Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter"

Transkript

1 Bioenergi Nya Bränslen nya möjligheter Värmeforskdagarna 2013 Bioenergi - bakgrund och inledning Nya bränslen, nya möjligheter Gustav Melin Stockholm Gustav Melin

2 Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa

3 Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp, är lika förnybart som, vind och sol.

4 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

5 Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation för privatpersoner och företag. Medlemsföretagen består av producenter, användare, utrustningstillverkare, konsulter, tjänsteföretag, utbildningsinstitut, m fl.

6 About AEBIOM European Biomass Association Represents and promotes interests of bioenergy stakeholders 30 national associations Almost 90 associated companies Activities: lobbying, workshops, newsletters, European projects, working groups, conferences and networking, etc. Based in Brussels in the Renewable Energy House. Member of EREC (European Renewable Energy Council) and WBA (World Bioenergy Association).

7 Total contribution of bioenergy in 2010 in EU27: 85,3 Mtoe Bioenergy targets according to national renewable energy action plans (nreaps) Total contribution of bioenergy in 2020 in EU27: 138,3 Mtoe Transport 16% Bioelectricity 12% Heat 72% Transport 21% Bioelectricity 14% Heat 65% 2010 Source: AEBIOM, based on NREAPs 2020 Note: Bioenergy is considered as the gross final energy consumption, made up of the sum of bioelectricity, biomass for heat, bioheat (CHP, DH) and transport biofuels.

8 Andelen förnybar energi i Sverige, Sverige kommer redan i år att nå över 49 procent förnybar energi, som är EU-målet för Den gröna kurvan visar de uppmätta andelarna år för år, enligt olika rapporter från Energimyndigheten, och Svebios beräkning för 2011 och 2012, grundat på Energimyndighetens statistik och prognoser.

9 Global carbon budget (Billion tonnes C per year) Fossil fuel & cement Deforestation Forest growth Atmospheric growth Ocean sink Global Carbon Project 2011; Updated from Le Quéré et al. 2009, Nature G; Canadell et al. 2007, PNAS

10 Globala utsläpp och sänkor, CO 2, , , , Fossila bränslen & cement "Avskogning" Skogstillväxt -2,69 Sänka i oceanerna -2,31 Ökning i atmosfären global-carbon-bud get-2010 Mänsklighetens utsläpp av koldioxid var 2010 nästan exakt 10 miljarder ton. Av detta hamnade hälften i atmosfären, medan hälften togs upp av haven och av ekosystemen på land, främst genom skogstillväxt. Utsläppen från förbränning av fossila bränslen var mer än tio gånger så stora som utsläppen från avskogning och annan förändrad mark-användning (global LULUCF). Källa: Global Carbon Project.

11 Sveriges energianvändning 2011 Naturgas 11,3 TWh, 3,0% Kol, 19,1 TWh, 5,0% Kärnkraft 49,8 TWh, 13,1% Vindkraft 5,3 TWh, 1,4% Värmepumpar 3,8 TWh, 1,0% BIOBRÄNSLE 120,3 TWh, 31,6% Bioenergi är Sveriges största energikälla, större än kärnkraft och vattenkraft tillsammans Slutlig energianvändning fördelad på energikällor. Svebios beräkning är grundad på Energimyndighetens kortsiktsprognos mars Vattenkraft 56,6 TWh, 14,9% Olja 113,9 TWh, 30,0% Andelen förnybart blir faktiskt lite lägre än de 48,9 % som man kan utläsa av denna tabell eftersom förnybarandelen ska räknas enligt "EU-metod" vilket inkluderar frivärme från små värmepumpar, men exkluderar frivärme till värmepumpar i fjärrvärme, samt hälften av avfallet och all torven. Dessutom ska man inkludera distributionsförlusterna både i fjärrvärmen och i elnäten. Det gör att förnybarhetsandelen troligen ligger på 47,8 procent (eller om så vill "omkring 48 procent").

12 Bra styrmedel är: Generella, PPP Polluter Pays Principle Den som orsakar ett utsläpp ska betala för det. Då styr man mot lägre utsläpp och ett miljövänligare beteende, exempelvis koldioxidskatt, svavel- och NOX-avgifter. Långsiktiga Tidsbegränsade stöd ger osäkra investeringsvillkor och gynnar ofta fel produkt eller bidragsoptimering. Teknikneutrala Innebär att de mest lönsamma lösningarna väljs för att lösa problemet, kostnadseffektivt och konkurrensskapande. Direkta stöd bara för att utveckla ny teknik, Enkla Lätta att förstå och att administrera

13 PELLETSFABRIKER I SVERIGE 2012 Det producerades ca 1,7 M ton pellets i Sverige Tre marknader Småskalig, villapannor och kaminer. Mellanskala/Närvärme Storskalig användning

14 Pelletsanvändning Totalt till svenska marknaden Uppskattad utleverans till villamarknaden

15 Total consumption of pellets in EU27, (kt) kt Source: Pro Pellets Austria; Pelletsatlas, 2009

16 Current price relations Wood Chips, delivered at plant 20 / MWh Pellets price CIF Rotterdam 30 / MWh Crude oil, Brent / MWh

17 Oil for heating are now quickly replaced globally by much cheaper wood pellets Installations of powder burners Burner size 5 50 MWth There are several suppliers of Multifuel burners that can use wood powder, coal powder, oil or natural gas. WTS, Petrokraft, Clean Combustion, Andritz etc. In September World market price of brent crude oil is 114 USD/Barrel. One barrel contains 1,7 MWh energy. One tonne of wood pellets contains 4,8 MWh, Price (World market) of 4,8 MWh Crude Oil = 240 Price of 4,8 MWh pellets delivered in port = 136

18 BIOKRAFT I SVERIGE 2012 El med biobränslen, torv och avfall biokraft är den tredje största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft och kärnkraft. Det finns idag 183 produktionsanläggningar för biokraft och ytterligare ett 40-tal under byggnad eller planerade. Den totala produktionen av biokraft var 10,3 TWh 2011, vilket var drygt 7 procent av Sveriges elproduktion. Produktionen sjönk 2011 jämfört med 2010, trots större installerad effekt. Det berodde på att 2011 var ett varmt år, medan 2010 var onormalt kallt. Fördelar med biokraft: Förnybart bränsle Produktion nära förbrukarna ger låga överföringsförluster Produktion under vinterhalvåret då elförbrukningen är som störst Stabil produktion, hög tillgänglighet

19 Elproduktion 2011 Fossilkraft 5,2 TWh, 3,6% Biokraft 10,3 TWh, 7,1% Kärnkraft 57,7 TWh, 39,8% Vattenkraft 65,7 TWh, 45,3% Biokraft, dvs el från biobränslen, avfall och torv, från kraftvärme och industriellt mottryck, gav 10,3 TWh el 2011, vilket motsvarar 7,1 procent av eltillförseln. Källa: Svensk Energi, bearbetning av Svebio. Förnybara andelen i elproduktionen var 56,6 %. Elexporten var 7,0 TWh. Vindkraft 6,1 TWh, 4,2%

20 Total elanvändning i Sverige netto, (TWh) 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Källa: Energimyndigheten och SCB

21 Elproduktion GWh el i värmesektorn uppdelat på bränslen Elproduktion GWh/år Fossilt, nytt Fossilt, bef Avfall/annat, nytt Avfall/annat, bef Torv, nytt Torv, bef Biobränsle, nytt Biobränsle, bef

22 Vindkraft i Sverige Enligt elcertifikatsystemet fanns det i Sverige år 2011: vindkraftverk (380 nya 2011) Installerad effekt på MW. (varav 765 år 2011) Elproduktionen från dessa uppgick till 6,1 TWh Om samtliga verk fanns vid årets början producerade de på maxeffekt 25 % av tiden.

23 Kall vecka i februari jämfört med varm vecka i augusti. Effektbehovet skiljer med ca 10 GW mellan de båda veckorna. Bilden ger inblick i hur elvärme gör att vi har elbrist på vintern och överskott på sommaren. Biokraften produceras bara på vintern och matchar elbehovet väl. Vattenkraftens reglerande funktion beskrivs också väl i diagrammet.

24

25 58 % förnybart i transportsektorn 2030 är möjligt & ekonomiskt rimligt - men med en stärkt elbilsutveckling når vi ännu längre!

26 Nuvarande och framtida användning av bioenergi i Sverige, TWh Svebios siffror till Förnybarhetsrådet Biokraft, elektricitet Biodrivmedel Värme, mm Biototal tillförd

27 Framtida användning av bioenergi Värmemarknaden planar ut, viss konvertering från fossilt kvar inom industrin. El andelen och alfavärden förbättras vid produktion av biokraft, energikombinat byggs. Biodrivmedel Import av 94 TWh bensin och diesel ersätts av svensk produktion och import av biodrivmedel, samt teknikutveckling och el.

28 Bioenergipotential i Sverige? Vi kan öka väsentligt, förmodligen kan vi dubbla

29 Potentials for biomass (TWh) Use 2009 Potential Peat Waste Agriculture Black liquor Wood fuels Svebio has estimated potentials for supply of bioenergy available in 2020, here compared to the utilisation in The largest remaining potentials are in agriculture and forestry.

30

31

32 Världens spannmålsproduktion Miljoner ton Miljoner hektar Världens spannmålsproduktion ökar ständigt men bara i takt med efterfrågan. Man odlar bara den spannmål som någon är intresserad av att köpa. Eftersom avkastningen per hektar ökar fortare än efterfrågan minskar den areal som man odlar spannmål på.

33 Hektarskörd vete kg/ha, Sverige / / / / / /2005 Under åren var den årliga produktionsökningen 1,7 %. Mellan 1990 och 2005 bedrev Sverige politik för att minska överproduktionen av spannmål.

34

35

36

37 Ca 2 % av den globala åkermarken används för odling av energigrödor Skog 26% Gräsmark och bete 28% Åkermark 10% Energigrödor 2% Öken, berg, övrigt 34% Bebyggelse, infrastruktur 2% Globalt finns ca 1500 miljoner hektar åkermark. Biodrivmedel odlas på ca 30 miljoner hektar av dessa.

38 Fördelning av de två procenten energigrödor Argentina (soja) 4% USA (majs/soja) 46% Brasilien (sockerrör/ soja) 18% EU (raps/ sockerbetor/ vete) 26% Kanada (majs och vete) 1% Kina (majs och vete) 5%

39 Genomsnittlig årlig produktion av etanol och biodiesel (miljoner liter) Etanol Biodiesel USA EU 9184 Brasilien USA 1658 Kina 7189 Argentina 1576 EU 5651 Brasilien 1550 Indien 1892 Malaysia 765 Thailand 672 Australien 627 Sydafrika 384 Thailand 584 Indonesien 210 Indonesien 369 Mexiko 64 Sydafrika 57 Tanzania 29 Mozambique 51 Mozambique 25 Tanzania 50 Övriga 6593 Övriga 1137 Totalt Totalt Som jämförelse tillverkar Agroetanol 210 miljoner liter etanol i Sverige

40 Vad kan användas när man skördat ett träd?

41 Trend för total volym rundved i svensk skog Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip. The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in Sweden s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good forest management. Source: Swedish National Forest Inventory

42 Bioenergy potential 2050 In a report from Swedish University of Agricultural Sciences the global potentials for bioenergy were estimated to 1,135 1,548 ExaJoule, enough to supply all global energy needs. The report is available from World Bioenergy Association,

43 HEAT ROADMAP EUROPE 2050 Report written by: Aalborg University and Halmstad University for Euroheat & Power, Brussels Visar att Europa kan spara 14 Mrd per år om man tar tillvara dagens spillvärme från elproduktion till fjärrvärme. Pay off tid är 2 3 år och investeringarna skulle skapa tusentals lönsamma jobb i Europa.

44 Att satsa på kraftvärme i Europa skulla spara både pengar och utsläpp! BioPower produktion konkurrerar bättre om spillvärmen kan säljas på marknaden. Bioenergi konkurrerar väl med fossila bränslen I kraftvärme. Brist på kunskap, planning permission och föreställningar ooch fördomar är hinder. Infrastruktur fonder kan användas för att driva på besluten.

45 Policy decisions needed to develop the market. ETS Emission Trading Scheme, EUA currently traded at 8/CO 2 tonne. The conclusion must be that it is not difficult to fulfil the 2020-goals, regardless of German nuclear phase out and increased use of fossils. CCS Could be decided to be financed within the ETS-system CO 2 tax proposed in Energy Taxation Directive 20/ CO 2 -tonne

46 ILUC Indirect Land Use Change, Since the Land Use Change is not caused by production of bioenergy. Bioenergy producer have no influence to the problem and cannot change behavior to solve the problem. Thus the ILUC factor is of no use. Instead it is important to protect valuable nature and take legal actions against those who cause Direct Land Use Change. SUSTAINABILITY CRITERIA CARBON NEUTRALITY

47 Skogens koldioxid-neutralitet Vi menar att flera av rapporterna inom området och modelleringen som teorin bygger på kan ifrågasättas. Vi menar att det finns två vetenskapliga utgångspunkter man kan ha när man betraktar koldioxidneutralitet. Individen trädet Populationen skogen

48 Individen trädet Trädet måste uppenbarligen samla koldioxid innan det kan brännas och skulle inte existera om det inte var koldioxid-positivt.

49 Populationen skogen Skog kan vanskötas, huggas ner utan återplantering, skadas. Detta är som regel dålig ekonomi och i görs i huvudsak i det fattiga länder där äganderätten oklar eller styret korrumperat. Globala skogar ökar I volym och väl skötta skogar är koldioxidneutrala eller till och med positiva över tid. Naturliga skogar ökar inte kollagret I långa loppet.

50

51

52

53

54 Globala trender Som vi ser världen Fossila bränslen blir dyrare och/eller orsakar större skada per energienhet. Biodrivmedel blir allt billigare och livcykelanalysen, LCA, blir allt bättre. Det finns tillräckligt med åkermark och biomassa för kraftig expansion av både mat och energiproduktion. Efterfrågan måste komma först för att göra produktionen möjlig. Ökad bioenergianvändning och handel sprider välfärd till landsbygd och fattiga länder.

55 Slutkommentarer Energi kan användas väsentligt effektivare i alla länder. Många länder ska öka sin energianvändning andra kan minska. I Sverige kan bioenergin stå för mer än halva energiförsörjningen. Globala generella styrmedel måste kombineras med hållbarhetskriterier eller miljöoch skogslagstiftning, som skyddar nyckelbiotoper och hotade djurarter.

Bioenergins utveckling i Sverige

Bioenergins utveckling i Sverige Bioenergins utveckling i Sverige Gustav Melin, 17 april 2013 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

EU legislation on sustainability

EU legislation on sustainability Xxxx Xxxxx Xxx xxx xxx xx. xxx. xx Sustainability EU legislation on sustainability Gustav Melin CEO, SVEBIO Chairman, AEBIOM 1 Mission: To increase the use of bioenergy in an economically and environmentally

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012 Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012 Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att

Läs mer

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Bioenergiens rolle i Europa og Sverige Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november Global energy system Share of renewables in final energy (in %) 18.4% The share of renewables has increased

Läs mer

Etablerte og voksande bioenergimarkeder

Etablerte og voksande bioenergimarkeder Etablerte og voksande bioenergimarkeder Gustav Melin Oslo, 13 november 2013 Represents and promotes interests of bioenergy stakeholders 30 national associations About 80 associated companies About AEBIOM

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon?

Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon? Bioenergi i Sverige och världen idag och i morgon? Gustav Melin Örebro 2010-11-25 Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Växjö 2014. www.svebio.se

Växjö 2014. www.svebio.se Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,

Läs mer

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen. www.svebio.se Svebios och AEBIOMs vision Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen g Ökad BNP och sjunkande utsläpp av klimatgaser beror på åökad användning av bioenergi i 200 190 Bioenergy GDP Growth Climate

Läs mer

Bioenergi mer än bara biogas

Bioenergi mer än bara biogas Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb Biobränslebranschen - i det stora perspektivet Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb 2011 Vill öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt Som medlem i Svebio får

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Hållbara biodrivmedel

Hållbara biodrivmedel Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT

Läs mer

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter Kjell Andersson Svebio Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

Nordic Energy Perspectives

Nordic Energy Perspectives Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! Gustav Melin Stockholm 2012-04-17 www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se AEBIOM

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):

Läs mer

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning

Läs mer

Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige

Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige Bioenergi småskalig kraftvärme och ånga i industrin Aktuellt läge och hur kan det utvecklas i sydöstra Sverige Hans Gulliksson, Växjö 27 februari 2013 2 Energy Agency for Southeast Sweden Public non-profit

Läs mer

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

EUs hållbarhetskriterier

EUs hållbarhetskriterier EUs hållbarhetskriterier SKL 2017-02-24 Emmi Jozsa Senior rådgivare Hållbarhet för bioenergi Agenda Genomgång av befintliga hållbarhetskrav för biodrivmedel Användning av biodrivmedel i SE 2016 Tolkning

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL PM till Villaägarna FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL Pöyry Management Consulting is Europe's leading consultancy providing strategic, commercial, regulatory

Läs mer

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries

Läs mer

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

SP biogasar häng med!

SP biogasar häng med! Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt

Läs mer

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå Product manager Franchise and Factory sales 118 years of industrial history 1891 Company founded 1897 First car 1902 First truck 1905 First industrial

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Stockholm 2018-03-22 Greenpeace, na.se, 4 feb 2018 Skogsekolog, skogsbiolog, ideell naturvårdare, etc.se, 5 feb 2018 SCA planerar bygga nytt bioraffinaderi

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Biodrivmedel eller mat, eller både och? Biodrivmedel eller mat, eller både och? Miljöchefsmötet 19 mars 2010, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige 1970-2006 Bioenergy use 1970-2005

Läs mer

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och

Läs mer

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till?

Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till? Hållbarhet för biobränslen Vad leder EU:s reglering till? Kjell Andersson, Svebio Varför behöver vi hållbarhetskriterier för biobränslen? Är inte dagens regelverk OK? Biobränslen ifrågasätts allt mer av

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer

Swedish Bioenergy Association

Swedish Bioenergy Association Föredrag på Värme- och kraftkonferensen 2009 Biobränslemarknaden i Sverige och Världen förväntningar och konsekvenser Svebios ambition är att inspirera och sprida kunskap om användning av bioenergi. Vi

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon:

MED FOKUS PÅ PELLETS. Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet. Telefon: MED FOKUS PÅ PELLETS Peter Granborn Ordf. PelletsFörbundet Peter.Granborn@scandbio.com Telefon: 0510-285 30 kansliet@pelletsforbundet.se HÄR FINNS SCANDBIO Vi, 150 medarbetare inom Scandbio, producerar

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer