Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling.

Transkript

1 Rev Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Saxemara skola, förskoleklass och fritidshem Alla barn har lika rättigheter att må bra och få samma möjlighet att utveckla sina kunskaper! Jag räcker ut Jag önskar jag Han är ju min bäste tungan så vågade säga nej! vän. Vi gör ju jättero- kanske jag Inte nu igen! Varför är dom på mig hela ti- liga saker efter skolan. den! Hoppas slipper bli retad för mina skor. Vilka fula skor du har! dom slutar Har du ärvt dom av din snart! brorsa eller? Du ska inte behöva bli behandlad annorlunda för att någon annan tycker att du är det. Vi vill att Saxemaraskolan ska vara en skola där alla känner att de kan vara sig själva och bli accepterade för detta. Vi vill att just du: ska utvecklas ska lära dig i en trygg miljö ska bemötas med respekt Därför arbetar vi efter skolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. 1

2 I planen finns många svåra ord som till exempel diskriminerad, trakasserad, kränkt eller utfryst. Diskriminering är när skola behandlar elever orättvist. Diskriminering är när ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är den vuxne som kan göra sig skyldig till diskriminering. Man kan bli behandlad orättvist för följande diskrimineringsgrunder: Kön - om du är pojke eller flicka. Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet man tillhör en grupp av människor som har samma kultur, talar samma språk eller kommer från samma område i världen, t ex. svensk, rom, kurd, muslim, same m.fl. Funktionshinder - någon kan ha svårt på grund av att han/hon t ex. är rullstolsburen, har allergier, har dyslexi eller något annat hinder. Religion eller annan trosuppfattning man är t ex. kristen, muslim, buddist, jude, hindu eller ateist. Sexuell läggning Ålder t.ex. på grund av att någon är äldre eller yngre än sina klasskamrater. Homosexualitet: När någon blir kär i eller attraherad av någon av samma kön t.ex. två män eller två kvinnor. Heterosexualitet: När någon blir kär i eller attraherad av någon av motsatt kön. Bisexualitet: När någon kan bli kär i både pojkar och flickor. Man får inte heller kalla någon annan för bög eller hora eller andra kränkande saker. 2

3 Här får du inte vara din lille nolla! Trakasserier är när man behandlar någon illa och det har samband med någon diskrimineringsgrund. Både personal och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling är när man behandlar någon illa t ex. Hoppas jag börjar ettan snart! retas, gömma eller ta andras saker fryser ut med ord och med kroppsspråk ger blickar, viskar, gör miner knuffas, slåss, sparkar, trängs, spottas skriver elaka saker via sms, mms eller på nätet via Facebook, Instagram mm mobbning om man kränker någon medvetet och med avsikt upprepade gånger t ex. retas ofta och upprepat skriver elaka saker på nätet flera gånger skriver elaka lappar till någon flera gånger Usch, vad tungt! Vad säger lagen? Lagen säger att ingen får kränka eller diskriminera någon. Om det ändå sker är skolan skyldig att utreda och åtgärda problemet = se till att det blir bra igen. Vad kan du göra om du eller någon annan blir utsatt? Prata med någon personal som du känner. Prata med någon hemma som kan prata med skolan. 3

4 Hur arbetar skolan främjande för att skapa bra klimat? Använder Likabehandlingsplanen och Planen mot kränkande behandling som en naturlig del i verksamheten och använder orden trakasseri, kränkande behandling, mobbning, konflikt, och befogad tillsägelse i sitt sammanhang. Ständigt pågående värdegrundsarbete Gemensamma aktiviteter där elever i olika åldrar samverkar Möjlighet att diskutera livs- och identitetsfrågor genom barn- och ungdomslitteraturen. Hur arbetar skolan förebyggande med saker vi ser att vi behöver arbeta mer med? Tydliga regler och konsekvenser Regelbunden identifiering och kartläggning av otrygga platser med hjälp av elevmedverkan Arbeta med hur man uttrycker sig mot varandra Språket Arbeta med Vem är du? En bok om tolerans som handlar om hur vi kan vända rädslan för det annorlunda till något positivt och spännande. Arbeta för att bjuda in i stället för att stänga utanför. Regelbundet lyfta fram barnkonventionen och barnens rättigheter Rastvakter vistas där det finns otrygga områden på skolgården mm Kända via kartläggning av otrygga platser Det är alltid en vuxen som delar in elever i grupparbeten och i olika aktiviteter samt sittplatser i klassrum, matsal och liknande. Regelbundna klassråd och elevråd för att få ta del av elevernas aktuella åsikter och uppfattningar om skolans klimat. Ständigt pågående diskussioner om barns relationsarbete. Vad är okej och när går man över gränsen? Vad gör skolan ifall någon elev känner sig kränkt eller diskriminerad? Handlingsplan vid kränkning 1.1 Anmälan av kränkning (bilaga 1) 1.2 Handlingsplan för tillrättaläggande (bilaga 2) 4

5 Vad händer om personal är inblandad? Vad händer om en elev diskriminerar eller kränker en personal? Vad händer om en personal kränker eller diskriminerar en elev? Kontakt tas med rektor som vidtar åtgärder. Uppföljning av likabehandlingsplanen läsåret 2012/2013 Vid förskoleklassens kartläggning under vt-13 fanns önskemål om att starta samverkan med 1-2 tidigare för att alla ska lära känna varandra. På grund av omorganisation av personal i skola och förskoleklass har inte detta blivit gjort. De flesta eleverna trivdes i skogen, men några tyckte att det var så där. Vår tanke att utveckla innehållet på utedagarna så att alla trivs och har något att göra är inte aktuell eftersom vi bara har utedag med förskoleklassen i år. Personalen i förskoleklassen saknar uteleken för årskurs F-2. Eleverna gick tillsammans med sina faddrar och lärde känna varandra genom lek. Vi önskar att den återinförs. Samverkan mellan klasserna genom tillfälliga besök och aktivitetsdagar är också önskvärda. Leken i tornet är ofta tafattlekar där tornet ofta får fungera fängelse. Ibland blir det också knuffar och lite hårda tag. Det är då lätt att någon kan känna sig trängd och otrygg. Vi upplever att trots detta är tornet en omtyckt och spännande plats att vara på. Vi vill därför hjälpa eleverna så att alla kan känna sig trygga. Vi ska utforska möjligheten att sätta upp ett räcke och ha kontinuerliga samtal med eleverna om vad man ska tänka på i leken. Vi ska också fortsätta att ha hög vuxennärvaro på rasterna vid tornet. Under höstterminen 2013 har det också varit elever som har ramlat i trappan då det är trångt och de har blivit knuffade i leken. I början när kompisgungan var ny var det ofta långa köer och detta bidrog till en del konflikter. Reglerna kändes lite osäkra och en del elever blev otrygga i det. Nu är trycket på kompisgungan inte lika hög och reglerna är tydliga för eleverna. Vi upplever att vissa elever inte är välkomna att gunga med alla. Detta upplever vi som ett stort problem och är något som vi måste fortsätta att jobba med. Under vårterminen har vi också upplevt att det förekommit grupptryck i de olika klasserna, då man vid konfliktlösning till exempel berättar någon annans sanning i stället för det som verkligen hände eller inte låter alla kamrater vara med de kamrater de själva väljer. På Må bralektionerna har 3-4:an diskuterat olika sätt att se på sanning och konsekvenser av att berätta någon annans sanning. I årskurs 5-6 har personal haft samtal med elever. Nästa läsår kommer vi att arbeta vidare med hur man kan förebygga och förhindra att grupptryck uppstår. Eleverna behöver stärkas i sitt självförtroende så att de förmår stå emot grupptryck och bli medvetna om när de utsätts för det. I slutet av vårterminen 2013 har årskurs 3-6 åter igen fått möjlighet att identifiera otrygga platser med hjälp av post-it-lappar. Nya otrygga platser som kom till är Fyra rutor för årskurs 3-4, lekplatsen för årskurs 5-6 och några elever i årskurs 3-6 uppfattade klassrummen som otrygga när det inte finns någon lärare där. Eftersom det kommer att vara en del nya elever i årskurs 3-6 nästa år får eleverna ny möjlighet att identifiera otrygga platser då. 5

6 Genomförande av identifiering och kartläggning av otrygga platser ht 2013 F-2 En trygghetsvandring med hjälp av kartor över skolans platser Med hjälp av intervjuer fick eleverna utveckla sina tankar och känslor kring detta Många elever upplever att det inte finns några otrygga platser alls 3-6 Identifiering av otrygga platser med hjälp av post-it-lappar 13 elever upplever att det inte finns några otrygga platser alls Fritidshemmet En trygghetsvandring på de platser som fritids går till på utedagarna för att få en större insikt över vem som leker med vem och vilka ställen som är mest eftertraktade och hur barnen samsas om dessa Snart är du inte så kaxig längre... Nu är jag snart färdig! Jag ska bara klä på mig mina kläder som jag lade på bänken... 6

7 Resultat av kartläggningen av otrygga platser ht 2013 Platser som identifierades som otrygga på Saxemaraskolan under läsåret 2013/2014. Skolan F har inte varit i alla lokaler i skolan Skolgården F tycker att det är otryggt att vara ute bland de stora på morgonen Åk 1-2 några elever känner sig otrygga då de kan få bollar på sig Fotbollsplanen Åk 3 åk 3 upplever att åk 4 bestämmer reglerna, är kaxiga, skriker åt dem och att de bara passar de bästa Toaletterna Åk några tycker att dörrarna är tröga, låsen är svåra att få upp och att det inte syns att det är låst så andra elever rycker i dörren, några går inte på toaletten i skolan Omklädningsrummet gymnastiksalen Åk 1 några elever upplever att det är jobbigt när det är fyror i omklädningsrummet Åk 1 fyror kommenterar 1:orna under idrottslektionen Åk 4 - i omklädningsrummet upplever några elever att vissa skriker och sprider elaka saker som inte är sanna, några får vänta på andra och då blir man sen 4-5:ans ingång några skriker, trängs, kastar skor och knuffas på morgonen för alla vill in Slöjden Åk 3 - några upplever att det är obehagligt att gå över skolgården då elever från Espedalsskolan upplevs skrika och skjuta bollar mot dem Resultat av Åk kartläggningen 3 - några upplever av maskinerna otrygga platser på träslöjden som farliga Fyra rutor Åk 4-5 några upplever att det är olika regler för olika elever Fritidshemmet Trygghetsvandringarna kommer att pågå under en längre tid Hittills har det inte framkommit några otrygga platser på utedagarna Man får bara vara fyra på gungan! Vi vill också gunga! 7

8 Åtgärder Skolan Förskoleklassen får en rundvandring på hela skolan Skolgården En del av skolgården görs till bollfri zon Fotbollsplanen Diskussioner om hur man spelar schysst skolfotboll Toaletterna Be vaktmästaren se över låsen mm Omklädningsrummet gymnastiksalen Ökad vuxennärvaro i omklädningsrummen Undersöka möjligheten att ha lås på dörrarna 4-5:ans ingång Genomgång om hur man går in och ut Slöjden Om det finns möjlighet går en vuxen tillsammans med klassen till och från bussen Eleverna ges ökad kunskap om hur maskinerna ska användas Fyra rutor Reglerna diskuteras på klassråd och elevråd för att de ska bli gemensamma Rita en fyra rutor till på bandyplanen Vi kör sten sax påse om det var mål eller inte! Vi får nog hämta en rastvakt snart... Bäst av tre... Utvärdering Utvärdering sker i slutet på vårterminen 2014 med hjälp av trygghetsvandring, kartor över skolans platser samt post-it-lappar. 8

9 för en trygg och lärande miljö på Saxemara skola och fritidshem. För allas trivsel på skolan: Vi är rädda om varandra och skolans saker. Vi använder ett vårdat språk. Vi kommer i tid. Vi skräpar inte ner. Inomhus: Om man har lov att vara inne på rasten ska man vara på anvisad plats. Vi rör inte andras saker. Matsalen: Vi pratar med dem vid det egna bordet och använder låg samtalston. Var och en torkar av sin plats och ställer in stolen när man dukat av. Skolgården: Skolans område är skolgården, fotbollsplanen och förskolans yttergård (ej mellan ). Vi måste få tillåtelse av vuxen för att få lämna skolans område. Samtliga elever ska vara ute på rasterna om inget annat medges. Fotboll spelar vi på fotbollsplanen och mot bollplanken, övriga bollekar på framsidan. Uteleksaker ska läggas tillbaka på rätt plats. 9

10 Vinter och snö: Förskolans yttergård stängs för skolbarn när det är snö. Snöbollskastning är endast tillåten på fotbollsplanen. Värdesaker och leksaker: Lämnas om möjligt kvar hemma. Under skoldagen förvaras mobilerna avstängda om inte läraren sagt något annat. Vad händer om en elev inte följer ordningsreglerna? En vuxen talar med eleven. Vid upprepade överträdelser diskuterar berörd personal påföljder och hemmet kontaktas. Påföljderna kan vara: o o o o o avstängning från aktiviteter som inte fungerar återställa eller ersätta det man har förstört ta igen förlorad tid tillfällig placering i annan elevgrupp/klass på skolan personalen beslagtar störande saker, som återfås vid dagens slut Påföljden som vidtas beror på elevens ålder och hur allvarlig förseelsen är. Mindre allvarliga förseelser försöker personalen på skolan reda ut tillsammans med eleven/eleverna. Vid upprepade eller allvarligare förseelser kontaktas hemmet omedelbart. Rektor kontaktas för vidare åtgärder. Syftet med åtgärderna är att förbättra elevens framtida uppträdande. 10

11 1. Handlingsplan vid kränkning (Bilaga 1) 1.1 Anmälan av kränkning Alla typer av kränkning ska anmälas! Vem anmäler? fysiska (t ex att bli utsatt för knuffar och slag) verbala (t ex att bli hotad, kallad hora/bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) strukturell (arbetsfördelning, hierarki etc. ) text och bilburna (t ex klotter, brev och lappar, e-post, SMS och MMS) Så snart förskoleklassen/skolan/fritidshemmen får kännedom om, att kränkande särbehandling har eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas omgående och anmälas till rektor. Utredningen ska belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Det skall också utredas om orsakerna till det bristande samarbetet beror på arbetets organisation. - I samråd med rektor beslutas om anmälan till socialtjänsten skall göras. Rektor anmäler. - En del fall av kränkande handlingar kan rubriceras som brottsliga och skall anmälas till polisen. Rektor anmäler. - Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Rektor anmäler. - Utifrån den information som givits beslutar rektor om vem eller vilka i elevhälsogruppen (EHG) som ska involveras i ärendet EHG informeras EHG informeras om det aktuella ärendet. EHG beslutar ärendets fortsatta gång. EHG består av Dokumentation kurator rektor skolsköterska specialpedagog klasslärare och/eller annan berörd personal Dokumentation sker fortlöpande i form av arbetsanteckningar av klasslärare samt rektor i programvaran PMO. Elevhälsokonferenserna dokumenteras på ett där för avsett protokoll. Skolpersonal skall ha kunskap om offentlighets- och sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras på ett korrekt sätt. 11

12 1. 2 Handlingsplan för tillrättaläggande (Bilaga 2) Inledning Ett första samtal med den kränkte ska ske i direkt anslutning till att anmälan gjorts. Detta första samtal kan genomföras av rektor, klasslärare eller kurator. Syftet med samtalet är att få en första inblick i vad som har hänt. Steg 1 Vårdnadshavare till barn/elever som är inblandade skall informeras skyndsamt. Rektor skall se till att hemmet informeras. Steg 2 Information om den inkomna anmälan ges till den eller de kränkande samt till deras vårdnadshavare. Ansvarig klasslärare ansvarar för kontakten. Informationen ges senast nästkommande vardag efter det att den eller de kränkande blivit identifierade. Steg 3 Elevhälsokonferens med den kränkte och dess vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHG som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 2 ska genomföras snarast efter anmälningsdatum i samråd med förälder. Uppföljning bokas in. Steg 4 Elevvårdskonferens med den eller de kränkande och vårdnadshavare. Rektor utser vem eller vilka ur EHG som ska delta i mötet förutom klasslärare. Steg 4 ska genomföras senast en vecka efter samtalet med den kränkte. Uppföljning bokas in. Så länge uppföljning behövs ska nya tider bokas in under steg 2 och steg 4. Steg 5 Sammanfattning/reflektion ska ske i direkt anslutning till steg 4. EHG deltar. Här beslutas om eventuellt fortsatta insatser utifrån det specifika ärendet. Om det finns behov skall ett åtgärdsprogram upprättas. Avhjälpa akut situation och finna mer långsiktiga lösningar. Det kan vara nödvändigt att sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper. Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. En förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningens kvalitet skall kunna upprätthållas Försöka hitta samrådslösningar där hänsyn tas främst till den som är utsatt för kränkningar men även till övriga medarbetare. 12