KOLDIOXIDSIGNAL FÖR SVENSK INHEMSK ELKONSUMTION

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLDIOXIDSIGNAL FÖR SVENSK INHEMSK ELKONSUMTION"

Transkript

1 KOLDIOXIDSIGNAL FÖR SVENSK INHEMSK ELKONSUMTION Examensarbete Evin Jamal Stockholm

2 SAMMANFATTNING Svenska Kraftnät (SVK) vill utveckla ett energisystem med syfte att minimera utsläpp av växthusgaser och öka andelen av förnyelsebara energikällor. Denna nya utveckling kan komma att förändra beteendet för elkonsumenter vad gäller elkonsumtion. Denna utveckling kallas för koldioxidekvivalentsignaler (CO 2e -signaler). CO 2e beskriver gemensamma måttenheter för växthusgasutsläpp och används för att beräkna den sammanlagda växthusgaseffekten utifrån premissen att olika gaser har olika förmågor att bidra till växthuseffekten. Syftet med denna studie är att öka vetskapen hos elkonsumenter för förbrukning av grön el vid rätt tidpunkt. Målet med denna rapport är att undersöka vilken information som behövs för att SVK ska kunna implementera momentana CO 2e -signalen och förväntade signalen för nästkommande dygn för svensk inhemsk elkonsumtion. SVK utgår från CO 2e -signalerna och har som ambition att det kan vara en långsiktig lösning för ett hållbart samhälle och syftar till att minska växthusgasutsläppen. Detta kan uppnås genom att signalerna ökar medvetenheten hos elkonsumenternas flexibla elförbrukning och möjliggör för konsumenterna att bestämma en optimal tidspunkt för elförbrukning. För att uppskatta signalerna för svensk inhemsk elkonsumtion måste emissionsberäkningar vara baserade på icke exporterad svensk elproduktion d.v.s. el som konsumeras inom Sverige, nettoimport av el från Europa och förluster i svenska elnätet. Viktiga parametrar för signalberäkningar är: emissionsfaktorer för olika bränslen och kraftslag, verkningsgrad för elproduktion och producerad MWh el. Emissionsfaktorerna är beräknade ur ett livscykelperspektiv och ger en helhetsbild av den totala miljöpåverkan. Dessa är hämtade ur den så kallade Miljöfaktaboken 2011 utgiven av Värmeforsk. Allokeringar av bränslen i kraftvärmeanläggningar har gjorts i syfte att dela upp miljöpåverkan mellan el- och värmeproduktion. För att uppskatta emissioner från nettoimporten har en procentuell andel av total elproduktion med fossila bränslen i Europa använts. Antaganden om svensk elproduktion som exporteras och export av importen av el har gjorts för att få fram inhemska elkonsumtionen. Antagandena utgår från att den svenska importen är större än exporten. En intervjustudie med 68 kraftvärmeanläggningar i Sverige har gjorts med syfte att bland annat ta reda på vilka bränsleslag som används för elproduktion. Resultat från dessa samtal har visat att 34 av dessa anläggningar använder biobränsle, 22 anläggningar använder en blandning av fossilt bränsle och biobränsle och 12 anläggningar använder enbart fossilt bränsle. En omvärldsanalys har gjorts för att på ett strategiskt sätt samla information om andra länders insats kring CO 2e -signalerna. Verksamma länder är bl. a. Irland och Storbritannien. Resultatet av denna studie visar att det idag råder brist på information hos SVK för en implementation av CO 2e -signalerna. Denna brist är att SVK saknar elproduktionens ursprung d.v.s. användning av bränsleslag i kraftvärmeanläggningar. SVK har som huvuduppgift att förvalta och driva stamnätet och kan därför inte ställa krav på elproducenterna om inrapporteringen av elproduktionens ursprung. Ett eventuellt krav på inrapportering måste därför gå genom regeringskansliet. Studien visade att implementering av signalerna på SVK är möjlig om SVK får rätt information om elproduktionens ursprung. Även systemutveckling på SVK är ett måste för att signalerna ska bli implementerbara. Notera att ovan nämnda kravbrist på rätt information om elproduktions ursprung nödvändigtvis icke behöver vara ett hinder för implementering eftersom en uppskattning av signalerna kan göras utifrån statistiksvärden.

3 Nackdelen med att använda statistik är att optimering av det nya systemet kommer att ge en högre osäkerhet från faktiska värden och därmed resulterar i otillförlitlig dataupplösning. Nyckelord: Svenska Kraftnät, CO 2e -signal, emissionsfaktorer, elkonsumtion, allokeringar av bränslen.

4 ABSTRACT The Swedish Power Grid (SVK) is intended to develop the Swedish energy system with the aim of minimizing greenhouse gas emissions and increasing the percentage of renewable energy sources. This new development is called carbon dioxide equivalents signals (CO 2e -signals) and may change the behavior of electricity consumers in the terms of electricity consumptions. CO 2e describes common units of measure for greenhouse gas emissions and is used to calculate the total greenhouse effect, based on the premise that different gases have different abilities to contribute to the greenhouse effect. The purpose of this study is to find a way to increase the knowledge of electricity consumers for consumption of green electricity at ther right time. The goal of this report is to investigate what information is needed for SVK to implement instantaneous CO 2e -signal and the expected signal for the next day for Swedish domestic electricity consumption. SVK regards the CO 2e -signals as a starting point and has the ambition that they should be a vehicle for reaching a long-term solution for a sustainable society that aims to reduce greenhouse gas emissions. This can be achieved by the use of signals increasing awareness among electricity consumer s flexible power consumption and enables consumers to determine an optimal time for electricity consumption. To estimate the signals for Swedish domestic electricity consumption emission calculations must be based on non-exported Swedish electricity, net imports of electricity from Europe and the losses in the Swedish electricity grid. Important parameters for signal calculations are: emissions factors for different fuels and power sources, efficiency for electricity production and produced MWh el. Emission factors are calculated from a life cycle perspective and give the overall environmental impact. These are taken from the so-called Environmental Fact Book 2011 published by Värmeforsk. Allocations of fuels in cogenerations plants (CHP) have been made in order to divide the environmental impact of electricity and heat. To estimate the emissions from net imports a percentage of total electricity generation with fossil fuel in Europa have been used. Assumptions about the export of Swedish electricity production and export of electricity import have been made to obtain the domestic electricity consumption. The assumptions are based on that the Swedish imports are greater than exports. An interview with 68 CHP plants in Sweden have been made in order to, among other things find out which type of fuel is used for electricity production in each plant. Results from these interviews have shown that 34 of these plants using biomass, 22 plants using a mixture of fossil fuel and biofuel and 12 plants using only fossil fuel. An environmental scanning has been made in a strategic way to collect information about other countries work on CO 2e -signals. These countries are Ireland and United Kingdom. The result of this study shows that at the moment, SVK lacks information on the origin of electricity for an implementation of CO 2e -signals. Lack of information means i.e. which type of fuel is used for electricity generation in CHP. The main task of SVK is to manage and operate the national grid and therefore cannot require electricity generators for reporting of electricity production origin. A possibly requirements therefore must go through the Government Office. The study shows that the implementation of the signals on SVK is possible if there is right information about the origin. Also systems development of SVK is necessary for the implementation of the signals. Note that the abovementioned requirements lack of correct information about the origin of the electricity generation need not necessarily be hindrance to implementation. An estimate of the signals can be based on statistical values. The disadvantage

5 of using statistics is that optimization of the new system will provide a higher level of uncertainty from the actual values, thus resulting in unreliable data resolution. Keywords: Swedish National Grid, CO 2e -signal, emission factors, electricity consumption, allocations of fuel.

6 FÖRORD Detta examensarbete är en avslutande del inom civilingenjörsutbildningen kemiteknik med inriktning mot energi och miljö. Examensarbetet har utförts på Svenska Kraftnäts (SVK) balanstjänst- och miljöavdelning i Sundbyberg och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, sommaren och hösten Institutionen på KTH som examinerar är avdelningen för energiprocesser. Jag vill främst tacka min handledare på KTH, Anna Rune Kristinsdóttir, för hennes värdefulla idéer och diskussioner. Jag vill även tacka min handledare på SVK, Christer Bäck, för hans glada humor och för hans vägledning och råd. Ett stort tack till min examinator på KTH, Per Alvfors för hans vägledningar och värdefulla idéer. Även ett tack till Susanna Wold och andra personer på KTH för deras stöd under arbetets gång. Jag är också mycket tacksam för all den hjälp jag fått från andra personer verksamma vid SVK. Evin Jamal Stockholm, september 2012

7 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Mål Frågeställningar Syfte Avgränsningar Metod Disposition BAKGRUND Växthuseffekten och växthusgaser CO 2-ekvivalenter Sveriges växthusgasutsläpp Sveriges elproduktion Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Sveriges klimatpolitik Handel med utsläppsrätter Sveriges import och export av el Nordiska elmarknaden och Nord Pool Kraftvärmeverk och bränslen CO 2 -signaler och framtida flexibel elkonsumtion Smarta elnätet-framtida elsystem Smarta elmätaren Smarta elnätet och elbilar Svenska Kraftnät Balansansvariga Balansansvarsavtalet Reglerobjekt och transprogrammet på SVK Informationsbrist på SVK UTFÖRANDE Livscykelanalys Metodalternativ för val av parametrar Parametrar för beräkning av CO 2e-signal Omvärldsanalys Irländska kraftnät Brittiska kraftnät Beräkningar Totala emissioner för svensk inhemsk elkonsumtion Icke exporterad svensk elproduktion... 29

8 3.3.3 Förluster i svenska elnätet Nettoimport av el Nytt regelverk Kraftvärmeanläggningar Vind-, vatten-och kärnkraftanläggningar Systemutveckling Kraftvärmeanläggningar Vind-, kärn- och vattenkraft Sammanställningar RESULTAT OCH ANTAGANDEN Antaganden DISKUSSION Beräkningar Nytt regelverk och alternativa lösningar Flexibel elförbrukning och minskning av växthusgaser Förbränning av sopor SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING REFERENSER BILAGOR Allokeringar av bränslen i kraftvärmeanläggningar... 59

9 TERMINOLOGI ABB AMEE CH 4 CO 2 CO 2e DEFRA EU FN FoU GWP HVDC IPCC KTH N 2 O ppm SB SEAI SF 6 SVK UNFCCC USA Vattenånga Asea Brown Boveri Avoiding Mass Extinctions Engine Metan Koldioxid Koldioxidekvivalenter Department for Food and Rural Affairs Europa Unionen Förenta Nationerna Forskning och Utveckling Global Warming Potential High Voltage Direct Current International Panel on Climate Change Kungliga Tekniska Högskolan Dikväveoxid Parts per miljon Storbritannien Sustainable Energy Authority of Ireland Svavelhexaflourid Svenska Kraftnät United Nations Framework Convention on Climate Changes United States of America H 2 O (g)

10

11 FIGURER Figur 1. Den naturliga och den onaturliga växthuseffektens effekt på jorden 4 Figur 2. Sveriges och världens CO2-utsläpp från Figur 3. Sveriges totala elproduktion Figur 4. Växthusgasutsläpp i USA Figur 5. Sveriges import och export av el... 8 Figur 6. Elöverföring inom och utanför Norden 9 Figur 7. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan på elmarkanden 11 Figur 8. Ångturbinteknik..12 Figur 9. Tillfört bränsle för elproduktion. 12 Figur 10. Olika nivåer inom smarta elnätet 13 Figur 11. Transport av el mellan de olika aktörerna 15 Figur 12. Inrapportering av produktionsplaner till SVK, från elområde Figur 13. En skiss över nuvarande systemorganissationen kring implementering av signalerna 18 Figur 14. Emissioner från elproduktion i Irland, den 18:de januari Figur 15. Emissionsfaktorer per producerad kwh el i Irland, den 18:de januari Figur 16. Emissionsfaktorer för Storbritanniens elkonsumtion Figur 17. Metodlösning för beräkning av procentuell andel av icke exporterad svensk elproduktion. 32

12 Figur 18. Förluster i svenska elnätet. 32 Figur 19. Metodberäkning för beräkning av nettoimport 35 Figur 20. Metodlösning för inrapportering av produktionsplaner. 36 Figur 21. Skiss över olika steg i processen för att tillhandahålla CO 2e -signaler.. 43 Figur 22. Emissioner för svensk inhemsk elkonsumtion, den 18:de januari Figur 23. Emissionsfaktorer per förbrukad svensk kwh el, den 18:de januari

13 1 INLEDNING Jordens klimatproblem har under de senaste decennierna varit en av världspolitikens största frågor. Hur ska vi kunna rädda vår jord från klimatförstörelse och hur ska vi och våra framtida generationer kunna ta hand om jorden och dess klimat på bästa sätt? Vetenskapen har sedan länge kommit med sitt tydliga budskap. En fortsatt förstärkt växthuseffekt i atmosfären kan ge förödande konsekvenser i form av drastiska, irreversibla förändringar i klimatsystemet som kan komma att slå hårt mot stora delar av världens befolkning och dess kommande generationer. För att hantera problemet har SVK, i samarbete med Norra Djurgårdsstadens Forskning- och Utvecklings (FoU) avdelning, arbetat med ett projekt som skall minska växthuseffekten. Projektets syfte är att utveckla ett nytt system för hantering av orsaken till den förstärkta växthuseffekten. Lösningen kommer förhoppningsvis vara ett steg i rätt riktning för att lösa problematiken. Tanken är att systemet ska leda till utbyte av fossilt bränslebaserad elproduktion till förnybar elproduktion. Detta nya system innebär framtagandet av och åskådliggörande av CO 2e -signalerna som förklarar värdet på växthusgasutsläpp för svensk inhemsk elkonsumtion. 1.1 Mål Målet med detta projektarbete är att ta fram vilken information som behövs för att SVK ska kunna beräkna momentan CO 2e -signal och förväntade signal för nästkommande dygn. 1.2 Frågeställningar De frågor som detta arbete skall besvara för att uppnå målet är: Sammanställa bränsleslag på kraftvärmeanläggningar i Sverige och även informera kraftvärmeanläggningar om följderna av eventuell rapportering av bränsleslag Undersöka och analysera omvärldens metodologi bakom CO 2e - signaler Undersöka vilka parametrar som behövs för beräkning av signalerna Undersöka hur CO 2e -signaler för svensk inhemsk elkonsumtion kan beräknas Utreda hur SVK kan implementera dessa signaler 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att: Öka medvetenheten kring elkonsumenternas flexibla elförbrukning, d.v.s. förbrukning av grön el vid rätt tidpunkt Förutom flexibel elförbrukning, undersöka om signalerna kan ge andra möjligheter som leder till lösning mot klimatpåverkan exempelvis förändring av den kontinuerliga driften av elnätet 1.4 Avgränsningar Studien fokuserar på CO 2e - signaler för svensk inhemsk elkonsumtion. Därför baseras beräkningarna på förluster i svenska elnätet, icke export av svensk elproduktion samt icke export av import av el från Europa, vilka tillsammans utgör den svenska elkonsumtionen. Undersökningen är avgränsad till att utvärdera industrins elproduktion för sitt eget bruk och effektreserver. 1

14 1.5 Metod Detta avsnitt redovisar de olika metoder som har analyserats i examensarbetet för att svara på ovanstående frågeställningar. Syftet med detta stycke är att ge inblick i hur arbetet har genomförts. För att uppnå målet har arbetet delats upp i fem olika steg: 1. Kontakt med elaktörer 2. Litteraturstudie 3. Omvärldsanalys 4. Diskussion på SVK 5. Beräkningar De fem ovan nämnda stegen har slagits samman och kan ses som ett verklighetsscenario i studien. Dessa fem steg förklaras i detalj enligt följande: 1. Kontakt med elaktörer En viktig uppgift är att identifiera alla kraftvärmeanläggningar samt användning av bränsleslag för elproduktion. I samband med telefonsamtalen har dessa anläggningar även informerats om att de i framtiden skall få möjlighethet att rapportera bränsleslag i realtid och för nästkommande dygn. Telefonintervjuerna bygger på strukturerade intervjuformer, vilka kännetecknas av en intervjuteknik där alla respondenter svarar utifrån den erhållna informationen i respektive anläggning (Sallnäs, 2012). Samtalen går ut på att resultatet måste vara det samma oberoende av vem som besvarar frågorna i respektive anläggning. 2. Litteraturstudie Denna studie är baserad på såväl muntliga intervjuer som skriftligt material. Litteraturstudien har genomförts med hjälp kurslitteratur som använts i tidigare kurser vid KTH har varit till stor hjälp för detta arbete och relevant sökverktyg på internet. Sökord som har varit centralt för examensarbetet är koldioxidsignal, emissionsfaktorer, livscykeldata, allokeringar av bränslen och elproduktion i olika kombinationer. 3. Omvärldsanalys För en strategiutveckling av arbetet har omvärldsanalys använts, med syfte att på ett systematiskt sätt samla in information och analysera andra länders insats kring signalerna. Detta för att dra arbetsresultat som leder till en noggrannare analys. I detta steg av arbetet har frågor ställts till brittiska och irländska kraftnätsaktörer. Dessa länder har valts på förslag av SVK och KTH och anledningen till detta är att de har utfört samma forskning som denna studie ämnar. Frågor som ställdes var hur de tänkte när de implementerade användning av CO 2e -signaler samt vilken bakgrundsinformation som döljer sig bakom signalerna. 4. Diskussion på SVK Handledarna på SVK och på KTH har varit till stor hjälp och har varit nyckelpersoner under arbetets gång. När frågor och funderingar har dykt upp har dessa personer varit aktiva med att tillmötesgå frågorna genom att vägleda mig till rätt kontaktperson för svar. Vidare har ett antal 2

15 befattningsinnehavare på olika avdelningar på SVK intervjuats. Fördelen med relevant kunskap från olika avdelningar var att få bredare förståelse av SVKs verksamhet och en bra grund till att på ett analytiskt sätt kunna samla kunskap från olika avdelningar. 5. Beräkningar För att kunna få fram en beräkningsmetod för CO 2e signaler för svensk elkonsumtion valdes Excel. Största anledningen till varför just Excel valdes, är att dess användarvänlighet är ytterst lämplig vid hantering av stor mängd data. Förutom Excel har även verktyget Trans varit användbar för denna studie där data på elproduktion och import av el är hämtade. Emissionsberäkningarna baseras på svensk inhemsk elkonsumtion för den 18:de januari 2012, detta för att januari är en kall månad och att elproduktionen samt import av el bör vara högre jämfört med exempelvis juli. Transverktyget, som används av SVK, har använts för att undersöka hur systemutveckling kan göras i syfte för att signalerna ska bli implementerbart. Mer om Trans nämns under 2.15 Reglerobjekt och transprogrammet på SVK. 1.6 Disposition Denna uppsats har strukturerats på följande sätt: Kapitel 2 inleds med en genomgång av klimatproblematiken och undersöker vad som bör göras för att minimera utsläppen. Slutligen beskrivs SVKs verksamhet och flexibel elförbrukning och slutligen en översikt av diverse förutsättningar vid införande av metodiken in i den nuvarande SVK organisationen. Kapitel 3 beskriver utformningen av metod, begrepp och utvärderingar av metodval för implementeringen av aktuella signaler. I de avslutande kapitlen redovisas resultatet av denna studie, diskussion och slutsatser. 3

16 2 BAKGRUND I detta kapitel redogörs bakgrunden till vad klimatpåverkan innebär, vad som bör göras för att minimera på växthusgasutsläpp och varför CO 2e -signalerna är en intressant och aktuell fråga för SVK. Kapitlet avslutas med att ge en kort översikt i det nuvarande SVK organisationen för implementering av signalerna. 2.1 Växthuseffekten och växthusgaser Klimatförändringar är en konsekvens av den förstärkta växthuseffekten, denna effekt kompletterar den nödvändiga och naturliga växthuseffekten. Den värmen som finns på jorden uppstår genom den naturliga växthuseffekten som fångar energin av solljuset och omvandlar den till värme. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jordens temperatur vara väldigt lågt och ett liv skulle inte existera, se Figur 1 nedan. Den förstärkta växthuseffekten innebär ökande koncentration av växthusgaser i atmosfären därmed global uppvärmning. (SMHI,2009) Figur 1. Den naturliga och den onaturliga växthuseffektens effekt på jorden De vanligaste naturliga växthusgaserna i atmosfären är: Koldioxid, (CO 2 ) Vattenånga, (H 2 O (g)) Metan, (CH 4 ) Dikväveoxid, (N 2 O) Svavelhexaflourid, (SF 6 ) Innan industriella revolutionen 1800 var koncentrationen av CO 2 i atmosfären 280 miljondelar (ppm) (Uggla, 2000) vilket har ökat till 394 miljondelar juli Detta är tecken på att mänskliga aktiviteter förändrar kolets kretslopp vilket föranleder stora klimatförändringar. (CDIAC, 2008). Naturvårdsverket är av uppfattningen att effekterna av förstärkta växthusgaser kommer att förvärras. De befarar att: Världens temperatur kommer att öka med 1,1 6,4 grader fram till Bedömningen baseras på olika antaganden om utsläppens utveckling under åren 4

17 Havsytan kommer att stiga med 60 centimeter fram till Vilket kommer att öka risken för översvämningar och erosioner Förändrad nederbörd kommer att föra med sig översvämningar och torka, vilket leder till att mat- och vattentillgången samt jordbrukets produktion minskar. Klimatflykter antas öka då bristen på mat- och vatten förvärras. Sjukdomsspridningar är också en följd av klimateffekterna. En ökad temperatur på jorden ökar risken för undernäring och olika sjukdomar. (Naturvårdsverket, 2011) 2.2 CO2-ekvivalenter Klimatändringar beskrivs bland annat med växthuseffekt, försurning och övergödning. CO 2e - ekvivalenter är en gemensam enhet för växthusgasutsläpp och beskriver totala växthuseffekten som är en konsekvens av olika växthusgasutsläpp. Storheten man mäter kallas Global Warming Potential (GWP) och gör det möjligt att jämföra växthusgasutsläppen med varandra. Exempelvis har CH 4 23 gånger större effekt på växthusgaspåverkan än CO 2,se Tabell 1 nedan. (Gode, m.fl., 2011) Tabell 1. Aggregering av emissionsdata till växthusgaseffekt (Gode, m.fl., 2011) Emissioner Växthuseffekt (GWP) CO 2 (g) 1 CH 4 (g) 23 N 2 O(g) Sveriges växthusgasutsläpp Sveriges utsläpp av växthusgaser 2010 var ca 66.2 miljoner ton CO 2e och är ett av de lägsta siffrorna inom Europa. Utsläppen kommer främst av transporter och industrin. Statistiken redovisar även utsläpp från exporterade varor och inkluderar inte utsläpp från importerade varor. Detta för att länder som undertecknat klimatkonvektionen följer reglerna och har ansvar för sitt eget utsläpp. (Naturvårdsverket, 2011c). Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat de senaste åren p.g.a. bättre teknik som föranlett till högre effektivitet. Uppföljning av internationella mål är också en annan anledning till Sveriges minskade växthusgasutsläpp. Sveriges utsläppsstatistik för 2010 visas i Tabell 2 nedan. De höga emissionsmängderna kommer från transporter och elvärmeproduktion. (Ekonomifakta, 2012a) Tabell 2. Sveriges växthusgasutsläpp 2010 (Ekonomifakta, 2012a) Sektor Miljoner ton CO 2e Inrikes transporter 20,7 El & värmeproduktion 10,6 Industrins förbränning 10,2 Jordbruk 7,9 Industriprocesser 6,8 Bostäder, lokaler, förbränning i 4,2 jordbruk, skogsbruk och fiske Avfall 1,8 Totala utsläpp 66,2 5

18 Studier har gjorts för att jämföra Sveriges växthusgasutsläpp jämfört med globaltutsläpp. Resultatet av studien visar att Sverige har minimerat sitt växthusgasutsläpp de senaste 40 åren jämfört med internationella växthusgasutsläpp (Ekonomifakta, 2008b), se Figur 2 nedan. Figur 2. Sveriges och världens CO2-utsläpp från (modifierad Ekonomifakta, 2008b) 2.4 Sveriges elproduktion Totala elproduktionen i Sverige 2010 var 147 TWh varav 66,2 TWh producerades i vattenkraft medan 55,6 TWh produceras i kärnkraftverk, se Figur 3 nedan. Sveriges CO 2 -utsläpp/capita är mycket lågt jämfört med de andra länder. Anledningen till varför Sverige har lågt CO 2 -utsläpp beror främst på att elproduktionen genereras av vattenkraft och kärnkraft. (Naturvårdsverket, 2011c). Sveriges totala elproduktion Fördelat på energislag, 2010, TWh Gasturbin: 0,0TWh Kondenskraft: 0,4TWh Kraftvärme: 12,8TWh Kraftvärme i industrin: 6,3TWh Vattenkraft: 66,2TWh Kärnkraft: 55,6TWh Vinkraft: 3,5TWh Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2011 Hämtat: Figur 3. Sveriges totala elproduktion 2010 (modifierad från Ekonomifakta, 2011c) Vattenkraft är beroende av den okontrollbara nederbörden i form av is och snö. I ett våtår, dvs. det år det snöat eller regnat mycket är elproduktion i vattenkraft hög medan under ett torrt år minskar elproduktionen i vattenkraft. Ett normalår är elproduktionen i vattenkraft ca 65 TWh och ett torrt år i vattenkraftverk minskar elproduktion till 15 TWh. Vid torrt år är kärnkraft den 6

19 huvudsakliga energikällan och annars den näststörsta energikällan i Sverige. (Svensk Energi, 2011a) Andra energikällor som är viktiga för Sveriges elförsörjning är kraftvärme och vindkraft och dessa kompletterar vatten- och kärnkraftverk. Kraftvärmens elproduktion 2010 stod för 12 % och vindkraften för 2 %. Sverige har ett kallt klimat vilket föranleder en högre elanvändning per person. Största delen av elkonsumtion sker i bostäder och i den elintensiva industrin vilket tillsammans motsvarar 90 %, av den totala elproduktionen (Svensk Energi, 2011b) 2.5 Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Klimatförändringar är ett globalt miljöproblem och således är det viktigt att ha internationella mål för att förhindra den förstärkta växthuseffekten. Klimatkonvektionen och Kyotoprotokollet används för att följa upp målen. I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 antogs Förenta Nationernas konvektion om miljöförändringar, som sedan började gälla Målet för den icke-bindande konventionen är att reducera växthusgaserna och förhindra den förstärkta växthuseffekten. Konventionen är grunden till det bindande internationella kyotoprotokollet och har som syfte att de totala utsläppen från utvecklade länder ska minskas med 5,2 %. (Naturvårdsverket, 2012a) 194 länder har undertecknat konventionen medan protokollet är undertecknat av 192. Sverige har godkänt kraven för konventionen och protokollet. Flera industriländer har inte undertecknat protokollet och har sina egna nationella mål. Exempel på dessa länder är Kina och USA (Naturvårdsverket, 2012a). USAs vägtransport och elproduktion dominerade CO 2 -utsläppen 2010, se Figur 4 nedan (EPA, 2011). Figur 4. Växthusgasutsläpp i USA 2010 (modifierad från EPA, 2011) 2.6 Sveriges klimatpolitik Sveriges regering har satt upp mål för att uppnå ett så hållbart samhälle. Sverige jobbar hårt med miljöfrågor med syfte att minimera negativa klimatpåverkan. Åtgärder har tagits från början av 1990-talet inom energi-, transport-, miljö-och skattepolitiken. Regeringen har satt upp mål angående för de olika samhällssektorer som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. 7

20 Dessa ska minska utsläppen med 40 % till 2020 jämfört med Utöver detta mål har regeringen även satt upp strategier för att Sverige ska bli oberoende av fossil energi. Dessa är: Halva Sveriges energianvändning ska komma från förnybara energikällor fordonsflottan ska vara oberoende av fossilt % effektivare energianvändning år % förnybar energi i transportsektorn 2020 (Naturvårdsverket, 2012b) Dessa mål i Sveriges klimatpolitik baserar sig på analyser som görs av forskarna som jobbar för The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). IPCC är Förenta Nationernas (FNs) vetenskapliga klimatpanel. (Regeringen, 2012) 2.7 Handel med utsläppsrätter Systemet för handeln med utsläppsrätter infördes 2005 i syfte att förhindra växthusgaseffekten. Alla länder i EU ingår i systemet för att uppnå miljömålet som ställts av av Kyotoprotokollet. Ca industri - och energianläggningar är med i systemet och utsläppsrätten fungerar som ett certifikat som ger ägaren rätten att släppa ut en viss mängd av CO 2. Priset för utsläppen sätt av marknaden. Systemet regleras av utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG) och ändras genom länkdirektivet (2004/101/EG). (Regeringen, 2012b) 2.8 Sveriges import och export av el Sveriges import och export varierar mellan olika årstider. Slutet av hösten och början av våren importeras el och under våren och sommaren exporteras el. (Energikunskap, 2011) Figur 5 nedan visar Sveriges historik på import och export av el från nordiska länder Ur Figur 5 konstateras att Sverige i genomsnitt importerar mer än vad som exporteras. Figur 5. Sveriges import- och export av el (modifierad från Energimarknadsinspektionen, 2007) Sverige exporterar mestadels till Danmark, Tyskland och Polen medan störste delen av importen kommer från Finland och Norge. Fördelningen av elproduktionen från olika kraftverk varierar i andra länder som exporterar el till Sverige. Tabell 3 nedan visar procentuell andel av total elproduktion från fossila bränslen. (Naturvårdsverket, 2011c) 8

21 Tabell 3. Sveriges import och export av el från olika länder Länder Fossilt baserad elproduktion % Norge 0,04 (2009)( Energi läget, 2011 ) Finland 0,42 (2010) (Ekonomifakta, 2012d) Danmark 0,68 (2010) (Ekonomifakta, 2012d) Estland 0,95 (2010) (Ekonomifakta, 2012d) Polen 0,97 (2010) (Ekonomifakta, 2012d) Tyskland 0,60 (2010) (Ekonomifakta, 2012d) All import av el till Sverige förbrukas inte av svenska elkonsumenter. En del av import av el exporteras till utlandet och ibland transporteras all import av el till andra länder. Detta innebär att Sverige fungerar som ett transitland. Ibland händer det att Danmark beställer el från Norge som transporteras genom Sverige p.g.a. av geografiska lägen i förhållande till utlandet. (Kröckel, 2012d) Beroende på hur marknaden ser ut vid ögonblicket sker import eller export av el (Energimarknadsinspektionen, 2011). De faktorer som bedöms ha mest påverkan på import och export av el i nordens elmarknad är bland annat: Elpriset Efterfrågan Hydrologisk balans Vattenmagasinfyllnad i % Tillrinning och inflöde Snömängd Markvatten Temperatur Utbyte med EU Råvarupriset Utsläppshandeln (Energimyndigheten, 2006) Figur 6 nedan visar hur kraftöverföringen kan se ut både innanför och utanför norden. De blå pilarna som pekar mot Sverige innebär import och pilarna som pekar ut från Sverige innebär export av el. Beroende på hur marknaden ser ut vid ögonblicket ändras pilarnas riktning. (Energimarknadsinspektionen, 2011) 9

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2012

Energi & klimatredovisning 2012 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energi & klimatredovisning 2013

Energi & klimatredovisning 2013 Klimatredovisningen ger en översikt över organisationens klimatpåverkan och är en integrerad del av organisationens klimatstrategi. Rapporten är ett viktigt verktyg i arbetet med att identifiera konkreta

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer