Effektivare transport infrastruktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Effektivare transport infrastruktur"

Transkript

1 2012:3 ISSN Stockholms Handelskammares rapport Effektivare transport infrastruktur med ny organisation och finansiering BJÖRN HASSELGREN, KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

2 Förord Huvudstadsregionen tillhör för närvarande en av Europas snabbast växande storstäder. Den är också en av de mest innovativa och konkurrenskraftiga regionerna med de bästa förutsättningarna för kunskapsintensiva företag. Men regionens transportinfrastruktur är kraftigt eftersatt. I flera decennier har staten lagt betydligt mindre på nyinvesteringar, underhåll och reinvesteringar i regionen än vad som hade varit rimligt med tanke på befolkning och trafikarbete. Det har bidragit till att infrastrukturskulden nu är så stor att enbart anslag från statens infrastrukturbudget inte kommer räcka till för att möta behoven i Stockholm. Det är ett skäl till att det kommer att krävas nya finansieringsformer för vägar och järnvägar om huvudstadsregionens nuvarande positiva utveckling ska kunna fortsätta. Ett annat skäl är att det, inte bara i Sverige, utan i stora delar av Europa och USA pågår processer mot en ökad användning av andra finansieringsformer än statliga anslag. Det finns två starka skäl till det. Det ena är att drivmedelsskatter, som är en vanlig finansieringskälla, ger allt mindre intäkter i takt med bränslesnålare fordon. Det andra, och inte minst viktiga, är att alternativa former för finansiering, drift och ägande av transportinfrastruktur har visat sig ge lägre kostnader, snabbare byggtider, bättre kvalité och effektivare drift än vad statliga monopol klarar av. Denna rapport tecknar en bakgrund till vad som nu håller på att ske i västvärlden när det gäller ägande och finansiering av transportinfrastruktur. Rapporten pekar också ut en framtida inriktning för Sverige. För huvudstadsregionen kommer alternativa former för ägande, drift och finansiering av transportinfrastrukturen att vara en överlevnadsfråga. Detta är också skälet till att Stockholms Handelskammare publicerar denna rapport, den första av två om alternativa finansieringsformer. Författare är Björn Hasselgren, forskare på KTH. FREDRIK JOHANSSON Chef Analys & policy, Stockholms Handelskammare 2

3 Sammanfattning I den här rapporten redovisas utvecklingstendenser för väg- och järnvägsområdet när det gäller organisation och finansiering av dessa system. Statens roll för de nationella systemen står i fokus. Bakgrunden och orsakerna till statens starka roll för väg- och järnvägssystemen i Sverige presenteras. Rapporten ger också en överblick över aktuella utvecklingstendenser i USA, EU, Storbritannien, Danmark och Finland. I en kommande rapport diskuteras den regionala och kommunala nivåns ansvar för infrastruktur av olika slag. Staten fick sin nuvarande omfattande roll för de nationella väg- och järnvägssystemen i Sverige genom förstatligandena under 1930-och 40-talen. Det var en strävan att uppnå ekonomisk effektivitet och rationalitet som var ett av de starkaste argumenten för förstatligandet. Statens roll utmanas nu av den tekniska utvecklingen som gör det möjligt att ta betalt av brukare och operatörer för utnyttjande av väg- och järnvägskapacitet. Rollen utmanas också av både internationalisering och regionalisering. Det är mycket som talar för att en förändring av statens roll skulle öppna för en effektivisering av väg- och järnvägssystemen. Förslag lämnas i rapporten till en reformagenda. Staten fick sin nuvarande omfattande roll för de nationella väg- och järnvägssystemen i Sverige genom förstatligandena under 1930-och 40-talen. Nya finansieringsformer allt vanligare för vägar och järnvägar Brukaravgifter av olika slag får allt större betydelse för finansieringen av vägar och järnvägar i de flesta av de studerade länderna. Det sker genom att vägprojekt med tullfinansiering får större betydelse, kanske hittills främst i USA. I Norden märks detta främst genom avgifter på större projekt som broar och tunnlar. I både Sverige och Danmark kommer dock projekt som hanterar inhemska transportbehov på väg att finansieras med avgifter framöver att bli vanligare. I Finland drivs vägprojekt där privata företag bygger och driver vägar genom s.k. Public Private Partnerships (PPP). Olika former av trängselavgifter är ett annat inslag som innebär att brukarna betalar större del av trafikens samhällsekonomiska kostnader. Dessa används naturligen i de mer tättbefolkade områdena. Kilometer-relaterade avgifter, främst för lastbilstrafik, är en del av EU:s gemensamma politik. Även i USA finns en diskussion om att införa kilometerberoende avgifter. Det politiska motståndet mot dessa avgifter är stort. Det gör processen mot mer avgifter motsägelsefull, något som märkts i Danmark under senare tid med olika initiativ. I Finland har samtidigt en utredning inletts där kilometerskatter prövas. Även för järnvägstrafik finns en tendens till en mer blandad finansiering av nya projekt. En del i detta är ökade banavgifter som operatörerna får betala. En annan är en ökad samfinansiering mellan offentliga organ på olika nivåer och privat sektor. En metod som använts huvudsakligen i Storbritannien och USA är att finansiera sådana projekt med tillfälliga skatter t.ex. fastighetsskatt eller omsättningsskatt. Detta är en form av medfinansieringsmodell som sprider ansvaret för finansieringen även till andra grupper än brukare, som fastighetsägare. I USA och Storbritannien finns också privatfinansierade järnvägssystem, i vissa fall baserade på koncessioner. Brukaravgifter förbättrar styrning och effektivitet Modeller med ökad avgiftsfinansiering kan generellt förväntas öka effektiviteten i förvaltningen av infrastrukturtillgångar genom den direkta koppling mellan kundernas betalningsvilja, som kommer till uttryck genom avgifterna, och infrastrukturförvaltarens tjänsteleverans. Dessa styrsignaler behöver med denna modell inte ta omvägen genom det politiska systemet och förvaltningen för att nå den utförande organisationen. Detta 3

4 kan också sägas vara den grund modell som ett marknadsekonomiskt system med konkurrens fungerar utifrån. Samhällsekonomiska principer, som fått allt större betydelse både i planering av infrastrukturåtgärder och i prissättning av utnyttjandet av systemen har sin grund i ett synsätt där välfärdsteori och s.k. allokativ effektivitet istället prioriteras. Detta synsätt ligger närmre en mer politiserad styrfilosofi än det företagsekonomiska synsättet. När nu betalningsmöjligheter av olika slag får större betydelse i flera länders transportsystem finns det en tydlig tendens att återupprätta den direkta relationen mellan brukare och utförare. Prissystemets förmåga att överföra information till brukarna om resursåtgången i olika infrastruktursystem kommer då återigen att få större betydelse. Det finns självklart goda möjligheter att kombinera ett sådant system med avgiftsinslag och skatter av olika slag som skall påverka brukarna att göra riktiga val. Internalisering av olika negativa externa effekter kan vara en sådan väg. Effektivare byggande och drift Under byggfaser och vid planering av långsiktigt underhåll är det vidare en bra modell om den organisation som ansvarar för byggande och planering också har ett tydligt resultatansvar. Det ger generellt ett bra incitament för organisationen att genomföra byggprocesserna snabbt och kostnadseffektivt och att planera för underhåll med ett livscykelperspektiv. Det finns flera sätt som sådana stärkta incitament kan skapas. Den tydligaste modellen är givetvis den som nås om vägar och järnvägar drivs helt i privat regi. Önskemålet om att undvika negativa monopoleffekter som hög prissättning och en bristande samordning med övrig samhällsplanering gör dock att offentlig sektor ofta tar på sig en roll i sammanhanget. PPP-modellen är en modell för samverkan mellan offentlig och privat sektor där stärkta incitament kan uppnås inom ramen för ett bibehållet slutligt offentligt ansvar. Det är angeläget att fokusera större del av diskussionen om PPPformen just på incitamenten för effektivitet och mindre på finansieringssidan. Det finns ett antal utvärderingar, bl.a. av National Audit Office i Storbritannien och Congressional Budget Office 1 1 US Congressional Budget Office: Using Public-Private Partnerships to Carry Out Highway Projects January 2012 i USA som tyder på att det finns positiva effekter både under byggande och drift. Utvärderingarna tyder på snabbare genomförda projekt med lägre kostnader än motsvarande projekt i offentlig sektor. En tendens i Storbritannien är också att fokusera mer på incitamentsaspekterna hos PPP/ PFI framöver. PPP ger incitamentsfokus inte primärt en finansieringsform! Stärkta incitament för effektivitet i byggande och drift Större eller mindre än Finansieringskostnader ofta högre än vid offentlig finansiering I många senare tillkomna PPP-projekt har man valt att minska fokuseringen på finansieringen som motivation för att genomföra projekten. En väg kan vara att föra över mindre samlad risk till den privata parten, så att offentlig sektor som beställare har kvar större del av risken för projekten. Genom detta sänks risken i PPP-projektet och finansieringen för den privata sidan kan bli billigare. En reformagenda Reformer av staten roll bör sökas i två dimensioner; dels en territoriell, dels en funktionell. Därtill bör förändringar av finansieringsformerna kunna prövas. Det finns till att börja med anledning att ifrågasätta om det är rationellt att framöver låta staten ensam ha en så dominerande roll för vägar och järnvägar som idag. Dels finns flera förhållanden som talar för att stora organisationer utan konkurrens kan stelna i sin utveckling. Konkurrens ökar istället innovationstryck och utvecklingskraft. Dels leder det nuvarande breda mandatet som staten har lätt till målkonflikter och gränsdragningsproblem mellan statliga myndigheter och funktioner. Avregleringen av de finansiella marknaderna och telemarknaden är två exempel där en mer konkurrensutsatt miljö lett till en snabb tillväxt av tjänster och utbud. Båda marknaderna 4

5 visar också på betydelsen av statlig tillsyn och uppföljning när avregleringar görs. Avreglering och omreglering behöver därför kombineras med uppbyggnad av funktioner för tillsyn och kontroll. Tänkbar framtida organisation Staten som reglerare och finansiär Väl avgränsad roll Gränsöverskridande samarbete/ organisation Lokal/regional organisation Internationellt fokus Lokalt fokus Bred roll Statens nuvarande roll Vidare finns anledning att anta att stordriftsfördelar kan nås på överstatlig nivå inom EU i större utsträckning än tidigare, samtidigt som regioner och kommuner sannolikt kan ta på sig ett utökat ansvar för vägar och järnvägar som främst har regional eller lokal betydelse och som idag förvaltas av staten. En sådan dubbelriktad geografisk ombalansering av ansvaret för vägar och järnvägar skulle leda till en precisering av statens roll och kunna föra över väsentliga delar av väg- och järnvägssystemen till aktörer som kan förväntas kunna vidareutveckla befintliga och nya vägar och järnvägar. Ett nät av vägar och järnvägar med primärt nationellt och därmed statligt intresse bör därför inledningsvis skiljas ut. Som en del av detta nät finns sannolikt sektioner som skulle kunna utvecklas väl inom ramen för ett gränsöverskridande samarbete. I en mer långtgående modell skulle staten kunna välja att helt gå ur den aktiva förvaltande rollen och överlåta denna på aktörer i privat sektor. En intressant utveckling i detta perspek- tiv är det förslag till ökad privat medverkan i Storbritanniens vägsystem som aviserats under senare tid. Övriga delar av väg- och järnvägsnätet bör kunna överföras till regionala eller lokala aktörer. En modell vore att föra över statens nuvarande ansvar direkt till regioner och kommuner för dessa nät. En annan modell vore att staten bildar ett antal bolag som får ansvar för vägar och järnvägar i olika delar av landet. Ett av de mer verkningsfulla instrumenten för att stärka effektivitetstrycket i sektorn vore att införa ett tydligt samband mellan brukarnas avgiftsbetalningar och utföraren/förvaltaren. Modellerna ovan bör således kunna kombineras med att staten mer aktivt öppnar för avgiftsfinansiering av vägar och järnvägar. En ökad avgiftsfinansiering av järnvägssystemen kan leda till prishöjningar. Det vore i det perspektivet möjligt att pröva att rikta ev subventioner, som kan motiveras t.ex. av miljöpolitiska skäl, till konsumentledet istället för till producentledet. Sådana modeller leder ofta till att brukarnas intressen får starkare genomslag än när subventioner ges till producentledet. För att underlätta användningen av PPP-formen borde ett regelverk, kanske i lagstiftning, tas fram. Det har fungerat bra i USA i många delstater som stöd för en positiv användning av PPP. Ett stöd i standardavtal för PPP-kontrakt kan vara en annan väg att förenkla användningen av PPP, som prövats i Storbritannien med framgång. Sverige borde också kunna pröva att öppna för olika system för att mer aktivt hämta in medfinansiering på det lokala planet från de aktörer som får nytta av en infrastrukturinvestering, men som med dagens system inte alltid bidrar till finansieringen. De modeller som finns i USA och Storbritannien med lokala fastighetsskatter eller omsättningsskatter i samband med byggnation borde därför kunna prövas i Sverige. En väg vore att ta initiativ till en utredning som fick i uppgift att utreda hur en sådan finansieringsmodell skulle kunna utformas inom ramen för svensk rättstradition. 5

6 1 Väg- och järnvägsnätens historiska framväxt Transporter har en avgörande betydelse för utvecklingen av ett samhälle. Det gäller både persontransporter och godstransporter. Transporter kan ske med olika transportslag. Vanligen talar man om fyra transportslag; väg, järnväg, sjö och luft. Gemensamt för väg och järnväg är att dessa transportslag kräver en omfattande fysisk infrastruktur för att fungera, medan sjöfart och flyg fungerar med stöd av en mindre omfattande fysisk infrastruktur. Över tiden har det varit möjligt att finansiera sjöfartens och flygets infrastruktur väsentligen baserat på betalningsviljan hos de som utnyttjar transporterna i de båda systemen. Verksamheterna drivs i affärsverksform eller i aktiebolag och med endast begränsad statlig finansiering. Transporter har en avgörande betydelse för utvecklingen av ett samhälle. Det gäller både persontransporter och godstransporter. Vägar och järnvägar har varit svårare att finansiera med avgifter som betalas direkt av brukarna. Under lång tid har det fungerande alternativet till olika skattebaser som finansieringskälla varit vägtullar, som dock i Sverige och många andra västländer uppfattats som krångliga och onödigt inskränkande på vägtrafiken. Därför har skattefinansiering valts för finansiering av väginfrastrukturen sedan lång tid i Sverige. För järnvägar svarade ursprungligen brukarna genom avgifter för en stor del av finansieringen både av transporterna och av infrastrukturen. Under de senaste 50 åren har dock den del av verksamhetens kostnader som täcks av offentliga medel ökat och uppgår nu till betydande (miljard)belopp varje år. Den här rapporten är den första av två rapporter om användningen av alternativa finansieringsformer och effektiviseringsmöjligheter när det gäller tillhandahållande av infrastruktur. Denna första rapport fokuserar på vägar och järnvägar som tillhandahålla av staten på nationell nivå. Den kommande rapporten fokuserar på den kommunala sektorn och har ett bredare perspektiv på infrastrukturområdet. Denna första rapport riktar främst in sig på väg- och järnvägssystemen som produktionsenheter. Effektiviteten diskuteras primärt ur ett sådant organisationsinternt perspektiv. I transportpolitik har det blivit vanligt att mer se till systemen ur ett externt samhällsekonomiskt perspektiv. Det senare är givetvis relevant. Ett ensidigt eller för starkt fokus på samhällsekonomiska aspekter riskerar dock att undervärdera de effektivitetsaspekter som är knutna till förvaltning och produktion av infrastrukturen och dess organisationer. I detta ställningstagande ligger en hypotes att ett för starkt externt fokus lagts på transportinfrastrukturfrågorna i Sverige under de senaste åren, på bekostnad av systemens interna effektivitet. En tänkbar hypotes kan vara att vi satsar de offentliga medel som går till transportinfrastruktur på projekt och åtgärder som har god samhällsekonomisk effektvitet, och kanske en bättre samhällsekonomiskeffektvitet än tidigare. Samtidigt finns anledning att befara att det har skett på bekostnad av den interna effektiviteten. En illustrativ bild skulle kunna vara att vi bygger bra vägar som möter relevanta behov av transporter, men att både byggfaser och underhåll skulle kunna göras mer effektiva än idag med en annan styrmodell. En annan indelningsgrund för transportinfrastrukturen är den geografiska nivån för de olika systemen. Transportinfrastruktur finns på en internationell nivå, där det gäller sammankopplingar av olika nationella system, t.ex. med förbindelser som Öresundsbron och Svinesunds- 6

7 bron. En starkare internationell integration, t.ex. inom EU gör nu att denna nivå stärks i relation till övriga nivåer. Under lång tid har dock den dominerande nivån i transportinfrastrukturen i Europa varit den nationella nivån, snarare än den internationella. Europa har varit strukturerat i relativt starkt internt fokuserade stater, var och en ofta med tydligare fokus på transporter till och från huvudstaden eller flera regionala centra än på omvärlden. På den nationella nivån har vägar och järnvägar som förbinder de olika befolkningstäta områdena och industriella kärnområdena med både konsumtionsmarknader och knutpunkter för export och import varit viktiga. Eftersom vägar och järnvägar ofta har ansetts ha en stark koppling till både regionalpolitik och tillväxtpolitik har dessutom den nationella transportinfrastruktur-politiken ofta haft ett fokus på att binda samman mindre utvecklade delar av länderna med mer utvecklade. Figur 1. Statens olika roller och transportinfrastrukturens organisatoriska nivåer Statens roller Finansierar Reglerar Driver Äger Internationell/EU Nationell Regional/lokal Transportsystemen har i grunden rollen att binda samman relationer som börjar och slutar i en bestämd geografisk plats. Särskilt gäller detta vägnätet, som i allmänhet sträcker sig från den plats där resan eller transporten utgår och fram till den plats där den slutar. Järnvägsnätet med sin glesare struktur har i allmänhet en mindre finmaskig utbredning medan flyg och sjötransporter ofta har fokuserats till knutpunkter på färre platser dit transportflöden samlas. Till och från dessa platser används sedan vägar och järnvägar för till- och fråntransporter. I takt med att regionerna stärkts som aktiv nivå i samhällsorganisationen har uppgifter överförts till denna från nationell nivå. Det gäller också transportinfrastrukturen där landsting och regioner (samt länsstyrelser) har roller som planerare och ansvariga för främst järnvägsnät och kollektivtrafik. Vägsystemet är dock huvudsakligen, utifrån ett ägarperspektiv, fördelat mellan staten och kommunerna. Sett över tiden har transportinfrastrukturen utveckling påverkats av ett antal faktorer som haft varierande styrka vid olika tidpunkter. Tre sådana faktorer, eller influensområden, är teknologi, ekonomi och politik. Exempel på teknologiska faktorer har varit introduktionen av järnvägsteknologin i Sverige från mitten av 1850-talet, som väsentligt förändrade kommunikationsmöjligheterna i landet, sänkte transportkostnaderna och gav upphov till nya organisationer och institutioner för att stötta uppbyggnaden av de nya systemen. Järnvägarnas introduktion innebar också att en ny konkurrenssituation för vägtransporterna uppstod. Under en period från slutet av 1800-talet och in i 1900-talets första decennier kan man se att vägtrafiken drabbades av en relativ konkurrensförsämring när järnväg introducerades. Vägtrafikens snabba tillväxt från 1920-talet och framåt är ytterligare ett exempel på hur den nya motorfordonsteknologin kom att förändra transportsystemet; dels genom att flexibla transportmöjligheter tillkom, dels genom att organisationen och finansieringen av vägsystemet kom att förändras när ökade regionala och nationella transportflöden växte fram. Nu kom också ett intensivt konkurrensförhållande att etableras mellan järnvägs- och vägtrafiken som till stora delar styrt och påverkat infrastruktursystemens fortsatta utveckling under de senaste åren. Ibland framställs just denna konkurrenssituation som något som entydigt gynnar det ena eller andra trafikslaget under olika perioder över tiden. Det är dock rimligare att se utvecklingen, och betydelsen av konkurrensen mellan transportslagen, som en växelvis process där de två transportslagen snarare förstärker varandra än att de enbart utmanar varandra. Introduktionen av järnvägarna öppnade t.ex. för ökade behov av transporter till och från järnvägsstationerna av personer och gods. Det drev på utvecklingen av vägnätet och efterfrågan på vägfordon under järnvägssystemets inledande årtionden. Konkurrensen mellan trafikslagen har också spelat en väsentlig roll för att successivt öka kvalitet och kapacitet i båda transportslagen. Konkurrens är i allmänhet stimulerande i ekonomin, och det gäller även på detta område. 7

8 Ekonomiska och organisatoriska aspekter har också vid sidan av teknologiska faktorer varit väsentliga i utvecklingen av väg och järnvägssystemet. Strävan efter att dra nytta av stordriftsfördelar i de båda systemen genom att föra samman ägandet av systemen i statliga organisationer under talets förstatligande är ett exempel. Att dra nytta av de organisatoriska besparingar som kunde göras när de tidigare vägdistrikten/ kommunerna och privata och lokala järnvägsföretagen avvecklades var ett av de starka argumenten för förstatligandet. Figur 2. Utvecklingsmodell över tiden Utveckling av transportinfrastrukturen Teknologi Ekonomi och organisation Politik Offentlig sektor Privat sektor Det politiska systemet har självklart haft stor betydelse för utvecklingen av vägar och järnvägar över tiden. Dels har vägar och järnvägar varit föremål för omfattande politisk uppmärksamhet både när det gäller tidmässig och geografisk planering av investeringar och när det gäller rollen som ägare, förvaltare, reglerare och finansiär av systemet. Dels har det politiska systemet t.ex. haft olika syn på betydelsen av privata aktörers roll i systemet, som varierat från att öppna för dessa aktivt till att närmast helt utesluta andra än offentliga organisationer som ägare av systemen. Som framgår av bilden nedan kan (åtminstone) tre olika skeden skönjas i utvecklingen av väg- och järnvägspolitiken i Sverige. Under 1800-talet andra hälft, med den starka tillväxten av järnvägssystemet, öppnade t.ex. staten för privata aktörer som byggde en stor del av det svenska järnvägssystemet. På samma sätt hade lokala aktörer (vägdistrikten/kommunerna) ansvaret för att bygga ut och förvalta landsvägarna utanför städerna fram till Figur 3. Privat och offentligt ägande av vägar och järnvägar tre utvecklingsfaser Synen på hur finansieringsprinciperna för vägoch järnvägssystemen skall utformas för att nå en så effektiv organisation och drift av systemen som möjligt å ena sidan och å andra sidan en effektiv resursallokering i ekonomin som helhet, är ett ytterligare exempel på hur ekonomiska förhållanden starkt påverkat väg och järnvägssystemen. Fram till slutet av 1980-talet var en företagsekonomiskt färgad syn dominerande, med fokus på full kostnadstäckning för varje transportslag och strävan att optimera varje transportslag för sig, med olika grad av koordinering av infrastrukturstyrningen över tiden. Därefter har ett synsätt dominerat där samhällsekonomiska styrprinciper och marginalkostnadsprissättning varit viktiga kännetecken. De två modellerna kan sägas ge uttryck för en strävan efter samma mål; en samhällsekonomiskt effektiv transportsektor. I den ena modellen baserat på spontana marknadsmekanismer och i den andra på planeringsinsatser främst i offentlig sektor. De två modellerna ger väsentligt olika incitament för effektivitet i de organisationer som förvaltar infrastrukturen genom sin anknytning till marknadsfinansiering eller anslagsfinansiering. Det senare är en fråga som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning. Privat/ lokalt/stat entreprenörsfas 1850 Stat konsolideringsfas Privat/ offentligt stärkta incitament 1980 När detta lokala och entreprenörsdrivna (för järnvägarna) system successivt blev alltför fragmenterat inträdde en fas när staten tog över systemen och därigenom uppnådde en strukturomvandling och effektivisering/konsolidering. Under de senaste åren har vi så sett en fas där det blivit uppenbart att en fortsatt utveckling sannolikt kräver en öppenhet för flera aktörer och en mer blandad finansieringsmodell för transportinfrastruktur. Utvecklingen har inletts när det gäller organisering och finansieringsformer för transporterna, men som framgår nedan finns flera tecken på att även transportinfrastrukturen framöver kommer att möta motsvarande utmaning i ökade grad. 8

9 Ett avgörande beslut som staten (och andra offentliga aktörer) har att ta ställning till när det gäller väg- och järnvägssystemens organisation och finansiering är om de skall anses höra till, och organiseras som en del av, offentlig sektor eller om den privata sektorn skall anses ha huvudansvaret för att tillhandahålla dessa system. Det är också angeläget att definiera balansen mellan det statliga och det privata ansvaret för sektorn. De avgörande besluten när det gäller infrastrukturen för väg och järnväg, och som fortfarande styr sektorns organisering, kan i detta avseende sägas ha fattats av svenska staten i slutet av 1930-talet och början av 1940-talet. Genom två beslut under denna period beslutade nämligen Riksdagen att de privata järnvägsföretagen, som stod för ca 70 procent av järnvägsnätet vid slutet av 1930-talet, skulle förstatligas samt att staten skulle ta över ansvaret för landsvägnätet utanför städerna från de 170 lokala vägkommuner/distrikt som förvaltade dessa fram till Efter detta beslut har staten fortsatt att äga vägnätet (med undantag för kommunala gator och vägar och det enskilda vägnätet) samt den helt dominerande delen av järnvägsnätet. Många olika förändringar har inträffat sedan den tid då näten förstatligades, som kan hänföras till de tre olika faktorer som framgår av utvecklingsmodellen i figur 2 ovan. Transportpolitiken, förutom när det gäller infrastrukturen, har t.ex. successivt inriktats på avreglering och ökad konkurrens. Olika delar av stödverksamheter till de myndigheter som förvaltar vägar och järnvägar har omorganiserats och i vissa fall överförts i privat regi. Samtidigt har statens grundläggande ägande av vägar och järnvägar närmast varit oförändrat av dessa olika skeden. Det är intressant att notera att de principer och erfarenheter som styrt förändringarna när det gäller transporterna; bl.a. att avreglering, pluralism och konkurrens normalt leder till effektivitet och innovationer, inte har avspeglats i synen på transportinfrastrukturen på samma sätt. Det finns samtidigt många tecken på att vägoch järnvägsområdet nu står inför en period där flera av de grundläggande föreställningarna, som styrt statens agerande och motiverat ett fortsatt statligt ägande, utmanas. Utmaningar kommer från samtliga tre delsystem; teknologi, ekonomi och politik. I en situation där det statliga ägandet prövas på detta sätt finns det anledning att gå tillbaka till de traditionella argumenten för statligt engagemang som ägare av vägar och järnvägar. Det är ett antal argument som ofta återkommer och som förekommit under lång tid i debatten som det är angeläget att pröva relevansen i. Därefter ges en belysning av aktuella utvecklingstendenser när det gäller finansiering och ägande av vägar och järnvägar i några andra länder samt inom EU. Slutligen skisseras en reformagenda för Sveriges statliga väg- och järnvägsinfrastruktur; för ökad effektivitet och fortsatt utveckling. 9

10 2 Varför statligt engagemang och varför privat? Traditionella argument till stöd för statens engagemang Det finns ett antal argument som brukar föras fram till stöd för statligt ägande av transportinfrastrukturen. De hör, grovt räknat, till tre olika grupper av argument. För det första är det ett antal argument som har sin grund i ekonomisk teori, för det andra argument som har sin grund i politiska ställningstaganden om synen på infrastruktursystemen i ett vidare tillväxtsammanhang samt för det tredje argument som tar sin utgångspunkt i ett rent territoriellt perspektiv. Figur 4. Varför statligt engagemang? Territoriella aspekter Skaleffekter Tillväxtpolitik Regional utveckling Naturliga monopol Externaliteter Finansiering I ekonomisk teori fäster man stor vikt vid hur produktionsförhållandena i olika sektorer av ekonomin ser ut och därmed vilka organisationsformer som kan antas vara effektiva för olika verksamheter. För komplexa tekniska system som kännetecknas av långsiktiga och omfattande investeringsbehov är det vanligt att stordriftsfördelarna är påtagliga. Det innebär att stora fasta kostnader kan slås ut på många användare om systemen hålls samman i större enheter. Varje tillkommande användare ger i sådana organisationer ett bidrag till att finansiera de gemensamma fasta kostnaderna i systemet. Ju fler användare som ansluts till systemen, desto lägre blir då styckkostnaden för de fasta kostnaderna. Med andra ord är styckkostnaderna (i allmänhet) fallande i sådana system. Väg- och järnvägssystemen har dessa karaktäristiska. Det talar för att system som vägar och järnvägar hålls samman i ett litet antal produktionsenheter. Det som är speciellt med väginfrastruktur är därtill att exkluderbarheten traditionellt sett varit begränsad. Det har varit svårt att ta betalt av trafikanterna för utnyttjandet av vägen, vilket också gjort att det varit svårt att utesluta brukare. Detta hänger samman med bristen på smidig teknologi som lett till att man många länder valt att skattefinansiera transportinfrastruktur, i vart fall vägar. Så länge som det inte uppstår trängsel på vägar och järnvägar finns det heller inte någon egentlig undanträngningseffekt av att ytterligare fordon eller tåg utnyttjar vägar/räls. Det extra slitage som en ytterligare brukare ger upphov till på en väg eller järnväg är också i allmänhet mycket litet, varför marginalkostnaden är låg. Detta är ytterligare kännetecken på system som transportinfrastruktur enligt traditionell ekonomisk teori. De kännetecken som här redovisats brukar sammanfattas under begreppet naturliga monopol, som vägar och järnvägar ofta ansetts vara exempel på. Tendensen till oligopol eller monopolstrukturer i sektorer med fallande styckkostnader har traditionellt varit ett argument för statligt eller offentligt ägande. Risken har annars ansetts vara att en privat monopolist skulle sätta priserna högre än vad som motsvaras av kostnaderna. Därmed skulle monopolvinster kunna uppstå och en onödigt hög prisnivå på tjänsterna etableras. Staten kan (åtminstone i teorin) genom att äga verksamheten se till att hålla priserna på en nivå som motsvarar kostnaderna och säkerställa att den kostnadseffektivitet som kan förväntas ligga i en samordnad organisation kommer brukarna till del. Förekomsten av s.k. (negativa) externaliteter, dvs. att trafiken bullrar så att det stör omgivningen eller smutsar ner luften har också varit ett argument för statligt engagemang i sektorn. Genom att staten kontrollerar systemen kan man 10

Litteraturgenomgång ESO

Litteraturgenomgång ESO John 2013-08-20 Litteraturgenomgång ESO Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) genomförde i juni 2013 ett seminarium på temat Infrastruktur på rätt väg. Vid seminariet presenterades två rapporter,

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013

Finansiering av infrastruktur förr och nu. Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Finansiering av infrastruktur förr och nu Björn Hasselgren, Tekn Dr Elmia Nordic Rail - Future Transport 8 oktober 2013 Hur får vi transportsystemet dynamiskt och effektivt? Erfarenheter Tid Lärande North

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur?

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? Björn Hasselgren, Tekn Dr Ordförande, Infrastrukturkommissionen Transporteffektivitetsdagen 2015

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke Banavgifter och nationalekonomi Roger Pyddoke Översikt Bakgrund Två transportpolitiska paradigm Vad är läget beträffande banavgifter i förhållande till marginalkostnader Utformning av styrmedel Slutsatser

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Transportinfrastrukturens framtida organisering och finansiering

Transportinfrastrukturens framtida organisering och finansiering Transportinfrastrukturens framtida organisering och finansiering Björn Hasselgren Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2013:4 Finansdepartementet Rapportserien kan köpas från Fritzes

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg

2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg 2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för

Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för N2015/4305/TIF 2016-02-24 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018-2029 Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering

En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering En Bättre Sits (EBS) gemensam syn och reflektioner angående inriktning för transportinfrastrukturplanering 2018-2029 SJU LÄN: STOCKHOLM, UPPSALA, VÄSTMANLAND, ÖREBRO, SÖRMLAND, ÖSTERGÖTLAND OCH GOTLAND

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case

GRÄNSÖVERSKRIDANDE PROJEKT från investering till återbetalning. HH som business case GRÄNÖVERKRIDANDE ROJEKT från investering till återbetalning HH som business case INEDNING Konkurrenskraftiga regioner är regioner som är tillräckligt stora och som dessutom hänger samman. Där avstånd mäts

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050). Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Nyckelseminarium 2: Marknadsöppning så in i Norden och EU Elmia Nordic Rail / Future Transport, Jönköping 9 oktober 2013 Presentationsöversikt

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg,

Politisk omväldsspaning - hösten Lars Sandberg, Politisk omväldsspaning - hösten 2015 Lars Sandberg, 2015-11-24 Proposition resenärsrättigheter Resenärer måste hålla reda på hur lång linjen är Linjer som är kortare än 15 mil ersättning efter 20 minuter,

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 Nördseminarium på Exploatering Ekonomiska konsekvenser Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 1 Exploatering Exploatering innebär att mark används för

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet Hans Brändström/Ulf Andersson Näringsdepartementet SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet SWEDTRAIN är branschföreningen

Läs mer

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)

Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Allt inom en timma Örebro 12-13/11 2015 Björn Hasselgren, PhD Ordförande Infrastrukturkommissionen

Allt inom en timma Örebro 12-13/11 2015 Björn Hasselgren, PhD Ordförande Infrastrukturkommissionen Allt inom en timma Örebro 12-13/11 2015 Björn Hasselgren, PhD Ordförande Infrastrukturkommissionen 2015-11-12/13 www. Varför en infrastrukturkommission? Infrastruktur står på den politiska agendan Sverigeförhandlingen

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder

Utöka. Sverigebygget. 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget 20 000 nya studentbostäder Utöka Sverigebygget: 20 000 nya studentbostäder Sedan 2006 har över en kvarts miljon fler människor fått ett jobb att gå till. Det här är bara början. Vi

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM

REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM REK:S OCH OECD:S SAMRÅD 2015 OM INFRASTRUKTURPLANERING OCH -INVESTERINGAR PÅ ALLA STYRESNIVÅER: AKTUELLA UTMANINGAR, ERFARENHETER OCH MÖJLIGA LÖSNINGAR Varför ska jag besvara det här frågeformuläret? FRÅGEFORMULÄR

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5

Läs mer