Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Rev: Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Saxemara skola, förskoleklass och fritidshem Alla barn har lika rättigheter att må bra och få samma möjlighet att utveckla sina kunskaper! Vi vill att Saxemaraskolan ska vara en skola där alla känner att de kan vara sig själva och bli accepterade för detta. Vi vill att just du: ska utveckla dina förmågor ska lära dig i en trygg miljö ska bemötas med respekt 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur ska skolan arbeta?...3 Trivselregler..5 Ordlista..7 Bilaga 1..9 Bilaga

3 HUR SKA SKOLAN ARBETA? Vad säger lagen? Lagen säger att ingen får kränka eller diskriminera någon. Om det ändå sker är skolan skyldig att utreda och åtgärda problemet = se till att det blir bra igen. Vad kan du göra om du eller någon annan blir utsatt? Prata med någon personal som du känner. Prata med någon hemma som kan prata med skolan. Hur arbetar skolan främjande för att skapa bra klimat? Använder Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling som en naturlig del i verksamheten och använder orden trakasseri, kränkande behandling, mobbning, konflikt, och befogad tillsägelse i sitt sammanhang. Ständigt pågående värdegrundsarbete Gemensamma aktiviteter där elever i olika åldrar samverkar Möjlighet att diskutera livs- och identitetsfrågor genom barn- och ungdomslitteraturen. Hur arbetar skolan förebyggande med saker vi ser att vi behöver arbeta mer med? Tydliga regler och konsekvenser Regelbunden identifiering och kartläggning av otrygga platser med hjälp av elevmedverkan Arbeta med hur man uttrycker sig mot varandra Arbeta för att bjuda in i stället för att stänga utanför. Regelbundet lyfta fram barnkonventionen och barnens rättigheter Rastvärdar vistas där det finns otrygga områden på skolgården mm (Kända via kartläggning av otrygga platser) Det är en vuxen som delar in elever i grupparbeten och i olika aktiviteter samt sittplatser i klassrum, matsal och liknande. Regelbundna klassråd och elevråd för att få ta del av elevernas aktuella åsikter och uppfattningar om skolans klimat. Ständigt pågående diskussioner om barns relationsarbete. Vad är okej och när går man över gränsen? Vad gör skolan ifall någon elev känner sig kränkt eller diskriminerad? Handlingsplan vid kränkning 1.1 Anmälan av kränkning (bilaga 1) 1.2 Handlingsplan för tillrättaläggande (bilaga 2) Vad händer om personal är inblandad? Vad händer om en elev diskriminerar eller kränker en personal? Vad händer om en personal kränker eller diskriminerar en elev? - Kontakt tas med rektor som vidtar åtgärder. 3

4 Genomförande och resultat av identifiering och kartläggning av otrygga platser ht 2016 Kartläggningen görs i samband med aktivitetsdag i början av läsåret, då eleverna är blandade i åldersintegrerade grupper. Detta framkom: Tiden vid gungorna följs inte, 4-rutorna-reglerna är orättvisa, teamspel förekommer, stressigt vid toalettbesök och underlaget vid klätterträd är inte det bästa. Platser som identifierades som otrygga på Saxemaraskolan under läsåret 2016/ /9-16 Elevråd Eleverna nämner platser där aktiviteter med boll utövas som otrygga. Man är rädd för att bli träffad. Det finns även elever som fortfarande känner obehag för en person som befunnit sig utanför skolans område och som upplevts obehaglig. Åtgärder: Elever har möjlighet att använda annan ingång för att slippa gå förbi bollaktiviteter. Toaletten på ovanvåningen ska göras trevlig med bilder o.d. Resurs sattes in vid rastaktiviteter när det var som mest aktuellt med personen utanför skolområdet. Utvärdering: : Toaletten på ovanvåningen har delvis dekorerats med bilder gjorda av eleverna. Eleverna har fortsatt möjlighet att gå vid annan ingång när de ska gå in efter raster. En negativa konsekvens vi lärare har upplevt av detta är att det har blivit mycket grusigare och smutsigare på golvet. Vi kommer att ta med oss frågan ut i klasserna igen och tala med eleverna om hur vi kan göra för att minska på nedgrusningen och förtydliga att möjligheten att använda alla dörrar kom till som en lösning när det var mycket bollspel på skolgården. Extraresursen som sattes in vid behov under en period på rasterna gav bra resultat. Personen som eleverna upplevde som otrygg har under en längre period varit frånvarande men vi har kvar i beredskap att kunna sätta in mer resurser vid behov. 4

5 TRIVSELREGLER för en trygg och lärande miljö på Saxemara skola och fritidshem. För allas trivsel på skolan: Vi är rädda om varandra och skolans saker. Vi använder ett vårdat språk. Vi kommer i tid. Vi håller rent i vår skolmiljö. Inomhus: Om man har lov att vara inne på rasten ska man vara på anvisad plats. Vi rör inte andras saker. Vi går inomhus. Matsalen: Vi pratar med dem vid det egna bordet och använder låg samtalston. Var och en torkar av sin plats och ställer in stolen när man dukat av. Skolgården: Skolans område är skolgården, fotbollsplanen och förskolans yttergård (ej mellan ). Vi måste få tillåtelse av vuxen för att få lämna skolans område. Samtliga elever ska vara ute på rasterna om inget annat medges. Fotboll spelar vi på fotbollsplanen och mot bollplanken, övriga bollekar på framsidan. Uteleksaker ska läggas tillbaka på rätt plats. Vinter och snö: Förskolans yttergård stängs för skolbarn när det är snö. Snöbollskastning är endast tillåten på fotbollsplanen. Värdesaker och leksaker: Lämnas om möjligt kvar hemma. Under skoldagen förvaras mobilerna avstängda om inte läraren sagt något annat. 5

6 Vad händer om en elev inte följer trivselreglerna? En vuxen talar med eleven. Om reglerna fortfarande inte följs diskuterar berörd personal konsekvenser och hemmet kontaktas. Konsekvenser kan vara: o avstängning från aktiviteter som inte fungerar o återställa eller ersätta det man har förstört o ta igen förlorad tid o tillfällig placering i annan elevgrupp/klass på skolan o personalen beslagtar störande saker, som återfås vid dagens slut Konsekvenser som vidtas beror på elevens ålder och hur allvarlig förseelsen är. Mindre allvarliga förseelser försöker personalen på skolan reda ut tillsammans med eleven/eleverna. Vid upprepade eller allvarligare förseelser kontaktas rektor för vidare åtgärder. 6

7 ORDLISTA I planen finns många svåra ord som till exempel diskriminerad, trakasserad, kränkt eller utfryst. Diskriminering är när skola behandlar elever orättvist. Diskriminering är när ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är den vuxne som kan göra sig skyldig till diskriminering. Man kan bli behandlad orättvist för följande diskrimineringsgrunder: Kön - om du är pojke eller flicka. Könsöverskridande identitet eller uttryck en persons självupplevda könsidentitet. Etnisk tillhörighet man tillhör en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen, t ex. svensk, rom, kurd, muslim, same m.fl. Funktionshinder - någon kan ha svårt på grund av att han/hon t ex. är rullstolsburen, har allergier, har dyslexi eller något annat hinder. Religion eller annan tros-uppfattning man är t ex. kristen, muslim, buddist, jude, hindu eller ateist. Sexuell läggning: Homosexualitet: När någon blir kär i eller attraherad av någon av samma kön t.ex. två män eller två kvinnor. Heterosexualitet: När någon blir kär i eller attraherad av någon av mot-satt kön. Bisexualitet: När någon kan bli kär i både pojkar och flickor. Ålder t.ex. på grund av att någon är äldre eller yngre än sina klasskamrater. Trakasserier är när man behandlar någon illa och det har samband med någon diskrimineringsgrund. 7

8 Både personal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling är när man behandlar någon illa t ex. retas, gömma eller ta andras saker fryser ut med ord och med kroppsspråk ger blickar, viskar, gör miner knuffas, slåss, sparkar, trängs, spottas skriver elaka saker via sms, mms eller på nätet via Facebook, Instagram mm Mobbning om man kränker någon medvetet och med avsikt upprepade gånger t ex. retas ofta och upprepat skriver elaka saker på nätet flera gånger skriver elaka lappar till någon flera gånger 8

9 1. Handlingsplan vid kränkning (Bilaga 1) 1.1 Anmälan av kränkning Alla typer av kränkning ska anmälas! fysiska (t ex att bli utsatt för knuffar och slag) verbala (t ex att bli hotad, kallad hora/bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) strukturell (arbetsfördelning, hierarki etc. ) text och bilburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, SMS och MMS) Vem anmäler? Så snart förskoleklassen/skolan/fritidshemmen får kännedom om, att kränkande särbehandling har el-ler kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas omgående och anmälas till rektor. Utredningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Det skall också utredas om orsakerna till det bristande samarbetet beror på arbetets organisation. - I samråd med rektor beslutas om anmälan till socialtjänsten skall göras. Rektor anmäler. - En del fall av kränkande handlingar kan rubriceras som brottsliga och skall anmälas till polisen. Rektor anmäler. - Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Rektor anmäler. - Utifrån den information som givits beslutar rektor om vem eller vilka i elevhälsogruppen (EHG) som ska involveras i ärendet EHT informeras EHG informeras om det aktuella ärendet. EHG beslutar ärendets fortsatta gång. EHG består av kurator rektor skolsköterska specialpedagog klasslärare och/eller annan berörd personal Dokumentation 9

10 Dokumentation sker fortlöpande i form av arbetsanteckningar av klasslärare samt rektor i programva-ran PMO. Elevhälsokonferenserna dokumenteras på ett där för avsett protokoll. Skolpersonal skall ha kunskap om offentlighets- och sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras på ett korrekt sätt Handlingsplan för tillrättaläggande Bilaga 2 Inledning Ett första samtal med den kränkte ska ske i direkt anslutning till att anmälan gjorts. Detta första samtal kan genomföras av rektor, klasslärare eller kurator. Syftet med samtalet är att få en första inblick i vad som har hänt. Steg 1 Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade skall informeras skyndsamt. Rektor skall se till att hemmet informeras. Steg 2 Information om den inkomna anmälan ges till den eller de kränkande samt till deras vårdnadshavare. Ansvarig klasslärare ansvarar för kontakten. Informationen ges senast nästkommande vardag efter det att den eller de kränkande blivit identifierade. Steg 3 Elevhälsokonferens med den kränkte och dess vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHG som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 2 ska genomföras snarast efter anmälningsdatum i samråd med förälder. Uppföljning bokas in. Steg 4 Elevvårdskonferens med den eller de kränkande och vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHT som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 4 ska genomföras senast en vecka efter samtalet med den kränkte. Uppföljning bokas in. Så länge uppföljning behövs ska nya tider bokas in under steg 2 och steg 4. Steg 5 Sammanfattning/reflektion ska ske i direkt anslutning till steg 4. EHT deltar. Här beslutas om eventuellt fortsatta insatser utifrån det specifika ärendet. Om det finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas. Avhjälpa akut situation och finna mer långsiktiga lösningar. Det kan vara nödvändigt att sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. En förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningens kvalitet skall kunna upprätthållas Försöka hitta samrådslösningar där hänsyn tas främst till den som är utsatt för kränkningar men även till övriga medarbetare. 10

11 11