Regionala partnerskapet

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (5) Datum Diarienummer Regionala partnerskapet Tid: Tisdag 21 september, kl Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Ledamöter: Per-Ola Eriksson Agneta Granström Andreas Lind Gunnar Plym Forshell Göran Nilsson Johan Sterte Krister Palo Kjell Hjelm Ola Leander Tommy Nyström Ledamöter med förhinder: Anna Hövenmark Ingrid Inga Kent Ögren Karl Petersen Mattias Karlsson Maria Stenberg Vakant Tjänstemän/föredragande: Barbro Skoglund Johan Sjökvist Katarina Rönnbäck Lars Kero Lars Roth Per-Erik Andersson Tina Norgren Landshövding, Länsstyrelsen i Norrbotten Norrbottens läns landsting Norrbottens Handelskammare Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Luleå tekniska universitet Trafikverket Företagarna Norrbotten TCO Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten Sametinget Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Kommunförbundet Norrbotten LO SACO Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Norrbotten Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 Minnesanteckningar 2 (5) Datum Diarienummer 1. Inledning Landshövding Per-Ola Eriksson hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Upprop Tina Norgren förrättar upprop. 3. Godkännande av dagordning Regionala partnerskapet godkänner dagordningen. 4. Rapport regionalt strategiarbete a. Regeringens skrivelse om tillväxtpolitiken Tina Norgren redogör för regeringens skrivelse om tillväxtpolitiken som är utskickad med möteshandlingarna. Prioriteringarna ligger fast, det vill säga fortsatta satsningar på innovation och förnyelse, kompetensförsörjning, tillgänglighet etc. Regeringen vill utveckla några områden ytterligare, bland annat klimat- och energiarbetet, miljödriven näringslivsutveckling, samverkan inom kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt lokal och regional service. Regeringen vill även fortsatt stärka arbetet med en hållbar utveckling, det vill säga uppmärksamma demografiska utmaningar, internationalisering och hållbarhetsdimensionerna i form av miljö, klimat och energi, jämställdhet, integration och mångfald. (Bilaga 1) b. EU:s åttonde ramprogram, FP 8 Per-Erik Andersson berättar om nuvarande ramprogram (FP 7). Länet deltar i sju projekt enligt uppgifter från mars Det är viktigt att fokusera på de stora utmaningarna enligt Lunddeklarationen. Kunskapstriangeln, där utbildning, näringsliv och forskning stöttar varandra är avgörande. Norrbotten bör specialisera sig på projekt som exempelvis Proccess-IT. Inspel ska lämnas till utbildningsdepartementet. (Bilaga 2) c. Tillväxtutskottet Tina Norgren rapporterar om kommande möte med Tillväxtutskottet där Länsstyrelsen samråder om yttrandet över alla ansökningar till regionala fonden. Tillväxtverket kommer att lämna en skrivelse till Övervakningskommittén med förslaget att slå samman åtgärdsbudgetarna i insatsområde 1 och 2. Skrivelsen har tagits fram i samråd med Strukturfondspartnerskapet och regionalt utvecklingsansvariga i Norrbotten och Västerbotten. Eftersom två ansökningsomgångar har förts samman (14/6 och 2/9) sker prioriteringen först vid Strukturfondspartnerskapets sammanträde den 16/12. Vid den tidpunkten finns även besked från Övervakningskommittén vad gäller sammanslagningen av budgeten.

3 Minnesanteckningar 3 (5) Datum Diarienummer Även ansökningarna till sociala fonden prioriteras i den 16/12. Det är översökt inom både programområde 1 och 2. Arbetsförmedlingen lyfter frågan om budgetfördelningen mellan programområde 1 och 2 i socialfonden. Eftersom arbetsförmedlingen har resurser för satsningar inom programområde 2 skulle det vara möjligt för socialfonden att flytta resurser från programområde 2 till programområde 1 där det finns möjligheter att ge stöd till företag och verksamheter. Ordförande tar med sig frågan till Strukturfondspartnerskapet. d. Kompetensförsörjningsutskottet Göran Nilsson rapporterar från Kompetensförsörjningsutskottets möte den 7 september. Vid mötet deltog Barbro Lundmark som jobbar med kompetensplattformen i Västerbotten. Enligt regeringens uppdrag ska angränsande län samverka inom kompetensförsörjningsområdet. Utskottet har påbörjat en verksamhetsplan som kommer att presenteras vid nästa möte. 5. Regional kompetensförsörjning och generationsväxling vikten av den lokala nivåns engagemang Barbro Skoglund berättar om arbetet med kompetensförsörjning och generationsväxling på lokal nivå. Landstinget har fattat beslut om att satsa på ett nytt projekt. Bakgrunden är att många är på väg att gå i pension. Det kan vara särskilt svårt att generationsväxla för det lilla företaget. Det finns förslag på konkreta metoder och modeller för att lyckas se rapporten i bilaga 4. (Bilaga 3 och 4) 6. Tempen på kompetensförsörjningen a. Konkurrens om arbetskraft och b. Arbetsförmedlingens senaste prognos/analys Lars Roth berättar att det går bättre för länet. De tillträdande på arbetsmarknaden måste ha rätt kompetens för att få jobb. I framtiden finns det behov av en nettoinflyttning till länet och att vi kan ta hand om våra invandrare. Det blir exempelvis stor brist på lokförare och militärer. Enligt prognosen bedöms alla områden öka sysselsättningen, totalt 550 fler sysselsatta fram till (Bilaga 5) b. Erfarenheter från cross-border arbete Lars Kero berättar om erfarenheterna från cross-border-arbetet mellan den finska och svenska arbetsmarknaden. Han redovisar flera konkreta exempel där de olika regelverken krockar med varandra, vilket drabbar enskilda individer, och leder till olika typer av hinder för en gränslös arbetsmarknad. Kompetensförsörjningen skulle underlättas om exempelvis svenska åtgärdspaket kan användas över landsgränsen. (Bilaga 6)

4 Minnesanteckningar 4 (5) Datum Diarienummer c. Slutsatser och gemensam diskussion Göran Nilsson sammanfattar punkten och betonar att länet står inför utmaningar. De närmaste åren blir det stora avgångar från arbetsmarknaden. Sysselsättningen ökar för närvarande och även snittpensionsålder. Det är viktigt att ta vara på dem som vill arbeta efter 65 år. I år lämnade 10,9 procent gymnasieskolan utan slutbetyg, det är ca 11 av 100 ungdomar, vilket är mycket allvarligt. Byggandet är avgörande för att regionen ska växa, rekryteringen av studenter tas som ett exempel. 7. Beslut om RTP uppgradering avseende kompetensförsörjning kopplat till stark tillväxt Tina Norgren berättar att om arbetet med uppgradering av det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Dagens avsnitt handlar om kompetensförsörjning kopplat till stark tillväxt. (Bilaga 7) Regionala partnerskapet ställer sig bakom förslaget till skrivningar om kompetensförsörjningen. (Bilaga 8) 8. Information om Strukturfondspartnerskapet Per-Ola Eriksson informerar om att Strukturfondsprogrammen pågår till 2013, men förordnandet för Strukturfondspartnerskapet löper ut 31 december För närvarande väntar vi på besked från regeringen om ordförande och ordförandes ersättare. Därefter utser ordförande ledamöter och beroende på valresultatet kan det bli några justeringar, men målsättningen är att det ska bli så små förändringar som möjligt för att Strukturfondspartnerskapet ska få möjlighet att fullfölja det viktiga arbete som har påbörjats. 9. Nästa möte 7 december kl Per-Ola Eriksson påminner om nästa sammanträde med Regionala partnerskapet som är den 7 december, klockan 13-16, sessionssalen, Länsstyrelsen. 10. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Avslutning Landshövding Per-Ola Eriksson avslutar mötet. Vid pennan // Katarina Rönnbäck

5 Minnesanteckningar 5 (5) Datum Diarienummer Bilagor: 1) Bildspel om regeringens skrivelse. 2) Bildspel om åttonde ramprogrammet. 3) Bildspel om regional kompetensförsörjning och generationsväxling 4) Rapport om regional kompetensförsörjning och generationsväxling, Barbro Skoglund, Age Management i Sverige AB. 5) Bildspel om arbetsförmedlingens prognos. 6) Bildspel om cross-border. 7) Bildspel om RTP-uppgradering. 8) PM om hela uppgraderingen av RTP.

6 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Regeringens skrivelse 2009(10:221) Tina Norgren, länsstyrelsen Strategiskt tillväxtarbete Den nationella strategins prioriteringar gäller fortfarande Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöverskridande samarbete men vissa delar behöver utvecklas Tina Norgren, länsstyrelsen 1

7 Strategiskt tillväxtarbete Ta tillvara tillväxtpotentialen inom klimatoch energiarbetet så att bl a miljödriven näringslivsutveckling utvecklas Bredda och utveckla synen på innovationer bl a till att omfatta tjänster Stärka samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken för att främja kompetens- och arbetskraftsförsörjningen Tillgänglighet - även lokal- och regional service Tina Norgren, länsstyrelsen Hållbar utveckling Tre horisontella områden ska uppmärksammas i högre utsträckning: Demografiska utmaningar Internationalisering Hållbarhetsdimensionen (miljö, klimat och energi, jämställdhet, integration och mångfald) Tina Norgren, länsstyrelsen 2

8 Sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik FP7 En ökning med 41 procent vid 2004 års priser och 63 procent vid aktuellt penningvärde, jämfört med budget för FP 6 FP7 statusläget mars

9 På väg mot åttonde ramprogrammet (FP 8) 1. Lunddeklarationen antogs några slutsatser Grand Challenges/stora samhällsutmaningarna exempelvis klimathotet, vattenbrist, demografi och pandemier. Att förstärkning av spetsforskningen Ta global ledande inom, Bioteknik, IKT, material och nanoteknik Behovsforskning Excellence och nätverk mellan universiteten. Skapa värdens bästa forskningsinfrastruktur. Mer riskbenägna projekt som baseras på förtroende. dvs. att ändring i regelverken för finansringen 2. Kunskapstriangeln. 3. Smart tillväxt EU På väg mot åttonde ramprogrammet (FP 8) 4. Teknikplattformar. 5. Synergier mellan programmen. 6. Stora forskningsprojekt eller små forskningsprojekt 2

10 FP7 statusläget januari 2010 Antal som aktörer Koordinator Sverige ,7 4,2 % Stockholm Norrbotten Västerbotten Genomsnitt

11 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling vikten av lokal nivås engagemang Barbro Skoglund Age Management i Sverige AB - AMSAB AMSAB /BS för NLL. Regionala Partnerskapet sept Sammanfattning Fördjupad förstudie innehåller förslag på sju metoder (A F). Till varje metod presenteras en modell för den praktiska tillämpningen. Delaktighet, inflytande och kritiskt granskande är väsentliga framgångsfaktorer i förändringsprocesser. A, E och F präglas av lokal delaktighet och inflytande Målsättning att verka på det lokala planet olika i varje kommun Bygger på samarbete mellan självständiga parter Stabila, flexibla och tidiga ; oberoende av personkemi Metoderna B, C, och D har aktivitetsaktörer på den regionala nivån med olika målgrupper i regionen. AMSAB /BS för NLL. Regionala Partnerskapet sept

12 Sammanfattning Metod A; Lokalt förvärvsnätverk ett verktyg för att underlätta generationsväxling i små företag. Metod E; Lokala arbetsgivarnätverk för framtida personalförsörjning ett första steg inom offentlig sektor. Metod F; Arbetsgivarnätverk på temat Kloka pensionslösningar i Norrbotten ett av verktygen för ökat arbetslivsdeltagande i Norrbotten. AMSAB /BS för NLL. Regionala Partnerskapet sept Sammanfattning Metod B; Regionalt förvärvsnätverk Sparringpartner Norrbotten ett verktyg för att underlätta generationsväxling i nischade företag i Norrbotten. Metod C; Ett formaliserat mentornätverk i Norrbotten samt En Klokbok med arbetstiteln Av företagare för företagare. Metod D; Framtida branscher Back to basic ; Originalet finns i Norrbotten AMSAB /BS för NLL. Regionala Partnerskapet sept

13 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling. Slutrapport; juni Barbro Skoglund Age Management i Sverige AB

14 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Missiv Härmed avslutas uppdraget Regional kompetensförsörjning och generationsväxling, en fördjupad förstudie. Rapporten överlämnas till beställaren; regionala enheten, Norrbottens läns landsting. Ett stort tack framförs till alla besökta informanter i länet vilka har deltagit i samtalen med engagemang och entusiasm. Ett extra stort tack riktas till alla intresserade informanter i Jokkmokk, som har fått agera försökskommun. Alla samtal som förts i länet har påtagligt påverkat de förslag som redovisas. Den demografiska utmaning som Norrbotten tillsammans med Sverige, övriga EUländer samt större delen av världen kommer att behöva förhålla sig till, har bidragit till många reflektioner och diskussioner. Min absoluta förhoppning är att redovisade förslag ska, på sitt sätt, kunna fungera som katalysatorer och därmed underlätta tillväxt och utveckling i Norrbotten. Dessutom att öka antalet personer som kan bidra till såväl företagande som annat arbetskraftsdeltagande, framförallt då initialt inom den offentliga sektorns vård och omsorg samt att också växla generation och därmed kompetens. Allt under en tidsperiod när regionen så väl behöver all kompetens som tänkas kan. Till sist tackar jag för förtroendet att utföra uppdraget. Samtidigt har jag haft förmånen att delta i många intressanta samtal med medarbetare på regionala enheten i allmänhet och min beställare i synnerhet. Norrbotten i juni För Age Management i Sverige AB Barbro Skoglund Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 2

15 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Sammanfattning Den fördjupade förstudien har resulterat i förslag på sju metoder (A F). I anslutning till varje metod presenteras också en modell för den praktiska tillämpningen. Delaktighet och inflytande är två väsentliga framgångsfaktorer i förändringsprocesser. Dessa förutsättningar präglar alla metoder och framförallt A, E och F vilka har som målsättning att verka på det lokala planet eller som kräver samarbete på lika villkor mellan självständiga parter. Metoderna B, C, och D har aktivitetsaktörer på den regionala nivån med olika grupper i regionen som slutmål. Följande metoder presenteras: Metod A; Lokalt förvärvsnätverk ett verktyg för att underlätta generationsväxling i små företag. Metod B; Regionalt förvärvsnätverk Sparringpartner Norrbotten ett verktyg för att underlätta generationsväxling i nischade företag i Norrbotten. Metod C; Ett formaliserat mentornätverk i Norrbotten samt en klokbok med titeln Av företagare för företagare. Metod D; Framtida branscher Back to basic. Metod E; Lokala arbetsgivarnätverk för framtida personalförsörjning inom offentlig sektor. Metod F; Arbetsgivarnätverk på temat Kloka pensionslösningar i Norrbotten ett av verktygen för ökat arbetslivsdeltagande i Norrbotten. I landstingsstyrelsen beslut den 3 juni 2010 framgår i ärendet Regional kompetensförsörjning och generationsväxling hur uppföljning och därmed maximala synergieffekter ska uppnås mellan de olika projekten som verkar inom fokusområdet generationsväxling. Uppdraget Age Management i Sverige AB (AMSAB ) ska på uppdrag av Norrbottens läns landsting (NLL) strukturera och förbereda, samt stödja landstingets projekt Regional kompetensförsörjning och generationsväxling, enligt landstingsstyrelsens beslut den 17 december Uppdraget startar den 1 januari 2010 och avslutas den 30 juni 2010 samt utförs av seniorkonsult Barbro Skoglund. I uppdraget ingår: Att som sakkunnig och processledare strukturera, förbereda, initiera projektets olika delar så att maximala synergieffekter uppnås. Att dokumentera projektets process i samråd med beställaren. Att kontinuerligt stödja relevanta tjänstemän för projektet inom NLL. Att delta i för uppdraget nödvändiga möten i Norrbotten, riket och inom EU. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 3

16 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Innehåll Att identifiera behov av att stödja små företags generationsväxling i några kommuner i Norrbotten (från nyföretagande till förvärvsföretagande). Att initiera lokala arbetsgivarnätverk, primärt mellan kommun och landsting. Att initiera en kunskapskonferens där olika pensionslösningar presenteras för att motverka avtalspensionens negativa konsekvenser och öka möjligheten, för den som så önskar, att arbeta längre. Generella förutsättningar Att landstingets engagemang ska ingå i den ordinarie verksamheten. Att använda egenfinansierande hållbara insatser av respektive lokal aktör på kommunal nivå (företagsförvärv). Att identifiera förutsättningar för ett lokalt arbetsgivarnätverk som gemensamt värnar kommuners och landstinget behov av arbetskraft (lokala arbetsgivarnätverk). Kunskapsspridning om olika typer av pensionslösningar som främjar ett längre arbetsliv i Norrbotten. Att under om det ges utrymme för verklighetsbaserade aktiviteter undersöka möjligheter för tilläggsfinansiering från för ändamålet lämpliga strukturfonder. Förslag Metoder och modeller De sammantagna förslagen framgår under avsnitt Metoder och modeller. Ett uppdrag av den här karaktären ger ofta upphov till andra förslag. Dessa presenteras avslutningsvis under samma rubrik. Samtalspartners på regional nivå under uppdraget. Uppdragstagaren har i samråd med beställarens företrädare deltagit i för uppdraget relevanta möten. Det har bland annat varit regionala enhetens månadsmöten och veckovisa samordnings, styr och redovisningsmöten med beställaren. Speciellt har processen haft fokus på att uppnå synergieffekter. Resultatet redovisas i landstingsstyrelsens ärende Regional kompetensförsörjning och generationsväxling den 3 juni Vidare har uppdragstagaren deltagit i andra möten initierade av medarbetare vid regionala enheten. Projektledaren för Interregprojektet Best Agers har också erhållit expertstöd för sitt uppdrag. Samtal har också förts med vd:n för ALMI Företagspartner Nord AB, Arbetsförmedlingen Nords marknadschef, FR:s regionchef samt Kommunförbundet Norrbottens ansvariga handläggare för regional utveckling, där näringslivsfrågor ingår. Uppdragstagaren har även fört samtal med vd:n för Centek och en projektledare med anledning av Centeks engagemang i ett Transversal Programme Key Activity 1 Studies and Comparative Research (C4C) a Lifelong Learning Programme, vilket är ett projekt under Generaldirektoratet för Education and Culture inom EU. Programmets uppdrag är Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 4

17 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 att rekommendera beslutsfattare på central nivå inom EU hur det livslånga lärandet ska kunna utvecklas för att tillgodose det europeiska arbetslivets behov av kompetens. Uppdragstagaren har också varit expert för Sverige tillsammans med experter från Spanien, Italien, Polen och Frankrike vid ett projektmöte för C4C i Luleå under juni Hushållningssällskapet har ansökt om medel från Länsstyrelsen för att initiera arbetslösa invandrare i vissa kommuner att ta över jordbruk. Uppdragstagaren har fört samtal och utbytt information med Hushållningssällskapets projektledare. Enhetschefen för LTU Innovation har informerats om landstingets intresse att stödja och utveckla goda förutsättningar för generationsväxling, företrädesvis för de små företagen och inom offentlig sektor, och därmed bidra till regionens fortsatta kompetensförsörjning. På inbjudan av Attraktiv Region informerade uppdragstagaren kommunernas informationsansvariga vid ett möte den 25 februari i Arvidsjaur om förstudien från 2009 och den fortsatta processen under våren Uppdragstagaren har även haft återkommande samtal med Invest in Norrbotten, ett annat av regionala enhetens projekt. Samtal har också först med landstingets sekretariat för Närsjukvårdsprojektet samt med landstingets personalchef och pensionshandläggare gällande principer för hur modeller inom området Arbetsgivarnätverk ska kunna utformas. Internationella uppdrag Norrbottens läns landsting är partner i Interregprojektet Best Agers. Uppdragstagaren har som expertstöd till projektledare deltagit vid projektets första uppstartsmöte i Riga, Lettland februari Vidare har uppdragstagaren agerat tjänstemannastöd till landstingsrådet Agneta Granström vid konferensen 4 th Symposium on Work Ability - Age Management during the Life Course. 6-9 June 2010 in Tampere Finnland. Under konferensen har landstingsrådet presenterats för de främsta forskarna inom disciplinen Work Ability (Arbetsförmåga). Där återfinns bland annat professor emeritus Juhani Ilmarinen, professor Clas Håkan Nygård, båda Finland, samt professor Philp Taylor från Australien. Uppdragstagaren var inbjuden att hålla ett eget anförande under rubriken Age Management in practice. Bakgrund och förutsättningar Norrbottniskt näringsliv ett näringsliv med mångfald Norrbotten har idag ca företagare, enlig uppgift från ALMI Företagspartner Nord AB. Den demografiska utmaningen medför att Norrbotten som region bland annat måste förhålla sig till att många små företag har problem att växla generation. Detta framgick Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 5

18 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 med önskvärd tydlighet i förstudien Hinder och möjligheter för kompetensförsörjning och generationsväxling i Norrbotten, september De små företagen utgör ofta en viktig del av ett samhälles infrastrukturella utformning och verkar dessutom som underentreprenörer till stora företag. De förväntade infrastrukturella investeringar vilka Norrbottens kommer att genomgå de närmaste 15 till 20 åren behöver många underentreprenörer. Dessutom är många gånger de små företagen basen i en kommuns tjänste och servicesektor vilket är en grundläggande förutsättning för etableringar av företag, lokala såväl som externa nyetableringar. Sammantaget är ofta det lilla lokala serviceföretaget en nog så viktig grundläggande förutsättning för tillväxt i en kommun. Vidare präglas näringslivet i Norrbotten av många branscher. Företagen finns därmed representerade i flera organisationer. Exempel på detta är bland annat FR (Företagarna), Svensk Näringsliv, LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och Svensk Handel. Vidare finns inom vissa kommuner Svenska Samernas Riksförbund respektive samebys ordförande representerar dock oftast på det lokala planet. När det gäller området Doudji (samiskt hantverk och slöjd) är det Sami Doudji (Sameslöjdstiftelsen) som har många medlemmar vilka utövar samiskt hantverk. Dessutom finns det ett antal företagare inom till exempel skog, turist och besöksnäring samt inom textil, design och hantverk. Intressanta uppgifter kommer från Sametinget fanns det 709 (115 kvinnor och 594 män) företagsansvariga renägare ofta renskötare på heltid i Norrbotten. Sami Doudji (Samslöjdsstiftelsen) uppger att det är 160 företagare registrerade, vilka verkar som hantverkare och slöjdare. Många är sysselsatta på heltid som Doudjiföretagare medan andra är verksamma på deltid, vilket ingår som en del i det samiska mångfaldspräglade familjeföretagandet. Andra intressanta uppgifter är att i Jokkmokks kommun finns det ca 60 företagare som har passerat 55 årsstrecket. I dessa beräkningar är inte skogsföretagare, eller företag inom rennäring eller samiskt hantverk inräknade. I Övertorneå uppger näringslivsutvecklaren att det finns 214 företagare som förväntas behöva generationsväxla inom de närmaste 10 åren. Enbart dessa två kommuners statistik visar ett behov av att uppmärksamma frågan om generationsväxling även för den kommunala näringslivsaktören. Den 1 juli 2010 presenterar Arbetsförmedlingen en rapport med statistik som beskriver behovet av generationsväxling inom såväl branscher som på kommunal nivå. Denna information kommer att vara synnerligen väsentlig att använda som kunskapsunderlag för den fortsatta processen på lokal kommunal nivå i Norrbotten. Stragiska bedömningar Att växla generation är inte enbart en fråga för det lilla företaget och småföretagaren utan kommer också att bli en viktig faktor att förhålla sig till, för såväl det stora företaget som för den offentliga arbetsgivaren. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 6

19 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 I ovan nämnda förstudie redovisas fyra strategiska bedömningar som sammanfattar och kategoriserar hur arbetsgivare, offentliga och privata, beskriver sina strategier vid generationsväxling. Fyra strategiska bedömningar av kompetens och generationsväxling Generations och kompetensväxling är processer som dels utförs internt i en organisation men som också riktar sig externt till olika samhällsaktörer inom företrädesvis utbildning men också pensionsaktörer. Processstrategierna kan lämpligen indelas i fyra strategiska bedömningsgrupper. Här nedan följer dessa fyra kategoriserade från A D. Inom strategisk bedömning A återfinns företrädesvis arbetsgivare som säger sig ska bli bäst på att rekrytera de unga och därför inte ser några egentliga bekymmer med att växla generation. Många berättar om sin breda satsning på nära samarbete med högskolor och andra relevanta utbildningsanordnare. De deltar gärna i mässor och besöker gymnasieskolor. Bra praktikplatser är viktiga och här återfinns ett gott samarbete mellan den presumtiva arbetsgivaren och den eller de kommunala gymnasieskolor som är aktuella. Man vill gärna bli duktig på att rekrytera de ungdomar som är välutbildade och framhåller gärna introduktionsprogram eller program för trainees. Här kan noteras att de ungdomar som idag har svårast att komma in på arbetsmarknaden är de som inte har ett fullvärdigt slutbetyg från gymnasieskolan. Till samma bedömningsstrategi hör de arbetsgivare som blickar inåt i organisationen för att utveckla sin värdegrund och etik. Att på ett aktivt och strukturerat sätt intensifiera det egna värdegrundsarbetet medför att man utvecklas till en attraktiv arbetsgivare. På så sätt räknar man kunna rekrytera den arbetskraft som behövs. Den sista kategorin inom strategisk bedömning A hävdar att teknikutvecklingen medför att man inte behöver ersätta alla som går i pension och därför klarar man sin g enerationsväxling bra. Strategisk bedömning B ligger nära bedömning A med en viss skillnad. Dessa arbetsgivare har ofta utarbetat en egen generationsväxlingsplan eller strategi. De har upprättat en intern åldersanalys med fokus på pensionsavgångar. Man har också statistik på hur ungdomar söker till de gymnasieprogram och linjer på universitet och högskolor som utbildar till den yrkeskategori som ska anställas. Företagen eller organisationen har också utvecklade kontakter med relevanta utbildningsanordnare. Strategin är dock förhållandevis ny och har inte prövats eller utvärderats. För andra är strategin fortfarande på planeringsstadiet. Strategisk bedömning C betyder att arbetsgivaren har fått en så kallad demografisk ahaupplevelse. Man har blivit varse det faktum att antalet ungdomar som kommer att examineras från gymnasieskolan stadigt minskar i antal under den närmaste tioårsperioden. De betyder att det blir färre och färre att rekrytera ifrån oavsett hur attraktiv arbetsgivare man är, eller hur goda kontakter som är etablerade med utbildningsanordnare. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 7

20 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Insikten gör att många beskriver den uppkomna situationen som en stor utmaning. I en del kommuner är gymnasiekullarna så små att även om alla skulle bli anställda i den kommunala organisationen täcker det ändå inte det behov av arbetskraft som uppstår när de stora pensionsavgångarna sätter in. Även om vissa kommuner i länet (läs Luleå) visar en begynnande blygsam ökning av antalet födda, tar det minst tjugo år innan dessa är i produktion. Att det blir färre som kommer att träda in på arbetsmarknaden i förhållande till förväntade pensionsavgångar kommer att vara något som präglar arbetslivets villkor de närmaste åren. Denna förutsättning har såväl långtidsutredningar från Finansdepartementet som rapporter från den regionala Arbetsförmedlingen påpekat under en följd av år. Strategisk bedömning D kännetecknas av en insikt i, och behov av, att det måste ske åtgärder förhållandevis omgående. I den här förstudien stod det tidigt klart att de små företagen var ytterst bekymrade över hur svårt det verkar vara att hitta någon som vill förvärva deras företag. Traditionellt växlas generation i de små företagen inom familjen eller med anställda. I dag har många vuxna barn till småföretagarna redan etablerat sig på arbetsmarknaden inom andra yrken. De har därför inte någon vilja att efterträda sin förälder i rollen som företagare. Alla företag, med behov att växla generation, har inte anställda eller så har de anställda inget intresse att ta över. Det kan också vara så komplicerat att hitta en person som vill förvärva företaget, att företagaren hellre väljer att avveck la sitt företag. Denna typ av företagsamhet kan kategoriseras som lokala serviceföretag. Företag i den kategorin är viktiga som underentreprenörer för såväl basindustri, aktörer som till exempel Vägverket, offentliga organisationer som kommuner och landsting samt medborgare. Alla kategorier är i behov av dessa nödvändiga och grundläggande tjänster vilka få r ett samhälle att fungera. Exempel på lokala serviceföretag är; Snöröjare som plogar småvägar i inlandet. Entreprenörer inom projekt som vägar, järnvägar, byggen osv. Taxirörelser, vilka bland annat utför sjukresor och färdtjänst. Lokal pappershandlare i Jokkmokk som får representera en form av företagare som utför tjänster till såväl den lokala befolkningen som till besökare. Transportstöd till basindustrin. Elföretag som är underentreprenörer till såväl byggbransch som till basindustrin. Mekanikföretag eller andra teknikkonsulter som utför uppdrag till basindustrin. Vvs firmor som också representerar en synnerligen väsentlig del av lokala serviceföretag. Lokala förändringsprocesser utan regionala aktörer med makt att styra. Norrbottens läns landsting har följande mål: Attraktiv region God hälsa God vård Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 8

21 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Engagerade medarbetare Stark ekonomi Landstingets regionala enhet en del av landstingsdirektörens stab har ett uppdrag från lan dstingsfullmäktige att skapa förutsättningar för en region med; Attraktiva livsmiljöer och mångfald Hållbar utveckling och inomregional balans Välmående kultur och näringsliv i alla delar av länet Varför alla dessa lokala aktörer? Under senaste åren har det skett en förändring av antalet styrande aktörer på den regionala nivån. Många tidigare regionala aktörer existerar inte längre. Exempel på detta är att den lokala Arbetsförmedlingen i kommunen, mer eller mindre, är autonom och har ett stort mått av självstyre. Regelverket som styr Arbetsförmedlingens arbete är till vissa delar dispositivt för att kunna främja flexibilitet och lokal anpassning. Betydligt tidigare, under 1990 talet, skedde kommunaliseringen av utbildningen såväl för den obligatoriska skolformen grundskolan, som för de frivilliga skolformerna gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detta medför att den beslutande funktionen är lokal inom den kommunala organisationen. Andra regionala aktörer, som till exempel ALMI Företagspartner Nord AB, har etablerat lokala utförare i form av Entreprenörcentrum, vilka har till uppdrag att verka för nyföretagande inom respektive kommun. Detta medför att de lokala aktörerna verksamma inom en kommun har stor betydelse för att processer, med mål att stödja utveckling på den lokala kommunala arenan, blir framgångsrika. Alla kommuner har idag dessutom någon form av näringslivsaktör som också den styrs av kommunala riktlinjer och beslut. Uppdraget präglas av att utveckla det lokala näringslivet i respektive kommun. Delaktighet och inflytande som farmgångsfaktorer Modern arbetsmiljöforskning framhåller att framgångsrika förändringsprocesser ska präglas av delaktighet och inflytande. Det vill säga att människor ska kunna påverka hur ett arbete eller en process ska utföras. Vidare är behovet av att kritiskt få granska vilken nytta man har av en förändring synnerligen väsentlig, speciellt om människorna som ska verka i förändringen är erfarna. Dessa förutsättningar är signifikanta oavsett vilken typ av förändringsprocess som ska ske. Ett annat sätt att uttryckta detta är att använda bildspråk; Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka. Vad har då detta uttryck med generationsväxling och kompetensförsörjning i Norrbotten att göra? Norrbottens regionala aktörer, varav Norrbottens läns landsting är en, har att förhålla sig till följande förutsättning. Det är lokalt inom kommunen och hos ett antal andra lokala aktörer som den ekonomiska fortvariga förutsättningen, det vill säga makten, Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 9

22 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 finns för att verka för ett framgångsrikt förvärvsföretagande. Framförallt i en situation där de tidigare förvärvarna, som barn eller medarbetare, inte är lika frekvent förkommande. Därför är det synnerligen väsentligt att de metoder och modeller, som har förutsättningar att bli framgångsrika, ska präglas av ett stort mått av delaktighet och inflytande över hur den lokala processen ska utformas. Där kan noteras att ytterligare en konsekvens av den starka lokala prägeln betyder att processerna i de norrbottniska kommunerna kommer att vara olika. Det finns dock fortfarande behov av vissa regionala insatser som presenteras under Förslag. Uppdragets process i korthet Uppdraget startade i Jokkmokks kommun eftersom FR s lokala ordförande, redan under den tidigare förstudien, tydligt framhöll behovet av externt stöd till det lilla företaget under processen att växla generation. I bilaga 1 återfinns besökta aktörer såväl inom Jokkmokks kommun som inom andra kommuner. Ansatsen, i uppdragets initiala skede, var att förutsättningslöst inventera om det fanns ett behov av ett lokalt förvärvsnätverk. Dessutom var det väsentligt att samtidigt undersöka om relevanta lokala aktörer var beredda att bidra med sitt lokalt präglade uppdrag och verka i ett lokalt nätverk med förvärvsföretagande som målsättning. Denna ansats att studera möjligheten till att bilda lokala förvärvsnätverk på lokal kommunal nivå visade sig tillföra nya kunskaper, bland annat om näringslivets flertaliga aktörer i en region av Norrbottens mångfacetterade karaktär. Sammantaget kan konstateras att behovet av lokal prägel på ett förvärvsnätverk är såväl angeläget som en väsentlig framgångsfaktor. Det kan vidare hos vissa kommuner finnas behov av att erhålla någon form av katalysatorstöd för att initiera såväl nätverk som process. Att bedöma behovet av stöd ligger självklart hos den enskilda kommunala näringslivsaktören. Tre grundläggande framgångsfaktor för förvärvsprocessen är att den bör vara; lokalt anpassad, utformad för att snabbt kunna aktualiseras vid behov, flexibel för att kunna anpassas till förändrade förutsättningar i omvärld eller lokalt. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 10

23 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Förslag Under uppdragets process och i samråd med beställaren har utkristalliserats ett behov av att tydliggöra uppdragets olika delar. Språkbruket metoder och modeller är den generella ansatsen som används. Nedan redovisas under A F ett antal metoder med respektive modell. Under vissa metoder finns också redovisat förslag till process, vilka naturligtvis är helt dispositiva. Utgångspunkten har varit att ge de lokala aktörerna eller de aktörer som ska verka ett stort mått av egen möjlighet till att utöva delaktighet och inflytande och därmed påverka innehållet. A: Metod; Lokalt förvärvsnätverk ett verktyg för att underlätta generationsväxling i små företag. Utgångspunkt Med utgångspunkt i att det ofta är norrbottningar som startar och driver företag speciellt små, men även framgångsrika medelstora i Norrbotten, är det väsentligt att fånga upp och stimulera de medborgare som redan finns tillgängliga för att bli företagare. Målgrupper som kan förväntas bli företagsförvärvare i de norrbottniska kommunerna är därför bland annat unga personer, nya svenskar och de mer erfarna som har passerat 55 strecket. I en idéskrift från projektet Ung Framsyn, i vilket landstinget har deltagit, efterfrågas ett samlat grepp på utbildningar kring hur man startar eget företag. Det är svårt att få grepp över alla stödorganisationer och ingångar för att starta företag, säger ungdomarna. Att starta företag betyder inte alltid att företagets affärsidé måste vara att sälja eller producera en ny tjänst eller produkt. Det kan också bestå av att personen ifråga förvärvar ett redan befintligt företag. Om det inte blir något förvärv utan den etablerade företagaren beslutar att avsluta sitt företag i stället för att sälja det, uppstår det med största sannolikhet ett behov av samma tjänst på marknaden. Alltså öppnas en möjlighet till att starta ett nytt företag men inom ett etablerat marknadsområde. Ansvarig för det lokala förvärvsnätverket bör vara en fortvarig sammanhållande aktör, förslagsvis kommunens näringslivskontor eller näringslivsbolag. Den ansvariga fungerar som samordnare och bjuder in relevanta lokala aktörer. Det lokala nätverket utgår från företagarnas reella behov av generationsväxling. (Landstingsstyrelsens beslut 2 juni Regional kompetensförsörjning och generationsväxling ) Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 11

24 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 Mål/Syfte Att tillsammans med lokala aktörer inom kommunerna i Norrbotten initiera och etablera förutsättningar för lokalt förvärvsföretagande och därmed underlätta för generationsväxling i små företag. Metoden Metoden är processorienterad och bygger på förutsättningen att det är mest effektivt att utveckla ett verksamt samarbete och uppnå synergieffekter g enom att utgå från lokala aktörer och de specifika förutsättningar och behov som varje kommun har. Metoden är att upprätta och använda Lokala förvärvsnätverk för att underlätta generationsväxling i små företag. Nätverket föreslås ingå som en del i den kommunala Etableringsplanen; Vinnande värdskap, initierad i projektet Invest in Norrbotten. Etableringsplanen beskrivs av respektive kommuns näringslivsaktör. För att erbjuda de kommuner som inte är engagerade i Invest in Norrbotten (i skrivande stund två stycken) samma möjligheter att utveckla Lokala Förvärvsnätverk rekommenderas ett samarbete med ansvarig handläggare för regional utveckling hos Kommunförbundet Norrbotten. Modell Generella utgångspunkter Den kommunala näringslivsaktören rekommenderas, som fortvarig lokal funktion, att vara initiativtagare av processen och verka som ansvarig och sammankallande gör det Lokala förvärvsnätverket mindre beroende av små aktörers varierande kapacitet eller personkemi. Lokalt inflytande och delaktighet ger lokal makt och en specifik känsla av att det är vårt eget. Utgå från egenfinansieringsprincipen gör nätverket oberoende av externa medel vilka kan variera starkt över tid. Kritiskt granskande som ingångsfaktor Vad har vi för nytta av detta? Invest in Norrbotten är ett projekt, därför rekommenderas att en medarbetare från regionala enheten deltar i vissa strategiska aktiviteter för att säkra att kompetensen kommer att ingå i landstingets ordinarie kompetensområde. Likaledes rekommenderas ett nära samarbete med Kommunförbundet Norrbottens ansvariga handläggare för regionala utveckling. Process Försla g; Lokala förvärvsnätverk för att underlätta generationsväxling i små företag Använd redan befintliga nätverk och strukturer ger effektivitet och resursutnyttjande. Utnyttja relevanta kunskapsunderlag till exempel Arbetsförmedlingens rapporter om behov av generationsväxling inom såväl branscher som kommuner. Den senaste presenteras den 1 juli Identifiera relevanta lokala aktörer för behovet. 12 Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund

25 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 o Lokalt förankrad entreprenörs/nyföretagaraktör. I en del kommuner är resursen bekostad av ALMI Företagspartner Nord AB, andra nyföretagarcentra är ofta medfinansierade av EU medel. o Relevanta lokala näringslivsorganisationer. FR, LRF, eller till exempel Svensk Handel. Andra aktörer kan vara Samebyars ordförande eller lokala Duodjiföretagare. Vissa företag återfinns också inom skogsbranschen. Andra kan vara organiserade på annat sätt. o Chefen för den lokala Arbetsförmedling. o Ung Företagsamhet som ofta finns i gymnasieskolan. o Den kommunala vuxenutbildningen. o Andra relevanta utbildningsanordnare. o Lokala aktörer inom finansiering eller starta eget som exempelvis banker, ALMI Företagspartner Nord AB, Partner Invest, Vattenfall Inlandskraft etc. Förvärvsprocessen några tips på vägen. Till att börja med är det väsentligt att hela processen präglas av respekt, ödmjukhet och diskretion. Att sälja ett företag är ofta en djupt privat angelägenhet. Företaget är inte sällan en form av livsstil för företagaren ja kanske till och med nästan hela livet självt. Strukturera samarbetsformerna i nätverket det är inte alltid som alla aktörer behövs. Att föra en individuell och respektfull dialog med relevanta företagare är alltså synnerligen viktigt; till exempel är de som har passerat 55 års ålder en viktig målgrupp. Den gruppen företagare blir väsentliga samtalspartners för att identifiera eventuella behov av att växla generation. En annan viktig aktör kan vara den lokala bokföringsbyrån som tidigt kan uppfatta en företagares behov av att vilja sälja sitt företag. Här måste man hitta vägar som ger en möjlighet till ett proaktivt agerande från nätverkets sida samtidigt som sekretessens fana måste hållas högt. Att diskutera med företagaren hur han eller hon vill gå till väga det vill säga om förvärvsnätverket kan vara till nytta blir relevant. Kanske företagaren redan har en presumtiv köpare och där är det de traditionella kommersiella förvärvsaktörerna som kan bli aktuella att vara mäklare av förvärvsprocessen. Andra företagare kan ha presumtiva förvärvare som behöver genomgå en utbildning av något slag för att kunna bli lämplig förvärvskandidat. Viktigt är att tidigt tydliggöra speciellt om förvärvaren behöver stöd från delar av nätverket att den del av växlingsprocessen som involverar ekonomiska transaktioner inte är ett uppdrag för den offentliga nätverksaktören. Att vidare uppmärksamma lokala aktörer som träffar presumtiva förvärvare om behovet av generationsväxling och inom vilka branscher. Att, när en presumtiv förvärvare identifieras, tidigt involvera den lokala nyföretagaraktören. o Att tillsammans med förvärvare bedöma behovet av eventuell kompetensutveckling för att förvärvaren ska kunna överta företaget. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 13

26 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 o Att kontakta relevant utbildningsaktör här kan den lokala arbetsförmedlaren eller studie och yrkesvägledaren inom den kommunala vuxenutbildningen bidra med kompetens. o Att initiera kontakt med den företagare som vill sälja sitt företag. o Att tidigt initiera kontakt med bank eller andra finansiärer om så krävs. o Att tydliggöra en marknad om den finns oavsett om företagaren vill sälja eller inte. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 14

27 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 B: Metod; Regionalt förvärvsnätverk Sparringpartner Norrbotten ett verktyg för att underlätta generationsväxling i nischade företag i Norrbotten. Mål/Syfte Det finns nischade företag i Norrbotten där företagaren kan ha nytta av en mentor/ sparringpartner att samtala med när det gäller strategier för att i framtiden sälja eller också att utveckla sitt företag. Samtalet bör vara förutsättningslöst, under fria former samt under sekretess. Metod Metoden utgår från att många nischade företag har byggts upp av en företagare med specifika egenskaper och kunskaper. Det kan också vara företag som kräver en speciell maskinpark. Den typen av företagare kan ha behov av en extern sparringpartner för att förutsättningslöst diskutera olika vinklingar på känsliga frågor och spörsmål. Metoden bygger på frivilliga insatser från etablerade aktiva, eller tidigare aktiva företagare, med lång erfarenhet av att driva, expandera eller växla generation på ett mindre traditionellt sätt. Modell ALMI Företagspartner Nord AB föreslås få i uppdrag att inventera viljan hos namnkunniga företagare i Norrbotten att bli en sparringpartner till andra företagare runt om i regionen samt att det regionala förvärvsnätverket organiseras och marknadsförs av ALMI Företagspartner Nord AB. Till sist rekommenderas även för den här processen att landstinget har en funktion som nära följer och deltar i programmets utformning och aktiviteter. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 15

28 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 C: Metod; Ett formaliserat mentornätverk i Norrbotten samt en klokbok med titeln Av företagare för företagare två verktyg för att sprida praktisk erfarenhet av företagande. Mål/Syfte Många studier visar behovet av kompetenta mentorer för att i allmänhet underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. I den redan apostroferade idéskriften Ung Framsyn har samma aktiviteter efterfrågats. Samverkan är en viktig framgångsfaktor för att öka ungdomars vilja att leva och driva företag i Norrbotten enligt samma källa. En hotbild som målas upp är också bristen på förebilder och erfarna mentorer bland företagarna som kan inspirera och dela med sig av sin kompetens. Ett önskescenario är miljöer där de unga kan möta de mer erfarna för att inspireras och utbyta erfarenheter. Dessutom är det väsentligt att den praktiska kunskapen, kompetensen och klokskapen kring företagandets glädjeämnen, hinder och villkor dokumenteras. Annars riskeras att många goda råd och insiktsfulla rekommendationer inte kan tas tillvara och säkerställas för framtida behov. Metod Metoden utgår ifrån att inte uppfinna nya hjul utan istället använda och bygga vidare på det som redan finns. ALMI Företagspartner Nord AB har en existerande bank av mentorer. Medlemmarna i denna bank har säkert tidigare förmedlat sin klokskap till mindre erfarna företagarkollegor. Vidare finns det i Norrbotten erfarna företagare av mer eller mindre namnkunnig karaktär, vilka också har många attraktiva råd att bidra med. Många av dessa verkar redan inom mer privata nätverk. Modell 1. Föreslås att ALMI Företagspartner Nord AB under perioden får i uppdrag att i nära samarbete med en handläggare på regionala enheten, Norrbottens läns landsting, utforma ett aktivt nätverk av erfarna företagare från ALMI:s egen mentorbank. Vidare utarbeta aktiviteter och arenor där unga personer i länet kan erbjudas mentorer för att delta i ett organiserat mentor adeptprogram under ett år. Målsättningen ska vara att adepterna lär sig företagandets hemligheter det som inte alltid står i läroböckerna. Programmet ska finnas på flera orter i länet. Det utvärderas kontinuerligt under första året och ska ha som målsättning att permanentas. Samarbete med Ung Företagsamhet kan rekommenderas. 2. Föreslås att regionala enheten under bjuder in ett antal erfarna företagare, aktiva och mindre aktiva, till rundabordsamtal om företagandets vedermödor och glädjeämnen. Rundabordsamtalen kan företrädesvis föras på Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 16

29 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 olika platser i länet, så att så många erfarna företagares rekommendationer som möjligt, kan fångas upp. Samtalen dokumenteras och struktureras redaktionellt för att sedan ges ut i en skrift med arbetstitel Av företagare för företagare en klokbok från praktiken. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 17

30 Regional kompetensförsörjning och generationsväxling Fördjupad förstudie; januari- juni 2010 D. Metod; Framtida branscher Back to basic. Mål/Syfte Många branscher, vilka betecknas som service i ett samhälle, finns inom vad som traditionellt fortfarande brukar beskrivas under epitet traditionellt manliga. Dit hör företag inom till exempel el, vvs och entreprenadbranschen och där återfinns grupper som maskinförare, grävmaskinister och lastbilschaufförer. Mer anonyma är de kvinnligt baserade branscherna som hantverk, slöjd och textil här undantaget Doudji där det finns många namnkunniga utövare representerande båda könen. Under uppdraget har det framkommit ett behov av att tydliggöra möjligheten till försörjning inom de hantverksmässiga kanske inte alltid så publika branscherna. Det kan till exempel gälla att väva trasmattor av hög kvalitet eller bli underleverantör till Försvarsmakten inom mer traditionella sömmerskeområden. Metod Förslag att regionala enheten, under perioden , tar initiativ till att dokumentera de områden inom hantverkssektorn som kan bli potentiella företag. Aktiviteten har sitt ursprung i samtal som förts med företagaren Monica Simu, ägare till Simu Nordic AB med säte i Övertorneå. För att planera och fånga upp olika verksamhetsområden rekommenderas därför en initial kontakt med företagaren ifråga. Modell Att föra samtal med Simus nätverk av företagare och dokumentera resultatet i en skrift med arbetsnamnet Framtida branscher back to basic. Skriften distribueras förslagsvis till högstadieelever, gymnasieelever, studie och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och starta eget aktörer i länet under de närmast kommande åren. Age Management i Sverige AB - AMSAB för Norrbottens läns landsting Barbro Skoglund 18