är kombinerade ledningar. Ungefär 65 % av ledningarna saknar dokumentation gällande ledningsmaterial men erfarenheten är att den största delen av ledningarna består av betong och lergods. Merparten av ledningarna är lagda mellan talet. Ca 1 mil är lagt innan 195-talet varav de äldsta är från tidigt 19-tal. Ca 2 mil ledningar är lagda under 2-talet. Underhållsspolning utförs kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dylikt. 5

7 Sanerings-/åtgärdsplan Det finns tre saneringsplaner för Helsingborg: 1. Saneringsplan för avloppsledningsnätet i centrala Helsingborg (dec 1994). Uppdateras Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, norra linjen mellan Utvälinge - Ödåkra (feb 23, uppdaterad dec 216). 3. Saneringsplan för Helsingborgs ytterområden, södra linjen, Mörarp, Rydebäck, Gantofta, Påarp, Bårslöv, Vallåkra (feb 27). Uppdateras Saneringsprojekten nedan följer uppgjord åtgärdsplan för att avlasta reningsverket i Helsingborg med tillskottsvatten. Centrala Helsingborg: åtgärder pågår inom Furutorpsgatans avrinningsområde fram till 22 samt Tågaborgs avrinningsområde. Norra linjen: tillskottsvattenkontroll och åtgärder har under 218 utförts i Fleninge och Ödåkra. Södra Linjen: åtgärder pågår i Vallåkra. Åtgärder på ledningsnätet Under 218 har åtgärder utförts som kan påverka tillskottsvattnet till Öresundsverket. Fokus har under de senaste åren legat på Furutorpsgatans avrinningsområde. Enligt kartdatabasen framgår det att: 1 8 meter spillvattenledning har nyanlagts. 2 1 meter spillvattenledning har renoverats med relining. 1 4 meter spillvattenledning har renoverats genom omläggning. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (213:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Ej relevant 6

8 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (213:25) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Ej relevant. 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. 5 h. NFS 216:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande utsläpp av avloppsvatten som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Kommentar: Övriga uppgifter gällande avloppsslam som ska redovisas se SMP-Hjälp (Hur gör jag?/verksamhetsutövare/avloppsreningsverk) Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, NFS 216:6 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X 7

9 Kommenterad sammanfattning: Provtagningsschema I bilagorna 2 och 3 presenteras det i förhand planerade provtagningsschemat med dygnsvariation för Öresundsverket 218. Provdefiniering och hantering Nedan följer de instruktioner för provsamling och hantering som följer med provtagningsschemat: Dygnsprov samlas enligt separat schema Dygnsprov ska frysas om det ej skickas samma dag, prov markeras fryst på provflaskan om det fryses innan transport. Konserveras ej med svavelsyra. Schema finns att hitta i bilaga 3. Veckoprov Samlas från måndag till söndag. Veckoprov för COD och P-tot konserveras med svavelsyra. Förvaras i kyl. Veckoprov för metaller ska inte konserveras, förvaras i kyl eller frys. Månadsprover metaller Samlas från den förste till den siste. Månadsprover förvaras i kyl eller frys. Konserveras ej med svavelsyra. Bräddprover Bräddprov tas ut varje dygn det bräddar. Bräddprovtagaren är av typen karusell-provtagare, vilket gör att den tar separata dygnsprov. Slamprover Slamprover tas varje vardag som avvattningsutrustningen är igång. Fem delprover tas i direkt anslutning till utrustning, dessa läggs i en behållare och blandas väl. Från denna behållare tas sedan en bestämd mängd slamprov ut och fryses in. Öresundsverket är REVAQ-certifierat och analyserar därför slammet för fler parametrar än de lagstadgade enligt SNFS 1994:2. Analyser Analyserna utförs av det ackrediterade laboratoriet Synlab. De standarder som används för avloppsanalyserna av de lagstadgade och i villkor reglerade parametrarna presenteras nedanför: SS-EN : BOD7 (ATU) ISO 1575:22: COD(Cr) SS-EN ISO :25: Fosfor total, P-tot SS-EN 1226:24: Kväve total, N-tot ISO :213 B: Ammoniumkväve, NH4-N EN ISO ,EN 1483: Kvicksilver, Hg ISO 17294, syrauppslutet: Kadmium, Cd ISO 17294, syrauppslutet: Bly, Pb ISO 17294, syrauppslutet: Koppar, Cu ISO 17294, syrauppslutet: Zink, Zn ISO 17294, syrauppslutet: Krom, Cr ISO 17294, syrauppslutet: Nickel, Ni 8

10 De standarder som används för slamanalyserna av de lagstadgade och i villkor reglerade parametrarna presenteras nedanför: EN 16174, EN ISO 11885: Bly, Pb EN 16174, EN ISO 11885: Kadmium, Cd EN 16174, EN ISO 11885: Koppar, Cu EN 16174, EN ISO 11885: Krom, Cr EN 16174, ISO : Kvicksilver, Hg EN 16174, EN ISO 11885: Nickel, Ni EN 16174, EN ISO 11885: Zink, Zn Avvikelser Belastningen under 217 ökade kraftigt jämfört med året innan och för att undersöka detta beslutades det att inkommande provtagning av BOD skulle utökas till att tas varje dag för att på så sätt se om det fanns vecko- och månads-variationer som inte syntes enligt ordinarie provtagningsschema. Den utökade provtagningen startades den 2:e maj 218. Problem med att inkommande provtagare satte igen har också varit påträngande under året, men i och med den nya rutinen med att skicka in ett dygnsprov varje dag, så har lagen angående frekvensen av dygnsprov uppfyllts, dock har det inte alltid uppfyllt det förutbestämda provtagningsschemat. På grund av olika faktorer (mänskliga, logistiska etc.) har inte alla prover tagits och analyserats enligt schemat: Utgående dygnsprov den 18:e och 26:e januari blev tagit en dag senare. Utgående dygnsprov den 28:e februari togs den 4:e mars istället. Prov planerade den 17:e maj, 13:e juli samt den 21:e augusti blev båda försenat med 3 dagar var. Dygnsprov och veckoprov inskickade i slutet av september blev liggandes på posten och ankom med förhöjda temperaturer. Prov den 5:e oktober hälldes ut och blev aldrig inskickat. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 218 Enhet % av kapacitetstak - BOD7/pe*d) Anslutning, pe (7 g medeldygn Flöde, medeldygn m 3 /d 77 Flöde, medeltimme m 3 /h 67 BOD7, årsmedel kg/d 99 N-tot, årsmedel kg/d 83 P-tot, årsmedel kg/d 6 9

11 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Verksamheten skall, såvida inte något annat föreskrivs i detta beslut, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen ansökt i ärendet. 2. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 december Utbyggnaden av avloppsreningsverket m m skall ske med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 1 mg BOD7/l och till högst,3 mg totalfosfor/l, allt räknat som månadsmedelvärden, och till högst 8 mg totalkväve/l räknat som årsmedelvärde. Vidare skall målsättningen vara att syrgasmättnaden i utgående avloppsvatten skall överstiga 8 %. Kommentar Villkor uppfyllt. Reningsverket har drivits i huvudsak efter lämnad beskrivning. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Målsättningen vid utbyggnaden i början av 9-talet är ersatt med uppdaterade utsläppsvillkor för verksamheten. 4. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Villkor uppfyllt. NSVA driver verket med miljömässigt tekniskt- och ekonomiskt rimliga insatser. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. 6. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundoch dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Ett förslag till fördjupad saneringsplan skall utarbetas och inges till länsstyrelsen senast den 1 januari Villkor uppfyllt. NSVA har en mobil anläggning inom verksamheten. Pumpar och cipax-behållare finns tillgängliga. En flyttbar invallning finns som gör att enheter för dosering av klor kan förvaras säkert oavsett var de behöver användas. En mindre mängd klor finns alltid tillgänglig på Örbyverket i Helsingborg. Villkor uppfyllt. NSVA bedriver ett kontinuerligt uppströmsarbete med personal som har det som sin huvuduppgift. Villkor uppfyllt. NSVA:s lednings och projektavdelning jobbar ständigt med detta, se vidare beskrivning av ledningsnät och saneringsplan i avsnitt 1. 1

12 8. Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. 9. Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 5 db(a) dagtid (kl 7-18), 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 4 db(a) nattetid (kl 22-7) utomhus vid bostäder. 1. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga följande värden: BOD7 : 1 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt som kvartalsmedelvärde och gränsvärde. N-tot : 1 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde P-tot: T.o.m. år 28 gäller,4 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt fr.o.m. den 1 januari 29,3 mg per liter som årsmedelvärde och riktvärde samt,5 mg per liter som årsmedelvärde och gränsvärde om biologisk fosforrening tillämpas. Villkor uppfyllt. Inga luktklagomål har under året lämnats till NSVA. Under 218 påbörjades byggnationen för att täcka över stora delar av verket, i syfte bl.a. att minska lukt till omgivningen. Villkor uppfyllt. Några bullermätningar har inte utförts. Det är långt till bostäder och NSVA har inte fått klagomål på buller. Villkor delvis uppfyllt. Mätvärdena för fosfor (årsmedel,48 mg/l) har varit över riktvärdet (årsmedel,3 mg/l) men klarat gränsvärdet (,5 mg/l). I övrigt är villkoren uppfyllda, se vidare avsnitt 1. Om kemisk fosforrening tillämpas varaktigt gäller totalfosforhalten,3 mg per liter som månadsmedelvärde och riktvärde samt kvartalsmedelvärde och gränsvärde. Med gränsvärde avses ett värde som ej får överskridas. Med riktvärde avses ett värde, som om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet hålls. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av 5h-5i och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Värden till följd av villkor redovisas där så är möjligt i SMP:s emissionsdel. Utsläppskontroll Öresundsverket ligger långt under villkorskraven för BOD- och kvävereningen. Fosforreningen har stundtals fungerat dåligt och detta bidrog till att riktvärdet för totalfosfor överskreds men gränsvärdet klarades för år 218, mer om åtgärder kring de höga fosfortoppar står under avsnitt 1. Nedan redovisas utsläppshalterna och de tillståndsgivna rikt- och gränsvärden som finns för anläggningen (riktvärdet visas med orange streck och gränsvärdet med rött streck). För beräkningar se bilaga 4. 11

13 Bräddning vid anläggning Totalt har 6667 m 3 bräddat från Öresundsverket under året, dessa är fördelade på 4 tillfällen. Bräddningen ingår i villkoren för tillståndet och resultatet från analyserna av bräddningsprovtagningen ingår i graferna ovan, se även bilaga 4. Bräddning på ledningsnät Sedan 217 har pumpstationerna inom Helsingborgs kommun en tids- alternativt flödesmätning på bräddningarna som sker. Under 218 bräddade det totalt cirka 35,5 timmar och m 3 på pumpstationerna i Helsingborgs kommun, fördelade på 54 tillfällen. Samtliga bräddningar är inom Öresundsverket verksamhetsområde, se bilaga 5 för sammanfattning av mätningarna för bräddningarna. NSVA utför även en modellering för att uppskatta bräddningarna som sker totalt på ledningsnätet som beror på hydraulisk överbelastning. Där inkluderas även bräddavlopp som inte ligger vid någon pumpstation. Modelleringen gav att totalt har m 3 bräddats på ledningsnätet under 218, se bilaga 6. Strömavbrott Den 6-7 juni drabbades Helsingborg av ett större strömavbrott, där övervakningssystemet slutade att fungera på flera pumpstationer. Totalt var det 15 pumpstationer som drabbades och de bräddade uppskattningsvis mellan 5 och 12 timmar var, se bilaga 7 för en sammanställning av bräddningarna. Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en rapport som finns att hämta på förbundets hemsida: Helsingborgs stad har även ett eget kustkontrollprogram, detta arbete samordnas av miljöförvaltningen i Helsingborg. Provtagning görs kontinuerligt och sammanställs i rapport vartannat år. Rapporter finns att hämta på: 12

14 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 218 startades det mycket stora och omfattande överbyggnadsarbetet av Öresundsverket. Överbyggnationen kommer att minska lukt och buller till omgivningen. Nya reservkraftaggregat som skall kunna driva hela Öresundsverket har installerats och driftsatts under 218. Parallellt med detta har äldre ställverk uppdaterats och genom detta säkrats elförsörjningen vid kortare och längre strömavbrott i nätet. I slutet av året startades det IT-arbete som ska förbättra säkerheten för IT-driften. Övriga underhållsinsatser har genomförts enligt gällande reinvesteringsplan. 1. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 5 1. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Problem med bioslam, avvattnat slam och rötkammare Under våren uppstod en del problem då långtrådiga bakterier växte kraftigt och detta gjorde det svårt att avskilja överskottslam från processen, vilket försämrade reningsresultatet av den biologiska reningen. Dessa bakterier bidrar även till skumningsproblem i rötkammarna vilket försämrade biogasproduktionen. Under våren tömdes en av rötkammarna ned för att möjliggöra installationen av en ny manlucka. Arbetet drog ut på tiden och blev klart först i oktober då vi återigen kunde röta slam i de två rötkammarna. Den långa avstängningstiden bidrog till höga slamhalter i bassängerna, försämrad rening samt biogasproduktion och surjäsning i den driftsatta rötkammaren, vilket i sin tur resulterade i utebliven biogasproduktion. 15 ton bikarbonat tillsattes i bioslamsförtjockarna för att neutralisera surjäsningen i rötkammaren. Icke godkänt slam I början av året hade vi höga kopparhalter i det avvattnade slammet som gjorde att slammet inte blev godkänt enligt SNFS 1994:2, SFS 1998:944 samt Revaq-reglerna. De höga kopparhalterna i slammet berodde på höga kopparhalter i inkommande vatten under december år 217, orsaken till detta är ej fastställd. Problem med fosforreningen Öresundsverket har drivits med biologisk fosfor- och kväverening under hela året. Problem med fosforreningen har pågått under hela 218. Länsstyrelsen mottog en skrivelse angående överskridandet av riktvärdet för totalfosfor den För att försöka möta de höga fosfortopparna på utgående vatten fälldes det stundtals med järnklorid. Under första halvan av år 218 tillämpades stundtals förfällning men detta byttes mot stundtals simultanfällning. Vi tyckte att vi såg en minskad förbrukning av järnklorid när vi genomförde simultanfällning och därför ändrades strategin vid halvåret, även en viss optimering av doseringen genomfördes. Under 218 ympade vi även slam mellan de olika linjerna för att på så sätt tillföra nytt friskt slam till den/de linje/linjer som fungerade sämre vid det tillfället. Detta står beskrivet i den skrivelse som skickades till Länsstyrelsen den

15 Undersökningar har genomförts utan att komma fram till roten av problemet. Det som har konstaterats är att vi har haft en högre intern belastning jämfört med tidigare år samt att två linjer verkar fungera bättre än de två andra. Haveri pga övertäckningsarbetet Det stora arbetet med att täcka över de luktförorenande delarna av reningsverket har kommit igång under året. Dessvärre har övertäckningsarbetet inte fungerat helt smärtfritt. Vi hade i slutet av året haveri i försedimenteringen då byggarbetare hade tappat ner verktyg i en av bassängerna, trots att bassängerna skyddats med nät. Två av åtta bassänger fick stängas och tappas ner för att åtgärda haveriet med knäckta slamskrapor som var till följd av det tappade verktyget. Detta ledde till dålig sedimentering i försedimenteringsbassängerna samt att två linjer blev överbelastade i biosteget, vilket medförde försämrad rening och slamflykt. Slamflykt bidrog till att sandfilterna satte igen och att dessa fick förbiledas under en tid. Strömavbrott Under 218 drabbades Öresundsverket av ett fåtal strömavbrott. Det dåvarande reservkraftaggregatet kunde endast driva vissa delar av verket. I slutet av året installerades ett nytt ställverk för att vi i framtiden ska kunna driva hela verket även vid strömavbrott. Inkommande belastning Under 217 och 218 har belastningen in till reningsverket ökat kraftigt. 216 var medelbelastning på 151 pe till 218 vad den 212 pe. Att öka belastningen med 6 pe är ganska orimligt och att det dessutom skiljer 7 pe mellan januari och december år 218 tyder på att någonting inte riktigt stämmer, se bilaga 4. NSVA har under hösten jobbat med att reda ut orsaken till den kraftigt förhöjda belastningen och detta arbete kommer att fortsätta under 219. Än har det inte lätt till något som kan förklara ökningen. Under 219 kommer vi att utreda provtagningspunkten, den eventuella interna belastningen och provtagaren. Tillsynsbesök av länsstyrelsen genomfördes under året med gott resultat. Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. 14

16 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Elförbrukning Under året har det förbrukats kwh el. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukning jämfört med inkommande flöde. År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning m 3 /år kwh/år kwh/m , , , , , , , ,35 15

17 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under 218 redovisas nedan. Produktnamn Mängd ton/år Järnklorid Pix ,56 Användning Fällning i utjämningsmagasin, förfällning, simultanfällning och motverka svavelväte i gasen. FO 341 5,25 Slamavvattning DP/FO 5429 AC,75 Slamavvattning FO Slamavvattning FO 449 SH 7,5 Slamavvattning FO 455 SH 9,75 Slamavvattning FO 465 SH 6 Slamavvattning FO 465 SH SW 6 Slamavvattning FO 465 SSH 4,5 Slamavvattning Zetag 755,8 Slamavvattning Zetag ,2 Slamavvattning Zetag ,8 Slamavvattning Zetag 814,7 Slamavvattning Zetag 818 3,5 Slamavvattning Zetag 8187,7 Slamavvattning Zetag 914 1,4 Slamavvattning Afranil F,6 Skumdämpare Burst PF 13 T,2 Skumdämpare Smörjfett,648 Maskinunderhåll Olja (liter) 2 Maskinunderhåll Neutralisering av surjäsning i Bikarbonat 15 rötkammare 1 Kommentar: Försök till optimering av polymer under 218, detta gäller produkter benämnt FO XXXX och Zetag XXXX. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system EcoOnline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 28/15/EG, bilaga X. 16

18 För kvalitetsbedömning av spillvattnet på Öresundsverket används vissa reagenser som innehåller utfasningsoch riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. På följande platser används produkter som innehåller utfasningsämnen: 4 produkter i verkstad och 2 produkter i verkstadsvets. Dessa produkterna kommer att behållas tills en bättre ersättare hittas. Nedan syns ett utklipp ur EcoOnline över platser på Öresundsverket som förvarar utfasningsämnen. 17

19 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 218 har 3 17,4 ton TS slam hämtats av NSVA:s entreprenör. Slammet har främst använts för jordtillverkning men även för spridning på jordbruksmark. Under 218 har följande avfall lämnats till Suez,14 ton Glas 288,48 ton Gallerrens 1 kg Kontorspapper 2 kg Hårda plastförpackningar 1 kg Mjukplast Under 218 har följande avfall lämnats till NSR, Ohlssons har stått för transporten 41,77 ton Sandfångs-sand Under 218 har följande lämnats till Stena Recycling 33,1 ton Blandskrot 12,3 ton Brännbart, utsorterat 3,18 ton Träavfall, målat 1,22 ton Wellpapp 1,12 ton Elavfall osorterat 66 kg Småkemikalier 17,98 ton Skärskrot 1,12 ton Verksamhetsavfall för sortering 1,16 ton Rf Compoun & Stycke Under året har 4 45 m3 externslam tagits emot. Externslammet har levererats av NSR (3 44 m3), Sita (249 m3), Söderlindhs (691 m3) och odefinierat, då registreringen låg nere, (7 m3). 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar med bl a nya och hårdare utsläppskrav, förändringar i klimatet och energioptimeringsmål. Vidare pågår det nu en utredning som ska mynna i ett spridningsförbud av slam, ett förbud som kommer att ställa stora krav på ersättningslösningar. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. Bl a så pågår nu utredningar om läkemedelsrening på de två stora reningsverken Lundåkraverket och Öresundsverket. Utredningarna genomförs med bidrag från Naturvårdsverket och ska redovisas senast den siste i år. 18

20 NSVA Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen är placerad tillsammans för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. n NSVA Uppströmsarbete Generellt Inom gruppen Miljö och resurs sker arbetet på olika sätt för att förbättra miljön för våra recipienter. Detta innebär bland annat arbete med system som övervakar våra processer och uppströmsarbete mot hushåll och företag. Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets processer, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt: Underhålla och utveckla våra system som övervakar våra reningsverk och pumpstationer Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet - NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Uppströmsarbete, exempelvis delta vid tillsynsbesök, periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter och ta prov i ledningsnät. Målet är klara våra utsläppsvillkor och att det ska finnas avsättning för vårt slam. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar, på webben och kundblad till hushåll med information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 19

21 Nedan beskrivs två uppströmsprojekt: Source Analytics NSVA, VA-Syd och Gemit utvecklade ett IT-verktyg, Source Analytics, som underlättar för VA-huvudmän att bedriva uppströmsarbete. Verktyget är ett kartbaserat webbsystem och syftar till att spåra och kvantifiera föroreningskällor i avloppsreningsverkens upptagningsområden. Viktiga föroreningar, t ex tungmetaller, kvantifieras från olika källor såsom hushåll, större och mindre verksamheter, dagvatten samt läck- och edränvatten. Projektet har finansierats av Vinnova. Kvicksilver Under år 218 tog NSVA fram klistermärke för uppmärkning av avloppsrör med kvicksilver hos tandläkarkliniker i Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Bjuv, Åstorp och Båstad. Klistermärken ska klistras på platser där det finns risk att kvicksilver kan ansamlas i amalgamavskiljare, rör och vattenlås. Syftet är att informera om vilka risker som uppkommer vid sanering av dessa platser. Informationen på klistermärkena togs fram i samråd med miljöförvaltningar och miljöförbund som kommer att dela ut dem vid tillsyn. Öresundsverket Kemikalieinventering med mål att minska avledningen av skadliga ämnen har genomförts löpande för A- och B- verksamheter anslutna till Öresundsverket sedan år 212. Under år 217 utökades kemikalieinventeringen i Helsingborg till att omfatta mindre verksamheter med fokus på fordonstvättar, laboratorier, verkstäder, ytbehandlande verksamheter, sjukhus, tvätterier och tandläkare. Inventeringen resulterade i att en produkt innehållande utfasningsämne identifierades hos några av tandläkarna. Under år 218 har uppföljning av tandläkarnas handlingsplaner gjorts och produkten är nu ersatt av ett bättre alternativ hos samtliga tandläkare. Det innebär att ingen avledning av utfasningsämnen sker från de små verksamheter som inventerades år 217. I slutet av år 217 konstaterades utsläpp av vitt vatten och sediment i ledningsnätet vid en verksamhet som tillverkar bland annat cementbaserade produkter. Verksamheten ska inte ha någon avledning av processvatten till kommunalt spillvattennät. I februari år 218 gjordes spolningar i det kommunala ledningsnätet och sediment togs omhand och i början av juni redovisade verksamheten orsaken till utsläppet. Orsaken var att den slutna tank där spillvattnet var tänkt att samlas upp var underdimensionerad, vilket gjort att den största delen av processavloppsvattnet bräddat till spillvattennätet. NSVA meddelade att avledningen måste upphöra och som en tillfällig lösning töms nu tanken med tätt intervall för att undvika brädd. Under oktober genomfördes spolningar i verksamhetens interna ledningsnät och under år 219 kommer kompletterande spolningar i kommunalt ledningsnät utanför verksamheten utföras. Till följd av den ökade BOD-belastningen till Öresundsverket har de större verksamheternas utsläpp granskats under året, men någon förklaring till belastningsökningen har inte hittats. I verksamheternas utsläppskontroll och rapportering finns belastningsökningar hos flera verksamheter, men det är små ökningar i förhållande till den ökning som registrerats i inkommande vatten till Öresundsverket. Fortsatt utredning pågår för att se om den sk belastningsökningen är kopplad till interna flöden på reningsverket och/eller de förändringar som genomförts i det inkommande steget. En skillnad i belastning från 253 pe i januari till 18 pe i december dvs en skillnad på ca 7 pe kan inte förklaras med förändringar i staden dvs fler anslutna invånare och verksamheter. 2

22 Revaq Höga kopparhalter i inkommande vatten i slutet av år 217 medförde att slampartier producerade i januari och februari inte var godkända för att spridas på åkermark, enligt både svensk lag och REVAQ-regler. Den stora mängden koppar medförde även att koppar begränsade slamgivan i mars, april och maj. Trenden för kadmiumfosfor-kvoten i slammet fortsätter att minska. Under juli till oktober låg kvoten på 2 mg Cd/kg P eller lägre. En bidragande orsak till minskningen under år 218 är bortkoppling av lakvatten från Filbornadeponin. Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. Den forskning och utveckling som bedrivs ska vara till nytta för NSVA och dess ägarkommuner. Verksamheten ska bidra till att bättre rusta verksamheten för kommande krav och utmaningar, stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen samt bidra till att NSVA blir en mer attraktiv arbetsgivare. För att dra nytta av de forskning och utvecklingsaktiviteter som bedrivs krävs ett deltagande och engagemang från medarbetarna och verksamheten. Under 217 har detta engagemang ökat och intresset för de olika projekt som pågår är stort. NSVAs specialister har en betydande roll i att omvärldsbevaka och bidra till projektinitiativ och nya idéer till utvecklingsmöjligheter. Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 211. Omcertifiering enligt nya standard skedde i januari 217. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 28/15/EG. 21

23 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga större förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Anläggningen ligger relativt centralt i Helsingborg. Inga klagomål har inkommit under året. 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ej applicerbar. 22

24 Bilageförteckning Bilaga 1 Verksamhetsområde Bilaga 2 Provtagningsschema Bilaga 3 Dygnsprovtagning, varierande dygn Bilaga 4 Utsläppsberäkningar Bilaga 5 Uppmätt bräddning på pumpstationer Helsingborgs kommun Bilaga 6 Uträknad brädd enligt modellering Bilaga 7 Strömavbrott Helsingborgs kommun 6-7 juni

25 Bilaga 1 Verksamhetsområde 24

26 Bilaga 2 - Provtagningsschema 23

27 Bilaga 3 Dygnsprovtagning, varierande dygn 24

28 25

29 Bilaga 4 Utsläppsberäkningar Inkommande Öresundsverket År 218 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , Februari , , , Mars , , , April , , , Maj , , , Juni , , , Juli , , , Augusti , , , September , , , Oktober , , , November , , , December , , , Totalt: , , , *Ett bräddprov saknas. Halter för BOD, COD, Ntot, Ptot och NH4 från dygnsprov från samma dag. 26

30 Utgående Öresundsverket År 218 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH4-N NH4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari , , , , Februari , , , , Mars , , , , Q , , , , , April , , , , Maj , , , , Juni , , , , Q , , , , , Juli , , , , Augusti , , , 12 53,16 25 September , , , ,5 67 Q , , , , , Oktober , , , , November , , , , December , , , , Q , , , , , Totalt: , , , , Brädd*: , ,4 1,37 21, , ,59 Summa inkl brädd: Medel inkl brädd: 5194,5 1,9 16,1,484 7,7 2,7 27

31 Avvattnat slam Öresundsverket Halter år 218 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS jan ,75 7,9 19, 71, ,69, ,6 feb ,6 7,4 21,3 7, ,72, ,4 mar ,47 7,2 21,9 74, ,62, ,5 apr ,91 7, 24,2 75, ,42, ,5 maj ,94 6,3 25,5 81, ,35, ,7 jun ,49 7,1 26,4 73, ,64, ,6 jul ,56 7,3 22, 74, ,49, ,2 aug ,19 7,3 2,3 7, ,36, ,5 sep ,46 7,3 18,7 72, ,36, ,8 okt ,94 7,2 21,4 72, ,43, ,5 nov ,4 7,3 19,1 74, ,43, ,8 dec ,66 8,2 21,8 77, ,4, ,6 Medel: - - 7,3 21,9 74, ,49, , ,3 19,8 1,5 28

32 Avvattnat slam Öresundsverket, fortsättning Halter år 218 Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt, Co Natrium Svavel Molybden, Mo Vismut, Bi Guld, Au Antimon, Sb Cyanid fri, CN Cyanid Tot, CN mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kgts mg/kg TS mg/kg TS 14 7,5 2,3,89,1 4, ,6 6,3,41 2,7 2,7 6,4 13 6,2 1,9,82,1 4, ,5 5,5,42 1,25 4,8 6,8 13 4,9 3,,63,3 3, ,1 3,,24 2,5 5,5 8,7 12 4,2 6,5,65,4 3, , 6,3,21 1,25 2,55 2,7 12 3,5 3,,27,4 3, ,8 5,,31 3,6 4, ,5 5,4,49,3 3, ,7 4,,25 1,25 1,85 7,3 9,9 3,8 3,3,41,4 2, ,5 4,5,23 5,5 2,35 6,7 11 4, 2,,28,6 3, ,1 3,1,26 1,25 2,2 5,7 12 4,9 1,8,46,6 3, ,5 4,8,1 1,25 2,5 2,5 13 5,5 1,9,46,4 3, ,9 4,8,23 2,6 2,25 6,5 12 5,1 1,3 1,1,34 3, ,4 5,1,26 1,25 2,45 5, 15 4,9 2,2,84,24 3, ,2 5,5,28 2,6 2,3 4,8 12,2 4,7 3,1,55,337 3, , ,8 6,8153 4,859,2665 2,

33 Avvattnat slam Öresundsverket Mängder år 218 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Silver, Ag ton ton TS % % kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån jan ,75 7,9 19, 71,3 4315, , ,24,17,18 5,99 263,72 148,64 7,91 5,75,38 feb ,6 7,4 21,3 7,6 4651, ,14 628,9,17,16 4,42 153,51 127,93 7,21 5,12,33 mar ,47 7,2 21,9 74,4 3712,5 1658, ,69,15,14 4,45 18,89 128,68 5,94 4,45,37 apr ,91 7, 24,2 75, 4114, , ,11,14,19 4,8 133,74 168,3 8,23 6,17,51 maj ,94 6,3 25,5 81,8 3293,8 276,72 685,4,13,18 4,65 121,7 168,23 7,87 6,9,61 jun ,49 7,1 26,4 73,1 422, , ,2,19,16 4,52 93,46 147,73 7,84 5,43,48 jul ,56 7,3 22, 74,7 3822, , ,68,16,13 4,14 95,57 152,91 8,28 6,5,38 aug ,19 7,3 2,3 7,9 328, , ,17,8,13 3,44 75,63 126,5 6,19 4,35,34 sep ,46 7,3 18,7 72,9 351, ,64 59,22,7,11 4,7 79,35 124,11 5,9 4,7,37 okt ,94 7,2 21,4 72,2 4976, , ,8,11,16 4,19 94,3 149,3 7,7 5,24,39 nov ,4 7,3 19,1 74,6 3988, , ,52,9,14 3,39 77,77 117,65 5,98 4,19,36 dec ,66 8,2 21,8 77,7 4241, , ,45,9,17 3,6 91,91 139,4 8,1 5,89,38 Summa: , , ,6 1, ,9 3

34 Avvattnat slam Öresundsverket, fortsättning Mängder år 218 Tenn, Sn Arsenik, As Nonylfenol PAH PCB Kobolt Nartrium Svavel Molybden, Mo Vismut, Bi Guld, Au Antimon, Sb kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån kg/mån 3,36 1,8,55,21, 1,5 22, ,24 2,6 1,51,1,65 3,2 1,44,44,19,,93 172, ,15 1,74 1,28,1,29 3,22 1,21,74,16,1,92 183, ,17 1,51,74,6,62 4,11 1,44 2,23,22,1 1,13 246,9 3772,5 2,6 2,16,7,43 4,3 1,25 1,7,1,1 1,7 225,5 3579,44 2,8 1,79,11 1,29 3,32 1,6 1,63,15,1 1,9 422,8 3919,34 1,72 1,21,8,38 3,15 1,21 1,5,13,1,89 283, ,28 2,7 1,43,7 1,75 2,52,92,46,6,1,69 229, ,6 1,63,71,6,29 2,44 1,,37,9,1,65 223,8 2238,2 1,53,98,2,25 3,41 1,44,5,12,1,84 366, ,23 1,81 1,26,6,68 2,39 1,2,26,22,1,68 279, ,25 1,48 1,2,5,25 3,53 1,15,52,1,,8 259, ,9 1,93 1,3,7, ,8,11 1, , ,13 21,61 15,38,85 7,49 31

35 Utgående Öresundsverket Metaller år 218 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l Januari ,5,15,1 5,2 14,25 1,9,5,5, ,14,1 Februari ,5,15,1 6,9 15,25 2,,5,56, ,5,1 Mars ,5,15, ,58 1,9,5,46, ,21,1 April ,5,15,1 8,9 14,5 2,2,5,6, ,16,1 Maj ,5,93, ,25 2,3,5,46, ,12,1 Juni ,5,88, ,25 2,4,5,47, ,12,1 Juli ,5,15,1 14 9,25 2,3,5,72, ,1,1 Augusti ,5,15, ,25 2,3,5,54, ,12,1 September ,5,15, ,25 2,2,5,68, ,5,1 Oktober ,5,15, ,25 2,6,5,63, ,12,1 November ,5,15, ,25 1,9,5,53, ,5,1 December ,5,15, ,25 1,8,5,43, ,5,1 Totalt Medel (viktat): ,5,257,118 13,88 13,62,33 2,1313,5,5442, ,44 61,1,11,1 Gråmarkerad ruta = mindre (<) än värde, halveras vid inmatning 32

36 Utgående Öresundsverket, fortsättning Metaller år 218 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari ,11,3,22 11,33 3,49,54 4,14,11 1,9, , ,4,3 21,78 Februari ,9,3,17 11,9 25,87,43 3,45,9,97, , ,45,9 17,25 Mars ,9,3,37 2,6 43,7 1,9 3,56,9,86, , ,36,39 18,73 April ,8,2,15 13,51 21,25,76 3,34,8,91, , ,19,24 15,18 Maj ,7,13,14 14,89 16,24,34 3,11,7,62, , ,6,16 13,53 Juni ,7,12,29 25,48 14,75,34 3,22,7,63, ,49 845,78,16 13,41 Juli ,7,2,14 18,91 12,16,34 3,11,7,97, , ,95,14 13,51 Augusti ,8,2,16 18,86 17,29,39 3,62,8,85, , ,81,19 15,72 September ,7,2,14 22,44 16,83,35 3,8,7,95, , ,72,7 14,2 Oktober ,8,2,16 39,65 19,3,4 4,12,8 1,, , ,56,19 15,86 November ,7,2,14 31,86 2,28,36 2,75,7,77, ,18 841,47,7 14,48 December ,8,2,16 33,41 2,68,4 2,86,8,68, , ,58,8 15,91 Summa: ,95,49 2,24 262,84 257,95 5,73 4,36,95 1,31 7, , ,98 2,9 189,38 Brädd*: ,37E-6,,18,5457,5862,25,936 kg Summa inkl brädd: ,9,5 2,4 263,4 258, 5,7 4, kg Medel inkl brädd: -,5,26,,14,14,3, mg/l Medel inkl brädd:,5,26,13 13,9 13,6,3 2,1 µg/l *Ett bräddprov saknas. Halter för metallanalyser är tagna från föregående bräddprov. 33

37 Bilaga 5 Sammanfattning uppmätt bräddning pumpstationer, Helsingborgs kommun Bräddningar 218 Helsingborgs kommun Pumpstationer Datum Tid totalt (min) Volym (m 3 ) Kommentar Välinge ,1 Hydraulisk överbelastning Vallåkra ,3 Hydraulisk överbelastning Sturelund ,1 Hydraulisk överbelastning Sturelund ,4 Hydraulisk överbelastning Vallåkra ,1 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,2 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Välinge ,2 Hydraulisk överbelastning Vallåkra ,8 Hydraulisk överbelastning Väla Gård ,5 Hydraulisk överbelastning Fleninge kyrka ,5 Hydraulisk överbelastning Vallåkra , Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,3 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,3 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,2 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Välinge ,8 Hydraulisk överbelastning Vallåkra ,3 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,7 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,7 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,2 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra , Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra , Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Vallåkra ,5 Slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar, se separat kommentar Dompäng ,8 Hydraulisk överbelastning Vallåkra ,9 Hydraulisk överbelastning Vallåkra , Hydraulisk överbelastning Dompäng ,5 Hydraulisk överbelastning Påarp Östra ,2 Hydraulisk överbelastning Norra Hamnen Ej registrerat 482,5 Den mänskliga faktorn vid städning Norra Hamnen ,4 Hydraulisk överbelastning Norra Hamnen ,6 Hydraulisk överbelastning 34

38 Påarp Östra ,6 Hydraulisk överbelastning Yndesäte ,9 Strömavbrott Påarp Östra ,2 Strömavbrott Fleningetorp ,8 Strömavbrott Fleningetorp ,3 Strömavbrott Norra hamnen ,6 Regn Benarp ,8 Hydraulisk överbelastning Hasslarps å ,9 Hydraulisk överbelastning Norra hamnen ,4 Hydraulisk överbelastning Hasslarps å ,4 Hydraulisk överbelastning Dompäng ,6 Hydraulisk överbelastning Buketten ,9 Hydraulisk överbelastning Norra hamnen Hydraulisk överbelastning Norra hamnen ,4 Hydraulisk överbelastning Hasslarps Å Hydraulisk överbelastning Norra hamnen ,2 Hydraulisk överbelastning Bronsen ,6 Hydraulisk överbelastning Väla gård ,4 Oplannerat stömavbrott Sturelund ,3 Byte av rörgalleri och ventiler. Sugbilar på plats. Hann ej med. Benarp ,8 Hydraulisk överbelastning Påarp Östra ,6 Hydraulisk överbelastning Kommentar till bräddningarna Pumpstationerna i Helsingborg bräddade totalt cirka 35,5 timmar och m3 under år 218 (Norra hamnens pumpstation mäter brädd i volym), utav dessa timmar så bräddade vi 33,5 timmar på Vallåkra pumpstation under januari månad. Vissa av de större bräddningarna berodde på planerade arbeten och bräddmängderna minskades då vi hade slambilar på plats för att ta hand om bräddningarna. Bräddningar på Vallåkra pumpstation I januari bräddades det många gånger från pumpstationen i Vallåkra, detta pga slitna och hydrauliskt underdimensionerade pumpar. Pumpstationen ligger bredvid en bäck och när bäcken har höga nivåer tenderar bäckvattnet att tränga in i stationen. Bäcken täpper dock också till bräddluckan så att pumpstationen inte kan brädda men då signalen som berättar om bräddning sker eller ej bestäms av nivån i pumpgropen så ser det ut som om att stationen bräddar, trots att det eventuellt inte gör det. Eftersom nivån i bäcken kan komma att förändras under dygnet så kan det förekomma fall då bräddning faktiskt har skett. Övriga bräddningar Övriga pumpstationer som har varit drabbade under vårens kraftigare nederbördstillfällen är; Välinge, Sturelund, Väla Gård, Fleninge kyrka, Dompäng, Påarp Östra och Norra hamnen. Yndesäte och Påarp Östra var även drabbade av strömavbrott i maj månad med bräddningar som utfall. I början av sommaren hade Fleningetorp två strömavbrott som orakade bräddningar. Vid sommarens få men kraftiga nederbördtillfällen drabbades Norra hamnen, Benarp, Hasslarps å, Dompäng och Buketten av hydraulisk överbelastning som resulterade i bräddningar. I juni skedde bräddning i regnbågsdammen på grund av rötter och fett i ledningsnätet vilket orsakade utsläpp av avloppsvatten i Jordbodalen. Åtgärder skedde i dialog med miljöförvaltningen i Helsingborg bland annat genom sugning i utloppet i Regnbågsdammen, i bäcken och spolning med vatten. Under hösten skedde färre bräddningstillfällen, dessa drabbade Bronsen, Väla gård, Sturelund, Benarp och Påarp Östra. De inträffade vid strömavbrott, underhåll av pumpstation, inbrott och vid kraftigt regn med hydraulisk överbelastning som följd. 35

39 Bilaga 6 Sammanfattning bräddmodellering BRÄDDBERÄKNING HELSINGBORG 218 LEDNINGSNÄT Beräkningsregn: Rögle Bräddpunkt Norra Hamnen Bräddpumpar Norra Hamnen - Hamnbassäng Brädd 11 - Naftagatan KNB Hästhagsvägen KNB493 - Ostindiegatan Råå-Brädd - Skonaregatan SKB11 - Gasverksgatan SNB441 - Gåsebäcksdammen SNB Västindiegatan SNB Bronsen pumpstation SNB Benarp SNB6766- Påarp Brädd Vallåkra pumpstation SNB Bronsen, dagv-ledning Beckasinen - Pumpstation Gallerstationen - Hamnbassäng Gallerstationen Bräddpumpar Årsberäkning med anslutna ytor enligt 1/1 218 Bräddvolym Antal m 3 /år bräddtillfällen SUMMA BRÄDDVOLYM: m 3 Total beräknad tillrinning till Öresundsverket: 17,5 Mm 3 Beräknad bräddvolym utgör cirka.1 % av den totala tillrinningen 36

40 Bilaga 7 Strömavbrott Helsingborgs kommun 6-7 juni