Informationsstruktur. Övergripande rekommendationer 1 (12) Informationsstruktur

Transkript

1 1 (12) Informationsstruktur Datum MOSS-projektet, MOSS för besökare: Sofia Albinsson, Ntech (ordförande) Fredrik Andersson, Värmland Michael Hedlund, Skåne Christer Johansson, Blekinge Ola Ljungqvist, Jämtland Jonas Mattebo, Västerbotten Peo Olsson, Stockholm Informationsstruktur Våra webbplatser är ett av våra främsta gränssnitt mot våra kunder och ställer därmed höga krav på användbarhet, funktioner och tillgång till tjänster. Tjänsterna blir allt viktigare i utvecklingen av våra myndigheter och e-förvaltningen. I MOSS-projektet utgår vi från de riktlinjer för webbutveckling som givits ut av Verket för förvaltningsutveckling, Verva 1. I dessa riktlinjer framgår att det är besökarnas behov som ska vara i fokus för placering av element, informationsstruktur, navigering med mera på webbplatsen. Detta för att få ut största möjliga effekt ur en webbsatsning, inte minst ekonomiskt. Arbetsgruppen MOSS för besökare har haft i uppdrag att säkerställa att våra nya webbplatser i MOSS blir så användbara och tillgängliga som möjligt för våra besökare från olika målgrupper. En central leverans från gruppen består av en kategoriserad informationsstruktur. Informationsstrukturen har sin utgångspunkt i behoven hos externa användare. Den är testad med besökare och reviderad i flera omgångar. Strukturen har även förankrats internt, bland annat genom att informatörernas styrgrupp samordnat intern kvalitetssäkring och kompletteringar. Arbetsprocess och informationsstruktur beskrivs i detalj nedan. Samtliga bilagor till detta dokument finns att hämta på Infoportalen 2. Som en del av det användarcentrerade arbetssättet kommer vi att genomföra tester även efter lansering. Om det skulle visa sig att informationsstrukturen har brister kommer justeringar att göras. Övergripande rekommendationer Gemensam navigation och informationsstruktur Alla undersökningar visar att det finns ett tydligt behov av en gemensam layout, navigation och informationsstruktur på våra webbplatser. Vår rekommendation är därför att länsstyrelserna enas om en gemensam placering av element på startsidan under Bilagor förankringsunderlag

2 och nivå 2, samt en gemensam informationsstruktur för våra ämnesområden på rubriknivå 1 och 2. Tillkommer eller försvinner ansvarsområden bör det vara upp till länsstyrelsernas webbsamordning att justera informationsstrukturen så att den motsvarar de nya förutsättningarna. Vi rekommenderar att man baserar justeringarna på tester med användare om det rör sig om större förändringar. Regional frihet Eftersom de prioriterade uppgifterna kan skilja sig mellan olika länsstyrelser tror vi samtidigt att det finns anledning att tillåta en viss frihet, t ex genom ytor på startsidan där man kan lyfta fram innehåll som efterfrågas av besökare i det egna länet. Vi tror även att länsstyrelser i enstaka fall kan ha anledning att ta bort eller lägga in ingångar/ämnen i informationsstrukturen. Dock rekommenderar vi att det ska vara upp till länsstyrelsernas webbsamordning att avgöra från fall till fall om enskilda länsstyrelser får frångå den beslutade informationsstrukturen. Den länsstyrelse som har ett behov av att göra en förändring av informationsstrukturen ska alltså ta kontakt med länsstyrelsernas webbutvecklingsledare. Förändringar bör dessutom endast beslutas med stöd i användningstester. Rekommendation För att få en hög användningsgrad och därmed hög verksamhetsnytta är vår rekommendation att utgångspunkten för den fortsatta utvecklingen och förvaltningen av länsstyrelsernas nya webbplatser är besökarnas behov. De interna synpunkterna är viktiga men bör relateras till de krav som ställs på en effektiv webbplats utifrån besökarnas behov. En användarcentrerad systemutveckling rekommenderas bland annat i Vägledningen 24-timmarwebben 3 utifrån följande argument: 1. Ger enklare och effektivare service till medborgare och företag 2. Kan användas av fler medborgare 3. Verksamheten får ut mer av sin investering 4. Informationen blir lättare hittad, läst och förstådd 5. Går att använda oberoende av val av utrustning I MOSS-projektet har vi på grundval av bland annat dessa argument valt att arbeta utifrån en användarcentrerad systemutvecklingsmetod. Nedan beskrivs den process som föregått ny informationsstruktur och nya skisser

3 Process Förslaget till ny informationsstruktur är framtaget i en iterativ process, med fokus på användbarhet och tillgänglighet. Vi har utgått från undersökningen från Funka Nu, interna strukturövningar, vanligaste frågorna till växel/reception, vanligaste frågorna till infomaster på lansstyrelsen.se, gruppintervjuer med webbplatsbesökare, strukturövningar med webbplatsbesökare, tester av struktur och skisser med webbplatsbesökare samt interna synpunkter. De nuvarande länsstyrelsewebbplatserna har en del problem när det gäller struktur och navigation. Bland annat fick vi låga betyg jämfört med andra myndigheter när Web Service Award genomförde webbenkäter år Användarundersökning av Funka Nu Den nuvarande huvudnavigationen i form av en rullgardinsmeny med ämnesområden har fått återkommande kritik i de användarundersökningar som genomförts. Funka Nu fick i uppdrag att genomföra en användarundersökning våren Åtta personer, varav två personer med funktionsnedsättning och två personer med annat modersmål än svenska, fick i uppgift att hitta information på våra befintliga webbplatser. Testerna utmynnade bland annat i följande rekommendationer: - Strukturera om informationen utgå från 5-6 ämneskategorier som huvudingångar i en topp- eller vänstermeny - Designa om sidorna - Visa tydligare vad som är huvudnavigation - Gruppera information för sig och funktioner (t ex kontakta oss och blanketter) för sig - Utgå från beprövade koncept, till exempel Vervas rekommendationer för placering av element på myndigheters webbplatser 6 Intern strukturövning I ett första steg genomfördes en intern workshop i samband med informatörsmötet i Malmö den 6 maj Där fick fem grupper genomföra en kortsorteringsövning med innehåll från lansstyrelsen.se. Resultatet visade på stora möjligheter att kombinera ämnesområden till färre menyingångar 7. Intern målgruppsövning Under informatörernas möte i Malmö genomfördes också en workshopövning med syfte att identifiera våra viktigaste målgrupper för webbplatserna 8. Resultatet har använts som utgångspunkt för vilka intervjupersoner som valdes ut för strukturtester. 4 Se bilaga 1 (a, b och c). Samtliga bilagor finns att hämta på under Bilagor förankringsunderlag. 5 Se bilaga Se bilaga 3 8 Se bilaga 4 3

4 Vanligaste frågorna till växel och reception samt lansstyrelsen.se Under maj 2009 genomfördes en undersökning bland länsstyrelsernas växel- och receptionspersonal. Resultatet 9 visar på att frågorna till våra receptionister och växeltelefonister spänner över hela länsstyrelsens verksamhet men med tyngdpunkt på de områden som rör en bredare allmänhet, som exempelvis frågor om körkort och jakt. De mest efterfrågade förändringarna av våra webbplatser var bland annat bättre kontaktuppgifter, mer information om vad man kan hitta på webben och förbättrade sökfunktioner. Även redaktionen för lansstyrelsen.se fick svara på enkäten 10. De vanligaste frågeområdena var körkortsfrågor, e-tjänster och blanketter, stiftelser, kameraövervakning samt social omsorg. De viktigaste förändringarna av webbplatserna ansåg man vara tydligare kontaktuppgifter kopplade till ämnesområden samt färre ämnesingångar på startsidan. Resultaten från de båda undersökningarna har varit en av utgångspunkterna för den nya ämnesstrukturen och för de nya skisserna. Gruppintervjuer och strukturövning med webbplatsbesökare I maj 2009 genomfördes två användarträffar, en i Umeå och en i Stockholm med nio respektive åtta deltagare. Samtliga var externa besökare med varierande erfarenhet av våra webbplatser. Under första timmen diskuterades i grupp frågor kring bland annat användning, informationsbehov, viktigaste innehållet, önskade funktioner och synpunkter på webbplatsen idag 11. Under den andra timmen genomfördes en kortsorteringsövning med ämnesrubriker 12 sammanställda från tidigare underlag: - Rapporterna från Funka Nu och Web Service Award - Interna synpunkter på den nuvarande rullgardinsmenyn baserad på VÄS - Besökarnas vanligaste frågor till växel/reception och lansstyrelsen.se 13 - Genomgång av länsstyrelsernas uppgifter och information på webben inom varje ämnesområde, som genomfördes av MOSS för besökare. - Granskning av terminologin som genomfördes av användbarhetsexperter på Ntech Consulting AB. Gruppintervjuerna och strukturövningen resulterade i ett underlag 14 som tillsammans med resultaten från de föregående övningarna låg till grund det första utkastet till ny informationsstruktur samt layoutskisser på förstasidan och nivå 2. Intern process I förslaget till ny informationsstruktur presenterades nya kategorier för länsstyrelsernas uppgifter och ämnesområden, att använda i en topp- eller vänstermeny. I ett antal workshoppar och telefonmöten arbetade arbetsgruppen MOSS för besökare igenom förslagen och enades om ett förslag till informationsstruktur och layoutskisser att testa på externa användare. 9 Se bilaga 5 10 Se bilaga 5 11 Se bilaga 6 12 Se bilaga 7 13 Se bilaga 5 14 Se bilaga 8 (a och b) 4

5 Strukturtester med webbplatsbesökare Under september 2009 utfördes användningstester med totalt 25 personer 15. En stor del av testpersonerna tillhörde en för länsstyrelserna identifierad målgrupp. I testgruppen ingick bland annat kommunal miljöinspektör, planerare vid stadsbyggnadskontoret, tjänsteman med inriktning mot klimat och energi från kommunförbund, tjänsteman från CSN, fritidsfiskare, jägare och lantbrukare. Under den första delen av strukturtesterna fick testpersonerna 25 uppgifter att lösa. Ett exempel på uppgift: Kan jag som kvinna få stöd till mitt företag? (Hittades på första försöket av 96 procent av användarna.) Totalt hittade majoriteten av användarna rätt på första försöket i 80 procent av fallen. De uppgifter som inte hittades på första försöket gav upphov till modifieringar av informationsstrukturen. Vissa delar av strukturen som vi bedömde som problematiska eller svårbedömda kontrollerades med extra frågor. Under Informationsstruktur toppmeny nedan finns noterat vilka av rubrikerna i strukturen som testats. Testerna omfattade också skisser på förstasidan av den nya webbplatsen. I valet av toppmeny framför vänstermeny var användartesterna avgörande, likaså i valet att tona ner nyhetsfokus på startsidan. Interna synpunkter Under oktober och november 2009 processades informationsstrukturen på samtliga län. Fjorton län valde att lämna svar i samband med denna förankringsrunda 16. Informationsstrukturen revideras efter dessa synpunkter. Strukturtester omgång två Under december 2009 genomfördes ytterligare strukturtester på de delar av informationsstrukturen som det fortfarande fanns en del funderingar kring. Nio tester genomfördes med professionella användare inom planering, arkitektur, bebyggelse och miljö 17. Testerna genomfördes i Blekinge, Skåne, Stockholm, Värmland och Västerbotten. Informationsstrukturen justerades efter testerna. Ytterligare användningstester Tester kommer att genomföras även efter lansering och bör inkludera personer med funktionsnedsättning. Syftet är att säkerställa att den informationsstruktur och den prioritering som arbetats fram genom intervjuer, skisser och strukturtester på papper fungerar även på en interaktiv webbplats. Målgruppskartläggning I MOSS-projektet skulle vi behöva en tydligare målgruppsbild att utgå ifrån i kommande prioriteringar av funktionalitet, struktur och innehåll. Vi behöver ha ett bättre underlag kring vilka våra webbplatsbesökare är, hur stora grupperna är, och hur behoven skiljer sig åt mellan målgrupperna. En strategisk prioritering mellan målgrupperna behöver också göras för att kunna sätta upp tydligare effektmål och mäta hur väl de nya webbplatserna uppfyller dessa. Vi rekommenderar därför att länsstyrelserna genomför en målgruppsanalys under år Se bilaga 9 16 Se bilaga Se bilaga 11 5

6 Informationsstruktur toppmeny Vi har som beskrivits ovan genomfört ett gediget arbete med att ta fram en ny och användbar informationsstruktur för länsstyrelsernas nya webbplatser. En första utgångspunkt var att samla ämnesområdena i ett antal bredare kategorier (se bland annat rekommendation från Funka Nu ovan). Informationsstrukturen kommer att användas som ingångar i en meny. Det är dock viktigt att påpeka att kategorier placerade i en meny enbart är en av flera navigeringsprinciper. Exempel på andra ingångar från startsidan kommer att vara en sökfunktion, innehåll A-Ö, direktåtkomst till våra tjänster (tillstånd, stöd och bidrag, blanketter), ytor/boxar för aktuella frågor, yta för nyheter/aktuellt. Nedan presenteras förslaget till informationsstruktur i form av kategorier och underliggande ämnesområden. Huvudkategorierna utgör toppmenyn. De sju huvudkategorierna med underkategorier är: 1. Djur och natur Djurskydd Fiske Friluftsliv Hotade växter och djur Jakt och vilt Motortrafik i naturen Rovdjur Skyddad natur Smittskydd 5. Människa och samhälle Begravningar Deponera pengar Folkhälsa Integration Jämställdhet Kameraövervakning Krisberedskap Livsmedelskontroll Lönegaranti Medborgarskap Mänskliga rättigheter Nationella minoriteter (endast vissa län) Notarius publicus Val Vigsel Överförmyndare 2. Miljö och klimat Hälsoskydd Klimat och energi Miljömål Tillståndet i miljön Vatten och vattenanvändning Verksamheter med miljöpåverkan 6. Samhällsplanering och kulturmiljö Arkeologi och fornlämningar Boende Byggnadsvård Energi Infrastruktur och IT Kulturreservat Landskapsvård Planfrågor Skyddad bebyggelse 3. Lantbruk och landsbygd Djurhållning Landsbygdsutveckling Lantbruk Skogsbruk (endast Gotland) 7. Om Länsstyrelsen Diarium EU och internationellt Författningar Jobba hos oss Kungörelser och delgivningar Landshövding och länsråd (alt. länsöverdirektör) Om länet Organisation Pressrum Publikationer Remisser Upphandlingar Vårt uppdrag Överklaga 4. Näringsliv och föreningar Bevakningsföretag Bilskrotning Företagsstöd Konkurrens Näringslivsutveckling Pantbanker Penningtvätt Projektstöd Rennäring (endast vissa län) Spel och sport Stiftelser Yrkesfiske Ordningen på huvudkategorierna baseras på besöksstatistik från de 15 CMSwebbplatserna. Nedan förtydligas några av de avvägningar som gjorts. 6

7 1. Djur och natur Kategorinamnet Djur och natur fungerade väl vid strukturtester. Information om åtgärder, åtgärdsprogram och biotopskydd kopplat till natur som inte är skyddad bör placeras in under respektive ämnesområde, till exempel Fiske, Hotade växter och djur och (under Miljö och klimat) Vatten och vattenanvändning. Djurskydd Till exempel anmälan om vanvård, djurskyddskontroll. Fiske Sportfiske/fritidsfiske och fiskefrågor som är övergripande, till exempel fiskevårdsområden, fisketillsynsmän. Har kopplingar till Yrkesfiske under Näringsliv. Vi rekommenderar därför korslänkningar mellan ingångarna. Friluftsliv Till exempel naturguidningar, vandringsleder, allemansrätt, länkar till naturreservat under Skyddad natur. Hotade växter och djur Till exempel fridlysta arter, rödlistade arter. Jakt och vilt Jakt i alla former samt vilt och viltvård. Motortrafik i naturen Till exempel snöskoter, vattenskoter och bilkörning i terräng. Överensstämmer med Naturvårdsverkets namn på ingången 18. Rovdjur Skyddad natur Till exempel naturreservat, nationalparker, Natura 2000, strandskyddsområden, biotopskyddsområden. Naturreservat lyfts lämpligen även upp som en aktuellt-box på startsidan för Djur och natur. Smittskydd Till exempel blåtunga, fågelinfluensa, rabies och andra djursjukdomar som smittar mellan djur och i vissa fall även människor. Även smittskydd för människor såsom matförgiftningsutbrott och smitta i dricksvatten. 2. Miljö och klimat Kategorinamnet Miljö och klimat är, liksom övriga kategorinamn, verifierat vid strukturtester. Att klimat står med i rubriken gör att besökarna associerar till rätt aspekt av miljö (jämför arbetsmiljö, kulturmiljö, etc.). Hälsoskydd Till exempel buller och radon

8 Bör korslänkas till Boende under Samhällsplanering och kulturmiljö. Hälsoskyddsområdet verkar vara starkt kopplat till miljöfrågor, särskilt för våra professionella användare inom till exempel kommuner. Tillagd efter intern förankring, namn och placering därefter verifierad vid strukturtester. Klimat och energi Generellt arbete kring klimatfrågor, regionala klimat- och energistrategier, klimatmål, energiomställning, förebyggande arbete inför klimatförändringar, energistatistik. Bör korslänkas till Energi under Samhällsplanering och kulturmiljö. Miljömål Länets miljömål. Tillståndet i miljön Exempel på underrubriker: jordbruksmark, hav, luft, vatten med länkar till relevanta miljömål. Exempel på innehåll: Redovisning av tillståndet i miljön (kopplat till miljömål eller andra mätningar), miljöövervakning, hotbilder, underlag för åtgärder. Vatten och vattenanvändning Till exempel vattenvård, hot mot vatten, åtgärder för vatten, vattenförvaltning, dricksvattentäkter, bevattning. Användning av vatten till skillnad från verksamheter som sker i vatten (t ex muddring och pålning som placeras under Verksamheter med miljöpåverkan). Verksamheter med miljöpåverkan Till exempel avfall, täkter, sågverk, gummiindustri, förorenade områden. Överensstämmer med Naturvårdsverkets namn på ingången Lantbruk och landsbygd Det kommer att finnas kopplingar mellan kategorierna Lantbruk och landsbygd och Näringsliv och föreningar. Eftersom lantbruk och landsbygd dels är stora frågor, dels handlar om mer än näringslivsfrågor lämpar de sig som separata kategorier. Både landsbygd och lantbruk har täta kopplingar till Projektstöd och Företagsstöd under Näringsliv och föreningar så det bör finnas korslänkning där emellan. Djurhållning Till exempel ekologisk djurhållning, förprövning av djurstallar, hästhållning, hantering av gödsel. Bör korslänkas till Djurskydd och Smittskydd under Djur och natur. Ingångens placering och namn är baserad på besökarnas förslag och sökningar under strukturtesterna. Landsbygdsutveckling Till exempel landsbygdsprogram, Leader, tillgång till service på landsbygden

9 Flera testdeltagare föreslog oberoende av varandra att specificera genom att skriva Landsbygdsutveckling istället för Landsbygd som upplevdes som för allmänt hållet. Även ett förslag från den interna förankringen. Lantbruk Exempel på webbinnehåll som är viktigt för lantbrukarna utifrån en brukarundersökning som Jordbruksverket genomfört: Frågor kring stöd (regler, utbetalningar, stödrätter, kontroller), ekologiskt jordbruk, byggnader och ombyggnationer, investeringar och investeringsstöd, växter och växtskötsel, samt mätningar och kartor. Skogsbruk Endast aktuellt på Gotland eftersom det bara är där Länsstyrelsen har hand om skogsbruksfrågor. 4. Näringsliv och föreningar Bevakningsföretag Auktorisering, e-tjänst. Bilskrotning Information om auktorisering av bilskrotsföretag. Företagsstöd Konkurrens Näringslivsutveckling Regional utveckling har ingen egen ingång i strukturen utan ingår i flera andra ämnesingångar till exempel Näringslivsutveckling. Vill man beskriva övergripande är Vårt uppdrag under Om Länsstyrelsen en lämplig plats. Pantbanker Penningtvätt Nationellt tillsynsuppdrag som sköts av tre länsstyrelser (Stockholm, Västra Götaland och Skåne). Tillsynen gäller bland annat revisorer och skatterådgivare. Alla ska ha en ingång för att besökare ska hitta rätt information och kontaktpersoner. Projektstöd Här samlar man stöd som rör projekt, men inte företag. Bör korslänkas med Landsbygdsutveckling. Rennäring Ingången kommer endast att finnas hos de län där frågan är relevant. Placeringen under Näringsliv och föreningar är baserad på underlag från Västerbotten och Jämtland samt verifierad vid strukturtester. Spel och sport Till exempel kampsport, bingo, lotterier, tävling på väg. Eftersom Örebro har ett nationellt uppdrag kring kampsport ska ingången att finnas på nivå 3 i informationsstrukturen hos samtliga länsstyrelser men koppla till deras innehåll. Stiftelser Yrkesfiske En omfattande näringsverksamhet i vissa län. Informationen här ska vara begränsad till att enbart rikta sig till företagare inom fiskenäringen, till 9

10 exempel specifika frågor som ekonomiskt stöd för att byta en båtmotor. All annan information som rör fiske (t ex fiskeregler, fiskevård, fisketillsyn) placeras under Djur och natur > Fiske. Korslänkningar rekommenderas här. Vattenbruk såsom odling av fisk, musslor och kräftor beskrivs dels här, dels under andra relevanta ingångar som Företagsstöd och Verksamheter med miljöpåverkan. 5. Människa och samhälle Begravningar Deponera pengar Folkhälsa Alkohol, narkotika, doping, tobak, alkohol- och tobakstillsyn, folkhälsouppdraget, ev social hållbarhet. Integration Integration, Jämställdhet och Mänskliga rättigheter är egna ingångar. Det är baserat på att jämställdhet och integration har andra aspekter än rena rättighetsfrågor, t ex kvinnors respektive invandrares företagande. Jämställdhet Se Integration ovan Kameraövervakning Krisberedskap Information om Länsstyrelsens roll i händelse av kris. Livsmedelskontroll Tillsyn av kommunal livsmedelskontroll, tillsyn av primärproducenter av djurfoder. Viktigt med korslänkningar från Lantbruk och landsbygd. Lönegaranti Kopplat till individen snarare än företaget. Medborgarskap Mänskliga rättigheter Se Integration ovan. Till exempel FN:s barnkonvention, barnperspektivet, hedersrelaterat våld och kvinnofrid. Nationella minoriteter Ingången kommer endast att finnas hos de län där frågan är relevant. Notarius publicus Val Vigsel Överförmyndare 6. Samhällsplanering och kulturmiljö Kategorinamnet på denna kategori har reviderats i flera omgångar. Termen samhällsplanering är svår för vissa användare och därför har förenklade rubriker tagits fram och testats (bl a Bebyggelse och infrastruktur). Inget av förslagen har dock fungerat väl för samtliga ämnesområden under kategorin vid tester. Efter noggrant övervägande följer vi därför de interna synpunkterna och väljer 10

11 kategorirubriken Samhällsplanering och kulturmiljö som, även om den kan vara svår att förstå för vissa, täcker in alla ingående ämnesområden. Arkeologi och fornlämningar Boende Till exempel bostadsförsörjning, bostadsmarknadsläget, bidrag kopplade till boende. Bör korslänkas till Deponering av pengar under Människa och samhälle för frågor kring deponering av hyra. Byggnadsvård Ingångens placering och namn är baserad på besökarnas förslag och sökningar under strukturtesterna. Energi Energiomställningsbidrag, till exempel konvertering från direktverkande el, solvärme. Information om förbränningsanläggningar, biogas och vindkraft. Korskopplingar till Klimat och energi under Miljö och klimat. Infrastruktur och IT Till exempel bredband, flyg, sjöfart, järnväg, mobilmaster och vägar. Ingångens placering verifierad vid strukturtester. Kulturreservat Länets kulturreservat Landskapsvård Projekt inom landskapsvård, bevarande av odlingslandskap (stenmurar, gärdsgårdar) Planfrågor Till exempel översiktplaner och detaljplaner. Skyddad bebyggelse Till exempel byggnadsminnen/k-märkta hus, kulturskyddade kyrkor, begravningsplatser. 7. Om Länsstyrelsen Diarium EU och internationellt Författningar Inklusive trafikföreskrifter. Jobba hos oss Kungörelser och delgivningar Landshövding och länsråd (alt länsöverdirektör) Länsråd/länsöverdirektör tillagd på uppdrag av Länsrådsgrupp 7. Om länet Organisation 11

12 Pressrum Publikationer Remisser Upphandlingar Vårt uppdrag En fördjupning om Länsstyrelsens uppdrag samt länkar till områden som inte har någon självklar plats i informationsstrukturen. Det kan bero på att de antingen är väldigt övergripande eller mycket specifika/små områden. Exempel på sådana är: Länsveterinär, Minoritetsskyddsregler (inom bolag och föreningar), Regional utveckling. Statsbidrag och stöd till kommuner beträffande personligt ombud till psykiskt funktionshindrade hamnar enbart under Sök bidrag och stöd. Överklaga 12