VA-plan. Antagen av Kommunfullmäktige (Redigerad )

Transkript

1 VA-plan Antagen av Kommunfullmäktige (Redigerad ) Detta projekt har medfinansierats av genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Blekinge

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Vad är en VA-plan? Varför behöver Ronneby en VA-plan? Tillvägagångssätt Målgrupp Disposition Organisation VA-översikt Mål och åtgärder Miljömål och åtgärder Vattenmyndighetens mål Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Södra Östersjön Nationella folkhälsomål och regional klimatanpassning Baltic Sea action plan (BSAP) Biosfärområde Blekinge Arkipelag Lokala miljömål Rättsliga förutsättningar Kommunens olika roller Verksamhetsområde och skyldigheter enligt vattentjänstlagen Skydd av vattentäkt Vattenverksamhet Befintliga styrande dokument och bestämmelser Översiktsplan Allmänna bestämmelser för brukande av Ronneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA Gällande regler, beslut och praxis Vatten Avlopp Slam Dagvatten Översikt: Områden och anläggningars behov & möjligheter för VA-försörjning Modell för klassning av områden Kommunala ledningsnät och kommunala avloppsreningsverk Vattenverk och (reserv)kapacitet Dagvatten Förnyelsetakt i ledningsnät Enskilda avlopp Klimatanpassning Slam Saltinträngningskartering Vattenförsörjningsplan Framtida befolkningsutveckling VA-policy Delplaner Plan för allmän anläggning Planerade kommande arbeten i allmän anläggning: Metodik för underhållsarbeten Utbyggnadsplan Plan i väntan på kommunal utbyggnad Bristfälliga avlopp Bygglovsärenden Plan för enskild försörjning Bristfälliga avlopp

3 4.4.2 Bygglovsärenden Områden som kräver ytterligare utredning eller bevakning Implementering och uppföljning Revidering av plan Resurstilldelning och finansiering Tillsyn Rådgivning Utbyggnad Åtgärder Övergripande Dagvatten Stödfunktioner Konsekvensbeskrivning av VA-planen Bilaga: VA-områden-Modell för klassning av Behov och möjlighet, Ronneby kommun Bilaga: VA-områden, punktdiagram, behov, möjlighet Bilaga: Exempel på områdeskort, fram- och baksida Bilaga: Tillståndslinje för BDT-avlopp Bilaga: Riktlinjer för bedömning av normal eller hög skyddsnivå för små avloppsanordningar Innebörden av normal och hög skyddsnivå Ytterligare krav Ronneby kommun Lättnad i krav Ronneby kommun Vikten av allmänna råd, kommunala riktlinjer och praxis Riktlinjer för bedömning av skyddsnivå Ronneby kommun Bilaga: broschyrer med info om enskilda avlopp Bilaga: Miljömål som rör VA-plan Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Bilaga: Åtgärdssimulering för enskilda avlopp med resursberäkning Bilaga: Åtgärder för att nå miljömål Bilaga: Riktlinjer för styrning av privat anslutning till kommunalt VA Bilaga: Utsläpp av fosfor och kväve konsekvenser av utbyggnad Bilaga: Riktlinjer för dagvatten Bilaga: VA-avsnitt ur Miljötekniks strategiplan Källor:

4 Ronneby kommuns VA-plan ska ha följande egenskaper: Tydlig Förankrad Heltäckande Finansierad Konsekvensanalyserad Teknikneutral Långsiktig Proaktiv VA-planen ska bidra till en hållbar utveckling, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. 4

5 Ordlista och begreppsförklaringar Allmän VA-anläggning En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag om allmänna vattentjänster Avloppsvatten Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten, dränvatten och kylvatten. Dagvatten Regn- och smältvatten från till exempel tak, gator och parker. Dricksvatten Vatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel enligt livsmedelslagen. Dränvatten Vatten från dränering av husgrunder, tomtmark, parker, gator med mera. Duplikatsystem Avloppssystem där spillvatten avleds i ett separat ledningssystem och där dagvatten och dränvatten avleds i ett annat ledningssystem. Enskild anläggning En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte ingår i en allmän anläggning. Oftast för ett hushåll men kan också försörja en grupp av hushåll med vatten och avlopp. Gemensamhetsanläggning En VA-anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som har inrättats med stöd av anläggningslagen. Ägare till fastighet som ingår i en sådan samfällighet har rätt att nyttja anläggningen men även en skyldighet att bidra till kostnaderna för anläggningens drift och underhåll. En gemensamhetsanläggning förvaltas oftast i föreningsform av en så kallad samfällighetsförening. Huvudman Den som äger en VA-anläggning. Kombinerat system Avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i en gemensam ledning. Kylvatten Vatten som används för kylning. Recipient Sjö, vattendrag eller havsvatten som tar emot utsläppt vatten, antingen direkt eller via grundvattnet. Råvatten Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten. Saneringsplan Plan för underhåll och förnyelse av VA-ledningsnät. Spillvatten Förorenat vatten från hushåll eller verksamheter som måste behandlas i avloppsreningsanläggning. Svartvatten Avloppsvatten från toaletter. Vattentäkt Grundvattenmagasin, sjö eller vattendrag där uttag av råvatten sker, exempelvis för användning som dricksvatten. Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Återkomsttid Tidsintervall i medeltal mellan regn med en viss intensitet och varaktighet. 100-årsflöde Ett 100-årsflöde är det flöde som kan förväntas inträffa en gång per hundra år i en viss punkt, exempelvis ett flöde i ett vattendrag eller en viss nivå i en sjö. Detta är ett teoretiskt värde som är beräknat utifrån mätningar och/eller datamodeller. 5

6 Förkortningar ABVA Kommunens allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp. ARV Avlopps reningsverk. BDT Bad-, disk- och tvätt(avlopp). BDT-avloppsvatten kallas även gråvatten. BSAP Baltic Sea action plan. FMH Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. HELCOM Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö. KF Kommunfullmäktige, det högsta beslutande organet i kommunen. KLF Kommunledningsförvaltningen. KS Kommunstyrelsen, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige. KSAU Kommunstyrelsens arbetsutskott som bereder ärenden för kommunstyrelsen. LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. Används bland annat för att ta hand om dagvatten genom infiltration på egen tomt. LOVA Lokalt vattenvårdsprojekt. LTA Lätt tryckavlopp eller lågtryckavlopp. System där avloppsvatten trycks fram med hjälp av pumpar. Används exempelvis i områden med mycket berg och kuperad terräng då det minskar behovet av sprängning. MBF Miljö- och byggnadsförvaltningen. MBN Miljö- och byggnadsnämnden. Miljöteknik Ronneby Miljö & Teknik AB. Kommunalägt bolag som bland annat är VA-huvudman, det vill säga äger den allmänna VA-anläggningen. PBL Plan- och bygglagen. SGU Sveriges geologiska undersökning. TS Torrsubstans, den mängd, i vikt-%, torrt material som återstår efter fullständig torkning av materialet. TS + fukthalten = 1. VA Vatten och avlopp. VO Verksamhetsområde. VISS Vatteninformationssystem Sverige är en databas med data om Sveriges vattenförekomster. Åa Årsarbetskraft. 6

7 1 Inledning 1.1 Vad är en VA-plan? En VA-plan är ett styrdokument som beskriver hur VA-försörjningen ska ordnas i hela kommunen, både i och utanför det kommunala verksamhetsområdet. Med VA-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Avloppsvatten innefattar vanligtvis spillvatten och dagvatten och ibland även dräneringsvatten. 1.2 Varför behöver Ronneby en VA-plan? En VA-plan ska tydligt visa kommunkoncernens intentioner i VA-frågan samtidigt som åtagandena enligt främst vattentjänstlagen uppfylls. Genom en tydlig och genomarbetad plan kan resurser satsas där de ger störst samhällsnytta. Då kan medborgare få svar på om det är aktuellt med kommunalt VA i deras område samtidigt som exempelvis åtgärder riktade mot enskilda avlopp fokuseras till de områden som bedöms ha enskild försörjning i framtiden. Det finns i dagsläget ingen fastställd definition på vad en VA-plan måste vara. Det viktiga är därför inte att ha en VA-plan utan en bra VA-planering. 1.3 Tillvägagångssätt VA-planen har på uppdrag från kommunstyrelsen tagits fram genom en kommunkoncernövergripande arbetsprocess. En arbetsgrupp bildades med personal från kommunkoncernens berörda delar, denna avrapporterade till en styrgrupp med representanter från motsvarande förvaltningar. Arbets- och styrgruppen beskrivs närmare under Organisation. Under processen har tjänstemän från styr- och arbetsgrupp löpande avrapporterat till kommunstyrelsens arbetsutskott, KSAU, och kommunstyrelsen, KS, vilka tagit beslut i frågor såsom revidering av projektplan och liknande. VA-planen antas i sin helhet av kommunfullmäktige, KF. Arbetet påbörjades under 2010 och under 2011 söktes LOVA-finansiering vilka beviljades av Länsstyrelsen i Blekinge län. Med hjälp av LOVA-resurserna anställdes i slutet av 2012 en samordnare med uppdrag att slutföra planen. Under arbetet har grunden varit det arbetssätt som beskrivs i rapporten Kommunal VA-planering (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2009). Arbetet sker där i fyra steg som är beskrivna nedan. Arbetsgången från manualen fick revideras något så att en utbyggnadsplan antogs före en VA-policy. Det var ett mer konkret angreppssätt som tydligare kunde konsekvensbeskrivas och gjorde att resterande delar av planen kunde utarbetas. Dessutom skedde steg 2 och 3 samtidigt i Ronneby. Steg 1 - VA-översikt. Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför nuvarande verksamhetsområden. Steg 1,5 Utbyggnadsplan. Steg 2 - VA-policy. Innehåller strategiska vägval och riktlinjer som pekar ut huvudriktningen i kommunens syn på VA-frågan. Policyn antas av kommunfullmäktige. Steg 3 - VA-plan. Delplaner för genomförande tas fram utifrån VA-översikten och VA-policy. Steg 4 Implementering och uppföljning av VA-planen. De enskilda åtgärderna införlivas i kommunens löpande budgetprocess. Nödvändiga resurser avsätts för åtgärder och myndighetsutövning. En uppföljning av VA-planen görs varje mandatperiod, eller oftare om behov uppstår. 7

8 1.4 Målgrupp VA-planen riktar sig till politiker, tjänstemän och enskilda med intresse och viss kunskap i VA-frågan. Den ska visa kommunens övergripande ståndpunkter gällande VA-frågor men också svara på hur frågan är tänkt att lösas i specifika områden runtom i kommunen. 1.5 Disposition Dokumentet inleds med bakgrundsinformation om hur och varför VA-planen tagits fram. Efter det kommer övergripande riktlinjer och ståndpunkter samt mer detaljerade redogörelser för hur VAsituationen ser ut och bör lösas inom olika områden. För att dokumentet inte ska bli alltför svårläst har information lagts i bilagor. 1.6 Organisation Arbetsgrupp Arbetsgruppen har ansvarat för det operativa arbetet. Exempelvis har den tagit fram underlag för att behovsbedöma de olika områden som undersökts i VA-planen. Arbetsgruppens sammansättning har ändrats flera gånger då personal lämnat organisationen och nya tillkommit. Vissa tjänstemän har deltagit under hela processen medan andra medverkade under delar av den. Arbetsgruppen har träffats vid behov och intensiteten på arbetet har varierat över tid. Samordnaren har lett och sammankallat arbetsgruppen. Förvaltning/bolag och medverkande tjänstemän Miljö- och byggnadsförvaltningen: Anders Börjeson, Anneli Elf, Kristina Eklund, Natalie Karlsson, Lina Magnusson, Magnus Olofsson, Emma Sjögren, Yvonne Stranne Kommunledningsförvaltningen: Karin Lundberg, Camilla Norrman, Anna-Karin Sonesson, Pär Zars Miljöteknik: Per-Olof Kennerwall, Anders Nilsson Tekniska förvaltningen: Magnus Graad Övriga: Externa resurser från WSP och Svenskt vatten har medverkat i perioder eller vid enstaka tillfällen. Styrgrupp Tjänstemannastyrgruppen har lett det övergripande arbetet efter att det politiska uppdraget slagits fast. Anna-Karin Sonesson har fungerat som en länk mellan styr- och arbetsgrupp. Sammansättningen på styrgruppen har liksom arbetsgruppen varierat över tid på grund av organisationsförändringar och personalavgångar. Exempelvis slogs Miljö- och hälsoskyddsenheten under processens gång samman med Samhällsbyggnadskontoret till Miljö- och byggnadsförvaltningen. Samordnaren har löpande avrapporterat till styrgruppen som sammanträtt ungefär en gång per månad. Medverkande tjänstemän Anna-Karin Sonesson, samordnings- och utvecklingschef David Gillanders, stadsarkitekt Hans Nilsson, VD Miljöteknik Jörn Wahlroth, kommundirektör Jan Moberg, miljö- och byggnadschef Monika Oredsson, miljö- och hälsoskyddschef Figur 1 visar hur organisationen såg ut. De ovala figurerna består av tjänstemän medan fyrkanterna betecknar den politiska organisationen. De politiska besluten har inte alltid vandrat hela vägen upp till 8

9 kommunfullmäktige, endast när det gällt större frågor, såsom utbyggnadsplan, VA-taxor och själva huvuddokumentet. Figur 1. Organisationsskiss 9

10 2 VA-översikt 2.1 Mål och åtgärder En VA-plan spänner över många områden som i sin tur innefattar än fler aktörer. Därför finns många dokument, beslut, åtaganden och åtgärder, m.m. som berör VA-planering. Följande stycke är ett försök att sammanfatta de viktigaste Miljömål och åtgärder Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 med undantag för klimatmålet som ska nås Som miljömål för Blekinge län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål. Dessa återfinns i rapporten Miljömål i Blekinge (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2013). Arbetet med att nå målen och tillståndet i miljön följs årligen upp. Rapporter, nyckeltal mm finns på miljömålsportalen, Av de 16 nationella miljömålen är det främst följande som rör VA-området: Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Giftfri miljö God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Mer detaljerad information om de miljömål som berör VA-planen finns i Bilaga: Miljömål som rör VA-plan. För att styra mot de fastlagda miljömålen har Länsstyrelsen i Blekinge län tagit fram ett åtgärdsprogram. I det finns ett antal åtgärder som rör VA-planen, främst under området Friskt vatten. De åtgärder som berör VA-planen och en beskrivning av Ronnebys arbete under varje åtgärd redovisas i Bilaga: Åtgärder för att nå miljömål Vattenmyndighetens mål Vattenmyndigheten har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga yt- och grundvattenförekomster i vattendistriktet. Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. Klassningen redovisas i vatteninformationssystem Sverige (VISS) 1. De grundläggande kvalitetskraven syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast den 22 december Utgångspunkten för besluten om vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för olika vattenförekomster är vilken status de har i dag, tillsammans med en bedömning av förutsättningarna för att uppnå god yt- eller grundvattenstatus senast den 22 december Grundvattenförekomsternas vattenkvalitet beskrivs genom bedömningar av kemisk status och av kvantitativ status. Ytvattenförekomsternas kvalitet bedöms genom bedömningar av kemisk status och av ekologisk status. Figur 2 visar sambandet mellan statusklassning och miljökvalitetsnormer. 1 VISS är fritt tillgängligt internet via 10

11 Figur 2. Normsättning för ekologisk status på ytvatten God ekologisk potential innebär den vattenkvalitet som uppnås efter att man har vidtagit alla lämpliga förbättringsåtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i vattenförekomsten, utan att det medför en betydande negativ inverkan på miljön. Med lämpliga förbättringsåtgärder förstås sådana åtgärder som ger en betydande ekologisk effekt. Måttlig ekologisk potential innebär att det fortfarande bedöms finnas utrymme för att genomföra lämpliga förbättringsåtgärder, utan att det får en betydande negativ inverkan på miljön. Utifrån de beslutade miljökvalitetsnormerna har åtgärdsprogram fastställts Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Södra Östersjön För att uppnå god status i vattenförekomsterna och uppfylla EU:s Ramdirektiv för vatten har Vattenmyndigheten för Södra Östersjön beslutat att fastställa åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar, 2010). Åtgärderna i programmet är antingen kontinuerliga eller engångsinsatser. I flera fall innebär de krav på utredningar som ska leda till faktiska åtgärder i vattenförekomster. De faktiska åtgärderna ska i sin tur leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2015, 2021 eller 2027). Vattenmyndigheten arbetar i 6-årscykler och nuvarande cykel åtgärdsprogram löper Kommunen ska senast den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. På så sätt kan vattenmyndigheten säkerställa att åtgärder utförts och att miljökvalitetsnormerna på så sätt uppnås. De åtgärder som behöver vidtas av kommunerna på VA-området är följande: Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /d, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 11

12 I samverkan med länsstyrelserna utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status Nationella folkhälsomål och regional klimatanpassning Världens utsläpp av klimatpåverkande gaser ökar, vilket troligen orsakar en temperaturökning som i sin tur förändrar klimat och vädermönster. Ett scenario med förändrat klimat påverkar redan utsatta grupper särskilt hårt. I ett remissyttrande över klimat- och sårbarhetsutredningen framhåller Folkhälsoinstitutet 2 att det är särskilt sårbara grupper såsom äldre och kroniskt sjuka som drabbas av ett varmare klimat, bland annat genom förorenat dricksvatten. Risken för översvämningar ökar genom att perioder med intensivt regn bli vanligare. Konsekvenserna för vårt dricksvatten blir då avsevärda. Vid översvämningar, ras och skred kan smittämnen och kemisk-toxiska ämnen som förekommer i jord och mark förorena vattentäkter och bevattningsvatten. Avloppsvatten kan läcka in i dricksvattentäkter och ledningar. Risken för vattenburna sjukdomsutbrott ökar då. Kvaliteten på råvatten i vattentäkterna kommer också sannolikt att bli sämre med ökade humushalter. Ett av de nationella folkhälsomålen avser matvanor och livsmedel. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Livsmedelsverket fastställer gränsvärden för hur höga halter av olika ämnen som accepteras i allmänt dricksvatten. För enskilt vatten fastställer Livsmedelsverket riktvärden. Det finns också andra gränsvärden som kan vägleda bedömningen av dricksvatten, exempelvis från Världshälsoorganisationen, WHO. Vattnet kan också vara en viktig källa för intag av exempelvis mineralämnen eller fluorid (som i låga halter skyddar mot karies). Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna regional anpassning till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen uppdrag är brett och syftar till att på bred front mobilisera hela samhället så att sektorövergripande nätverk bildas och nödvändiga åtgärder skapas. Länsstyrelsen i Blekinge län har under 2013 påbörjat arbeten med en regional vattenförsörjningsplan och en regional klimatanpassningsplan Baltic Sea action plan (BSAP) Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM, har sedan 1970-talet arbetat med att skydda Östersjöns miljö via ett mellanstatligt samarbete. De parter som ingår är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige, Tyskland, och EUkommissionen. HELCOM har utarbetat BSAP, en politisk överenskommelse från november Den syftar till bland annat till att minska växtnäringsbelastningen på Östersjön och olika länder har olika reduktionsbeting för sina näringsutsläpp. Enligt HELCOM är en hållbar nivå för fosforutsläpp ton och för kväveutsläpp ton. Under perioden låg nivåerna på resp ton. En reduktion av de årliga utsläppen med ton fosfor och ton kväve krävs alltså för att få ned utsläppen till den ovan nämnda nivån. De ingående länderna har tilldelats olika reduktionsnivåer och Sveriges åtaganden är att minska de årliga utsläppen med 290 ton fosfor och ton kväve Biosfärområde Blekinge Arkipelag Kustområdet i Ronneby kommun ingår i biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Biosfärområden ska vara så stora till ytan att de kan uppfylla tre grundläggande och ömsesidigt förstärkande funktioner: 2 Folkhälsoinstitutet har gått samman med Smittskyddsinstitutet och bildat Folkhälsomyndigheten 12

13 bidra till att bevara den biologiska mångfalden (gener, arter, ekosystem, landskap) främja ekonomisk utveckling och en samhällsutveckling som är ekologiskt och socialt hållbar stödja genom att underlätta bland annat forskning, utbildning och praktik Biosfärområdena är modellområden för hållbar utveckling och tanken är att utveckling enligt ovan punkter ska ske utan att någon aspekt får stå tillbaka. I styrelsen för Blekinge Arkipelag ingår representanter från offentlig sektor, akademi, ideella föreningar och näringsliv Lokala miljömål Nya miljömål för Ronneby kommun har antagits i januari Rättsliga förutsättningar Kommunens olika roller VA-planering handlar om såväl folkhälsa, miljöskydd, resurshushållning som samhällsekonomi. Tillhandahållandet av VA är ett allmänt intresse som kommunerna har befogenhet att sköta men som de dessutom, enligt angivna förutsättningar i vattentjänstlagen, är skyldiga att tillhandahålla Kommunens övergripande ansvar Genom planerings- och bygglovsansvaret enligt PBL 4, i egenskap av tillsyns- och tillståndsmyndighet enligt miljöbalken, samt som VA-huvudman enligt vattentjänstlagen, har kommunen det avgörande ansvaret för att VA-frågorna löses. Kommunen är vidare fastighetsägare, driver miljöfarliga verksamheter och har dessutom viss befogenhet att skriva generella normer, såsom vattenskyddsföreskrifter, hälsoskyddsföreskrifter och renhållningsordning. Figur 3. Kommunens roller i VA-sammanhang Översiktplanering En annan skyldighet för kommunen är att enligt plan- och bygglagen planlägga användningen av mark och vatten. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska bl.a. ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras Plan- och bygglagen 13

14 Myndighetsutövning Genom myndighetsutövning har kommunerna rätt att i vissa frågor fatta rättsligt bindande beslut, som kan tilldela enskilda rättigheter och skyldigheter. Med enskilda avses såväl privatpersoner som företag och organisationer. Också företrädare för det allmänna omfattas i vissa fall av detta begrepp, till exempel när de bedriver verksamheter som styrs av miljöbalken Politik Åtskillnad måste göras mellan kommunfullmäktiges uppgifter och myndighetsnämnders uppgifter. Det är fullmäktige som genom reglementet beslutar vilken kommunal nämnd som ska ha ansvaret för tillämpningen av olika författningar, och därmed vara myndighet under denna författning. Det är vidare fullmäktige som bland annat: på ett övergripande plan styr kommunens verksamhet och organisation, tilldelar nämnden ekonomiska medel (skatter och avgifter) och beslutar om taxor, tillsätter nämndens ledamöter, beslutar om generella normer såsom hälsoskyddsföreskrifter, vattenskyddsföreskrifter och renhållningsordning beslutar om antagande av kommunens översiktsplan. Kommunfullmäktige är dock förbjuden att ingripa i hanteringen av enskilda ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskilda, detta framgår av regeringsformen. Nämnden kan i sin tur endast fatta beslut i enskilda fall, och har således inte befogenhet att anta generella normer. Kommunen har som nämnts ovan flera olika VA-roller och det är olika nämnder och förvaltningar som ikläder sig dessa. Rollerna visas i Figur 4 vilken kan jämföras med den allmänna beskrivningen i Figur 3. Figur 4. Ronneby kommuns roller i VA-sammanhang I Ronneby kommun är det Miljö- och byggnadsnämnden som är planmyndighet samt tillsyns- och tillståndsmyndighet. Frågor som rör plan- och bygglagen, strandskyddsdispenser och frågor som rör miljöbalken beslutas av Miljö- och byggnadsnämnden. Den allmänna anläggningen i Ronneby kommun ägs av Miljöteknik som därmed är VA-huvudman. Förutom att vara huvudman ansvarar Miljöteknik även för drift och skötsel av kommunala VA-anläggningar. 14

15 2.2.2 Verksamhetsområde 5 och skyldigheter enligt vattentjänstlagen Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, här kallad vattentjänstlagen 6. I vattentjänstlagen har det lagts på kommunen att bestämma verksamhetsområde. Reglerna innebär att ändringar av verksamhetsområden alltid måste beslutas av kommunen. Enligt vattentjänstlagen är det kommunens skyldighet att se till att behovet av VA tillgodoses genom en allmän anläggning, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön och om det anses föreligga ett större sammanhang. Lagstiftningen på området kan sägas vara under utveckling. De senaste årtiondena har utvecklingen gått mot att kommuner får ett allt större ansvar för att tillhandahålla VA. Framförallt miljökraven har skärpts med åren och vid närhet till befintligt verksamhetsområde har färre än de fastigheter som nämns i förarbetena ansetts som ett större sammanhang. Det finns inte några särskilda förfaranderegler när det gäller beslut om verksamhetsområde. Men med hänsyn till rättsverkningarna för fastighetsägarna bör införlivande i verksamhetsområde föregås av en informationsinsats gentemot dessa Inskränkning av verksamhetsområde I vattentjänstlagen finns uttryckliga regler om inskränkning av verksamhetsområde. Det har tidigare ansetts att verksamhetsområdet kunnat inskränkas i områden där någon utbyggnad av den allmänna anläggningen aldrig kommit att ske. De nya reglerna möjliggör inskränkning av verksamhetsområdet även för fastighet eller bebyggelse som är ansluten till den allmänna VA-anläggningen. Förutsättningen för detta är dels att fastigheten eller bebyggelsen uppenbarligen inte längre omfattas av det större sammanhang som är grunden för kommunens utbyggnadsskyldighet, dels att fastighetens eller bebyggelsens behov av vattentjänster lämpligen kan tillgodoses genom enskilda anläggningar. Om verksamhetsområdet inskränks är huvudmannen skyldig att ersätta ägaren av fastigheten eller bebyggelsen för den skada inskränkningen eventuellt medför Tillsynsmyndighet Länsstyrelsen utövar enligt 51 i vattentjänstlagen tillsyn så att kommunen uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla VA enligt 6. Om de förutsättningar som beskrivs i är uppfyllda är det kommunens ansvar att lösa behovet genom att upprätta verksamhetsområde och en allmän VAanläggning Skydd av vattentäkt För att säkerställa en långsiktig dricksvattenförsörjning är det viktigt att vattentäkterna skyddas från föroreningar. Långsiktigt skydd av grundvattenförande geologiska formationer kan utgöras av vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Området och föreskrifterna kan fastställas av Länsstyrelsen eller av kommunfullmäktige, enligt 7 kap miljöbalken. Kommunfullmäktige kan också fastställa skydd för ytvatten och enskilda grundvattentäkter genom lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön. Detta enligt 9 kap miljöbalken och 40 i Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I Ronneby kommun finns vattenskyddsområden i Backaryd (Bäckasjön och centralt), Belganet, Bräkne-Hoby, Eringsboda, Hallabro, Brantafors och Leråkra. Dessa är fastställda av Länsstyrelsen i Blekinge län. Norr om Johannishus planeras även ett vattenskyddsområde för Karlskrona kommun. 5 Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. 6 Trädde i kraft , 15

16 Föreskrifter för vattenskyddsområden finns tillgängliga på Länsstyrelsens i Blekinges webbplats och Ronneby kommuns webbplats Vattenverksamhet Bortledande av grund- eller ytvatten räknas som vattenverksamhet och kan kräva tillstånd eller anmälan. Tillstånd (tidigare vattendom) söks hos mark- och miljödomstolen medan anmälan görs till Länsstyrelsen. I ett tillstånd regleras hur mycket vatten som får tas ut ur en sjö eller grundvattenmagasin och innebär ett mycket starkt juridiskt skydd mot framtida krav. Tillstånd eller anmälan behövs dock inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är den som utför en vattenverksamhet som måste kunna visa att verksamheten inte är tillståndspliktig eller anmälningspliktig. För ytterligare information om vad som juridiskt sett räknas som vattenverksamhet hänvisas till kapitel 11 i Miljöbalken Befintliga styrande dokument och bestämmelser Översiktsplan VA-planen utgör ett underlag till den översiktliga planeringen och Ronneby kommun arbetar löpande med frågor som rör översiktplanering Allmänna bestämmelser för brukande av Ronneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning, ABVA ABVA är Ronneby kommuns allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. ABVA tar upp rättigheter och skyldigheter för både abonnenter och ledningsägare och innehåller bland annat bestämmelser om inkoppling till den allmänna anläggningen, leverans och mätning av dricksvatten och restriktioner på utsläpp av avloppsvatten Gällande regler, beslut och praxis Vatten Livsmedelsverkets föreskrifter Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten gäller för följande vattenanläggningar. Allt dricksvatten från vattenverk som försörjer fler än 50 personer och/eller tillhandahåller mer än 10 m 3 /d (storleksgränsen 50/10), oavsett om verksamheten är yrkesmässig eller inte. Alla kommersiella och/eller offentliga verksamheter (oavsett storlek) som tillhandahåller dricksvatten till allmänheten. Alla livsmedelsföretagare som i sin verksamhet använder vatten för beredning eller bearbetning av livsmedel. Föreskrifterna innebär bland annat att det vid varje vattenverk ska finnas en beskrivning av verket, en lättillgänglig driftsinstruktion och en tillgänglig person som är driftsansvarig för verket. Det ska också finnas larm vid ph-justering och desinfektion samt vid förhöjd turbiditet, om ytvatten används som råvatten. Driftsinstruktionen ska bland annat omfatta ett egenkontrollprogram, som fastställs av tillsynsmyndigheten. Egenkontrollen ska i sin tur bland annat omfatta provtagning av dricksvatten och analys med avseende på kemiska och bakteriologiska parametrar

17 Varje vattenanläggning som omfattas av föreskrifterna ska också registreras enligt EG-förordning nr 852/2004 om livsmedelshygien. Miljö- och byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet och utövar den offentliga kontrollen för samtliga anläggningar. Miljöteknik är huvudman för de kommunala vattenverken i Ronneby kommun Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning och miljöbalken Sedan 1 januari 2014 har Socialstyrelsens allmänna råd ersatts av Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Mindre anläggningar, exempelvis enskilda brunnar eller gemensamhetsanläggningar 9, som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter regleras i Ronneby på två sätt. Genom miljöbalkens krav på egenkontroll och Livsmedelsverkets råd. Råden innehåller även riktvärden för dricksvattnet kemiska och bakteriologiska kvalitet. Ronneby kommun har inga speciella lokala föreskrifter utöver Livsmedelsverkets råd Avlopp Det finns sex kommunala avloppsreningsverk i Ronneby kommun: Backaryd, Belganet Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Rustorp Utöver reningsverken finns tre mindre anläggningar som drivs i kommunal regi men ej är anslutna till de kommunala avloppsreningsverken. Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn på samtliga nio anläggningar beskrivna ovan Små avloppsanordningar Att släppa ut avloppsvatten från en fastighet är miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och fastighetsägaren räknas som verksamhetsutövare. Syftet med en avloppsanläggning är att minska verksamhetens negativa inverkan på människors hälsa och miljön till en acceptabel nivå. Enligt de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken är verksamhetsutövaren (fastighetsägaren) skyldig att känna till de miljö- och hälsorisker som finns med avloppet, vidta de skyddsåtgärder som behövs för att undvika miljöpåverkan och välja den lämpligaste platsen för verksamheten. Dessutom ska man sträva efter att hushålla med resurser, sluta kretsloppet och välja de kemiska produkter som orsakar minst skada på miljön. Miljöbalken anger att avloppsvatten ska avledas och renas så att inte olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) är direktutsläpp av avloppsvatten från vattentoalett till vattenområde förbjudet, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. Kommunen är enligt miljöbalken tillstånds- och tillsynsmyndighet för avloppsanläggningar dimensionerade för upp till 200 personenheter. För Ronnebys del är det miljö- och byggnadsnämnden som har tilldelats detta ansvar och ska verka för att avloppsanläggningarna uppfyller aktuella krav. Det innebär att avloppsanordningen ska ha en bra rening, men också att skötselkrav och andra villkor ska 9 Stora gemensamhetsanläggningar kan omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter. I Ronneby finns 2013 inga gemensamhetsanläggningar som försörjer fler än 50 personer och/eller tillhandahåller mer än 10 m3 per dygn och de omfattas därför inte av Livsmedelsverkets föreskrifter. 17

18 följas. Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att gällande krav ska uppfyllas och sådana beslut kan förenas med vite. Det kommunala bolaget Miljöteknik utför kommunens ansvar enligt miljöbalken för insamling och hantering av hushållsavfall, där även avloppsfraktioner ingår. Regler för hämtning av latrin, slam från slamavskiljare m.m. framgår av kommunens renhållningsordning. Även utsorterade fraktioner av urin och fekalier från små avloppsanordningar utgör hushållsavfall, som kommunen är skyldig att ta emot och hantera om fastighetsägaren begär det. Det är tillståndspliktigt enligt FMH att inrätta en avloppsanordning med ansluten vattentoalett. I kustområdet i Ronneby kommun gäller tillståndskrav också inrättande av anläggningar för BDTavlopp, som annars är anmälningspliktigt. Uttrycket inrättande av avloppsanläggning avser också ändringar av utförande eller placering för en befintlig anläggning samt driften av anläggningen. Om tillstånd krävs får anläggningsarbetet inte påbörjas förrän det skriftliga tillståndet har kommit. Ett tillstånd innehåller villkor, som måste följas. I de fall där anmälan krävs ska den lämnas minst sex veckor innan man avser påbörja anläggningsarbetet. Även ändringar i avloppsvattnets sammansättning och mängd är anmälningspliktiga enligt FMH. En anmälan enligt miljöbalken och dess förordningar resulterar i ett beslut från tillsynsmyndigheten, där det vanligen ingår förelägganden om försiktighetsåtgärder, som måste följas. Funktionskrav gällande små avloppsanordningar ställs enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 och redovisas i Bilaga: Riktlinjer för bedömning av normal eller hög skyddsnivå för små avloppsanordningar Slam Förordningar Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela föreskrifter om spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område. Naturvårdsverket får meddela generella föreskrifter vid användning av avloppsslam i jordbruk. Tillstånd eller anmälan kan krävas i bilagan till förordningen. Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Avloppsslam för jordbruksändamål får saluhållas och överlåtas endast om metallhalten inte överstiger vad som framgår av Tabell 1. Naturvårdsverket får medge dispens. Högsta tillåtna metallhalter i avloppsslam för spridning på åker Metall mg/kg torrsubstans Bly 100 Kadmium 2 Koppar 600 Krom 100 Kvicksilver 2,5 Nickel 50 Zink 800 Tabell 1. Maxvärden för avloppsslam 18

19 Föreskrifter och allmänna råd Föreskrifterna avser såväl slam från kommunala verk som slam från enskilda slamavskiljare. Om slam blandas med gödsel räknas hela volymen som avloppsslam. Kungörelse SNFS 1994:2 med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Föreskriften baseras på EG-direktiv 86/278/EEG och reglerar användningen av avloppsslam inom jordbruket för att motverka skadliga effekter på mark, vegetation, djur och människor, samtidigt som en riktig användning av avloppsslam uppmuntras. Föreskriften detaljreglerar vilka typer av slam som får användas inom lantbruket, via kontroller som ska göras och hur slamspridningen får gå till. Länsstyrelsen kan medge undantag från vissa av reglerna i särskilda fall. Föreskrifter om deponering av avfall NFS 2004:10 Föreskrifterna innehåller bestämmelser om åtgärder som verksamhetsutövare vid deponier skall vidta i fråga om mottagning, provtagning och mätning. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Reglerar spridningstider, regler för nedbrukning med mera, för slam och stallgödsel och andra organiska gödselmedel. För användning av avloppsslam på annan mark än åkermark saknas i nuläget generella regler Annan lagstiftning - Lag (1999:673) om skatt på avfall Från och med 2000 ska avloppsreningsverken betala skatt för slam och annat avfall som uppkommer inom anläggningen och som deponeras eller förvaras under längre tid än tre år. Skatteplikten gäller inte för avfall som ska behandlas genom kompostering, eller reaktorbaserad rötning (rötkammare) eller förbränning, eller för avfall som ska användas för tillverkning av fast lagringsbart bränsle (t.ex. torkning och pelletering av slam) Dagvatten Dagvatten från mark inom detaljplan räknas som avloppsvatten och ska därför avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt, så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. 2.5 Översikt: Områden och anläggningars behov & möjligheter för VAförsörjning I Tabell 2 finns en översikt som visar hur VA-försörjningen ser ut i kommunen som helhet. I kommunen bor cirka människor och av dessa är anslutna till den allmänna VAanläggningen. Resten har enskild försörjning med eget vatten och egna avlopp. Det förekommer också kombinationer där en fastighet är ansluten till kommunalt vatten/avlopp avlopp medan avlopps- /vattenförsörjningen är enskild. Anslutning Antal Antal personer Kommunalt VA Enskilda avlopp Tabell 2. VA-försörjning, fastigheter I arbetet med att bestämma den framtida VA-försörjningen för de delar av kommunen som inte ingår i det kommunala VA-nätet har 55 områden undersökts. De har bedömts med avseende på deras behov 19

20 av en hållbar VA-lösning och den ekonomiska möjligheten till att lösa detta genom införlivande i det kommunala VA-systemet. Områdena har valts ut med grund i vattentjänstlagen där det sägs att kommunen ska ordna avlopp via upprättande av verksamhetsområde om det föreligger ett större sammanhang och behövs av hälsooch/eller miljöskäl. Normalt kan fastigheter anses som ett större sammanhang men i vissa fall har färre fastigheter ansetts som ett större sammanhang. Områdena har i ett första stadium valts ut via en expertbedömning baserat på tjänstemännens erfarenhet och denna har kompletterats med ytterligare områden som valts ut efter vissa kriterier. Dessa kriterier var max 100 meter mellan bostadshusen och minst tio hus/obebyggda tomter. Namnen på de undersökta områdena är endast arbetsnamn och kan inkludera fler eller färre fastigheter jämfört med byar/områden med samma namn. Följande områden har undersökts: 20

21 Arvidstorp Biskopsmåla Björstorp Blomstergården Bäckasjögärde Bökenäs Bökevik Dragsnäs Dragsnäs udde Edestad Esketorp Funkön Fällö Gyön-Garnanäs Gärestad Hakarp Hjortseryd Hjälmsa Johannishus Jordö Järnavik Klimpvägen Listerby Kuggeboda Kullåkra Kvarnamåla Kälken Kättilsäng Leråkra Liatorp Lilla Kulleryd Möljeryd Mörtjuk Norrkåsa/Sörkåsa Röaby Skönevik Skönevik västra Skörje Spjälkö Spjälkönäs Steköarna Stora Silpinge Svalemåla Stugby Sänksjögärde Tararp Tromtesunda Träskobacken Tubbarp Vieryd Vieryd södra Vång Väby Väbynäs Norra Värmanshult Yxnarum Öljehult Norra Vissa områden sorterades ut för att de vid en mer noggrann undersökning inte visade sig innehålla 10 fastigheter enligt kriterierna uppsatta ovan. Följande områden föll bort pga. att de inte innehöll tillräckligt många fastigheter: Bökenäs Blomstergården Kättilsäng Inget av dessa tre områden fick höga poäng i den behovsbedömning som gjordes och beskrivs i I Figur 5 finns de områden som undersökts markerade i rött.

22 Figur 5. VA-områden För att kunna prioritera mellan dessa 55 områden har Ronneby valt den modell som beskrivs nedan. Områdena har bedömts med avseende på deras behov av en hållbar VA-lösning och den ekonomiska möjligheten till att lösa detta genom införlivande i det kommunala VA-systemet Modell för klassning av områden Utgångspunkten för arbetet med att prioritera områden gentemot varandra har varit transparens. Det ska gå att i efterhand följa hur bedömningen gjorts och målet har varit att undvika subjektiva bedömningar som kan variera beroende av vem som gör dem. Tanken är att andra personer ska kunna göra om processen och få samma resultat, givet att förutsättningarna är oförändrade. Då det är många parametrar som ska undersökas går det inte att lägga alltför mycket tid på att utveckla metodik för att undersöka alla enskilda faktorer. Därför innehåller metoden subjektiva bedömningar, men de är relativt begränsade. För att exemplifiera har kriterier som 50 eller 10 meter från vattendrag använts istället för låg eller hög risk för översvämning. Det blir lite stelt och fyrkantigt men metodiken blir lätt att följa och kan enkelt justeras vid en ny bedömning. Områdena har poängsatts efter behov av en hållbar VA-lösning och ekonomisk möjlighet till densamma. Behovet kan sägas bestå av faktorer som påverkar människan och sådana som påverkar 22

23 miljön, exempelvis tillgången till rent dricksvatten och närheten till vattenförekomster. Möjlighet signalerar hur kostnaderna och intäkterna förhåller sig till varandra i en eventuell utbyggnad där området förses med kommunalt VA. Metodiken har först utvecklats av Nynäshamns kommun och sedan vidareutvecklats av Norrtälje, Växjö och Ronneby kommun. Resultatet blir den typ av diagram med behov på Y-axeln och möjlighet på X-axeln som kan ses i Figur 6. Figur 6. Diagram, behov-möjlighet Område E kommer att prioriteras eftersom behovet är högt och möjligheten god. Område A kommer inte att prioriteras eftersom förhållandena är de motsatta. Det svåra är att prioritera mellan område C och D och i viss mån B eftersom då avvägningar måste göras mellan behov och möjlighet. Metoden för att räkna fram möjligheten är helt enkelt att göra en kostnadsberäkning av vad det skulle kosta att dra fram kommunalt avlopp till området. Därefter görs en jämförelse av vad vi har för intäkter. Därefter delas intäkterna med kostnaderna för att fram en procentuell kostnadstäckning. Metodiken kring behovsbedömningen är mer komplicerad. Inom ramen för den fördelas maximalt 35 poäng fördelat på följande kategorier: Befolkning och bebyggelsetryck, 10 p Vattenkvalitet, 5 p Jordart, 5 p Fastigheter, 5 p Riskområde höjda havsnivåer, 5 p Miljöbelastning, 5 p Ju högre poäng desto större behov av en hållbar VA-lösning vilket i detta fall handlar om en anslutning till kommunalt avloppsreningsverk. Som exempel kan vi ta Vattenkvalitet, där undersöks följande poänggivande faktorer: Förorenat område inom 200 m = 1,5 p Inom riskområde för radon = 0,5 p Inom 150 m från jordbruk eller djurhållning = 1,5 p Inom m från havet = 1 p Inom 100 m från saltad väg = 0,5 p 23

24 Modellen och dess kriterier för poängsättning finns beskriven i sin helhet i Bilaga: VA-områden-Modell för klassning av Behov och möjlighet, Ronneby kommun. Överlag har stor vikt lagts vid förutsättningarna för att kunna lösa VA med enskilda avlopp och enskild vattentäkt. Det vill säga, exempelvis terräng, jordart, fastigheternas utseende och storlek. Faktorer som är någorlunda konstanta. Detta jämfört med att basera behovsbedömningen på ett enskilt avlopps status. Dess funktion varierar över tid och ett gammalt avlopp kan vara väl fungerande medan ett nytt kan vara dåligt. VA-planen är tänkt att vara långsiktig och därför ligger tyngdpunkten på någorlunda konstanta faktorer. I arbetet med att bedöma olika områdens behov av kommunalt VA har områdens påverkan på enskilda vattenförekomsters status inte getts stor tyngd. Detta dels på grund av att detaljerad kunskap om mindre avrinningsområden saknas. Men framförallt för att Ronneby ligger nära kusten och vattenförekomsterna i Östersjön har i nästan samtliga fall sämre eller lika dålig status som inlandet. Överlag har motsvarande metod tillämpats i det övriga arbetet med att poängsätta, d.v.s. den sämsta faktorn har fått sätta poäng när det varit svårt att avgöra mellan två steg i en skala. I arbetet har ingen uppdelning i fritidsboende och permanentboende gjorts. Dels för att kunskapen om olika områdens grad av permanentboende är bristfällig men också för att sådan kunskap bara ger en ögonblicksbild. Förändringar kan gå åt båda håll, d.v.s. andelen permanentboende kan både öka och minska på relativt kort sikt. Då VA-planen är tänkt att gälla på lång sikt har bedömningen gjorts att det är lämpligast att inte göra någon skillnad på permanenta bostäder och fritidsbostäder. En sammanställning av de undersökta områdenas behov resp. möjlighet presenteras i Bilaga: VAområden, punktdiagram, behov, möjlighet Kommunala ledningsnät och kommunala avloppsreningsverk Avloppsreningsverk och mindre kommunala anläggningar Miljöteknik har för närvarande sex stycken avloppsreningsverk samt tre stycken mindre avloppsanläggningar i form av markbäddar. Markbäddarna i Skönevik och Järnavik kommer att avvecklas senast under Avloppsreningsverken är markerade i Figur 7. De fyra nordliga verken i Backaryd, Belganet, Eringsboda och Hallabro försörjer sina respektive orter. Verket i Bräkne-Hoby kommer förutom centralorten med omnejd även att försörja de områden söderut och norrut som beräknas anslutas till kommunalt VA enligt VA-planen. Rustorpsverket försörjer Ronneby, Kallinge, Johannishus, Listerby, Saxemara samt områden söder, väster och sydöst om Ronneby. Även Rustorpsverket kommer att försörja fler områden allteftersom områden kopplas in. Det gäller kuststräckan västerut och Gärestad österut. 24

25 Figur 7. Kommunala avloppsreningsverk Verken är i dag relativt lågt belastade, rent föroreningsmässigt (se Tabell 3), och med nuvarande krav finns utrymme för ytterligare belastning på samtliga verk med undantag för Bräkne-Hoby. I Bräkne- Hoby bedöms biosteget vara dimensionerat i underkant varför en tillbyggnad sannolikt måste göras i samband med anslutning av fler fastigheter. Hydrauliskt (flödesmässigt) är belastningen större men arbeten med saneringar på ledningsnäten bedöms kunna minska belastningen. En utbyggnad av ca 400 fastigheter till Rustorp respektive Bräkne-Hoby medför en ökad spillvattenmängd till verken med ca 250 m 3 /d. Då inget tillskottsvatten tillförs från utbyggnadsområdena bedöms den hydrauliska påverkan i stort vara försumbar. I Tabell 3 nedan listas samtliga verk och nuvarande belastning i förhållande till dimensionerande belastning. De celler som saknar siffror har inget specifikt reningssteg för aktuell parameter. Det är bara Rustorp som är byggt för kväverening även om en viss kväverening fås på köpet i en vanlig biorening. Därför har endast Rustorp ett värde på totalkväve (N tot ). 25

26 Dim, pe BOD 7 P tot N tot Rustorp % 40 % 65 % Bräkne-Hoby % 20 % - Backaryd % - - Hallabro % 20 % - Belganet % 30 % - Eringsboda % 35 % - Tabell 3. Avloppsreningsverk - kapacitet och nyttjandegrad Avloppsledningsnät Då de områden som ingår i kommunens utbyggnadsplan inom 20 år endast tilldelas anslutningspunkt för vatten och spillvatten, krävs ingen förstärkning på befintligt avloppsnät för något område. De flesta områden som är aktuella för anslutning gör det via LTA-system vilket gör risken för ovidkommande vatten i ledningssystemen låg och därför behövs inga förstärkningar i befintligt nät. Saneringsplaner är framtagna för Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby tätorter. Dessa dokument består av mycket omfattande kartmaterial och kan därför ej bifogas VA-planen. Saneringsplanerna finns tillgängliga hos Miljöteknik Vattenledningsnät Då Lilla Kulleryd och Gyön/Garnanäs byggs ut kommer inte vattentillförseln att räcka till för dimensionerad toppförbrukning. Detta kommer att åtgärdas i projektet så att en lågvattenreservoar byggs in i projektet. Med denna åtgärd behövs inte, utöver normalt driftunderhåll, någon förstärkning på befintligt vattenledningsnät. För anslutning av Jordö krävs att ledningsförstärkning utförs i Listerby med nyanläggande av 750 meter vattenledning. För övriga områden, som ingår i kommunens utbyggnad inom 20 år, krävs ingen förstärkning på befintligt vattenledningsnät. Vattenledningsnätet bevakas genom tryck- och flödesmätningar som jämförs med teoretiska normalvärden. Avvikelser kan indikera fel och som i sin tur kräver åtgärder Vattenverk och (reserv)kapacitet I Ronneby kommun finns en rad vattenverk och vattentäkter med varierande kapacitet och försörjningsområde. I Figur 8 ges en översikt av vilka de är och deras uttagsmöjligheter. Pilarna mellan Brantafors och Leråkra markerar att de kan utgöra reservtäkter för varandra i händelse av störningar. P, står för antal personer som verket försörjer. Vattenverken med samma namn försörjer sina respektive orter. Dönhult försörjer Bräkne-Hoby, Brantafors försörjer Kallinge med omnejd och Leråkra försörjer Ronneby med omnejd. Vattenverket vid Galtsjön försörjer en rastplats och ett värdshus. 26

27 Eringsboda VV 400 p Belganet VV 100 p Hallabro VV 270 p Backaryd VV 400 p Möljeryd VV 30 p Dönhult VV p Galtsjön VV Brantafors VV p Leråkra VV p Figur 8. Vattenverk Dagvatten Spill- och dagvatten kan ledas bort i tre olika typer av system: kombinerat, duplikat eller separerat system. I ett kombinerat system leds dagvatten och spillvatten bort i samma ledning, i ett duplikat system leds dagvatten i separat rörledning och i ett separerat system avleds dagvatten i dike. Under många år ansåg man att det bästa var en gemensam ledning. Ur översvämningssynpunkt är detta mindre bra. Ett ledningssystem är aldrig helt tätt och i många fall är de inte konstruerade bli trycksatta, det vill säga fyllas helt. Vid kraftiga och/eller ihållande regn kan därför dagvatten tränga upp i spillvattensystemen. Problem kan uppstå med källaröversvämningar, bräddningar på ledningsnät och vid reningsverken samt överbelastning av reningsverken med försämrad reningskapacitet som följd. Normalt ska rena spillvattenledningar inte vara påverkade av regn. Det finns dock flera orsaker till att spillvattenledningar kan vara påverkade av regnvatten: Läck- och dräneringsvatten är grundvatten som läcker in eller dräneras till systemet. Dräneringsvatten från hus med källare kopplades förr ofta till spillvattenledningen. Nederbördspåverkan, direkt från anslutna ytor och indirekt via andra ytor. Påverkan från hav och åar Läckage från vatten- och dagvattenledning till spillvattenledning, som ofta ligger lägre En undersökning på Rustorps ARV(avloppsreningsverk) visade på en utspädningsgrad på 2,2 med följande fördelning: 45 % Spillvatten 33 % läck- och grundvatten 27

28 15 % indirekt nederbördspåverkan + havspåverkan 7 % direkt nederbördspåverkan Medelvärdet för utspädningsgraden i Sverige är 2,2. Merparten av dagvattensystemen i Ronneby kommuns tätorter är kombinerade system där dagvatten och spillvatten går till samma ledning. Att separera ledningar behöver inte vara det enda sättet att åtgärda problem i ett område ett annat alternativ kan vara att helt enkelt inte leda ner dagvattnet i ledningar utan låta detta vara kvar på ytan och på så sätt ta hand om det. För de områden som varken har kommunalt dagvatten- eller spillvattennät finns inga kända problemområden i fråga om dagvatten. Riktlinjer för hantering av dagvatten inom verksamhetsområde och vid nyexploatering finns i Bilaga: Riktlinjer för dagvatten Förnyelsetakt i ledningsnät Förnyelsetakten är en högst teoretisk modell för VA-nätets status. Som nyckeltal för avloppsledningsnätet kan t ex avloppstopp, översvämningar och in- och utläckage användas. För vattenledningsnätet kan t ex antal vattenläckor och spolningar användas som nyckeltal. Hur många meter ledning som förnyas enskilda år skiljer sig åt beroende på projektens art/komplexitet och kan därför variera väsentligt mellan åren. Förnyelsetakten kan också bedömas utifrån schablonberäkningar avseende kostnad per meter ledning i förhållande till tillgängliga resurser. Det är svårt att veta vilken förnyelsetakt som är rimlig. Svenskt Vatten Utvecklings rapport Värdering av vatten- och avloppsledningsnät (Svenskt Vatten Utveckling, 2007) föreslår att Sveriges kommuner minst bör ligga på 0,3 % (motsvarar 333 år) i förnyelsetakt som basnivå. Detta är ett riktvärde som är baserat på erfarenhet och tar som utgångspunkt i att ledningsnätet är av normal standard. I en sammanfattning av rapporterna Förnyelseplanering av VA-nät (Svenskt Vatten Utveckling, 2011) anges för hela Sveriges vattenledningsnät att förnyelsetakten idag bör ligga runt 0,7 procent och kan vara konstant de närmaste 70 åren fram till Prognosen för avloppsledningsnätet visar att nuvarande takt bör vara cirka 0,6 procent och kan minska något för att sedan återgå till 0,6 procent om år. Siffrorna bygger på att ledningsnätet byggs ut kontinuerligt, vilket drar ner förnyelsetakten. Miljötekniks avloppsledningsnät (spill+kombinerat) är ca 29 mil långt. Ca 3 Mkr är avsatta i budgeten 2014 för förnyelse. Vattenledningsnätet är ca 32 mil långt och 1,5 Mkr är avsatta till förnyelse, totalt 4,5 Mkr. Med en schablonkostnad på ca 2500 kr/m blir förnyelsetakten ca 0,4 % eller 250 år för avloppsnätet och 0,2 % eller 500 år för vattennätet. En ökning till 0,6 % för avloppsnätet skulle innebära en kostnadsökning på ca 1,4 Mkr/år, en ökning till 0,7 % på vattennätet skulle innebära en kostnadsökning med 4,1 Mkr. Den totala kostnadsökningen blir 5,5 Mkr vilket skulle innebära en höjning av brukningsavgiften med 10 %. Införandet av en separat brukningsavgift för dagvatten kan vara ett incitament för fastighetsägare att omhänderta dagvatten lokalt Enskilda avlopp I Ronneby kommun fanns 2013 ca enskilda avlopp varav hälften bedöms undermåliga. För att förbättra situationen och åtgärda de undermåliga avloppen krävs ökad aktiv tillsyn. En rimlig åtgärdstakt kräver inledningsvis omkring 1,3 helårstjänst, ökande till 2,0 tjänster när ansökningar och anmälningar kommer in i eftersträvad omfattning ca 200 ärenden per år. 28

29 I Bilaga: Åtgärdssimulering för enskilda avlopp visas grafiskt hur antalet undermåliga avlopp varierar med åtgärdstakt och hur lång tid det tar att komma tillrätta med nuvarande eftersläpning Klimatanpassning En analys av hur ett förändrat klimat kan påverka Ronneby har gjorts (Ronneby kommun, 2010). Resultaten av den blev bland annat identifiering av kustnära områden känsliga för höjda havsnivåer vilket i sin tur har lett till att krav på höjd över havet ställs vid bygglovsärenden i de aktuella områdena. Områden som identifierats som känsliga för höjda havsnivåer har ansetts ha högre behov av kommunalt VA i VA-översiktens poängbedömning vilket kan ses i Bilaga: VA-områden-Modell för klassning av Behov och möjlighet, Ronneby kommun. Resultaten från rapporten kommer också att användas som underlagsmaterial till kommunens framtida fysiska planering. Det pågår flera arbeten som berör klimatanpassning. En risk- och sårbarhetsanalys med inriktning mot klimatanpassning är under framtagande under Senast 2015 kommer även en dagvattenpolicy att tas fram. Den inkluderar bland annat hur problematik som härrör från ett förändrat klimat ska hanteras Slam I dag sker all avvattning av avloppsslam på Rustorps ARV och Bräkne-Hoby ARV. På Rustorp tas även externslam från de mindre reningsverken i Backaryd, (Hallabro), Belganet och (Eringsboda) emot samt slam från enskilda avlopp. Vid reningsverken i Hallabro och Eringsboda finns vassbäddar som tar hand om den största delen av slammet från dessa verk. Vid verken avvattnas slammet genom förtjockning och centrifugering till en TS 10 -halt på ca 20 %. Slammet har hittills använts på Angelskogs avfallsanläggning för sluttäckning av deponin. Möjligheten att fortsätta med avsättning av orötat slam kommer att upphöra senast inom två år på grund av nya krav i tillståndet för Angelskog. För närvarande pågår ett arbete tillsammans med sex andra kommuner för att försöka hitta en gemsam lösning med inriktning på produktion av biogas. 2.6 Saltinträngningskartering Det finns problem med saltvatteninträngning i brunnar runtom i Ronneby. Dock är den data som finns i kommunens system fragmenterad och därför tidskrävande att analysera. För att få en mer heltäckande bild har Ronneby kommun deltagit i ett pilotprojekt där Sveriges geologiska undersökning, SGU, försökt ta fram en modell för att klassa risk för saltvatteninträngning i dricksvatten. Faktorer som, avstånd till havet, höjd över havet, sprickbildning i berggrund, avstånd till saltade vägar etc. analyseras. Därefter kalibreras modellen med hjälp av saltprover från befintliga brunnar. Resultatet är tänkt att bli en kartbild av kommunen där problemområden kan identifieras. Arbetet pågår och SGU arbetar med att ta fram en modell som kan användas i hela Sverige. 2.7 Vattenförsörjningsplan Ett första steg till en vattenförsörjningsplan har tagits. Där har potentiella vattenresurser inventerats och gallrats ut efter kvantitativa bedömningar av potentiellt dricksvattenuttag. Nästa steg blir att fortsätta gallringen, denna gång även med avseende på kvalitetsaspekter, hot och risker. Som ett sista steg bestäms hur de prioriterade resurserna ska hanteras i framtiden. 2.8 Framtida befolkningsutveckling Ronneby kommun har cirka invånare. Enligt översiktsplanen från 2006 gör kommunen bedömningen att antalet invånare kan öka till cirka fram till 2020 om befolkningsfrämjande insatser görs från kommunens sida. Det är dock centralorten som förväntas öka mest tillsammans med den rena landsbygden. En tendens för landsbygden är att de mindre orterna minskar i befolkning mer än den rena landsbygden. På landsbygden är det generellt sett möjligt att anlägga tillfredställande avloppslösningar. Detta tillsammans med att avståndet till kommunala anläggningar och avståndet 10 TS = Torrsubstans, 20 % TS betyder att 20 % av innehållet är just fast/torr substans. 29

30 mellan bostadshusen är längre gör att det sällan är möjligt eller samhällsekonomiskt motiverat att lösa VA-situationen kommunalt. Bebyggelsetrycket i kommunen är generellt högre vid kusten jämfört med inlandet. I de kustnära områden där VA-situationen löses med kommunalt avlopp förutspås ett ökat tryck för etablering av nya bostäder samt utveckling av turismverksamheter. 30

31 3 VA-policy För att utveckla hela kommunen krävs fungerande VA-lösningar. Både det kommunala nätet och enskilda lösningar måste vara i gott skick. I arbetet med att prioritera var respektive lösning lämpar sig bäst har begreppet hållbar utveckling varit centralt. Sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer har vägts in. Allt för att hitta den för individen, samhället och miljön bästa lösningen för respektive område. Modellen som använts finns beskriven i Bilaga: VA-områden-Modell för klassning av Behov och möjlighet, Ronneby kommun. Nedan följer en rad riktlinjer som är vägledande för Ronnebys VA-arbete. Riktlinjerna bildar tillsammans Ronneby kommuns VA-policy. Vatten och avlopp När nya områden tas in som kommunalt verksamhetsområde så förses de med både vatten och avlopp. Båda frågorna löses vid samma tillfälle på ett kostnadseffektivt sätt och risken för fördyrande kompletterande lösningar elimineras. Större är bättre Större anläggningar är effektivare ur tillsynssynpunkt, reningssynpunkt, mer robusta och utsläppspunkterna kan förläggas till mindre känsliga recipienter. Detta gäller så väl kommunala som enskilda anläggningar. Näringsåtervinning ska beaktas vid val av avloppslösningar Det kommunala VA-systemet ska anpassas för näringsåtervinning där detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Behovet av hushållning med ändliga resurser och möjligheter till näringsåtervinning ska särskilt beaktas vid upprättande av nya kommunala verksamhetsområden för VA. Vid uppförande av mindre anläggningar som ej kopplas till kommunalt verk ska, i första hand lokal, näringsåtervinning utredas. Rådgivning 11 till enskilda och samfälligheter I områden där de boende vill bygga sitt lokala avloppsnät själva bistår kommunen med rådgivning via VA-huvudmannen, Miljöteknik. Om anläggningen uppförs enligt kommunens specifikationer behöver de fastighetsägare som anslutit sig till samfälligheten innan kommunalt verksamhetsområde bildas inte betala anläggningsavgift. Avgifter/Taxor Anläggningsavgiften ska vara anpassad till den faktiska utbyggnadskostnaden. Brukningsavgifterna ska vara anpassade till en nivå som säkerställer en god standard på ledningsnät och verk. Anläggningsavgift ut av alla fastigheter i ett kommunalt verksamhetsområde som inte kan påvisa att de har en bättre fungerande anläggning än den kommunala. Anläggningsavgiften kan under vissa förutsättningar delas upp under maximalt tio år enligt vattentjänstlagen. 12 Detaljplaner Revidering av detaljplaner för att tillåta ytterligare bebyggelse kan i många områden bara ske om VA-frågan är löst. Upprättande av detaljplaner bör övervägas för samtliga områden som ingår eller kommer att ingå i kommunalt verksamhetsområde. 11 Mer detaljerad information kring rådgivning inför privat anslutning finns i Bilaga: Riktlinjer för styrning av privat anslutning till kommunalt VA. 12 Se Lag om allmänna vattentjänster (2006:412), Vattentjänstlagen. 31

32 Dagvatten 13 Vid projektering och uppförande av nya områden ska dagvattenhanteringen beaktas i processen. I första hand ska dagvattenfrågan lösas lokalt inom området. Om dammar eller liknande fördröjningsanläggningar anläggs ska dessa också konstrueras för att ha en estetisk funktion samt för att rena dagvattnet där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Samarbete Ett bra samarbete med angränsande kommuner ger större möjligheter till samhällsekonomiskt effektiva VA-lösningar. Ronneby ska aktivt delta i de samarbetsforum som finns inom VA-området. Det gynnar kommunen på långt sikt. 13 Riktlinjer för dagvatten inom nuvarande VO och vid nyetablering finns i Bilaga: Riktlinjer för dagvatten 32

33 4 Delplaner Här följer fyra delplaner. Planen för den allmänna anläggningen listar planerade åtgärder i denna. Utbyggnadsplanen pekar ut vilka områden som bedöms vara aktuella för införlivande i det kommunala VA-verksamhetsområdet och när detta ska ske. Planen i väntan på kommunalt VA visar hur områden som står på kö för att få kommunalt VA behandlas under tiden. Slutligen behandlar planen för enskild försörjning de områden som bedöms ha enskild försörjning under överskådlig framtid. Utöver delplanerna finns ett avsnitt för områden som kräver ytterligare utredning eller bevakning. Den bedömning som gjorts baseras på den kunskap och det rättsläge som finns idag. Faktorer som kommunen inte har rådighet över kan ändras, likaså är det svårt att förutsäga utveckling i samhället och naturen på lång sikt. Därför kan bedömningen ändras i samband med att VA-planen revideras. VAplanen ska ses som vägledande och måla upp de stora dragen, inte som huggen i sten. Tabell 4 visar hur ansvaret för de olika planerna fördelas inom kommunkoncernen. Delplan Ansvar Förvaltning/Bolag Plan för allmän anläggning Miljöteknik Miljöteknik Plan för utbyggnad Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Plan i väntan på utbyggnad Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsförvaltningen Plan för enskild försörjning Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsförvaltningen Tabell 4. Ansvar för delplaner 4.1 Plan för allmän anläggning I följande stycken listas planerade åtgärder i den allmänna VA-anläggningen. Där kostnadsuppskattningar och tidplaner finns redovisas dessa. För övergripande frågor och strategier gällande den allmänna anläggningen hänvisas till Miljötekniks strategiplan VA-avsnittet i den återfinns i Bilaga: VA-avsnitt ur Miljötekniks strategiplan Planerade kommande arbeten i allmän anläggning: Vatten Överlag kommer reinvesteringar på vattenledningsnätet att årligen att genomföras till en kostnad av 1,5-2 miljoner kr/år. I Eringsboda planeras en ny vattentäkt i form av en grusfilterbrunn. Den gamla vattentäkten har väldigt höga järnhalter men kommer att användas som reservtäkt. Även ett nytt vattenverk planeras. Dessa åtgärder under 2014 och 2015 till en ungefärlig kostnad av 18 miljoner kronor. Backaryds reningsverk kommer att moderniseras Under 2014 kommer en ny grusfilterbrunn att kopplas till det befintliga vattenverket i Bräkne-Hoby via en ny råvattenledning. Under 2015 kommer vattenverket dessutom att utrustas med ny teknik för rening av järn och nitratföreningar till en kostnad av cirka 8 miljoner kronor. I Hallabro är en modernisering av vattenverk planerad under 2016 och Avlopp Under kommande år kommer reinvesteringar att utföras på avloppsnätet med 3-5 miljoner/år. 33

34 Utbyggnadsplanen med anslutning av områden söder om Bräkne-Hoby gör att avloppsreningsverket på sikt måste byggas ut för att möta den ökade belastningen. Detta sker under 2015 och 2016 till en beräknad kostnad av 6-8 miljoner kronor. Sköneviks markbädd kommer att tas ur drift och avloppet kopplas till Rustorps reningsverk under En ny avloppspumpstation kommer att byggas i Saxemara under Dagvatten Stora planerade projekt är dagvattensanering i Hultaområdet, Lindblomsvägen-Götgatan och centrala Ronneby-Sörby Metodik för underhållsarbeten Samtliga incidenter och störningar på ledningsnät rapporteras och lagras i databas. Denna databas används som drift- underhåll- och förnyelseinstrument. Vid upprepade problem utförs fördjupade studier avseende åtgärdsmetod, vilken kan vara reparation av störning eller omläggning av ledningssträcka. 4.2 Utbyggnadsplan Ronneby kommun har begränsade resurser när det gäller att förse områden med kommunalt VA. Dels är ekonomin begränsande men även personella resurser är begränsade. Om kommunen av någon anledning tvingas bygga ut andra områden än de som ligger i kommunens utbyggnadsplan så innebär det att områden i utbyggnadsplanen kan behöva prioriteras ned och byggas ut vid ett senare datum än de nedan specificerade. Det kan exempelvis ske genom att Länsstyrelsen, enligt paragraf 6 i vattentjänstlagen, förelägger kommunen att ordna VA-försörjningen i områden som inte har kommunalt VA. Det finns även andra faktorer som kan försena en planerad utbyggnad. Exempelvis tvister kring markinlösen vid dragning av VA-ledningar. Utöver det finns också faktorer som kan påskynda utbyggnad, exempelvis att områden som är högt prioriterade väljer att sköta utbyggnaden själva, och därför ansluter sig före beräknat årtal. Det gör att områden som ligger längre ned kan bli anslutna tidigare. Det finns alltså en rad osäkerhetsfaktorer kring utbyggnaden varför årtalet ska ses som preliminärt. Utbyggnadsplanen består av två grupper där ett ungefärligt årtal för anslutning finns angivet för varje område. Följande områden byggs i en första fas ut via införlivande i kommunalt verksamhetsområde: Järnavik 2017 Träskobacken 2017 Bökevik 2018 Väbynäs norra 2018 Kullåkra 2021 Lilla Kulleryd 2021 Gyön-Garnanäs 2021 Gärestad 2022 Spjälkönäs 2024 Följande områden ingår i grupp 2 och byggs ut år efter att VA-planen antagits: Yxnarum

35 Jordö Röaby Fällö Spjälkö Edestad Vieryd Vieryd södra2030+ Dragsnäs Dragsnäs udde Klimpvägen, Listerby Utöver de områden som listas för utbyggnad kan fler områden rent fysiskt komma att anslutas till kommunala verk. Det kan gälla områden som idag har lokala system under kommunal regi (exempelvis Skönevik Västra) eller områden där utbyggnaden sker i privat regi och ansluts till kommunala verk via avtal. 4.3 Plan i väntan på kommunal utbyggnad För områdena Funkön och Norrkåsa/Sörkåsa, där det är angeläget att lösa VA-frågan, bedöms det i dagsläget inte nödvändigt att det sker genom upprättande av kommunalt verksamhetsområde, eftersom privat anslutning är planerad eller nära förestående. Miljöteknik bevakar utvecklingen för att lyfta frågan i VA-arbetsgruppen om dessa anslutningar inte blir av inom skälig tid. Blir den planerade privata anslutningen inte av bör dessa områden lyftas in i utbyggnadsplanen vilket kan göra att andra områden prioriteras ned Bristfälliga avlopp Där verksamhetsområde för kommunalt avlopp förväntas inom 10 år bör åtgärd av bristfälliga avloppsanläggningar bara krävas om det finns en tydlig risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller om belastningen på avloppet antas öka. Vid skälighetsbedömning i det enskilda fallet kan kravet på anläggningens reningsförmåga efter åtgärd eventuellt ställas lägre än om det inte var aktuellt med anslutning till kommunalt avlopp. För områden där anslutning till kommunalt avlopp dröjer mer än 10 år bedöms det rimligt att kräva åtgärd av bristfälliga WC-avlopp så att de uppfyller aktuella reningskrav enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) eller eventuellt kommande föreskrifter från Havs- och Vattenmyndigheten. Åtgärd av BDT-avlopp som har fungerande slamavskiljare och någon form av efterföljande reningssteg bör i dessa områden bara krävas vid uppenbara sanitära problem Bygglovsärenden För nybyggnation inom områden där kommunalt avlopp förväntas åligger det den som söker bygglov att visa att avloppsfrågan kan lösas tillfredsställande fram till dess. Detsamma gäller vid ombyggnation som innebär höjd VA-standard i befintlig byggnad. Nytillkommande utsläpp av WC-avlopp till mark eller vatten kommer inte att medges i områden där hög skyddsnivå är tillämplig. Tillstånd för ny eller ändrad avloppsanläggning tidsbegränsas och inlösen av anläggningen kommer därmed sannolikt inte att kunna påräknas när kommunalt avlopp dras fram. 4.4 Plan för enskild försörjning I arbetet med VA-planen har behov och möjlighet att upprätta verksamhetsområde för kommunalt VA bedömts för 55 avgränsade områden. Efter jämförelse och prioritering har kommunfullmäktige beslutat om en utbyggnadsplan, som innebär att åtta av områdena ska omfattas av verksamhetsområde för 35

36 kommunalt VA inom 10 år efter att VA-planen antagits. Till den första gruppen om åtta läggs också Väbynäs norra vilket ger totalt nio områden i en första grupp. En andra grupp med elva områden står på tur därefter. De bedömningar som gjorts under genomförd VA-planering utgår från dagens kunskap och rättsläge. Faktorer som kommunen inte har rådighet över kan ändras, likaså är det svårt att förutsäga utveckling i samhället och naturen på lång sikt. En förändrad bedömning kan därför komma att ske i samband med att VA-planen revideras under kommande år. För de områden som undersökts men inte ingår i utbyggnadsplanen blir det troligen inte aktuellt med inrättande av verksamhetsområde inom överskådlig tid. Detsamma gäller för de områden som idag saknar kommunalt VA och inte har undersökts i arbetet med VA-planen. Det kan dock finnas möjlighet för enstaka fastigheter eller grupper av fastigheter att ansluta sig till kommunalt VA i privat regi genom avtal med Miljöteknik. Detta regleras inte i VA-planen, eftersom det är en sak mellan bolaget och berörda fastighetsägare. Vid planering och genomförande av enskild anslutning står Miljöteknik till tjänst med rådgivning. Kontaktuppgifter finns i sist i dokumentet. Följande undersökta områden bedöms ha enskild försörjning under överskådlig framtid: Arvidstorp Biskopsmåla Björstorp Blomstergården Bäckasjögärde Bökenäs Esketorp Hakarp Hjortseryd Hjälmsa Johannishus Kuggeboda Kvarnamåla Kälken Kättilsäng Leråkra Liatorp Möljeryd Mörtjuk Skönevik Skörje Stora Silpinge Svalemåla Stugby Sänksjögärde Tararp Tromtesunda Tubbarp Vång Väby Värmanshult Öljehult Norra 36

37 4.4.1 Bristfälliga avlopp För de delar av kommunen som inte bedöms bli berörda av verksamhetsområde för kommunalt VA bör ett utökat arbete med tillsyn av enskilda avlopp inledas Syftet är att ägare till fastigheter med bristfälliga avlopp ska förmås att åtgärda dessa, så att de uppfyller dagens reningskrav. Målsättningen bör vara att inom en rimlig tid (ca 20 år) komma tillrätta med de många dåliga avloppen. Planering och genomförande av tillsynsarbetet är en fråga för Miljö- och byggnadsnämnden. I sammanhanget bör påpekas att varje fastighetsägare själv har ansvar för sin avloppsanläggning och dess rätta funktion. Ansvaret gäller även sådana brister i anläggningen som inte har uppmärksammats av tillsynsmyndigheten, och man ska därför inte vänta med att agera tills myndigheten ställer krav. Fastighetsägaren ska på eget initiativ planera de åtgärder som behövs, kontakta tillsynsmyndigheten för samråd och lämna ansökan/anmälan i god tid innan arbete med avloppsanordningen ska utföras Bygglovsärenden För nybyggnation på en plats som inte bedöms bli berörd av verksamhetsområde för kommunalt VA åligger det den som söker bygglov att finna en lämplig enskild avloppslösning. Tillsynsmyndigheten ska i god tid kontaktas för information och samråd. Om det finns möjlighet att ansluta sig enskilt till det kommunala avloppsnätet bör detta väljas, såvida inte kostnaden blir orimligt hög i jämförelse med annat godtagbart alternativ. 4.5 Områden som kräver ytterligare utredning eller bevakning Steköarna är ett särskilt problematiskt område som kräver ytterligare utredning. Diskussioner för att lösa VA-frågan har varit aktuella under lång tid utan att någon långsiktigt lösning utkristalliserat sig. Traditionella lösningar med ledningsdragning är svåra att göra i området då jordlagret är tunt och ledningsdragning därför blir ett stort ingrepp i området som till största delen är naturreservat. Funkön bedöms ha ett högt behov och bör anslutas till det kommunala nätet. Om den pågående privata VA-utbyggnaden inte genomförs bör området läggas in i utbyggnadsplanen när planen revideras. Norrkåsa/Sörkåsa bedöms ha ett högt behov och bör anslutas till det kommunala nätet. Om den pågående privata VA-utbyggnaden inte genomförs bör området läggas in i utbyggnadsplanen när planen revideras. 5 Implementering och uppföljning 5.1 Revidering av plan Planen uppdateras minst en gång per mandatperiod eller oftare om behov finns. Ansvaret för att hålla VA-planen aktualiserad ligger på kommunstyrelsen och kommunledningsförvaltningen. Den kommunkoncernövergripande arbetsgruppen fortsätter att träffas 1 gång per halvår eller oftare om någon väcker frågan. Alla parter har rätt att kalla till möte men normalt är kommunledningsförvaltningen sammankallande. Om förutsättningarna ändrats eller ny kunskap inhämtats så bör en ny behovsbedömning ske av de områden som inte ingår i utbyggnadsplanen. Detta sker när planen uppdateras. 5.2 Resurstilldelning och finansiering Vissa åtgärder kräver extra resurser andra ryms inom ordinarie verksamhet. För åtgärder i projektform eller andra tillfälliga/innovativa åtgärder bör extern finansiering övervägas. Exempelvis LOVA-medel kan vara ett sätt att få till stånd åtgärder som klyfter den ordinarie verksamheten på sikt Tillsyn För en förstärkt tillsyn av enskild avlopp krävs resurser i form av 1-2 heltidstjänster. Dessa kan delvis finansieras genom avgifter. 37

38 5.2.2 Rådgivning Antalet enskilda som vill bilda samfälligheter kan antas öka med fastlagd utbyggnadsplan och höjda anläggningsavgifter. Dessa erbjuds rådgivning och till detta behövs ökade resurser för en 10-20%- heltidstjänst. Rådgivningen sker via Miljöteknik Utbyggnad Utbyggnaden tar ekonomiska resurser i anspråk hos Miljöteknik. För att inte löpande verksamhet blir drabbad krävs sannolikt ökad resurstilldelning som måste finansieras. 5.3 Åtgärder Övergripande Behov Åtgärd Ansvarig nämnd/ förvaltning/bolag Öka andelen välfungerande enskilda avlopp. Öka andelen välfungerande enskilda avlopp. Öka kostnadstäckning för anslutning till kommunalt VA. Öka standarden på VAledningsnät Öka kunskap om enskilda vattenförekomsters ekologiska status och känslighet. Öka kunskap om vattenresurser. Ökade resurser tillsyn. för ierad Inom ordinarie budget. Utökad rådgivning för små avloppsanläggningar. Höj anläggningsavgift för anslutning till kommunalt VA Höj brukningsavgifter, Kartläggning av recipienter och områden knutna till dessa. MBN/MBF 1-2 extra heltidstjänster tillsätts jämfört med MBN/MBF Ha beredskap för att strukturera om rådgivningen så att handläggare avlastas om stora volymer av icke-kvalificerad rådgivning tar mycket av deras tid. KF, Miljöteknik Höjning av anläggningsavgift i 2 steg med 35 % i varje. KF, Miljöteknik KS/KLF KS/KLF 38 Ökat underhåll, uppgradera ledningsnät I samband med vattenförsörjningsplan. Löpande Klart 2015 Utförande Tidplan Kostnad/ finansiering 20 år Ca framåt, kr/åa, delvis ca 2034 avgiftsfinans- Inom ordinarie budget. Löpande Se avsnitt Klart 2016 Inom ordinarie budget. Slutför vattenförsörjningsplanen Potentiella vattenresurser har inventerats. Nu ska de prioriteras och ev. skyddas för framtida användning. Omkring kr för ett andra steg med kvalitetsklassning av vattenresurser. Sedan

39 Säkerställa att områden med högt behov och pågående privat utbyggnad ansluts till kommunalt VA. Öka näringsåtervinningen i nybyggda bostadsområden. Ha hög kunskapsnivå gällande rättsläge och utveckling inom hela VAplaneringsområdet. Öka enskildas kunskap om de lösningar som finns på marknaden för enskilda avlopp. Öka kunskap om lokala lösningar inom kommunalt VO. Kunskapsuppbyggnad kring lokala lösningar i kommunal regi. För att möta eventuell skärpt lagstiftning med ökat kommunalt ansvar för perifera områden. Bevaka privat utbyggnad på Funkön och Norrkåsa/Sörkåsa Verka för lokala system för näringsåtervinning i nyuppförda bostadsområden Aktivt deltagande i VAplaneringsguiden. Verka för utbyte med andra kommuner. Utökad service och rådgivning till privatpersoner utanför de områden som omfattas av utbyggnadsplan. Miljöteknik Arbetet utförs av extern konsult i samverkan med berörda parter inom kommunkoncernen. Upphandling behöver sannolikt göras. Studiebesök, aktivt deltagande i VA-planeringsguiden och andra forum. Miljöteknik Kontakt upprätthålls/tas med aktuella organisationer för att kontrollera status på utbyggnaden. MBN/MBF Frågan väcks tidigt i planprocessen med byggherrar/exploatör er KS/KLF Ansvarig tjänsteman utses. KS/KLF Vandrande utställning eller liknande i glesbygd där privatpersoner kan få svar på frågor och möta kommun och entreprenörer på Löpande Senast 2018 Löpande 2014/löp ande Samordnas med tillsynsarbete ytterligare kostnader för tredje och sista steget. Inom ordinarie budget. Inom ordinarie budget. Inom ordinarie budget. Inom ordinarie budget. Möjlighet till extern finansiering via t.ex. LOVAmedel bör undersökas. Extra medel behöver sannolikt till- 39

40 Bristfällig kunskap om kvalitetsproble m för enskilda vattentäkter. Hitta en acceptabel VA-/- toalett-lösning för Steköarna. Öka tillgängligheten för vattenprover. Öka kunskap om befolkningsutveckling i kommundelar. Gör informationen i VAplanen tillgänglig. Minska risken för radonproblematik i enskilda brunnar. Säkerställa att analysresultat från kommunala vattenverk kommer vattentäktsarkiv tillgodo. Ta fram och sprid nedkortad populärversion. MBN/MBF KS/KLF Miljöteknik Öka kunskapen utöka/skärp eventuellt tillsyn på problemområden. Samkör SGU:s modell för saltvattensinträngning med info från vattenförsörjningsplanen. Testa modell för saltvatteninträngning med egna data från brunnar. Slutför utredning. Utforma förslag på lösning i dialog med berörda. Ta kontakt med labb och se till att dessa rapporterar in uppgifter. samma plats och vid samma tillfälle. sättas i form av projektledartjänst under begränsad tid. Beroende av möjlighet att exportera uppgifter om kloridhalt i brunnsprover. I dagsläget endast möjligt. Manuellt. Nytt system på väg. Inom ordinarie budget Inom ordinarie budget. KS/KLF Ta fram detaljerade prognoser Vid behov. nedbrutna på kommundelar. KS/KLF 2014 Inom ordinarie budget (utskrivbar webbversion). För tryckt pro- MBN/MBF Förbättra kunskapsunderlaget. Förbättra befintligt digitalt material, jämför med fysiska kartor. Ta fram nytt material vid behov. Vid behov. till- dukt kommer kostnader. 40

41 5.3.2 Dagvatten Ta fram dagvattenpolicy. Minska sårbarheten för klimatförändringar. Minska mängden ovidkommande vatten i kombinerade system. Behov/Brist Åtgärd Ansvarig nämnd /förvaltning/bolag Öka kunskapen Kartläggning Miljöteknik om föroreningar av föroreningsflöden i dagvatten. och koncentrationer i dagvattnet inom verksamhetsområde. Kartläggning av effekter av plötsliga höga flöden. T.ex. 100-årsregn. Miljöteknik Utförande Tidplan Kostnad/ finansiering Vid behov. Öka kunskap om sårbarhet för höga flöden och översvämningar inom kommunkoncernen. Förtydliga ansvarsfördelning kring dagvatten. Modellsimulering och visualisering på karta. Tydliggöra ansvar för dagvatten inom och utanför verksamhetsområde. Kartläggning av påverkan på Ronnebys dagvattensystem samt kartläggning av dagvattnets påverkan på omgivningen. Kartläggning av klimatpåverkan på Ronnebys dagvattensystem. Inför ekonomiska incitament för fastighetsägar e att minska mängden dagoch dräneringsvatten. KS Lyft frågan i arbetsgruppen. Ta fram ansvarsfördelning. Vid behov Inom ordinarie budget. KS 2017 Budgetförslag måste utarbetas. KS Miljöteknik I samband med framtagande av dagvattenpolicy. Utarbeta en ekonomisk modell som stödjer detta, exempelvis bidrag/- avgiftslättnader för bortkopplande av stuprör/dränering och införande av separat dagvattentaxa Budgetförslag måste utarbetas Inom ordinarie budget. 41

42 5.3.3 Stödfunktioner Behov/Brist Åtgärd Ansvarig nämnd /förvaltning/bolag Öka tillgänglighet till internt material. Öka tillgänglighet till internt material. Nedteckna kunskap som finns i huvudet hos enskilda och gör till- den gänglig. Gör kunskap och information tillgänglig för alla berörda. Digitalisering av material KS/KLF Allt material som använts för att ta fram VAplanen görs tillgängligt för de delaktiga i pro- MBN/MBF Utförande Tidplan Kostnad/ finansiering 2015 Inom ordinarie budget. cessen. Detta sker via "sharepointlösning" som är under utarbetande. Kommer den inte till stånd gör det genom att samtliga berörda får tillgång till aktuell filmapp i datasystem. Kartor och information som bara finns i pappersformat görs tillgängliga i via Tekis eller andra system Inom ordinarie budget. 42

43 6 Konsekvensbeskrivning av VA-planen Nedan beskrivs de övergripande konsekvenserna av att anta VA-planen vilket jämförs med att inte ha en VA-plan. Fokus ligger på de långsiktiga effekterna och exempelvis anläggande av ledningsnät och enskilda avlopp har ej inkluderats då störningarna anses vara temporära och möjliga att återställa. Figur 9. Konsekvenser av VA-plan Figur 10. Konsekvenser av "ingen plan" 43

44 7 Bilaga: VA-områden-Modell för klassning av Behov och möjlighet, Ronneby kommun Behovet av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning skiljer sig åt i olika områden i kommunen. För att komma fram till övergripande riktlinjer och för att kunna prioritera områden för kommunal VA-utbyggnad har en behovsanalys gjorts där behov och möjligheter kartlagts i ett antal områden. Det här är den modell som använts för att poängsätta områden. Nynäshamn, Norrtälje och Växjö kommun har använt modellen innan den reviderades för Ronnebys bruk. Behov av en hållbar VA-lösning A. Befolknings- och bebyggelsetryck B. Naturliga förutsättningar för enskilda lösningar C. Miljöbelastning Möjligheter (ekonomiska) till kommunal anslutning Ekonomi: Täckningsgrad vid utbyggnad (intäkter/kostnader). Följande metod för betygsättning har använts: Behov Max 35 p A. Befolkning och. Området är antingen utpekat som utbyggnadsområde i ÖP eller FÖP eller som LISområde. (2 bebyggelsetryck 10 p p) Miljö- och bygg (Plan) ÖP = Översiktsplan - Området ligger inom 10 km från Ronneby centrum eller inom 2 km från närmsta tätort*. (2 p) FÖP = Fördjupad översiktsplan LIS-område = Landsbygdsutveckling i strandnära lägen *Tätort = By/samhälle/tätort med någon slags samhällsservice såsom skola eller affär, och en mer eller mindre samlad bebyggelse - Området ligger inom 5 km från Ronneby centrum eller i anslutning (max 500 m) till tätort*. (2 p) - I området finns en befintlig detaljplan/områdesbestämmelser eller ligger i direkt anslutning till sådan(a). (2 p) - Området bedöms ha högre bebyggelsetryck än vad som är framgår av ovan angivna kriterier. Det har bedömts av plan- och stadsarkitekt utifrån deras kännedom om förhandsbesked och bygglov. (1 p) - Området har inga eller ringa begränsningar som hindrar ytterligare bebyggelse. Begränsningar kan vara att Försvarsmakten (FM) har intressen i området, strandskydd, olika riksintressen (naturvård, kulturvård, friluftsliv etc.), järnväg, mm. (1 p) B. Naturliga förutsättningar för enskilda lösningar B1 Vattenkvalitet 5 p Klf Förorenade områden, 1,5 p (200 m) Radon, 0,5 p, (Kartskikt, hög- eller lågriskområde) Jordbruk/Djurhållning, 1,5 p (150 m) Nära hav, 1 p (1500 m) Närhet till saltad väg, 0,5 p Förorenat område Om ett eller flera objekt finns närmare än 200 m eller i området får området poäng. Du får 1,5 eller 0. Inga fler poäng för fler objekt eller liknande. Det ger alltså samma poäng för 60 sågverk som för en handelsträdgård. Radon Om området ligger i något av GIS-skikten för radon så får det 0,5 p. Jordbruk/djurhållning Om det finns jordbruk eller djurhållning närmare än 150 m från området får området 1,5 p. Annars 0. Analysen utfördes med Tekis-webbkarta via "vanliga" kartan eller flygfoto från Nära hav Om området ligger närmare än 1500 m från havet får det 1p. 44

45 (100 m) B2 Jordart 5 p Klf Berg 5 Glacial lera 5 Lera-silt 4 Torv 4 Gyttja 4 Torv, kärr 4 Torv, mosse 4 Isälvss. grus 4 Glacial silt 4 Fyllning, (kan variera) 3 Isälvss. grovsilt, block 3 Glacial grovsiltfinsand 3 Svallsediment sand 3 Morän, grusig 2 Isälvss. sand 1 Morän, sandig 1 Postglacial sand 1 B3 Fastigheter 5 p Miljö- och bygg (Miljö) >1/3 Enskilt vatten, 2,5 p Tomter>1/3 <2000 m 2, 1 p Gytter, > 1/3 av tomterna, 1,5 p Saltad väg Om avståndet till saltad väg är under 100 m får området poäng. De saltade vägarna finns utmärkta på pappersutskrift som är tänkta att digitaliseras. De består av vägar i kommunens och trafikverkets regi. Undersökningen har skett med hjälp av SGU:s jordartskarta i digital form. Vissa delar av kommunen är karterade i 1:50 000, resten i 1: Det gör att noggrannheten varierar. I en mer detaljerad undersökning bör mer noggranna undersökningar av jordartsförhållanden göras. Gärna på plats. Om området har flera jordarter sätts poäng efter den "sämsta" (minst lämplig vid anläggande av infiltrationsanläggning) d.v.s. den som ger högst poäng. Detta förutsatt att den utgör minst 20 % av ytan. Om flera "sämre" jordarter (än den dominerande) tillsammans utgör över 20 % av ytan så sätts poängen efter ett snitt av dessa. Morän har getts 2 p där uppgift om den är grusig eller sandig saknas (i jordartskarta skala1: ). I poängceller på områdeskort har jordarterna i resp. område angetts som en innehållsförteckning. D.v.s. den med högst procent först sedan nästa osv. Fastigheternas utseende och vattenförsörjning påverkar behovet att lösa VA-frågan med kommunalt VA. Områden där över 1/3 av fastigheterna har enskild vattenförsörjning. Ingen skillnad har gjorts på alla har en egen brunn eller om flera fastigheter delar på en gemensam vattentäkt. (2,5 p) Områden där över 1/3 av fastigheterna har små tomter under 2000 m 2. (1 p) B4 Riskområde höjda havsnivåer 5 p Miljö- och bygg (Plan) Höjd över havet (m) 0-1 m, 5 p 1-2 m, 3 p 2-3 m, 1 p C. Miljöbelastning 5 p Klf Skyddsnivå hög 1 p (Kust+strandskydd) Vattenskyddsområde, 1p (inom vattenskyddsområde, inre eller yttre ) Naturskydd, 0,5 p Områden där över 1/3 av husen/tomterna ligger i gytter och begränsar möjligheten att hålla goda avstånd mellan brunnar och avlopp. (1,5 p) Hänsyn har tagits till "effektiv yta", t.ex. att en del av strandtomter går bort I bedömning av "gytter" har obebyggda tomter räknats som bebyggda. Om fler än 10 hus eller 25 % av antalet hus i ett område ligger under de områden som är karterade i GIS-skikt får de poäng enligt följande: 0-1 m över havet, 5 p. 1-2 m över havet, 3 p. 2-3 m över havet, 1 p. Hög skyddsnivå Alla områden som ligger söder om linjen får hög skyddsnivå vid kusten får poäng. Utöver dessa får områden norr om linjen poäng om de omfattas av strandskydd. Vi har utgått från de GIS-skikt som finns att tillgå. Skikten omfattar dock inte alla områden med strandskydd. Vid tveksamheter har Anders Börjesson gjort en bedömning av om hög skyddsnivå gäller. Om hög skyddsnivå gäller för delar av området får det poäng. I de fall hög skyddsnivå förekommer men poäng ej delats ut är det mycket ringa delar av området som innefattas. (1 p) Vattenskyddsområde Om området ligger innanför yttre skyddsområde för vattentäkt får det poäng. (1 p) Känsliga förekomster, 0,5 p (Busseviken, Bredasund) Natura 2000 Om delar av eller hela området ingår i natura 2000-område så får området (en halv) 45

46 Miljö- och bygg (Miljö) Status enskilda Avlopp, max 2 p 0-4 dåliga avlopp, 0 p 5-8 dåliga avlopp, 1 p >8 dåliga avlopp, 2 p poäng. (0,5 p) Särskilt Känsliga vattenförekomster Ur näringssynpunkt kan man säga att det mesta av näringsämnena i Ronneby går ut i havet. En retention på max 10 % är ett rimligt antagande för kommunen. En metod där den sämsta förekomsten sätter ribban gör alltså att havet med sin måttliga status sätter måttlig för alla områden. Det kan alltså bara bli sämre. Någon vattenförekomst med sämre status (ur övergödningssynpunkt) finns inte i VISS. Vid samtal med Länsstyrelsen pekade de ut två förekomster som kan betraktas som extra känsliga. Ett område ligger i samma delavrinningsområde som en extra känslig förekomst och har belönats med poäng. (0,5 p) Möjlighet Ekonomi täckningsgrad (intäkter anläggningsavgifter/ kostnader) Miljöteknik via Enskilda avlopp BDT och svartvattensavlopp har inte bedömt för sig utan efter principen "avlopp som avlopp". Avloppen bedömdes först utifrån arkivuppgifter. Detta gjordes av Anders Börjesson. Ålder+noteringar utgjorde grund. Avloppen indelades därefter i röda ("dåliga"), gula ("tveksamma") och gröna ("ok"). Att bara basera bedömningen på ålder är inte helt korrekt. Nya avlopp kan vara dåliga medan äldre avlopp kan vara bra. Baserat på erfarenhet så gjordes därefter en korrigering enligt följande. 80 % av de röda, 50 % av de gula och 20 % av de gröna bedömdes vara dåliga. Därefter beräknades antal dåliga avlopp per område. Det totala antalet dåliga avlopp räknades ut. Därefter beräknades median (9) och 25-percentil (5). D.v.s. hälften av områdena har 9 dåliga avlopp och en fjärdedel har högst 5 dåliga avlopp. De områden som har fler än 8 dåliga avlopp fick 2 poäng och de som har färre än 5 fick 0 poäng. De som låg däremellan (5-8 dåliga avlopp) fick 1 poäng. Poäng fördelades därefter enligt följande: 0-4 dåliga avlopp 0 p. 5-8 dåliga avlopp 1 p. > 8 dåliga avlopp 2 p. En översiktlig beräkning av kostnader och intäkter (enligt VA-taxa 2013) har gjorts för respektive område. Varje område för då en kostnadstäckning då man delar intäkter med kostnader. Områdena har valts ut genom en kombination av expertbedömningar och fasta kriterier. De första 48 områdena har ritats ut efter vad som efter en expertbedömning bedöms vara ett större sammanhang. Efter det skedde en komplettering där husgrupper på fler än 10 hus som är max 100 m från varandra identifierades genom okulär besiktning, d.v.s. titta på en karta. Först identifierades potentiella husgrupper på en översiktlig karta därefter undersöktes om dessa uppföljde kriterierna genom studier av mer detaljerade kartor. Varje område har betygsatts poäng i olika kategorier. Ju högre poäng desto större behov att gå in och lösa VA-frågan med kommunalt VA. Naturliga förutsättningar för enskilda lösningar (max 20 p) har stor genomslagskraft då 20 av 35 totala poäng fördelas där. Det har gjorts för att fokus bör ligga på faktorer som är någorlunda konstanta. D.v.s. möjligheten att på lång sikt lösa VA-frågan enskilt ska styra, inte hur avloppen ser ut för stunden. Överlag har ambitionen varit att utföra bedömningen med transparenta kriterier och utan subjektiva bedömningar. Målet har varit att resultatet i respektive kategori ska bli det samma om undersökningen görs om av någon annan med tillgång till samma dataunderlag. I huvudsak har den sämsta faktorn varit poängsättande när det funnits flera val. T.ex. har ett område med hälften berg och hälften morän fått poäng efter berg. Detta eftersom anläggande av avlopp i 46

47 områden med mycket berg är kostsamt och svårt att återställa jämför med motsvarande ingrepp i morän. Bedömningen av områdena är en ögonblicksbild och den kan ändras mer eller mindre drastiskt på kort tid. Exempelvis så har bland annat s.k. LIS-områden använts som ett underlag för att ange bebyggelsetrycket i ett område. LIS-områdena var vid poängbedömningen inte fastställda. Därför har remiss/samrådsförslaget använts som underlag. Översikten blir därför en ögonblicksbild, en god gissning som ger de grova dragen. Metoden är främst till för att se de olika områdenas förhållanden till varandra och för att se mönster på en aggregerad nivå. Inte för att detaljstudera varje område var för sig. För att ge svar på hur VA-frågan i detalj ska lösas i ett specifikt område krävs mer detaljerade studier för det specifika området i kombination med de övergripande ställningstaganden som gjorts i VA-policy och liknande dokument. 47

48 8 Bilaga: VA-områden, punktdiagram, behov, möjlighet VA-områden, anläggningsavgift 2013 Gärestad Gyön-Garnanäs Spjälkönäs 20,0 Bäckasjögärde Järnavik Skönevik Edestad Röaby Skönevik västra Jordö Yxnarum Väbynäs Norra Skörje Tromtesunda B Svalemåla stugby Leråkra Mörtjuk e Esketorp h 15,0 o Hakarp Liatorp Kälken v Kullåkra, Arvidstorp Björstorp Dragsnäs udde p Tubbarp Johannishus Dragsnäs o Biskopsmåla Möljeryd Öljehult ä Norra Stora Silpinge n Tararp g Väby Fällö Spjälkö Steköarna Vieryd Kuggeboda Bökevik Lilla Kulleryd Träskobacken Vieryd södra Klimpvägen Listerby Värmanshult 10,0 Hjortseryd Vång Hjälmsa Kvarnamåla Sänksjögärde Kostnadstäckning, % 5,0 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 Figur 11. Punktdiagram behov, möjlighet VA-taxa 2013 Med en anläggningsavgift på cirka kr exkl. moms och dagvatten ökar kostnadstäckningsgraden. I Figur 12 förskjuts då samtliga områden förskjuts till höger jämfört med Figur 11. Områdena behåller sin relativa position gentemot varandra, men kostnadstäckningen ökar. 48

49 VA-områden, höjd anläggningsavgift Gärestad Gyön-Garnanäs Spjälkönäs 20,0 B e h o v, p o ä n g 15,0 Järnavik Röaby Skönevik västra Bäckasjögärde Tromtesunda Skörje Leråkra Esketorp Mörtjuk Svalemåla stugby Biskopsmåla Edestad Väby Jordö Yxnarum Väbynäs Norra Hakarp Liatorp Björstorp Kälken Kullåkra Dragsnäs Arvidstorp Dragsnäs udde Tubbarp Johannishus Öljehult Norra Tararp Möljeryd Skönevik Stora Silpinge Fällö Spjälkö Steköarna Vieryd Kuggeboda Bökevik Lilla Kulleryd Träskobacken Vieryd södra Klimpvägen Listerby Värmanshult 10,0 Hjortseryd Vång Hjälmsa Kvarnamåla Sänksjögärde Kostnadstäckning, % 5,0 0,00 20,00 40,00 60,00 80,00 100,00 120,00 140,00 160,00 180,00 Figur 12. Punktdiagram behov, möjlighet höjd anläggningsavgift 9 Bilaga: Exempel på områdeskort, fram- och baksida Samtliga områden som undersökts i VA-planen har sammanfattats i form av områdeskort. Områdeskorten är tänkta som stöd för tjänstemän eller politiker som snabbt behöver skaffa sig en överblick. Här följer ett exempel på hur områdeskorten i form av Gyön-Garnanäs. 49

50 Gyön-Garnanäs Bebyggelsen har en blandad karaktär med både fritidshus på arrendetomter och permanenthus på stora bostadsfastigheter. I den östra delen av området finns två detaljplaner som är upprättade 1964 resp De båda detaljplanera medger användningen bostäder med en mindre byggrätt. I den äldsta planen medges ingen bebyggelse vars användande påkallar anordning av vattenklosset. Landskapet i området är kuperat och en stor del av bebyggelsen ligger nära strandkanten. Området ligger delvis inom strandskyddsområde. Framtida försörjning: Ingår i utbyggnadsplan, ansluts inom 10 år. Antal fastigheter 98 st. Avstånd (m) till kommunalt verksamhetsområde 2600 Hus 120 st. Antal WC-avlopp/underkända Antal BDT-avlopp 81 50

51 1. Gyön-Garnanäs Kommunalt VA, Behov och Möjlighet Behov A. Befolkning och bebyggelsetryck, 10 p FÖP/LIS, 2p Ronneby <10 km/tätort < 2 km, 2p Ronneby < 5 km/tätort i anslutning, 2p Dp/områdesbestämmelser, 2p Högt bebyggelsetryck, 1 p Inga begränsningar, 1p Ja, delvis. Ja. Riksintresse nat. och friluftsliv, Strandskydd+ FM. B. Naturliga förutsättningar för enskilda lösningar, 20 p B1. Vattenkvalitet, 5 p 2,5 - Förorenat område <200 m, 1,5 p - Radon, Riskområde enl. karta, 0,5p Jorbruk/djurhållning <150 m, 1,5 p Nordväst och öst. Hav <1500 m, 1p Precis vid kusten. Saltad väg <100 m, 0,5 p - B2. Jordart, 5 p 5 Berg, morän, torv, lera-silt. B3. Fastigheternas storlek och topografi, 5 p Enskilt vatten >1/3 av fast., 2,5 p Gytter >1/3 av fast., 1,5 p Storlek 1/3 <2000 m 2, 1 p B4. Riskområde höjda havsnivåer, 5p C. Miljöbelastning, 5p Hög skyddsnivå, kust+strandskydd, 1p Vattenskyddsområde, inre/yttre, 1p Inom Natura 2000, 0,5 p Känsl. Vattenförekomst, Bussviken + Bredasund Status enskilda avlopp, minst 9 dåliga, 2 p; 5-8, 1 p; 0-4, 0 p 5 Ja. Mitten i norr. Ja m över havet. 3 Ja >9 Möjlighet Ekonomi Anläggningskostnad, miljoner kr 9,3 Överföringsledning, m 5100 Områdesledningar, m 4900 Anslutna, vatten eller avlopp - 51

52 10 Bilaga: Tillståndslinje för BDT-avlopp I kustområdet söder om den röda markeringen på nedanstående karta krävs tillstånd från Miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta bad- disk- tvättavlopp (BDT-avlopp). I övriga delar av kommunen är BDT-avlopp anmälningspliktiga. Vid tveksamhet om en viss fastighet ligger söder eller norr om markeringen kan Miljö- och byggnadsförvaltningen lämna besked. För att inrätta avloppsanläggning med anslutet WC krävs alltid tillstånd. På Miljö- och byggnadsförvaltningens hemsida 14 finns blanketter och ytterligare information angående ansökan/anmälan för inrättande av enskilt avlopp. Figur 13. Tillståndsgräns BDT-avlopp

53 11 Bilaga: Riktlinjer för bedömning av normal eller hög skyddsnivå för små avloppsanordningar 11.1 Innebörden av normal och hög skyddsnivå Genom Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten introducerades begreppen normal och hög skyddsnivå, med följande funktionskrav: Vid normal skyddsnivå miljöskydd: - Minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7). - Minst 70 % reduktion av fosfor (P-tot). - Möjlighet till återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. - Åtgärder som minimerar risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Förhöjda reningskrav vid hög skyddsnivå miljöskydd: - Minst 90 % reduktion av fosfor (P-tot). - Minst 50 % reduktion av kväve (N-tot). Vid normal skyddsnivå hälsoskydd: Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t ex lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Tillkommande krav vid hög skyddsnivå hälsoskydd: Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten. Anmärkning Angivna reningskrav gäller fastighetens hela avloppssystem sammantaget. Det innebär till exempel att en anläggning för BDT-avlopp inte behöver klara 70 % fosforrening om toalettavlopp tas om hand utan utsläpp Ytterligare krav Ronneby kommun Ytterligare krav vid hög skyddsnivå miljöskydd och/eller hälsoskydd Enligt praxis i Ronneby kommun medges inga nytillkommande utsläpp från WC-avlopp till mark eller vatten där hög skyddsnivå är tillämplig för miljöskydd och/eller hälsoskydd. I sådana fall godtas endast torr toalettlösning eller extremt snålspolande WC 15 kopplat till sluten tank. Motsvarande krav återfinns i Havs- och Vattenmyndighetens förslag till föreskrifter gällande små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (Havs och Vattenmyndighetens rapportering ). 15 Extremt snålspolande WC avser mindre än en liter vatten per spolning. Detta kan uppnås med vakuumsystem eller annan teknik med motsvarande effektivitet. 53

54 11.3 Lättnad i krav Ronneby kommun De allmänna rådens krav på kväverening vid hög skyddsnivå tillämpas i vanligen inte i Ronneby kommun, eftersom små avlopp sammantaget står för en liten del av de totala kväveutsläppen. Samma lättnad i kraven gäller i ett flertal andra kommuner Vikten av allmänna råd, kommunala riktlinjer och praxis De allmänna råden om små avloppsanordningar och kommunala riktlinjer eller praxis ger vägledning för dem som ska inrätta avloppsanläggningar och är en hjälp för myndigheten vid handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden, men de är inte i sig bindande. En bedömning i det enskilda fallet ska alltid göras. När begrepp från de allmänna råden eller kommunala riktlinjer återges i tillståndsvillkor eller förelägganden blir de däremot juridiskt bindande och måste följas Riktlinjer för bedömning av skyddsnivå Ronneby kommun Som riktlinje i Ronneby kommun tillämpas hög skyddsnivå i följande fall: - I det kustnära området där tillståndsplikt gäller för BDT-avlopp - Inom 100 meter från sjö eller vattendrag - Inom skyddsområde för dricksvattentäkt - Inom vattenförekomst som är utpekad för framtida dricksvattenförsörjning - I område som har eller riskerar att få hög sammanlagd avloppsbelastning - Inom eller nära naturreservat, Natura 2000-område eller liknande skyddsvärt område I övriga fall är riktlinjen att normal skyddsnivå tillämpas. Tillämplig skyddsnivå bedöms av Miljö- och byggnadsförvaltningen i samband med specifikt tillstånds- eller tillsynsärende. Efter bedömning av relevanta förhållanden i det enskilda fallet kan det förekomma att normal skyddsnivå tillämpas på en plats där riktlinjerna anger hög skyddsnivå. Omvänt kan det förekomma att hög skyddsnivå bedöms tillämplig på en plats som enligt riktlinjerna har normal skyddsnivå. Vid bedömningen ska även försiktighetsprincipen i miljöbalkens 2 kap. beaktas. 54

55 12 Bilaga: broschyrer med info om enskilda avlopp På miljö- och byggnadsförvaltningens hemsida finns information för dig som har enskilt vatten och/eller avlopp. Man når detta via länkar på Ronneby kommuns hemsida. Ronneby kommun är medlem i avloppsguiden, som är en samarbetsorganisation och kunskapsbank för kommuner och företag i deras arbete med enskilda avlopp. På avloppsguidens webbsida ( finns utförlig information om enskilda avlopp och länkar till branschorganisationer, företag m.m. Broschyren nedan är ett exempel på material som kan laddas ned från deras omfattande hemsida. 55

56 13 Bilaga: Miljömål som rör VA-plan Informationen om miljömålen är hämtad från rapporten Miljömål i Blekinge utgiven av Länsstyrelsen i Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2013) Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Preciseringar Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning preciseras så att med målet avses att: den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige, sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, och havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Etappmål Målet berörs av Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning, som behandlas av Miljömålsberedningen och förväntas redovisas i juni Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djuri sjöar och vattendrag. Preciseringar Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet preciseras så att med målet avses att: grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning, grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status, utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav, grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status, grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer, och 56

57 naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Preciseringar Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö preciseras så att med målet avses att: Etappmål den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden, användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört, spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga, förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön, kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, och information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. Särskilt farliga ämnen Etappmålet om särskilt farliga ämnen innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt om sådana ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att: hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015, särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användningsområden senast 2018, särskilt farliga ämnen i produktionsprocesser används endast under strikt reglerade omständigheter senast 2018, och uttrycket särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk även inkluderar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper Etappmålet om kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper innebär att beslut som fattas inom Europeiska unionen och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedömning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att: relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015, 57

58 förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015, regelverken beaktar att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier senast 2015, och informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast Information om farliga ämnen i varor Etappmålet om information om farliga ämnen i varor innebär att: regelverk eller överenskommelser inom Europeiska unionen eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast 2020, reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas, och information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö preciseras så att med målet avses att: en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade, städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor, infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet, kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar, det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet, det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas, 58

59 den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur, människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker, användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används, och avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Etappmål Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast Ökad resurshushållning i byggsektorn Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast Målet berörs även av Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning, som behandlas av Miljömålsberedningen och förväntas redovisas i juni Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Preciseringar Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag preciseras så att med målet avses att: sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna, ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet, sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna, sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur, naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer, hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag, 59

60 främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden, genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade, sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad 13.6 Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Preciseringar Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård preciseras så att med målet avses att: kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341), kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna, grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur, naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd, hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten, främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mångfalden och kulturarvet, genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade, havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet, och havs-, kust och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 60

61 14 Bilaga: Åtgärdssimulering för enskilda avlopp med resursberäkning Förutsättningar: Nu 4600 fastigheter med enskilt avlopp varav hälften undermåliga Förväntad utbyggnad av kommunalt avlopp inom 10 år berör ca 300 fastigheter Återstår 4300 fastigheter med enskilt avlopp varav hälften undermåliga Om avloppsanläggningar har 25 års livslängd behövs förnyelsetakt 4 % per år förutom behovet att åtgärda redan dåliga avlopp Resursbehov: För närvarande handläggs ca 60 ärenden per år Med hänsyn till åldrande anläggningar behövs löpande åtgärdstakt 86 per år Därutöver för åtgärd av 2150 dåliga avlopp: inom 25 år 86 per år (totalt 172) inom 19 år 114 per år (totalt 200) inom 10 år 214 per år (totalt 300) 1,0 tjänst bedöms klara ärenden per år Nuvarande resurs är 0,5 0,8 helårstjänst För att få fastighetsägare att vidta åtgärder med dåliga avlopp behövs ett aktivt tillsynsarbete med information, rådgivning och vid behov förelägganden (förbud). Arbetet bör kunna finansieras med timavgift. Tillsynsarbetet bör bedrivas systematiskt och områdesvis, med inriktning i första hand på de sämsta avloppen. Det gäller i första hand dåliga WC-avlopp i anslutning till särskilt känsliga eller hårt belastade områden. För aktivt tillsynsarbete och ärendehantering uppskattas inledningsvis behov av 1,5 tjänster, inom något år ökande till minst 2,0. 61

62 15 Bilaga: Åtgärder för att nå miljömål Länsstyrelsen i Blekinge län har upprättat, Ett hållbart Blekinge" ett regionalt åtgärdsprogram som ska styra mot miljömålen för länet. Följande åtgärder som är hämtade ur programmet rör VA-planen (Länsstyrelsen i Blekinge län, 2013). Nr Åtgärd Aktör Status i Ronneby 2013 FV 2 Inrätta vattenskyddsområden och översyn av befintliga vattenskydds-områden. Vattenskyddsområden inrättas för alla kommunala dricksvattentäkter och vid behov revideras skyddsföreskrifter och avgränsningar för befintliga vattenskyddsområden. Inom vattenskyddsområdet gäller föreskrifter till skydd för vattnet så att det kan användas för vattentäkt under ett flergenerationsperspektiv. Det kan gälla restriktioner vad gäller schaktningsarbeten, bergvärme, spridning av gödsel och bekämpningsmedel m.m. Kommuner Länsstyrelsen Föreskrifterna för vattenskyddsområdet i Leråkra ses över av Miljöteknik. FV 3 Ta fram en regional riskanalys för skydd av värdefulla inlandsvatten och större vattentäkter vid olyckor. Upprätta en regional riskanalys för att förebygga negativ miljöpåverkan vid olyckor. FV 4 Kartlägga och åtgärda vattenkvalitet i enskilda brunnar och vattentäkter som försörjer färre än 50 personer eller tillhandahåller mindre än 10 m3 per dygn. Åtgärden innebär att kommunerna ska verka för att brunnsägare tar vattenprover vart tredje år och att dessa registreras i nationell databas hos SGU. Kartläggning genomförs av kommuner/länsstyrelsen och bör omfatta vanliga problemparametrar i Blekinge. Vid otjänlig vattenkvalitet är brunnsägaren normalt ansvarig för eventuella åtgärder. Länsstyrelsen Kommuner Räddningstjänst Kommuner Miljöförbundet Blekinge Väst Brunnsägare Länsstyrelsen En kommunal risk- och sårbarhetsanalys är under utarbetande av Kommunledningsförvaltningen. I arbetet under FV 10 med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan så kartläggs vattenresurser. Brunnsvattenprover lämnas idag in på frivillig väg av brunnsägare, de flesta accepterar att resultatet förmedlas vidare till den nationella databasen. Totalt rör det sig om prover per år. På vår hemsida skriver vi att Socialstyrelsen rekommenderar provtagning vart tredje år. FV 5 Inrapportering av analysresultat från kontrollen av råvattenkvalitet i dricksvattentäkter till vattentäktsarkivet. Huvudmännen för dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) behöver rapportera in analysresultaten från kontrollen av råvattenkvalitet till vattentäktsarkivet. Analysresultaten behöver finnas samlade och tillgängliga för att kunna användas för bevakning av långsiktiga och storskaliga förändringar av råvattenkvaliteten. Huvudmän för dricksvattentäkter Länsstyrelsen Arbete pågår för att säkerställa att provresultat per automatik förs in i arkiv. 62

63 FV 6 Planeringsunderlag över potentiella riskområden för saltvatteninträngning i grundvatten tas fram. Utvecklingen av ökande permanentboende och exploatering i kustnära områden har skett successivt. Planeringsunderlaget ska ge kommunerna kunskap inför prövning av bygglov/ förhandsbesked och eventuella behov av föreskrifter om anmälnings- och tillståndsplikt för enskilda grundvattentäkter och liknande åtgärder. Kommuner Länsstyrelsen Region Blekinge SGU Ronneby har samarbetat med SGU som i ett pilotprojekt har försökt göra en kartläggning av risk för saltinträngning. Mer brunnsprover än de från Ronneby behövdes för att testa modellen och SGU håller på att testa modellen på hela Sverige och kalibrera den med data från brunnsprover. FV 7 Föreskrifter om tillståndsplikt eller anmälningsplikt för enskilda vattentäkter i områden där det råder eller riskerar uppstå brist på tillgång till grundvatten av god kvalitet. Kommunerna bevakar vatten- och avloppsförutsättningar vid bygglovsansökningar. Kommuner kan föreskriva om tillståndsplikt eller anmälningsplikt för anläggning av nya brunnar i områden där det råder eller riskerar uppstå brist på tillgång till grundvatten av god kvalitet. Kommuner Miljöförbundet Väst Blekinge Oftast är det ej volymbrist som är problemet. Problematiken är snarast den i FV6 dvs. kvalitetsartad. Problem med kvalitén på dricksvatten tas upp i VA-planen då potentiella riskfaktorer ingår då olika områdens behov av kommunalt VA undersöks. FV 8 Tillgängliggöra sammanställningar av anläggningar för berg- och grundvattenvärme. Energiutvinning ur berg, jord och grundvatten har blivit alltmer omfattande och därmed ökar risken för påverkan på grundvatten. En sammanställning av anläggningarna ger en överblick av omfattningen. Kommuner Miljöförbundet Väst Blekinge Data om borrhåll och ledningar för berg- och jordvärme finns i ärendehanteringssystemet ECOS och kan sammanställas vid behov. FV 9 Regional vattenförsörjningsplan utarbetas. Länsstyrelsen behöver i samverkan med bl.a. kommunerna utarbeta en regional plan för den långsiktiga vattenförsörjningen. Länsstyrelsen Kommuner Kommunen deltar i arbetet med att göra en regional vattenförsörjningsplan. FV 10 Lokala vattenförsörjningsplaner utarbetas. Kommunerna behöver utarbeta lokala vattenförsörjningsplaner som ger en fördjupad beskrivning av respektive kommuns vattenresurser och vattenbehov idag och i framtiden. Huvudsyftet med en lokal vattenförsörjningsplan är att identifiera viktiga vattenresurser och bristområden inom kommunen. Lokala vattenförsörjningsplaner bör bl.a. utgöra underlag för kommunala översiktsplaner och VA-planer. Kommuner Länsstyrelsen Kommunen inventerar under 2013 vattenresurser som underlag för en framtida vattenförsörjningsplan. FV 11 Vatten- och avloppsplaner tas fram. Kommuner Länsstyrelsen Detta dokument är en VAplan, den har tagits fram med 63

64 Kommunerna behöver i samverkan med Länsstyrelsen utveckla vatten- och avloppsplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. hjälp av LOVA-medel som beviljats av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har deltagit i seminarium för förtroendevalda. FV 12 Minskning av obehandlat avloppsvatten från avloppsanläggningar (bräddning). Åtgärden kan genomföras genom ett förbättrat ledningsnät eller minimering av bräddningar. Arbetet ska vara en löpande del i Länsstyrelsens och kommunernas tillsyn och prövning. Verksamhetsutövare är ansvarig och Länsstyrelsen och kommunen är tillsynsmyndighet. Kommuner Länsstyrelsen Arbete pågår löpande enligt saneringsplan. FV 12 Minskning av ovidkommande vatten och tillskottsvatten till avloppsreningsverk. Kommuner Länsstyrelsen Arbete pågår löpande enligt saneringsplan. Ovidkommande vatten är inträngande vatten och tillskottsvatten är dagvatten. Verksamhetsutövare är ansvarig och Länsstyrelsen och kommunen är tillsynsmyndighet. 64

65 16 Bilaga: Riktlinjer för styrning av privat anslutning till kommunalt VA För privat utbyggnad bör följande steg utföras. 1. Undersök intresset inom området. 2. Diskutera förutsättningarna med Miljöteknik. 3. Ta kontakt med VA-konsult. 4. Lämna in begäran hos lantmäteriet om att bilda en samfällighet för vatten/avlopp. 5. Lämna in handlingar/ritningar till Miljöteknik för granskning. Miljöteknik upprättar avtal, och anvisar inkopplingspunkt/inkopplingspunkter. 6. Anmälan enligt PBL till Miljö och byggnadsnämnden skall göras av samfällighet/enskild/förening om inkoppling av avlopp till den allmänna VA-anläggningen. Om åtgärden faller inom strandskyddat område skall ansökan om dispens göras till Miljö och byggnadsnämnden. 7. Entreprenadupphandling. 8. Protokollförda besiktningar och provtagningar skall utföras i samråd med Miljöteknik. 9. Relationshandlingar skall lämnas in till Miljöteknik. Inmätningar skall redovisas i enligt avtal. I Avtalet regleras Tider, Tekniskt utförande, kontrollplan, Entreprenadupphandling (skallkrav) m.m. I Ronnebys VA-plan är undersökta områden indelade i grupper. Vilka områden som är undersökta och vilken grupp de tillhör framgår av VA-planen som finns tillgänglig via Ronneby kommuns webbsida. För de olika grupperna gäller följande: Grupp 1 och Grupp 2 För de områden som ligger inom utbyggnadsgrupp 1 och 2 (år 0-20) i utbyggnadsplanen gäller att samtliga fastigheter inom området skall ha servis framdragen till fastighetsgräns. Tidigast 2 år efter slutbesiktning (garantitidens utgång) skall området införlivas i verksamhetsområde för allmän VAanläggning. De fastigheter som inte är registrerade i samfälligheten, vid datum för bildande av verksamhetsområde kommer att anvisas anslutningspunkt och debiteras av kommunfullmäktige beslutad anläggningsavgift. Grupp 3 och 4 samt övriga områden För områden i grupp 3 och 4, finns ingen utbyggnadsplan under överskådlig tid. Privat utbyggnad inom dessa, och övriga områden som ej ingår i VA-översikten, kommer att drivas och förvaltas i privat regi, då inget verksamhetsområde kommer att bildas. 65

66 17 Bilaga: Utsläpp av fosfor och kväve konsekvenser av utbyggnad Beräkning av utsläppsminskning fosfor och kväve Grupp 1 Beräkningen avser den grupp av åtta områden (Järnavik, Bökevik, Kullåkra, Träskobacken, Lilla kulleryd, Gyön-Garnanäs, Gärestad, Spjälkönäs) för vilka kommunfullmäktige har beslutat om utbyggnad av kommunalt VA inom 10 år. Observera att även området Väbynäs norra ingår i utbyggnadsplanens Grupp 1. Utsläppen från den är inte medräknade under Grupp 1 i denna bilaga eftersom området vid tidpunkten för beräkningen inte ingick i Grupp 1. Grunduppgifter Antalet befintliga fastigheter med eget avlopp är 339, varav 201 har bedömts vara dåliga. Enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) innehåller orenat avloppsvatten följande mängder fosfor och kväve, angivet som gram per person och dygn: BDT-avlopp (bad, disk, tvätt) fosfor 0,15-0,6 kväve 1,4 WC-avlopp (urin, fekalier, papper) fosfor 1,5 kväve 12,5 Fosforinnehållet i BDT-vatten varierar beroende på om fosfatfria tvättmedel används eller ej. Eftersom numera endast fosfatfria tvättmedel får saluföras har värdet 0,2 använts vid de aktuella beräkningarna. Antaganden Genomsnittligt antal boende per fastighet 2,5 Andel fastigheter med permanentboende 50 % Andel fastigheter med fritidsboende 50 % Andel fastigheter med utsläpp från WC- och BDT-avlopp 50 % Andel fastigheter med utsläpp enbart från BDT-avlopp, 50 % En fastighet med fritidsboende motsvarar 0,2 fastighet med permanentboende Ett dåligt avlopp har 40 % rening av fosfor, 20 % rening av kväve Ett bra avlopp har 80 % rening av fosfor, 40 % rening av kväve Resultat Med ovan angivna förutsättningar minskas det lokala utsläppet av fosfor inom de aktuella områdena med 76,6 kg/år och kväve 1 014,3 kg/år. Minskningen av utsläppet till Östersjön blir beroende av vilken reningsgrad man har i de reningsverk dit avloppsvattnet ska ledas. Reningen av fosfor uppges vara 95 % vid reningsverket i Ronneby (Rustorp) och 90 % i Bräkne-Hoby medan reningen av kväve anges till 70 % i Ronneby och 30 % i Bräkne-Hoby. Av de totalt 339 fastigheterna kommer 32 % att anslutas till Ronneby, 68 % till Bräkne-Hoby. Detta ger en sammanlagd minskning av utsläppen till Östersjön med 70,1 kg/år fosfor och 434 kg/år kväve. Anslutningen till kommunalt avlopp som ersätter lokala avloppslösningar resulterar också i hälsomässiga fördelar, som inte kan kvantifieras, och minskad miljöbelastning av transporter för tömning av slamavskiljare och slutna tankar. Beräkning av utsläppsminskning fosfor och kväve Grupp 2 66

67 Beräkningen avser grupp 2, som förmodas bli anslutna till kommunalt avlopp inom år. Grunduppgifter Antalet befintliga fastigheter med eget avlopp är 327, varav 180 har bedömts vara dåliga. Enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) innehåller orenat avloppsvatten följande mängder fosfor och kväve, angivet som gram per person och dygn: BDT-avlopp (bad, disk, tvätt) fosfor 0,15-0,6 kväve 1,4 WC-avlopp (urin, fekalier, papper) fosfor 1,5 kväve 12,5 Fosforinnehållet i BDT-vatten varierar beroende på om fosfatfria tvättmedel används eller ej. Eftersom numera endast fosfatfria tvättmedel får saluföras har värdet 0,2 använts vid de aktuella beräkningarna. Antaganden Genomsnittligt antal boende per fastighet 2,5 Andel fastigheter med permanentboende 50 % Andel fastigheter med fritidsboende 50 % Andel fastigheter med utsläpp från WC- och BDT-avlopp 50 % Andel fastigheter med utsläpp enbart från BDT-avlopp, 50 % En fastighet med fritidsboende motsvarar 0,2 fastighet med permanentboende Ett dåligt avlopp har 40 % rening av fosfor, 20 % rening av kväve Ett bra avlopp har 80 % rening av fosfor, 40 % rening av kväve Resultat Med ovan angivna förutsättningar minskas det lokala utsläppet av fosfor inom de aktuella områdena med 71,4 kg/år och kväve 971,7 kg/år. Minskningen av utsläppet till Östersjön blir beroende av vilken reningsgrad man har i de reningsverk dit avloppsvattnet ska ledas. Reningen av fosfor uppges vara 95 % vid reningsverket i Ronneby (Rustorp) och 90 % i Bräkne-Hoby medan reningen av kväve anges till 70 % i Ronneby och 30 % i Bräkne-Hoby. Av de totalt 327 fastigheterna kommer 87 % att anslutas till Ronneby, 13 % till Bräkne-Hoby. Detta ger en sammanlagd minskning av utsläppen till Östersjön med 67,2 kg/år fosfor och 509,4 kg/år kväve. Anslutningen till kommunalt avlopp som ersätter lokala avloppslösningar resulterar också i hälsomässiga fördelar, som inte kan kvantifieras, och minskad miljöbelastning av transporter för tömning av slamavskiljare och slutna tankar. 67

68 18 Bilaga: Riktlinjer för dagvatten Inom befintligt verksamhetsområde för dagvatten bör den hydrauliska problematiken med framtida klimatförändringar, förväntade ökade regnintensiteter, lösas med punkterade befintliga system, d.v.s. fördröjningsmagasin på strategiska punkter. Åtgärder bör även göras för att hitta ytliga vattenvägar till ej översvämningskänsliga områden. Vid nya exploateringsområden ska planarbetet utföras så att dagvattenfrågan bereds detaljerat. Följande prioriteringar avseende möjliga dagvattenlösningar bör eftersträvas: I första hand bör dagvattnet hanteras inom kvartersmark. I andra hand, beroende av områdets karaktär, bör dagvattnet styras via ledningar eller diken till lokalt omhändertagande inom eller i nära anslutning till planområdet. I tredje hand bör dagvattnet hanteras via ledningar till anslutande befintligt verksamhetsområde. Detta bör dock genomföras endast under förutsättning att fördröjning av vattnet, exempelvis via magasin, kan ske före påkoppling. Huvudmannen skall ställa krav och informera om vilket maxflöde som får levereras vid anslutningspunkten för allmän dagvattenledning. 68

69 19 Bilaga: VA-avsnitt ur Miljötekniks strategiplan

70 70