Ågelsjöns klätterområde Hållbar utveckling vid en naturlig idrottsmiljö

Transkript

1 Idrottsvetenskapligt examensarbete Ågelsjöns klätterområde Hållbar utveckling vid en naturlig idrottsmiljö Författare: Martin Sundgren Handledare: Tobias Stark Examinator: Bo carlsson Termin: VT19 Ämne: Idrottsvetenskap, hållbarhet Nivå: Grundnivå Kurskod: 2IV31E

2 Abstrakt Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och Agenda 2030, det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. Agenda 2030 innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget. Nyckelord Klättring, utomhus, rekreation, Hållbar utveckling, Agenda 2030, idrottsmiljö Tack Vill tacka alla trevliga klättrare från Norrköping som ställde upp för intervjuer ellre på andra sätt hjälpte till och tack för trevlig klättring vid vackra Lillsjön i Norrköping i kombination med intervju, bättre kan det inte bli. Jag känner mig lyckligt lottad att ha haft en så trevlig handledare som Tobias Stark som bidragit med viktiga insikter och gett mig självförtroende att tro på min forskning. Tack till fiket i universitets-biblioteket och alla chokladbollar som närt mig. 2

3 1 Innehållsförteckning 2 Inledning Den hållbara idrottsmiljön Klättringens arena Begrepp och Avgränsningar Svensk klättring Syfte och frågeställning Avgränsningar för uppsatsen Teoretisk bakgrund Hållbar utveckling Agenda Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Tidigare forskning Att tolka Agenda Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Metod Fallstudie Urval Semistrukturerade intervjuer Bearbetning och analys av material Validitet Källor Källkritik Forskningsetik Ågelsjön och Norrköping Klätterklubb Klättringen Resultat och analys Fysisk hälsa Psykisk hälsa Utbildning Umgänge Naturens betydelse Klättrares påverkan

4 9.7 Tillgänglighet Slutdiskussion Forskningsfråga Forskningsfråga Forskningsfråga Forskningsfråga Reflektioner Litteraturförteckning Bilagor Intervjuguide (bilaga 1)

5 2 Inledning Varje dag bombarderas vi svenskar med nyheter och debatter om klimatet, om fattigdom, sjukdomar, ökande fetma i vissa länder och svält i andra. Hur ska vi någonsin kunna rädda en redan blödande jord från undergång? Förenta nationerna väljer att samla allt arbete för att rädda jorden och dess invånare under ett begrepp: hållbar utveckling. Sverige är världsledande i klimatfrågor och rankas högt bland länder med förnyelsebar energi (Regeringen 2019). Trots Sveriges fina energiproduktion finns problem, stora problem. Enligt organisationen Earthovershootday hade Sverige redan den 4 april använt hela 2018 års kapacitet för resursanvändning, det innebär att ifall alla i världen levde som svenskarna skulle nästan 3 jordklot behövas (Earthovershootday 2018). Svensk idrott då, hur rustar den inför framtiden? I Strategi 2025, Riksidrottsförbundets ledande arbete för framtidens idrott nämns i princip aldrig ordet hållbar utveckling och forskning inom hållbar utveckling är nästintill obefintlig i idrotts-sverige. Hur ska vi tolka hållbar utveckling, inte bara på en nationell nivå men även på lokal nivå? Idrotten har likt andra institutioner i Sverige en roll att spela för en hållbar utveckling, vilken? 2.1 Den hållbara idrottsmiljön Den traditionella idrotten bedrivs idag mestadels på artificiella ytor, vare sig det är en inomhusarena eller en fotbollsplan utomhus behöver platsen byggas specifikt för idrotten. Nyligen tog bandyföreningen Åby/Tjureda IF steget upp i bandyallsvenskan och direkt lades planer för en ny bandyhall, en kostnad på 43 miljoner kronor uppskattades och beräknade driftskostnader på runt 4 miljoner per år för Sveriges sydligaste bandyhall. Lånet beviljades men inte driftkostnaderna (Torvinen 2019). Detta samtidigt som vår nya superstjärna Greta Thunberg pratar om att världen står inför en total kollaps om vi inte gör drastiska förändringar nu. Det väcker många frågor kring 5

6 idrottens framtid, ska vi fortsätta satsa och bygga eller kanske ta ett steg tillbaka, som Greta säger You only talk about moving forward with the same bad ideas that got us into this mess, even when the only sensible thing to do is pull the emergency brake (Rigitano 2018). Riksidrottsförbundet ger en bra beskrivning av vad det innebär att en idrottsanläggning är hållbar och grund för hur riksidrottsförbundet står i frågan hållbar utveckling. Nedan följer en lista över några principer som gäller för en hållbar idrottsanläggning. 1. En hållbar idrottsanläggning ska vara ekonomiskt hållbar att driva, driftskostnader ska beräknas med i budgetar samt att idrottsanläggningen ska vara anpassningsbar för förändrade behov i framtiden. Ekonomiskt hållbara idrottsanläggningar ska behållas i drift under lång tid. 2. Idrottsanläggningar ska ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv bidra till att bevara natur- och kulturvärden. 3. Idrottsanläggningar ska vara i närområdet för att minimera resor till idrottsanläggningen. 4. En idrottsanläggning bidrar till social hållbarhet genom förbättrad folkhälsa. Idrottsanläggningen ska få fler att vilja idrotta under längre tid och bidrar genom det också till en tryggare tillvaro. 5. Idrottsanläggningen ska vara tillgänglig under en lång tid för att anses vara socialt hållbar. 6. Idrottsanläggningen ska vara jämställd sett till tillgänglighet. Flera målgrupper ska kunna använda sig av idrottsanläggningen (Riksidrottsförbundet 2015). 2.2 Klättringens arena På andra sidan spektrumet från Åby/tjureda IF och stora idrottsanläggningar finns utomhusklättring. När klättringen vid Ågelsjöns naturreservat skulle restaureras

7 ansökte Norrköping Klätterklubb om ett bidrag från länsstyrelse och kommun på kronor för utrustning och material (Norrköping klätterklubb 2018). Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden och det krävs 0,15 procent av kostnaden för en bandyhall att restaurera. Men vad är den obskyra sporten klättring jämfört med våra kära lagidrotter som fotboll, ishockey eller bandy för den delen? Faktiskt så har det svenska klätterförbundet ökat starkt, från 356 medlemmar vid starten 1973 till cirka medlemmar 2018, många fler klättrare i Sverige beräknas dock bedriva klättring utan medlemskap i en förening (Svenska klätterförbundet 2018). Förutom många som redan börjat med klättring finns fortsatt stora behov av ännu fler klättermöjligheter. Ungdomsbarometern 2015 visade att 52 procent av tillfrågade ungdomar mellan 15 och 24 år som inte provat klättring ville testa att klättra. Svårigheter att utöva klättring i närområdet och dyr utrustning var viktiga anledningar som många ungdomar nämner (Ungdomsbarometern 2016). För många klättrare är det just inomhusklättringens tillgänglighet som lockat, men det är utomhus den verkliga klättringen sker för många klättrare, många erfarna klättrare menar att risktagande och äventyrlighet är en del av klättringen som inte kan upplevas inomhus (Camoletto & Marcelli 2019). Svenska klätterförbundet tror att många klättrare som börjar klättra inomhus också vill klättra utomhus. Klättring har blivit mainstream och med det har problem med tillgång till klätterområden i naturen uppstått (Gustavsson 2013). För att tillfredsställa det växande intresset för klättring utomhus arbetar föreningar och svenska klätterförbundet med att säkerställa access vid klätterområden i naturen, det görs genom förbättrade relationer med markägare, länsstyrelser och andra organisationer som verkar vid området (Svenska klätterförbundet). Svensk bultpolicy ger direktiv på hur klättrare och föreningar ska arbeta med utveckling av klätterområden. Det ska finnas en balans mellan traditionell klättring och sportklättring för att erbjuda möjligheter till olika klättrare att utnyttja klätterområdet. Bultning ska ske restriktivt och helst bara när traditionell säkring inte är möjligt men föreningar ges också ansvar att avväga när restriktivare bultning ska tillämpas eller ifall fler bultar behövs i ett annat område (Svenska klätterförbundet 2009; 2014). Svenska 7

8 klätterförbundet utgår ifrån att klättring och annan friluftsaktivitet påverkar naturen. Klättringen ska bedrivas med så liten påverkan som möjligt, normer och regler vid varje område är ledsagare för hur klättringen ska bedrivas (Svenska klätterförbundet 2001). På Svenska klätterförbundets hemsida går att läsa krönikan Vilda västern är passé av John Liungman (2018). John är en erfaren klättrare och han pratar om ett vägskäl för klättringen, att klättringen i Sverige är hotad, naturen förstörs när mossa borstas bort och grannar blir störda av felparkerade bilar och hurrarop (Liungman 2018). Svenska klätterförbundet pekar på nedskräpning, bajs, buller och att bultar syns som stora problem (Svenska klätterförbundet u. å. a). Klättringen framstår som en miljöbov och att klättrare har ett stort ansvar, annars kommer sporten försvinna. Men det låter ju inte så farligt, är det så allvarligt med några stigar i skogen och lite toalettpapper? Det väcker frågor, hur hållbart är klättring utomhus? Ska vi sluta klättra för att rädda mänskligheten eller är det kanske tvärtom? För jämfört med att bygga och underhålla en bandyhall med alla resurser det kräver kan väl inte några skruvar i ett berg vara så farligt. 3 Begrepp och Avgränsningar För att enklare kunna förstå uppsatsen ges i följande kapitel förklaringar till begrepp som används i texten samt en kort beskrivning av klättersporten i Sverige. Begreppen som förklaras är access, bultar, toppankare, klätterområde, klätterled, sportklättring, topprepsklättring, traditionell klättring och bouldering. Till sist görs vissa avgränsningar för arbetet vad gäller klättersporten och vilka discipliner som uppsatsen berör. 3.1 Svensk klättring Under svenska klätterförbundet ligger en mängd olika discipliner inom klättring, allt ifrån isklättring och alpin bergsbestigning till repklättring inomhus och även skidalpinism där skidor används för att klättra upp på fjällen. Svenska klätterförbundet är ungt jämfört med många andra specialidrottsförbund i Sverige, det startades 1973 och 8

9 sedan dess har svensk klättring förändrats stort, mycket tack vare teknisk utveckling som gjort det möjligt att klättra fler och svårare leder (Gustavsson 2013). Traditionell klättring innebär att två klättrare jobbar tillsammans för att ta sig upp för en klippa, kilar och kammar sätts tillfälligt in i sprickor i berget för att säkra klättrarna och allt eftersom gruppen tar sig upp på klippan tas utrustningen bort från berget för att på så sätt lämna ett obefintligt avtryck på klippan. För traditionell klättring krävs mycket utrustning, förutom sele och skor behövs hjälm, olika kilar och kammar som passar leden och rep. (Gustavsson 2013). Sportklättring genomförs på svåra klippor där det inte är möjligt att fästa tillfällig utrustning i berget utan här används istället permanenta bultar som skruvas in i klippan. Bultarna har möjliggjort att sportklättrare kunnat utveckla bättre teknik och styrka för att klara av svårare leder utan risk för allvarliga skador. Bultar har satts upp sedan 80-talet och har delat klättrarna då vissa anser att bultarna förstör klippan (Gustavsson 2013). Topprepsklättring är tillsammans med bouldering de första discipliner som nybörjare i klättring kommer i kontakt med. Klättraren är säkrad med ett rep som sitter högst upp på leden i ett ankare, det kan vara ett permanent ankare bultat i berget, ett träd eller ett tillfälligt ankare med kilar och kammar. Repet behöver sättas upp i förväg, antingen genom att någon annan klättrar leden innan med hjälp av olika säkringar eller att gå runt till toppen för att bygga ett ankare (Gustavsson 2013). Bouldering är den enklaste formen av klättring, här sker säkringen endast genom madrasser som läggs under klättraren. Bouldering sker på låg höjd och klättrarna utför explosiva och tekniska rörelser. Bouldering är för många klättrare en social aktivitet och en grupp hjälps åt för att lista ut sekvenser och rörelser för att klara svåra problem (Gustavsson 2013). 9

10 Klätterområden är de platser där klättring sker, här finns ofta många olika leder för klättring, vid ett klätterområde kan olika discipliner bedrivas. Det är inte bara klippan i sig som är viktig för ett klätterområde utan marken under, stigar till och från, parkering, och toppen av klippan påverkas av klättrarna beroende på hur klättringen bedrivs. I Sverige finns en lista med nationellt viktiga klätterområden utvalda av svenska klätterförbundet (Svenska klätterförbundet). Klätterled är den väg uppför en klippa som klättraren följer. Klätterleder är graderade efter svårighetsgrad och klassificeras utifrån den klätterstil som används, exempelvis traditionell klättring. Det finns olika sätt att klättra en led, exempelvis kan en klättrare börja med att klättra leden med topprep för att träna på rörelserna och därefter ledklättra leden, först då anses man ha klarat leden. Access kan beskrivas som klättrarnas ord för tillgång till klätterklippor. Inom access arbetar föreningar med kontakta markägare och länsstyrelser för att säkra tillgång till klätterområden. Det kan vara problem med fridlysta växter i området eller fåglar som häckar på klippan men också att klättrarna stört en bondes verksamhet genom att parkera på fel plats eller gått över fält och slitit ner grödor (Gustavsson 2013). 4 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att undersöka klätterområdet Ågelsjön samt den klättring som sker där. Studiens fokus är på hållbar utveckling och hur begreppet ska förstås utifrån utomhusklättring. Utifrån syftet har sedan följande forskningsfrågor tagits fram. 1. Vilka aspekter vid Ågelsjön bidrar till hållbar klättring sett utifrån ekologisk hållbarhet? 2. Hur ska Ågelsjön förstås som en hälsofrämjande plats för klättring? 3. På vilka sätt bidrar Ågelsjön till utbildning kopplat till hållbar utveckling? 10

11 4. Hur ska ekonomisk hållbarhet tolkas i Ågelsjöns fall och hur uppnås ekonomisk hållbarhet? 4.1 Avgränsningar för uppsatsen Uppsatsen behandlar de discipliner inom klättring som har samlingsnamnet klippklättring. Dessa är vanligast och bedrivs över hela Sverige på klippor av olika slag. Klippklättring innefattar de nämnda disciplinerna, traditionell-, sport- och topprepsklättring samt bouldering. Det klätterområde som ska studeras bör alltså vara ett område där dessa discipliner utövas. 5 Teoretisk bakgrund Studien utgår ifrån Förenta nationernas beskrivning av hållbar utveckling för att bättre förstå hur en idrottsmiljö kan anpassas för att möta framtidens behov för idrott. De tre kategorierna för hållbar utveckling beskrivs var för sig samt hur de kommer användas i studiens resultatanalys. Förutom att beskriva begreppet hållbar utveckling ämnar kapitlet även upplysa läsaren om hur begreppet används i resultatets analys. 5.1 Hållbar utveckling I uppsatsen tolkas begreppet hållbar utveckling med hjälp av dokumentet Our common future (UN 1987) vilket fortsatt används av Förenta Nationerna för att definiera hållbar utveckling (UN). Definitionen grundas i följande citat Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs (UN 1987 ss. 6). I dokumentet återfinns tre kategorier som fungerar som grundpelare för hållbar utveckling, dessa är ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (UN 1987). Senare i kapitlet kommer dessa tre grundpelare förklaras djupare och vilken signifikans de har för studien. 11

12 5.2 Agenda 2030 På global nivå innebär hållbar utveckling att offentliga sektorn behöver ta drastiska beslut för att nå gemensamt satta hållbarhetsmål, agenda 2030 (UN 2015) från Förenta nationerna anses som det nu ledande dokumentet för jordens arbete mot en hållbar utveckling (UN). 17 mål sattes upp och ska tolkas utifrån varje lands speciella förutsättningar (UN 2015). Agenda 2030 sträcker sig över alla samhällets delar, idrott nämns i dokumentet och dess förmåga att bidra till jämställdhet, utbildning, social integrering och folkhälsa (UN 2015). 5.3 Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär att människans utveckling ska ske på ett sätt som inte riskerar de grundläggande behoven för liv. Vidare ska resursanvändning ske på ett sätt som är i harmoni med den naturliga återväxten av förnybara resurser (UN 1987). Ett av målen i Agenda 2030 är att bevara skogar och använda skogen på ett hållbart sätt (UN 2015). Det mest hållbara för naturen är att inga människor utnyttjar den. Det blir istället en fråga om avväganden, vilken användning gynnar andra mål för hållbar utveckling utan att slita för mycket på naturen. Förutom vikten av att vårda den lokala miljön finns i Agenda 2030 mål som berör klimatet på en global skala, exempelvis utsläpp av växthusgaser som koldioxid och metan eller överexploatering av naturliga resurser. FN vill i Agenda 2030 lyfta vikten av utbildning om hållbar utveckling samt institutionalisering av hållbar utveckling inom alla samhällssektorer (UN 2015). Inom ekologisk hållbarhet finns några teman att titta närmare på i analysen. Den lokala miljön och det globala klimatet är huvudteman men teman från övriga kategorier bör analyseras utifrån dess ekologiska påverkan. 5.4 Social hållbarhet Social hållbarhet innebär att varje människa ska ha samma förutsättningar att kunna följa sina drömmar, med andra ord ska jorden vara jämställd. Fysiskt och psykiskt välmående är en rättighet för alla oavsett ålder vilket utläses genom SDG 3.4 (UN 12

13 2015). Ett exempel på hur social hållbarhet ska förstås är svenska regeringens tolkning av Agenda 2030 vilket bland annat innebär fokus på integration och utbildning av nyanlända (Regeringen 2018). För studiens analys identifieras några teman, det är främst psykiskt välmående och fysiskt välmående, utbildning samt integration. Studiens resultat ska visa på vilka faktorer som bidrar till psykiskt och fysiskt välmående och ifall faktorerna kan anses hållbara eller ej. Ifall exempelvis det psykiska välmåendet är beroende av den naturliga miljön men klättringen skulle bidra till avsevärd degradering av miljön kan det inte anses hållbart, både ur ett socialt och ekologiskt synsätt. 5.5 Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att fattigdom ska försvinna, jorden kan inte bli hållbar ifall fattigdom finns kvar samt att jordens ekonomiska resurser fördelas på ett sådant sätt att alla människor försäkras en hållbar ekonomisk utveckling. Ekonomisk utveckling kan inte uppnås på bekostnad av någon annans förlust (Un 1987). I SDG 12 förklaras målen för resursanvändning, naturliga resurser ska användas på effektiva sätt för att säkra en ekonomisk utveckling som inte förstör naturen. Konsumtion och produktion ska göras på ett hållbart sätt, målet är att 2030 ska alla människor ges kunskap för hur deras livsstil kan anpassas för att leva hållbart (UN 2015). Några teman inom ekonomisk hållbarhet kan urskönjas: konsumtion och resursutnyttjande. I studiens analys bör alltså resultaten tolkas utifrån dessa teman, studiens resultat kan också ge upphov till fler teman kopplade till ekonomisk hållbarhet. Dessa teman kan även kopplas till övriga kategorier: framförallt ekologisk hållbarhet. Konsumtionsvanor och resursutnyttjande har stora effekter både på ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. 13

14 6 Tidigare forskning Inledningsvis ger kapitlet en överblick av forskning om hållbar utveckling inom idrotten. Därefter följer en genomgång av tidigare forskning inom klättringen som kan kopplas till begreppet hållbarhet. Kapitlet är uppdelat i tre delar utifrån de tre avgränsningarna i hållbarhet: ekonomi, ekologi och socialt. Studier som undersökts i kapitlet är mestadels uppsatser på mastersnivå eller doktorsavhandlingar, samtliga internationella från USA eller Europa. 6.1 Att tolka Agenda 2030 Studien Sport and the Sustainable Development Goals: Where is the policy coherence? av Lindsey och Darby (2018) förklarar hur Agenda 2030 ska förstås utifrån ett idrottsligt perspektiv. Studien har två relevanta exempel på idrottens roll i hållbar utveckling, utbildning och hälsa. Förutom det ger studien en bättre förståelse för hur klimatmålen i Agenda 2030 ska förstås med hjälp av begreppet policy coherence. Begreppet policy coherence förklarar att varje mål ska förstås som kopplat till de andra, genom att arbeta med ett klimatmål kan flera andra klimatmål uppnås samtidigt. Det går att identifiera faktorer som är speciellt effektiva för att uppnå hållbar utveckling på ett bredare plan (Lindsey & Darby 2018). Målen i Agenda 2030 är breda och kan tolkas olika beroende på situation, det ger möjlighet att förstå hållbar utveckling utifrån lokala perspektiv och inte bara de stora globala problemen (Lindsey & Darby 2018). Tack vare Agenda 2030:s breda utformning kan även en studie av ett klätterområde förstås utifrån hållbar utveckling. Detta jämfört med tidigare normativa styrverk om hållbarhet som byggt på specifika åtgärder, exempelvis minska fattigdomen i Afrika. Agenda 2030 har ett brett fokus vad gäller utbildning och inkluderar både skolutbildning och mer informell utbildning och den önskade kunskapen är bred, bland annat jämställdhet, hälsa och hållbar livsstil är viktiga ämnen (Lindsey & Darby 2018). Idrott kan bidra till flera olika klimatmål genom utbildning, till exempel att lära sig träna och 14

15 bygga upp ett intresse för livslångt idrottande bidrar till SDG 3. Genom idrotten kan utövarna få kunskap som är viktiga för deras framtida yrkesliv, på så sätt kan idrotten bidra till SDG 8, att främja hållbar ekonomisk tillväxt och trygga jobb (Lindsey & Darby 2018; UN 2015). SDG 3 täcker alla möjliga hälsofrågor världen över, både fysisk och psykisk hälsa är viktigt och förutom att bekämpa sjukdomar och svält är målsättningen att vi människor ska kunna leva hälsosamma och bra liv (UN 2015). Det viktiga för idrotten som en agent för hållbar utveckling är att erbjuda livslångt idrottande. Just att kunna erbjuda faciliteter för idrott är en viktig faktor för hållbar utveckling, det möjliggör livslångt idrottande. Att erbjuda hållbara idrottsmiljöer uppfyller målen för urbana miljöer i SDG 11 och bidrar alltså samtidigt till SDG 3 för hälsa (Lindsey & Darby 2018). 6.2 Ekologisk hållbarhet Nicholas Walendziak har i sin naturvetenskapliga masterexamen Longitudinal variation in environmental impact at rock climbing areas in the Red River Gorge limits of acceptable change study area, Daniel Boone National Forest, Kentucky (2015) undersökt klättrares ekologiska påverkan vid flera olika klätterområden i USA under sex års tid. Studien visar att klättring kan skada naturen på flera olika sätt, genom att stigar utvecklas, växtlighet och mark tar skada nedanför klippväggar, bultar och ankare påverkar den visuella upplevelsen av klippan samt att djurliv kan störas av klättrarna. Skador på miljön kring ett klätterområde tenderar dock att stanna av med tiden, det blir varken bättre eller sämre, det är under de första två till fem åren som de flesta skador uppstår, därefter blir naturen mättad. Förbud mot ankare och nya leder påverkar inte miljöskadorna (Walendziak 2015). Samma studie visar även på olika orsaker till miljöskador. Större grupper som klättrar tillsammans påverkar närområdet mer än små grupper. Kvalitén på klättringen kommer påverka klätterområdet eftersom fler kommer vilja klättra där. Klätterteknik kan också påverka miljön olika, klätterområden med traditionell klättring har mindre miljöpåverkan. Tillgängligheten till klätterområdet 15

16 bidrar också till miljöpåverkan, lättillgängliga områden lockar fler grupper och större grupper vilket bidrar till skador på miljön (Walendziak 2015). Klättrare är generellt miljömedvetna, det finns inga direkta skillnader mellan olika slags klättrare men klättrare som spenderar mer tid utomhus utvecklar sitt engagemang för miljöfrågor (Byrd 2010; Thompson 2010). Klättrare som utövar mestadels traditionell klättring eller bouldering vill i högre utsträckning ha frihet att utveckla egna leder. Sportklättrare är mer positivt inställda än traditionella klättrare och bouldrare till att klätterområden utvecklas av en organisation samt positiva till striktare regler när områden ska utvecklas (Byrd 2010). Klättrare som är del av en klättergemenskap utvecklar en högre förståelse för klättringens påverkan på miljön, så många klättrare som möjligt bör vara med i organisationer som ansvarar för vård av klätterområden (Clark 2017). Andra studier visar att formellt utbildade klättrare visar större kunskap och medvetenhet till klättrares påverkan på miljön samt bättre förståelse av klätteretik, exempelvis är formellt utbildade klättrare mer medvetna om ljudnivå (McKenney 2013). 6.3 Social hållbarhet I detta kapitel används två studier för att ge exempel på hur social hållbarhet kan förstås i en klättringskontext. Doktorsavhandlingen The Relationship between Rock Climbers and Climbing Places av Cory Kulczycki (2013) använder plats-teori för att undersöka klättrares relation till ett klätterområde. Jeremy Thompson (2009) undersökte i sin masteruppsats klättrares uppfattning av hållbar klättring vid ett boulderområde i USA. Ett klätterområde är mycket mer än bara den fysiska dimensionen. De interaktioner och det lärande som sker på platsen avgör vilka värden klätterområdet får. För klättrare ger klätterområdet möjligheter till socialt umgänge och genom klätterområdet kan de lära sig mer om klättring. Klätterområdet bidrar också till social utveckling genom värdet klättrare sätter vid leder de klättrar eller symboler kopplade till platsen som utvecklar kulturen för klättrarna. (Kulczycki 2013; Thompson 2009). Det sociala i ett klätterområde kan både vara något positivt och något negativt, klättrare söker sig bort 16

17 från det sociala till klätterområden och ensamheten höjer erfarenheten. Gemenskapen vid klippor ökar också ibland upplevelsen hos klättrarna samt ökar värdet av ett klätterområde (Kulczycki 2013). Stort värde läggs av klättrare vid klätterområden, det är platser som bidrar till fysiskt och även psykiskt välbefinnande. Klättrarna har intima kopplingar till platserna genom de erfarenheter de haft på klätterområdet (Thompson 2009). Risktagande är en central del av klättersporten och alla klättrare reflekterar på något sätt över de risker de tar. I studien Chancing your arm: the meaning of risk in rock climbing (2010) intervjuade Amanda West och Linda Allin 22 erfarna klättrare i England om just risktagande och vilken betydelse det har i deras karriärer som klättrare. För hållbar klättring blir det nödvändigt med en diskussion om risktagande främst eftersom det oroar markägare och andra intressenter vid klätterområdena (Gustavsson 2013). Resultatet från studien visar att klättrarna inte söker risktagande i klättringen utan istället var det hanteringen av risker som var viktigt för klättrarna i studien (West & Allin 2010). Klättrarna upplever inte sin egen klättring som riskabel men erkänner att klättersporten som helhet innebär ett visst risktagande men att deras erfarenhet av riskhantering gjorde det ofarligt. Att kunna klättra kontrollerat och säkert anses som åtråvärt och ett bevis på klättrarens kompetens (West & Allin 2010). 6.4 Ekonomisk hållbarhet Randolph Morris (2007) har i sin masteruppsats The Contribution of Outdoor-based Recreation Opportunities to local Economies: The Economic Impact of Rock Climbing to the Squamish Region skrivit om ekonomisk potential vid ett klätterområde. Studien ger bättre förståelse för vilka aspekter av ekonomi som ska belysas vid denna studie. Att utveckla ett klätterområde för ekonomisk vinning är svårt, platsen är begränsad på så sätt att den inte kan växa. Fler klättrare innebär större ekologiska avtryck i form av exempelvis stigar i naturen, större upptrampade områden vid väggarna. Klättrarnas upplevelse vid klippan försämras på grund av trängsel. Ekonomisk utveckling av ett klätterområde behöver alltså ta hänsyn till ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. 17

18 För att uppnå en ekonomisk hållbarhet är det viktigt att upplevelsen bevaras, klättrarna ska fortfarande tycka det är lika roligt att klättra i området, det är dessutom en förutsättning för långvarig ekonomisk verksamhet vid klätterområdet. Värdet som sätts på klätterområdet av klättrare ska bevaras eller ökas för att erhålla ekonomisk hållbarhet (Morris 2007). 7 Metod Ett väl definierat syfte och forskningsfrågor som svarar på syftet behövs när forskningsmetoden ska väljas, den metod som bäst kan svara på forskningsfrågorna ska användas (Markula & Silk 2011). Forskningsfrågorna i denna uppsats har syftet att skapa en djupare förståelse för hållbar utveckling inom utomhusklättring genom att titta på ett visst klätterområde och vilken klättring som sker där. Det kan jämföras med mapping, ett kvalitativt syfte som genom att hitta samband mellan det studerade och teorier skapar en djupare förståelse. Uppsatsen ska genom sitt syfte belysa och förklara ett problem, inte ge en konkret lösning till ett problem (Markula & Silk 2011). Uppsatsen använder sig av kvalitativ forskning, det innebär att forskningsplanen behöver vara flexibel och subjektiv och öppen för förändringar. Forskningen ämnar inte svara på redan tidigare skapade teorier eller hypoteser, forskningen använder sig istället av teori och tidigare forskning för att bättre förstå det valda forskningsämnet. De olika stegen i forskningsprocessen, exempelvis teori, metod och analys följer ingen förbestämd ordning, utan de utvecklas efter hand. Exempelvis kan intervjuguiden ändras efter att de första intervjuerna analyserats beroende på vad forskaren vill ha svar på, vissa frågor kanske redan fått bra svar (Markula & Silk 2011). 7.1 Fallstudie Datainsamling sker med hjälp av en fallstudie, genom att fokusera på ett fall får forskaren en bättre helhet, alla detaljer kommer med jämfört med att studera flera klätterområden och bara skrapa på ytan (Yin 2006). Flera olika kvalitativa metoder kommer att utnyttjas för att belysa fallet. När materialet sedan ska analyseras är det 18

19 viktigt att använda samma teoretiska ramar och samma analysmetoder oavsett vilka forskningsmetoder som använts för att samla in materialet. Det första steget och som Markula och Silk (2011) anser det viktigaste är att hitta rätt fall för att svara på forskningsfrågorna. Tekniker för att hitta rätt fall kan jämföras med sampling för kvalitativa intervjuer, utifrån syftet och forskningsfrågorna bör det framgå en tydlig grupp av fall som är relevanta för studien. Kvalitativ forskning innebär att objekt väljs utifrån dess kvalitéer, fallet ska vara rikt på information som är relevant för forskningsfrågorna. Det finns många olika kategorier av fall som är relevanta, för den här studien ska fallet vara exemplariskt för hållbar utveckling (Markula & Silk 2011). 7.2 Urval Fallet som ska undersökas bör vara ett klätterområde där det bedrivits klättring under en längre tid. Klätterområdet ska uppvisa vissa kriterier som visar på hållbarhet, exempelvis, säkrad access, erbjuda klättring som tillfredsställer olika slags klättrare, baserat på tekniker och erfarenhetsnivå, det ska ha skett aktivt arbete med naturvård och det ska finnas en klätterförening som varit med och arbetat med klättringen. Exempel på intressanta källor för material kan vara att kolla på facebook-sidor vad för för arbete som tidigare bedrivits samt se hur det mottas av klättrarna. Dokument där föreningens arbete med klätterområdet diskuteras kan behöva analyseras. Personer som varit delaktiga i arbetet med klätterområdet behöver intervjuas. Personer som varit med och bedrivit föreningens verksamhet ute vid klätterområdet kan ha bra insikt i hur förändringsarbetet påverkat verksamhetens kvalité. 7.3 Semistrukturerade intervjuer Semistrukturerade intervjuer användes för att se bortom det nedskrivna och för ögat synliga i caset (Markula & Silk 2011). Med semistrukturerade intervjuer var målet att förstå intervjupersonens perspektiv på Ågelsjön. Forskaren styrde samtalen och förklarade frågorna när det behövdes men intervjupersonerna fick prata fritt om ämnet, några av intervjuerna flöt på väldigt bra medans andra fick forskaren ta en mer aktiv roll för att få ut mer djupgående svar. I kvalitativa intervjuer läggs ingen vikt på siffror eller 19

20 jämförelser, det som sägs är fakta som med hjälp av teorier sedan kan analyseras för att skapa kunskap. Intervjupersonerna uppmuntrades att beskriva fenomen med djupast möjliga detaljrikedom, det underlättade för analysen i senare skede. I intervjuerna eftersöktes specifika situationer när intervjupersonen har upplevt det undersökta fenomenet (Kvale & Brinkmann 2014). Forskaren är vid semistrukturerade intervjuer flexibel, det innebär att följdfrågor bör ställas utifrån intervjupersonens svar. Forskaren ska vara beredd på att intervjupersonen kan svara på många olika sätt, inga svar är fel och forskarens uppfattningar ska inte påverka intervjun. Intervjuguiden är en samling teman eller öppna frågor som intervjupersonen kan prata fritt kring utifrån sitt perspektiv. Intervjuguiden anpassas efter varje intervju beroende lite på erfarenhet och position hos respondenten, exempelvis om respondenten varit medverkande med restaureringen och kan svara på frågor om det eller ifall det är en vanlig klättrare från området. Frågorna som ställs ska leda in intervjupersonen på det rätta temat utan att vara för specifika eller ledande (Bryman 2018), exempelvis beskriv varför bultning är dåligt för marken under klippan? är en öppen fråga på temat ekologisk hållbarhet men den innefattar forskarens förutfattade meningar samt för specifik när den bara tar upp frågan om bultning. Intervjuguiden tas fram genom att teman identifieras i forskningsfrågorna, dessa kan sedan beroende på hur strukturerad intervjun önskas vara brytas ner i mer specifika frågor (Markula & Silk 2011). Frågorna i intervjuguiden anpassas från intervju till intervju vartefter nya teman dyker upp som behöver utforskas eller ifall vissa frågor inte ger tillfredsställande svar. I intervjuguiden finns några frågor som hjälper forskaren att få en bild av respondenten, exempelvis intresse för hållbar utveckling, klättringsbakgrund och koppling till Ågelsjön (Se bilaga 1). 7.4 Bearbetning och analys av material Inspelningar används vid alla semistrukturerade intervjuer, det hjälper forskaren att fokusera på interaktionen med intervjupersonen och forskaren behöver inte föra några anteckningar. Ljudinspelningarna transkriberas sedan för att underlätta kodning och 20

21 analys (Bryman 2018; Kvale & Brinkmann 2014). Transkribering innebär att översätta det som sägs under intervjun till skrivspråk, forskaren behöver vara uppmärksam på kroppsspråk och bakomliggande meningar i det som sägs för att det transkriberade materialet inte ska tappa sin ursprungliga mening (Kvale & Brinkmann 2014). Det är fördelaktigt att analysera materialet vartefter det transkriberas, då underlättas arbetet (Bryman 2018). Reliabiliteten i det utskrivna materialet höjs när detaljrikedomen i det som skrivs ner ökar, pauser och skratt kan vara viktiga för att förstå intervjupersonens mening (Kvale & Brinkmann 2018). För att ytterligare förenkla hanteringen av materialet används kodning. Meningar som anses viktiga för att svara på olika forskningsfrågor bryts ner till koder eller nyckelord. Några frågor som används vid kodning av material är Vilket tema är denna information ett exempel på? (Bryman 2018 ss. 698) eller Vad representerar den här informationen? (Bryman 2018 ss. 698). Informationen kan användas för att generera flera koder. Forskaren ska inte vara rädd för att generera för många koder, desto fler desto bättre. Vid analysen kommer mycket att sållas bort men det är bra att ha en bred grund av koder (Bryman 2018). Koderna kan sedan jämföras med varandra för att hitta samband eller olika uppfattningar av ett tema. Koderna sorteras under kategorier, dessa kategorier kan forskaren ta fram under kodningen eller så kan kategorierna vara bestämda på förhand. Koderna ska användas för kvalitativ forskning, därför ska inte några kvantifieringar göras, alla koder ska ses som enskilda resultat (Kvale & Brinkmann 2014). När teman tas fram letar forskaren efter repetitioner, koder som betyder samma sak, dessa utgör grunden för att ett tema ska kunna tas fram. Temat ska vara kopplat till det teoretiska perspektiv forskningen använder eller kunna jämföras med tidigare forskning. Temat ska vara relevant för forskningsfrågorna och forskaren ska kunna förklara varför temat är relevant (Bryman 2018). 21

22 7.5 Validitet Subjektivitet och tolkning är viktig vid analys av det material som samlas in i studien, för att säkerställa att studiens analys håller en hög kvalité används vissa validitetsmetoder. Resultatets trovärdighet kan höjas genom att använda olika slags källor och metoder. Resultatet ska vara beskrivet på ett detaljerat nog vis så att inga feltolkningar görs samt för att resultatet ska kunna användas i andra sammanhang. Tilliten till resultatet ska garanteras genom tydliga beskrivningar av metod och förklaringar av logiken bakom resultatet. Slutligen behövs en självkritisk genomgång av forskningen för att förklara när forskaren kan vara partisk (Markula & Silk 2011). 7.6 Källor I studien har ämnet begränsat utbudet av tidigare forskning, för att hitta forskning har det varit nödvändigt att använda sig av uppsatser på mastersnivå samt doktorsavhandlingar. Studierna är från flera olika vetenskapliga grenar, naturvetenskap, ekonomi samt samhällsvetenskap. Inom Sverige är forskning på klättring och hållbar utveckling obefintlig varpå valet fallit på forskning från andra länder där klättring är mer populärt, exempelvis USA och Italien. 7.7 Källkritik Uppsatsen använder flera olika begrepp och det är viktigt att definiera dessa för att inte riskera missförstånd, att definiera begrepp och jämföra hur andra källor definierar samma begrepp är en slags källkritik (Thurén 2013). Exempelvis hållbar utveckling följer i källorna samma definition från Our Common Future (FN 1987). Forskning som används i uppsatsen är oberoende och opartisk, det innebär att forskaren inte har något annat intresse i fenomenet än att studera det (Thurén 2013). Exempelvis om forskaren är betald av bilindustrin och ska forska på bilars utsläpp är det en orsak att vara kritisk till resultatet. Primära källor prioriteras i uppsatsen för att öka reliabiliteten, det som forskaren själv säger i sin artikel används, inte det som forskaren refererat till. Även när material samlas in är det viktigt att finna primärkällor, personer som direkt upplevt vissa händelser är mer tillförlitligt än en person som hört talats om samma händelse (Thurén 22

23 2013). För att öka reliabiliteten i studien är det viktigt att få med olika parter, för uppsatsen kan det vara markägare eller kommun som har andra åsikter om ett klätterområde. Om två parter i en konflikt enas i sin åsikt ger det större tillförlitlighet till deras åsikter (Thurén 2013). 7.8 Forskningsetik Samhällsvetenskaplig forskning sker på människor. För att deltagare i studier ska känna sig säkra har forskningsvärlden utvecklat normer kring hur forskning ska gå till. Normerna är grundade i idén att forskning ska bedrivas på ett säkert sätt för deltagare och forskare (Markula & Silk 2011). Det finns fyra principer som gäller vid samhällsvetenskaplig forskning: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2018). Informationskravet innebär att intervjupersoner har rätt att veta syftet med studien och även hur forskningen bedrivs. Deltagandet sker frivilligt och deltagare i en studie har alltid rätt att avbryta en intervju, detta är samtyckeskravet. Det säkraste sättet för en forskare och för deltagarna att efterleva samtyckeskravet är genom skriftligt godkännande. Forskaren skickar på förhand ut en formell inbjudan med information om studien som sedan intervjupersonen skriver på. Konfidentialitetskravet betyder att intervjupersonen kan begära att få vara anonym samt att det ska ske en överenskommelse mellan forskaren och intervjupersonen angående materialet, hur det ska användas och vad som behöver tas bort för att säkerställa anonymiteten. Slutligen är nyttjandekravet till för att försäkra att materialet endast används i forskningssyfte (Bryman 2018; Kvale & Brinkmann 2014). För den här studien kan vissa etiska problem uppstå där det är viktigt att säkra principerna kring forskningsetik. Bland annat i fall där brott mot allemansrätt eller naturreservats regler skett i samband med klättring. Det är högst intressant för studien att skilja på formella beskrivningar av klättring och tillämpandet i naturen, det kan då bli väldigt viktigt med just konfidentialitet. Beroende på vilka datainsamlingsmetoder som används kan vissa etiska problem uppstå, exempelvis ifall information hämtas från internet är samtycke och konfidentialitet inte alltid lika självklart, vid sociala medier 23

24 öppet för alla gäller oftast inga krav på konfidentialitet eller samtycke (Bryman 2018). Det är sannolikt att välkända klättrare från området deltar, den information som samlas in kan behöva justeras för att behålla konfidentialiteten. Ett exempel är ifall intervjupersonen har arbetat på en led och det är känt bland klätterkretsar vem som skapat leden så skulle konfidentialiteten påverkas ifall namnet på leden användes, därför kan påhittade namn på leder vara nödvändiga. 8 Ågelsjön och Norrköping Klätterklubb Det klätterområde som studerats är Ågelsjön utanför Norrköping. Ågelsjön studeras eftersom det är ett av Sveriges största klätterområden och tillgängligt för många människor tack vare sin geografiska placering, klättrare från Norrköping, Linköping, Nyköping och Stockholm har relativt nära till Ågelsjön. Nedan följer en beskrivning av området och varför det är viktigt för klättringen i Sverige. Därefter en redogörelse för arbetet Norrköping klätterklubb lagt ner på att restaurera klättringen vid Ågelsjön. Ågelsjöns naturreservat bildades 2015 för att bevara både viktiga naturvärden och viktiga friluftsvärden. Naturreservatet ligger nära Norrköping och används främst av badgäster, vandrare, skridskoåkare och klättrare. Klättringen är begränsad till vissa förutbestämda områden med redan etablerade klätterleder, här får NKK borsta bort mossa och lavar från lederna eftersom inga känsliga arter upptäckts på klipporna. Länsstyrelsen beskriver klättringen som väletablerad, det har bedrivits klättring i området under lång tid och klättrare lockas från hela Sverige och också från utlandet (Länsstyrelsen Östergötland 2015a). Ågelsjön rankas som ett klätterområde av nationellt intresse enligt svenska klätterförbundets lista (Svenska klätterförbundet). För klättringen påpekar länsstyrelsen att viktiga mossor och lavar kan förekomma och även vissa fågelarter har häckat i klipporna vid vissa tillfällen. I övrigt anses inte klättringen påverka den naturliga miljön i området eftersom det är så väletablerat med bra stigar (Länsstyrelsen Östergötland 2015b). 24

25 8.1 Klättringen Denna del beskriver klättringen och restaureringen vid Ågelsjön, mestadels kommer informationen från en mindre formell intervju/guidning genom området med en erfaren klättrare från området samt observationer vid Ågelsjön. Klättringen vid Ågelsjön är varierande och innefattar alla discipliner för klättring förutom alpinism och skidalpinism. Det finns något för alla vid Ågelsjön, lättillgängliga leder för nybörjaren eller tuffa traditionella leder och deep water solo, som betyder att istället för att säkra sig med rep kan klättraren falla rakt ner i vattnet. På vintern bildas is på flera väggar som går att klättra med stegjärn och isyxor. Det finns i runda slängar 300 leder för tillfället vid Ågelsjön och i nuläget utvecklas området ytterligare Vissa områden är mer populära samtidigt som andra sällan klättras. Klättringen är enligt klättrarna själva inte särskilt brant (sällan mer än vertikal klättring), obekväm och vissa går så långt att kalla den tråkig. Detta är dock ständigt återkommande inom svensk klättring och inte unikt för Ågelsjön. Det är ändock en viktig aspekt för studien vilket visar sig i diskussionsdelen senare. Mer unikt för Ågelsjöns klättring är risktagandet, det är vida känt att sportklättringen här innebär en del risktagande på grund av långt mellan bultar samt högt till första bulten, ibland 5 meter. Anledningen till bultningens karaktär sägs ha varit rent ekonomiska, det var för dyrt och tidskrävande att sätta fler bultar och därför sattes endast det mest nödvändiga in. Bultning görs i regel av erfarna klättrare, det har lett till att enklare leder har bultats ännu snålare och det har funnits sportleder på 10 meter med bara en eller två bultar. Under de senaste två åren har några få klättrare från Norrköping engagerat sig i att restaurera klättringen vid Ågelsjön. Arbetet har möjliggjorts tack vare ett LONA bidrag på kronor från Norrköpings kommun och länsstyrelsen i östergötland. Arbetet har bestått i att byta bultar på leder och lägga till fler bultar på leder där det ansetts 25

26 nödvändigt, detta har då i största mån skett i samarbete med förstebestigaren. Exempelvis Röda oktober-väggen i nära anslutning till parkeringen har nu första bult inom säkert avstånd på flera leder. Många leder har behållit liknande bultning som tidigare fast nu med fräscha bultar av högre kvalitét. Borrade ankare har satts in på toppen av många leder, det gör det lättare att bygga topprepsankare. I samarbete med länsstyrelsen har det också rensats en del sly och buskage framför väggarna. Förutom att ge plats till klättrarna leder det till bättre cirkulation vid klippan, då torkar stenen snabbare och mossa får svårare att växa. Enligt respondenten skedde rensning tidigare i hemlighet utan tillstånd. Föreningen har också anordnat några tillfällen då medlemmarna kan vara med och borsta bort mossa från lederna, det är viktigt för att klättringen ska vara säker. Förutom att borsta bort mossan från enstaka grepp tas även mossan bort från resterande sten i anslutning till leden, då växer det inte tillbaka lika snabbt. Olika leder behöver borstas olika ofta och detta har påverkat valet av leder som restaurerats. 9 Resultat och analys Det här kapitlet redogör för de resultaten som uppkom via intervjuerna samt analyserar resultaten utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning. Kapitlet är uppdelat utifrån teman som tidigare identifierades vid tolkningen av hållbar utveckling. Temana har visat sig svåra att kategorisera utifrån kategorierna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet utan varje tema har effekter på flera kategorier. Resultaten som redovisar är från fem intervjuer, fyra av intervjuerna spelades in och transkriberades, en inte. De flesta resultaten är från de inspelade intervjuerna, reliabiliteten är inte bra nog på den icke inspelade intervjun. Däremot gjordes flera observationer under den första intervjun som var av en ostrukturerad form och fungerade även som en rundvandring där respondenten visade Ågelsjöns klättring. Dessa observationer har använts vid några tillfällen. 26

27 9.1 Fysisk hälsa Flera aspekter av klättringen vid Ågelsjön påverkar respondenterna, dels mängden klättring anses väldigt viktig. Det är väl det här med, jag har ju bara klättrat i två år och det här är min andra säsong då jag kan ledklättra utomhus. Så att även om jag kört mycket på topprep, jag har ju inte tickat av så mycket på led. Det är många som har klättrat mycket som bor här och då har klättrat mycket och dom tröttnar efter ett tag. Det tar ett tag men det går att klättra klart Ågelsjön, en av respondenterna hade mestadels klättrat topprep och kände sig därför inte klar med många leder vid Ågelsjön Man snöar ju in sig på vissa problem och berg vid Ågelsjön. Så det finns ju mycket outforskat. Ågelsjön kan ses som flera klätterområden samlade på en plats, dess storlek ger förutsättningar för ett livslångt idrottande, Precis som Lindsey och Darby (2018) pratar om att bygga idrottsanläggningar är effektivt för hållbart idrottande blir Ågelsjön bättre på att behålla klättrare under lång tid desto fler leder som finns där. Förutom just antalet leder visar respondenterna på andra viktiga aspekter för att förstå Ågelsjön utifrån hållbar fysisk hälsa jag får ju topprepsklättra lederna tills jag känner att dom sitter. Så att jag nästan Ja men så det känns tryggt att klättra. Och sen får man gå på och leda dom. En led blir oftast ett projekt för respondenten, han uppger att leden behöver tränas in innan den kan ledklättras, det visar på att varje led har potential till mycket idrottande. Speciellt en fin led kan ge upphov till speciellt mycket träning och rekreation De e liksom precis som här, det kan va att den är svår. Då får du väl träna mer då. Lägga två år på att bli stark så att du kan klättra den, Den jag håller på och projektar den är ganska bökig och gå runt, det tar lite tid. Respondenterna upplever att det är värt att lägga ner extra mycket tid och möda för en fin led, man gör vad som krävs helt enkelt. Arbetet mot ett SDG kan inte bara gynna ett annat SDG utan även motverka (Lindsey & Darby 2018), ett exempel från tidigare forskning är Walendziaks (2015) studie som visar på klättrares påverkan på den lokala miljön. Alltså den verksamhet som bidrar till 27