ÅRSREDOVISNING ÅR 2017 VÄRMLANDS 16 KOMMUNER DRIVER GEMENSAMT IFO-VERKSAMHET

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING ÅR 2017 VÄRMLANDS 16 KOMMUNER DRIVER GEMENSAMT IFO-VERKSAMHET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Till medlemmarna 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultat- och balansräkning 12 Noter 13 Driftredovisning 14 Resultatanalys 15 Kassaflöde 16 Verksamhetsberättelse Beroendecentrum Värmland 17 Verksamhetsberättelse akut- och utredningshemmet Flöjten 24 Verksamhetsberättelse länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. 32 Kontaktinformation 38

3 Till medlemmarna STRATEGISKA HÖJDPUNKTER En ny organisation trädde i kraft 1 januari 2017 gällande länets utvecklingsarbete inom missbruk- och beroendevården. Där är representeras alla ansvariga aktörer samlade i en politisk styrgrupp. Tjänstepersoner med övergripande ansvar inom kommuner/landsting samlas en central ledningsgrupp. Den politiska styrgruppen har haft sitt första konstituerande sammanträde Den centrala ledningsgruppen har haft sitt första konstituerande möte Den politiska styrgruppen ansvarar för ledning och styrning av länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården med stöd av länsöverenskommelsen Vård och stöd vid missbruk och beroende Styrgruppen ska årligen till huvudmännen redovisa en rapport som beskriver utfall av länsöverenskommelsen, hur huvudmännen samverkar på lokal nivå för att erbjuda värmlänningen en tillgänglig, jämlik och hållbar vård. Styrgruppen för Beroendecentrum har en ny organisation och förtydligat uppdrag sedan 1 januari Styrgruppen består av ansvariga tjänstepersoner från respektive huvudman. Uppdraget för denna grupp är att ansvara för drift- och utvecklingsfrågor som är relaterade till Beroendecentrum på verksamhetsnivå. Styrgruppen för projektet Förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer /LOB har haft de tre huvudmännens (Landstingets, alla 16 kommuner och Polismyndighetens) uppdrag att upprätta en överenskommelse i syfte att genomföra två delprojekt i länet, dels förbättra dem medicinska säkerheten vid arresten hos Polismyndigheten (D1), dels utreda förutsättningar att inrätta TNE-platser i länet (D2). Delprojekt 1 har genomfört fyra utbildningsprogram för arrestvakter i länet, detta har varit ett samarbete mellan KTC/Landstinget och Polisen i Värmland. Delprojekt 2 är framme vid ett förslag för att starta en försöksverksamhet med ASP-platser (Akutplatser för substanspåverkade personer), verksamheten är tänkt att vara placerad inom psykakuten och avdelning 41. En vårdkedja med möjlighet till avgiftning/abstinensvård är strukturerad i förslaget. Statliga medel kommer att finansiera den planerade försöksverksamheten. Projektet avslutades med förslaget till akutplatser och överlämnade ansvaret för arbetet till den politiska styrgruppen för utveckling av missbruk- och beroendevården i Värmland. Arbetet mot inrättandet av ASP-platserna pågår och förväntas komma igång under hösten Kommunikationen med kommunerna har varit värdefull under året. Kommunrundan för Flöjten och dialogmöte för Beroendecentrum har gett oss en bra bild av vad man är nöjd med och vad som är förbättringsområden. Generellt är kommunerna nöjda med kvalitén på våra verksamhetsgrenar. Ett arbete kring kommunikation och information påbörjades under 2017 för att hålla kommunerna uppdaterade på vad som sker i verksamheterna och på förbundet i stort. Detta arbete fortsätter under Sida 1

4 FINANSIELLA HÖJDPUNKTER För 2017 har förbundet inga gamla underskott att återställa. Det har inte skett någon förändring av Rips-räntan under 2017 så pensionsskulden minskar med 380 tkr. Resultatet för 2017 är ett underskott med 635 tkr. Balanskravutredningen visar ett underskott med 635 tkr som måste regleras under de kommande 3 åren. Förbundet har också fått ett bidrag för höga sjuklönekostnader under 2017 med 24 tkr som påverkar resultatet positivt. Förbundet förvaltar projektmedel på tillsammans tkr. Någon reparation av Ladan har inte gjorts däremot har förbundet haft kostnader för ritningsarbeten utförda av Klara arkitektbyrå på 31 tkr som påverkat resultatet negativt och förbundet har också gjort extra avsättning till pensioner på 80 tkr. Administrativ chef visar ett underskott med 25,8 tkr mot budgeterat underskott per helår 20,3 tkr. Beroendecentrum visar ett överskott med 66,2 tkr, mot budgeterat överskott per helår 412,7 tkr. Beroendecentrum har en medelbeläggning med 7,84, mot budget 8,75. Flöjten visar ett underskott med 300,4 tkr, mot budgeterat överskott per helår 7,1 tkr. Flöjten har en medelbeläggning för perioden med 5,12, mot budget 5,25. Projekten redovisar en nettokostnad med 146,8 tkr mot budgeterat 270,3 tkr på helår. VERKSAMHETSHÖJDPUNKTER I november 2017 bjöd vi in våra kommuner på den årliga kommunrundan och där informerade vi om Beroendecentrum och uppdaterade informationen om länsöverenskommelsen. Vi hade inför träffarna med kommunerna haft en låg beläggning och en av de frågor vi lyfte var vad det kunde bero på. En del från kommunerna levde i tron att det mer eller mindre inte var någon idé att lämna in vårdbegäran då det alltid var fullt och långa väntetider. Vi har nu omformulerat våra veckobrev och blivit lite mer tydliga om hur många inneliggande vi har och hur många platser som är lediga. Under kommunrundan fördes även en dialog om andra frågor som uppkommer vid placeringar. Vi märker att flödet blivit bättre in till oss och vår förhoppning är att kunna erbjuda alla plats så fort det bara är möjligt. Vi känner att det är av stor vikt att kommunerna känner att tillgängligheten in till oss är god. Två resursplatser ska inrättas (extra platser) vid Beroendecentrum. Landstingsfastigheter har uppdraget att genomföra den planerade lokalanpassningen. Platserna beräknas vara färdigställda våren Denna utökning innebär att BC kan få ett bättre flöde när det bildas kö. Kommunrundan för Flöjten genomfördes under hösten, det som blir tydligt är vår brist på platser, att kunna ta emot när kommunerna har behov av att placera för utredning eller akut. De kommuner som haft placeringar är mycket nöjda med utredningar och det arbete som gjorts Sida 2

5 under placeringen. Kommunerna säger att våra utredningar håller mycket hög kvalité och att den omsorg som ges till de boende är väl genomtänkt och professionell. Vi ser att de som placeras kräver mycket mer av oss än tidigare, både barn och föräldrar har större och mer komplexa svårigheter, vilket ställer större krav på personal och lokaler. Diskussionen om en ombyggnad/tillbyggnad nådde under sensommaren/hösten vägs ände. Det går inte att få till mer utrymme i befintlig fastighet. Vi började under senhösten att leta nya lokaler, vi har varit iväg och tittat på några och det finns ett par riktigt intressanta. Vid länskonferensen 2 dec 2016, där den reviderade länsöverenskommelsen för vuxna med missbruk gicks igenom, beslutades att landstingets chefer från öppenvårdspsykiatri skulle vara sammankallade. De 5 lokala ledningsgrupperna för vuxna med missbruk har haft flertalet enskilda möten under perioden 2017, där vårens möten bl. a har varit att revidera de lokala styrdokumenten för vuxna med missbruk. De 5 lokala ledningsgrupperna har utökats med lokala ledningsgrupper för riskbruk/missbruk unga, ett flertal möten har skett i de olika grupperna med nya aktörer som kompletterat befintliga grupper. Enligt beslut i Länsöverenskommelse för unga ska lokala ledningsgrupper och lokala styrdokument upprättas senast 31 dec Som en uppstart i detta ordnades en workshop den 4 oktober där länsöverenskommelsen och det lokala arbetet startas. Länsöverenskommelsen för unga har ansvarsmässigt legat under Region Värmland, detta har justerats till att ansvaret ligger under den Centrala ledningsgruppen (CLG). Arbetet med att upprätta styrdokument för unga har dragit över tiden, men beräknas vara klara i februari De lokala styrdokumenten för unga berör elevhälsa, BUP, 1:a linjen, ungdomsmottagningar, socialtjänst, Vårdcentraler samt öppenvårdspsykiatri. Det sammankallande ansvaret ligger fortsatt på enhetschefer från öppenvårdspsykiatrin EN FRAMÅTBLICK Vi har inte nått upp till målen vad gäller beläggning under Detta gäller både för Beroendecentrum och Flöjten. På Beroendecentrum öppnar vi upp ytterligare två platser för att få till ett bättre flöde. Det är viktigt att vi inte får för långa väntetider och att vi kan erbjuda plats även när beläggningen är hög. Risken är annars att vi tappar placeringar till andra aktörer om Beroendecentrum upplevs som svårtillgänglig. Kommunikationen med kommunerna är viktig om vi ska nå målen för Efterfrågan på platser när det gäller Flöjten har under året varit hög. 48 förfrågningar som inte lett till placeringar. Även tidigare år har efterfrågan varit långt större än tillgången. Arbete pågår med att ordna med nya lokaler. Målsättningen är att erbjuda fler platser, skapa förutsättningar för ett bättre och snabbare flöde. Viktigt är att möjligheterna till matchning blir bättre i nya lokaler och därigeom kunna erbjuda länets kommuner större möjligheter i det akuta skedet. Sida 3

6 Förbundet arbetar vidare för akutplatser för substansberoende (ASP) i länet. Efter att LOBprojektet avslutades i maj 2017 ligger ansvaret för frågan hos den centrala ledningsgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården. Projektmedel finns för ca ett års drift. Planeringen är att platserna ska vara igång till hösten 2018 eller våren Med ASP får länet en tydlig ingång för akut substanpåverkade peroner, en mer komplett vårdkedja och ett bättre omhändertagande av klienten. För förbundets del handlar arbetet i första skedet av 2018 om att ta fram underlag till kommunerna om fortsatt finansiering och samverkan. Kvalitén på våra verksamhetsgrenar är hög. Om detta är en stark sida så är kommunikation och information ett utvecklingsområde kommer förbundet arbeta mer med att nå ut till förtroendevalda, samverkanspatners och andra med information om hur vi arbetar och vad som är på gång. Vi behöver se över hemsida och nyhetsbrev och formen för kommunrundan. Digitalisering är också en viktig aspekt i detta område där vi behöver möta de krav som finns idag och de som kommer i framtiden. Kommunikationen med kommunerna är vägledande för hur vi kan utveckla vår verksamhet och även se andra behov av verksamheter. Under kommunrundan för Flöjten 2017 framkom flera behov av verksamheter som vi behöver undersöka närmare. Direktionen gav förbundsledningen uppdrag att via en enkät till kommunera kartlägga behoven ytterligare. ASP kan ge en länk i vårdkedjan vad gäller misbruk/beroende. Det finns ofta behov att vidare behandling efter abstinensvården. Här behöver vi undersöka närmare om vi kan tillskapa ytterligare en länk i länets vårdkedja. Det finns också luckor när det gäller barn och unga i risk- och missbruk. Det är av stor vikt att utvecklingsarbetet intensifieras när det gäller våra ungdomar i länet. Ofta är det väl samordnade insatser från flera aktörer som krävs. Här kan förbundet bidra och vara en kraft i det gemensamma arbete som måste till. Nyckeln till framgång består i att bibehålla den goda kvalitén vi har i våra verksamhetsgrenar, arbeta vidare med att vara en viktig resurs för kommunerna, förbättra tillgängligheten och ständigt utvecklas vidare. Vi behöver lyfta blicken och tillskapa ytterligare mervärde för Värmlands läns 16 kommuner och dess innevånare. 16:e februari 2018 Pär Johansson, förbundschef Sida 4

7 Förvaltningsberättelse Inledning. Förbundets arbetsutskott har haft fyra och direktionen har haft fyra protokollförda sammanträden under året. Förbundet har genomfört alla sina sammanträden i Forshaga på kommunkontoret. Årsredovisningen ger information om förbundets verksamhet och ekonomiska ställning, verksamheterna BC Värmland, akut- och utredningshemmet Flöjten samt länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. Måluppfyllelse. Förbundet har under året haft målet att: O Beroendecentrum Värmland skall leverera tjänsten abstinensvård för vuxna och vara en del i en sammanhängande vårdkedja för kommunerna. 1 O Akut- och utredningshemmet Flöjten skall vara en tillgänglig resurs för kommunerna i länet gällande akutplaceringar och utredningsuppdrag för målgruppen barn 0-12 år. 2 O Tillsammans med Landstinget ansvara för det långsiktiga utvecklingsarbetet inom missbruksoch beroendevården i länet efter den genomförandeplan som upprättats för verksamhetsåret. 3 *Verksamhetsberättelser för 1 BC, 2 Flöjten, 3 Länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården, redovisar avstämning mot uppsatta mål för respektive verksamheter. Styrgruppen Beroendecentrum Värmland-Länsstyrgruppen. Styrgruppen för Beroendecentrum har en ny organisation och förtydligat uppdrag sedan 1 januari Styrgruppen består av ansvariga tjänstepersoner från respektive huvudman, en socialchef och en IFO-chef från kommunerna samt en brukarrepresentant. Uppdraget för denna grupp är att ansvara för drift- och utvecklingsfrågor som är relaterade till Beroendecentrum på verksamhetsnivå. Centrala ledningsgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården. En central ledningsgrupp har inrättas med representanter från Landstinget i Värmland och länets kommuner samt vid behov adjungerad representation. Ärende till politiska styrgruppen bereds av den centrala ledningsgruppen. De personer som ska ingå den centrala Sida 5

8 ledningsgruppen utses av respektive huvudman. Ledningsgruppen ansvarar för implementering av länsöverenskommelsen. Den politiska styrgruppen för utveckling av missbruks- och beroendevården. Den politiska styrgruppen ansvarar för ledning och styrning av länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården med stöd av länsöverenskommelsen Vård och stöd vid missbruk och beroende Styrgruppen ska årligen till huvudmännen redovisa en rapport som beskriver utfall av länsöverenskommelsen, hur huvudmännen samverkar på lokal nivå för att erbjuda värmlänningen en tillgänglig, jämlik och hållbar vård. Utvecklingsarbetet inom missbruks- och beroendevården i länet. De 5 lokala styrdokumenten har färdigställts och publicerats den 31 maj uppföljning och möten med de lokala ledningsgrupperna pågår under HT Det länsövergripande styrdokumentet Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk har reviderats under våren 2017 samt godkänts av Region Värmlands beredningsgrupp aug Inför revideringen har en uppföljning av länsöverenskommelsen skett till ca 125 verksamheter i länet. Revideringen har i stort inneburit en uppdatering av innehållet samt ett tillägg av att det skall skapas lokala överenskommelser. De 5 lokala ledningsgrupperna har utökats med lokala ledningsgrupper för riskbruk/missbruk unga, ett flertal möten har skett i de olika grupperna med nya aktörer som kompletterat befintliga grupper. Enligt beslut i Länsöverenskommelse för unga ska lokala ledningsgrupper och lokala styrdokument upprättas senast 31 dec Som en uppstart i detta ordnades en workshop den 4 oktober där länsöverenskommelsen och det lokala arbetet startas. Länsöverenskommelsen för unga har ansvarsmässigt legat under Region Värmland, detta har justerats till att ansvaret ligger under den Centrala ledningsgruppen (CLG). Arbetet med att upprätta styrdokument för unga har dragit över tiden, men beräknas vara klara i februari De lokala styrdokumenten för unga berör elevhälsa, BUP, 1:a linjen, ungdomsmottagningar, socialtjänst, Vårdcentraler samt öppenvårdspsykiatri. Det sammankallande ansvaret ligger fortsatt på enhetschefer från öppenvårdspsykiatrin Metodstöd på BC gäller framförallt ASI-metoden och andra standardiserade metoder. Bevaka att ASI-intervjuer genomförs på inskrivna, att kodningar och bedömningar är korrekta, att intervjuerna kodas in i ASInet och överförs till respektive kommun, att andra standardiserade metoder utförs och återkopplas samt att HAP i möjligaste mån utförs på klienter där det är relevant. Metodstöd till verksamheter och praktiker sker löpande via besök eller per mejl och tel. En stor del av metodstödet har varit ASI-baserat utifrån nya användare av ASInet och dataöverföringar till kommuner. Fysiska besök har skett till kommuner för ökad användning av ASInet. Övrigt Sida 6

9 metodstöd i länet är framförallt att serva med relevant information om kurser, metoder och annat inom området utifrån omvärldsbevakning System för uppföljning BC och de flesta kommuner som nu har ASInet (Karlstad, Kristinehamn, Hammarö, Forshaga, Filipstad, Kil, Arvika, Grums, Torsby, Årjäng, Eda) har en överenskommelse med R&K om samkörning/överföring av ASI-intervjuer på klienter som placeras på BC. Detta datahjälpmedel underlättar ett administrativt arbete för både BC och samtliga kommuner som är delaktiga. Kommunerna får ASI-intervjun både grundintervju och uppföljningsintervju direkt i sin databas under pågående abstinensvård, vilket underlättar fortsatt planerad vård. Under 2017 har Beroendecentrum utfört 93 ASI-grundintervjuer med tilläggsfrågor samt 16 ASIuppföljningsintervjuer. Dessa har i huvudsak överförts till respektive kommun med återkopplingsformulär. I samtliga intervjuer har en textsamanställning från ASI-databasen sammanställts och återkopplats till klienten. ASI-intervjuer, återkoppling och sammanställning på Beroendecentrum har tidsmässigt tagit ca 360 arbetstimmar under året. En sammanställning av ett urval av besvärsområden inom ASI, för klienter som vistats på Beroendecentrum. 3 tidsperioder har jämförts med material från ASInet databas. Perioderna gäller , 2014, Vissa förändringar har skett fr allt inom området fysisk hälsa, psykisk hälsa, narkotikaanvändning samt vårdtillfällen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förbundet har en rutin för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). De viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande huvudprocesser har definierats och beskrivs inom respektive område. Genomförandeprocess, beslutsprocess, aktiviteter och rutiner är upprättade inom nio kvalitetsområden. Arbete med att implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete pågår fortlöpande inom verksamheterna. Ett utvecklingsområde som pågår är att feedback från verksamheten som indikerar avvikelser blir en grund för att ständigt förbättra verksamheten för de som är brukare av förbundets insatser och tjänster. Detta arbeta skall redovisas i en kvalitetsberättelse okt sept 2016 för verksamheten. Förbundet beslutade om rutin för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9). Förvaltningen har definierat de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande huvudprocesser och en beskrivning är upprättad inom följande område: Genomförandeprocess, beslutsprocess, aktiviteter, rutiner är upprättade inom nio kvalitetsområden. Arbete med att implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete pågår fortlöpande inom verksamheterna. Sida 7

10 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (7 kap, dokumentationsskyldighet 1 allmänna råd). Förvaltningen har hittills integrerat det systematiska kvalitetsarbetet i den årliga internkontrollen som en modell att dokumentera det fortlöpande kvalitetetsarbetet. Från 2017 kommer förvaltningen att redovisa en kvalitetsberättelse enligt den modell som rekommenderas i allmänna råd. Detta för att få en bättre översikt samt en tydligare struktur för att systematisk bedriva förbättrings- och kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Denna första kvalitetsberättelse omfattar perioden I det fortlöpande förbättringsarbetet utgör riskanalys, egenkontroll, utredning av klagomålsynpunkter och fel-brister verktygen för att utveckla och förbättra förvaltningens verksamheter. Kvalitetsberättelsen är ett första steg för förvaltningen att på ett systematiskt sätt identifiera förbättrings- och utvecklingsområden inom verksamheterna och redovisa vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa en hög och god kvalitet i förvaltningens verksamheter. God ekonomisk hushållning. Direktionen och verksamheter skall verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att förbundets övergripande mål kan nås. Kontinuerlig uppföljning av verksamhet och ekonomi har gjorts under året. Resultaten har omvandlats till prognos för resterande del av året och åtgärder har vidtagits för att budgeten skall hållas. God ekonomisk hushållning-övergripande finansiella mål Resultatnivån ska uppgå till en nivå så att balanskravet uppfylls, (I kommunallagen finns ett krav på absolut budgetbalans varje enskilt år, vilket också gäller för Vårdförbundet), om ett överskott uppstår som överstiger 350 tkr, lyfts frågan till Direktionen. Ej uppnått Resultatet för 2017 är ett underskott med 635 tkr. Ej uppnått Därutöver ska en budgetmarginal eftersträvas som kan balansera under året oförutsedda händelser. Ej uppnått Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet, om det blir konflikt mellan mål och resurser. Uppnått Verksamheter och styrelse ska verka för att verksamhet och ekonomi följs upp så att givna ramar kan hållas och därmed bidra till att förbundets övergripande mål kan nås - Uppnått God ekonomisk hushållning-verksamhetsmål Sida 8

11 Förbundet har en helhetssyn på alla resurser i verksamheterna. Förbundet följer upp verksamhetens utveckling av kvalitet och kvantitet. Förbundet skall ha ett ekonomiskt utrymme för utvecklingsinsatser och beredskap för oförutsedda kostnader. Uppföljningsbara mål KVANITET Beläggningsgraden Beroendecentrum Mål 8,75 Resultat 7,84 Flöjten Mål 5,25 Resultat 5,12 KVALITET Brukare (sammanställning av årlig brukarundersökning) Beroendecentrum Mål 80 % nöjda brukare Resultat: 84 % Kunder/Uppdragsgivare (sammanställning av årlig kundundersökning) Beroendecentrum Mål 80 % nöjda kunder/uppdragsgivare. Resultat: 87 % Mål 90 % muntlig rapport vid utskrivning och slutdokument inom 1 vecka. Resultat: 100 %, en muntlig rapport levereras till kommunen i samband med att uppdraget avslutas på BC. Den skriftliga rapporten/slutdokumentet levereras inom en vecka. Sida 9

12 Flöjten Mål 80 % nöjda kunder/uppdragsgivare Resultat: Kommunerna är överlag mycket nöjda med placeringarna, bra och tydliga utredningar, tydlig struktur i möten. Underlaget är för litet för att visa i diagramform. Medarbetare Mål: Kompetensutveckling i evidensbaserade metoder och arbetssätt. Resultat Beroendecentrum: Flera i personalgruppen har genomgått ASI utbildning samt NADA. Även andra utbildningar och föreläsningar som är av vikt för vår verksamhet. Även en satsning på MI är påbörjad där all personal skall ha gått grundutbildningen. Vi kommer även starta träningsgrupper för personal i MI för att vidmakthålla och förädla MI på bästa sätt. Resultat Flöjten: I Mars deltog 4 personal på en föreläsning Hjärnstark hur motion och träning stärker hjärnan med Anders Hansen överläkare i psykiatri. Vi hade vi en ½ dag för hela personalgruppen med uppdateringar och nyheter i journalsystemet med Secura Nova. Vi hade också 2 personal på en utbildningsdag om Första hjälpen för barn. I april deltog 3 personal på en föreläsning som Länsstyrelsen anordnade om Rättshaveristiskt beteende. I maj deltog enhetschef på två utbildningsdagar anordnade av Region Värmland en om svåra samtal som chef, den andra handlade om de olika avtalen som styr arbetet. Flera ur personalgruppen på studiebesök till Strandgårdens HVB i Falun, ett lärorikt och givande besök som bekräftade att vi på Flöjten ligger i framkant gällande utredningsarbetet. I juni deltog 2 personal i FOU:s ½ dag krig kommunikativ miljö. Vi har också besökt familjecentralen i Sunne för att få lite inspiration och tips. 1 personal var deltagande på länsstyrelsens Genius dag. I november deltog 1 personal på en utbildningsdag om TMO Trauma medveten omsorg. I november deltog vi IVO:s återföringskonferens, där de berättar om årets tillsyn och kommande tillsyn. Vi fick även en snabbgenomgång fr Rädda barnen om TMO Trauma medveten omsorg. I december deltog 3 personal på en SUFF utbildning i Stockholm som gav oss många tankeställare och tips på hur vi kan arbeta vidare med föräldrar med kognitiva funktionshinder. Sida 10

13 Mål: Vara kompetens- och metodstöd i länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. Utbildningar 2017 Tid Anta l Tidsperiod Utförar e Plats Deltagare 1 AUDIT-DUDIT XXX dgr jan BC-utv. Säffle Elevhälsa/soc 3 31 jan, 1 feb, 3 ASI-utbildning XXII dgr 11 mars BC-utv. KSD Värmland/Närke 3 HAP-CPU V dgr mars, 5 maj BC, m fl KSD Värmland/Närke ASI-utbildning XX Dag 4 1 dgr mar BC-utv. KSD Värmland AUDIT-DUDIT XXXI 1 dgr mar BC-utv. Hagfors Elevhälsa/soc/ps yk ASI-utbildning XXIII 3 dgr april, 8 maj BC-utv. KSD Värmland Missbrukspsykolo gi 2 dgr 20 maj HVB Filipsta d HVB ASI-utbildning XXI Dag 4 1 dgr 6 12-jun BC-utv. KSD Värmland ASI-utbildning 1 XXII Dag 4 dgr 8 22-sep BC-utv. KSD Värmland okt, 17 ASI-utbildning XXIV dgr 11 nov BC-utv. KSD Värmland/Sthlm ASI-utbildning 1 XXIII Dag 4 dgr 6 14-nov BC-utv. KSD Värmland AUDIT-DUDIT XXXII 1 dgr dec BC-utv. KSD Samspelet AUDIT-DUDIT XXXII I 1 dgr dec BC-utv. KSD Samspelet AUDIT-DUDIT XXXI V 1 dgr dec BC-utv. KSD Samspelet 1 Unga missbruk-länskonf. dgr okt CLG KSD Värmland Sida 11

14 Resultat- och balansräkning RESULTATRÄKNING Budget Helår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Redovisat Redovisat Redovisat Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter Jämförelsestörande intäkt Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster Avskrivningar Finansiella poster ÅRETS RESULTAT BALANSRÄKNING Belopp i tkr Helår 2017 Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Redovisat Redovisat Redovisat TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Korta fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat Därav avsatt för renovering av fastigheten Ladan Pensionsskuld Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Sida 12

15 Noter Noter Not nr Budget 2017 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Rörelsens intäkter 1 Kommunal- och landstingsbidrag Landstinget återbet BC Vårddagavgifter Övriga intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader 2 Direktion, arbetsutskott, kansli Projekt "Kunskap till Praktik" Flöjten Beroendecentrum Personalförsäkr.avgifter Pensioner Återbetalning medlemskommunerna Summa kostnader Avskrivningar Avskrivningar har gjorts på fastigheten Ladan 2 med 97 tkr. Inventarier har avskrivits med 2 tkr. Noter Not nr Finansiella poster 4 Budget 2017 Bokslut 2017 Bokslut 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Kostnadsränta Intäktsränta Finansiell intäkt jämf störande (Fora) Ers höga sjuklönekostnader Summa finansiella poster Anläggningstillgångar 5 Fastigheten Ladan Anskaffningsvärde Renovering Ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde Korta fordringar 6 Kundfordringar Skattefordran Skattekonto Avräkningar KPA Momsfordran Förutbetalda kostnader/uppl. Int Övriga fordringar 15, Summa korta fordringar Korta skulder 7 Övriga kort skulder 2 Leverantörsskulder Personalens prel.skatt Justerade nettolöner -9 Semesterlöneskuld Uppl. Arbetsgivaravgift Uppl. Löneskatt Uppl. Pens.kostnad ind.del Periodisering projekt Återbetalning medlemskommunerna Övriga periodiseringar Summa korta skulder Projektredovisning Projektmedel intäkt Projektmedel kostnad Projektmedel periodisering Sida 13

16 Driftredovisning Budget 2017 Redovisat 2017 Helår Ansv kostn Int Netto 2017 kostn Int Netto Administrativ chef 920,3-900,0 20, , ,2 25, Föreståndare Flöjten 7 911, ,1-7, , ,6 300,4 103 Chef beroendecentrum 8 674, ,5-412, , ,9-66,2 104 Chef Projekt 659,5-389,2 270, , ,8 146,8 Totalt , ,8-129, , ,5 406,8 Sida 14

17 Resultatanalys RESULTAT tkr Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Bokslut Resultat Jämförelsestörande fin kostn Enligt direktionens beslut december 2015 ska 785tkr avsättas för reparation och tillbyggnad av fastigheten Ladan2-785 Resultat enligt balanskravsutredningen Återbetalning medlemskommunerna Beroendecentrum, uppstart Förändring av pensionsavs Att återställa Att återställa Att återställa BALANS tkr Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Bokslut Eget kapital Pensionsskuld upptagen som avsättning Rörelsekapital Soliditet (inkl pensionsavsättning) 28% 19% 2% 8% 12% 17% 17% 19% 23% 21% 19% För 2017 har förbundet inga gamla underskott att återställa. Det har inte skett någon förändring av Ripsräntan under 2017 så pensionsskulden minskar med 380 tkr. Resultatet för 2017 är ett underskott med 635 tkr. Balanskravsutredningen visar ett underskott med 635 tkr som måste regleras under de kommande 3 åren. Förbundet har också fått ett bidrag för höga sjuklönekostnader under 2017 med 24 tkr vilket har påverkat resultatet positivt. Förbundet förvaltar projektmedel på tillsammans 5.099tkr. Någon reparation av fastigheten Ladan har inte gjorts däremot har förbundet haft kostnader för ritningsarbeten utförda av Klara arkitektbyrå på 31 tkr som påverkat resultatet negativt och förbundet har också gjort extra avsättning till pensioner på 80 tkr. Sida 15

18 Kassaflöde REDOVISNING AV KASSAFLÖDEN per 2015, 2016 och Budget 2015 Avvikelse mot budget Budget 2016 Bokslut 2016 Avvikelse mot budget Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse mot budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat , , , , , , , , ,47 Av- och nedskrivningar , ,00-82, , ,41 83, , , ,38 Förändrad avsättning , , , , , , , , ,00 Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) 0,00 0,00 0,00 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital , , , , , , , , ,85 Ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar ,55 0, ,55 0, , ,67 0, , ,68 Ökning (-) /minskning (+) förråd och varulager 0,00 0,00 0,00 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder ,76 0, , , , , , , ,58 0,00 0,00 Medel från den löpande verksamheten , , , , , , , , ,41 INVESTERINGSVERKSAMHETEN 0,00 0,00 Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0, ,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 Investeringsbidrag och övriga investeringsinkomster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Köp av materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 Medel från investeringsverksamheten 0,00 0,00 0, ,00 0, ,00 0,00 0,00 0,00 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 0,00 0,00 Nyupptagna lån 0,00 0,00 0,00 Amortering av skuld 0,00 0,00 Ökning av långfristiga fordringar 0,00 0,00 0,00 Minskning av långfristiga fordringar 0,00 0,00 0,00 Medel från finansieringsverksamheten 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 ÅRETS KASSAFLÖDE , , , , , , , , ,41 Likvida medel vid årets början , ,13 0, , ,27 0, , ,93-160,93 Likvida medel vid årets slut , , , , , , , , ,34 Förändring likvida medel , , , , , , , , ,41 Sida 16

19 Verksamhetsberättelse Beroendecentrum Värmland Sida 17

20 Måluppfyllelse Mål Ge medicinsk abstinensbehandling samt göra psykiatriska och psykosociala bedömningar. Erbjuda en anpassad vård för klienter med missbruk/beroende i kombination med psykisk problematik. Motivera och stödja klienten att genomföra den vårdplanering som är upprättad med den placerande kommunen. Utveckla vårdkedjan före inskrivning under inskrivningstid efter utskrivning Ge vård baserad på evidensbaserade metoder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Leverera ett slutdokument senast en vecka efter utskrivning till placerande kommun. Vara kompetens- och metodstöd i arbetet med att utveckla missbruks- och beroendevården i Värmland. Måluppfyllelse Vi uppnår de flesta målen och arbetar aktivt med att göra vistelsen på Beroendecentrum till en viktig del i den vårdkedjan som finns för brukaren. Vi har inte haft någon psykolog knuten till beroendecentrum den sista tiden och det har medfört att det inte kunnat levereras några NP screeningar. Vårt mål för 2017 var att uppnå en medelbeläggning på 8,75. Beläggningen under hösten har sett bättre ut och vi har jobbat aktivt med att snabba på inskrivningarna så fort det är möjligt. Vi når inte vårt mål för medelbeläggningen, resultat för 2017 blir 7.84 Viktiga händelser Vi har anställt en fast läkare, hon började hos oss i januari 2018 och har dubbla specialistutbildningar inom allmän medicin och psykiatri. I november 2017 bjöd vi in våra kommuner på den årliga kommunrundan och där informerade vi om beroendecentrum och uppdaterade informationen om länsöverenskommelsen. Vi hade inför träffarna med kommunerna haft en låg beläggning och en av de frågor vi lyfte var vad det kunde bero på. En del från kommunerna levde i tron att det mer eller mindre inte var någon idé att lämna in vårdbegäran då det alltid var fullt och långa väntetider. Vi har nu omformulerat Sida 18

21 våra veckobrev och blivit lite mer tydliga om hur många inneliggande vi har och hur många platser som är lediga. Under kommunrundan fördes även en dialog om andra frågor som uppkommer vid placeringar. Vi märker att flödet blivit bättre in till oss och vår förhoppning är att kunna erbjuda alla plats så fort det bara är möjligt. Vi känner att det är av stor vikt att kommunerna känner att tillgängligheten in till oss är god. Beslut taget om att utöka platsantalet från nuvarande 12 till 14 platser. Ombyggnationen av lokalerna slutfördes under januari månad 2018 och beställning av interiör kommer i början av mars att vara på plats och då räknar vi med att kunna erbjuda 14 platser. Viktigt att notera är att dessa två extra resursplatser är placerade i två av de befintliga rummen och att det innebär att våra klienter får dela rum under vistelsen hos oss. En riskbedömning behöver göras i alla fall där klienter placeras hos oss om det möter några hinder att dela rum. Frågan ställs i den nya vårdbegäran som finns på Värmlands Läns Vårdförbunds hemsida. Bemanningen under 2017 har fungerat bra. En del rekryteringar är genomförda bland yrkeskategorierna behandlingskonsulent, behandlingsassistenter och sjuksköterskor. Vi jobbar aktivt med att få in fler vikarier i verksamheten då det är sårbart, framför allt under sommaren. Vi är en attraktiv arbetsplats och många hör av sig spontant med jobbansökningar till oss. Vi kommer tillsammans med LARO att rekrytera en psykolog till våra verksamheter. Enligt samverkansavtalet skall Beroendecentrum tillhandahålla 20 % psykolog och det har vi under 2017 inte levt upp till. Annonsering av tjänst har legat ute fram till den sista januari 2018 och två har visat intresse. Intervjuer sker med sökande i februari månad. Vi arbetar kontinuerligt med att göra förbättringar i verksamheten. Ny rutin för barnanmälan utarbetad. Vi har infört bedömningsinstrumentet FREDA. Rutiner och riktlinjer upparbetade. Vi arbetar med risk och lämplighetsbedömning vid varje placering. Under 2018 kommer vi även börja arbeta med systematisk metodutveckling runt våra screeningsdokument och metoder. Utvecklingsledaren håller i dessa träffar var 14:e dag för personalen. Allt för att höja kvalitén i det arbete vi utför. Veckobreven till kommunerna skickas ut av våra konsulenter, där vi ger en aktuell information om hur beläggningen på beroendecentrum är samt annan viktigt information som berör oss. Ola Lindgrens utvärderingsrapport, Oplanerad avslutning av vistelse vid Beroendecentrum är klar och den presenteras för vår verksamhet i februari samt för alla kommunerna i mitten av mars. Vår ambition är att alla som skickar in en vårdbegäran till oss skall komma in för abstinensbehandling så fort som möjligt. Ibland uppstår det tyvärr kö och vissa matchningsproblem, vilket medför att vissa brukare får vänta länge. Här är det viktigt att en god dialog hålls mellan placerande kommun och våra behandlingskonsulenter för att få till den bästa lösningen. Sida 19

22 Ett viktigt mål för beroendecentrum är att jobba med fortsatt bra flöde in till oss och att vi även gör behovsbedömningar av vilka som är i störst behov av vård för tillfället. Landstinget i Värmland jobbar hårt med frågan att vården skall vara behovsstyrd och få till den bästa effektiva omhändertagande nivån, BEON. Utbildning och fortbildning bland vår personal är viktigt så vi kan hålla oss ajour inom ämnet och för att kunna leverera det vi är ålagda att göra. Flera har gått ASI utbildning samt NADA. Vi har även erbjudit personal andra utbildningar och föreläsningar som är av vikt för vår verksamhet. Även en satsning på MI är påbörjad där all personal skall ha gått grundutbildningen. Vi kommer även starta träningsgrupper för personal i MI för att vidmakthålla och förädla MI på bästa sätt. Under våren 2018 gör vi en förändring rörande våra scheman för behandlingsassistenter. Schemat kommer nu vara mer verksamhetsanpassat och vi tillskapar även en samordnande tjänst som får i uppgift att hålla ihop verksamheten rörande de uppdrag som skall utföras. Förändringen sker med befintlig personal och budget. Vi har även gjort en kvalitetsberättelse för våra verksamheter inom förbundet. Vi jobbar aktivt med våra brukares levnadsvanor och har hälsosamtal med alla som kommer till oss. Brukarrådet kommer till oss varje torsdag och är ett välkommet inslag i verksamheten. Referensgruppen för Beroendecentrum är åter uppstartad och vi träffas två ggr per år. Det är fem kommuner som ingår och vi diskuterar aktuella frågeställningar. Vi har blivit en hälsofrämjande arbetsplats och har bl. a medverkat i Vårruset och Blodomloppet. All personal har möjlighet att få ha en timmes friskvård på arbetstid. Vi har två st. hälsoinspiratörer på avdelningen. Ekonomiskt utfall Budget 2017 Redovisat 2017 Helår Ansv kostn Int Netto 2017 kostn Int Netto Chef beroendecentrum 8 674, ,5-412, , ,9-66,2 Beroendecentrum visar ett överskott med 66,2 tkr, mot budget per helår 412,7 tkr. Beroendecentrum når inte upptill budgetmålet för medelbeläggning 8,75 vilket ger lägre intäkter. Framtiden Vår ambition är att ligga i framkant när det gäller att erbjuda högkvalitativ vård och behandling. Vi följer de riktlinjer som finns samt anpassar oss till de förändringar som krävs. Sida 20

23 Fortsätta med den goda dialogen mellan beroendecentrum, de placerande kommunerna och brukarna. Utvecklingsarbetet fortgår hela tiden för att kunna erbjuda bästa möjliga abstinens behandling. Vi inväntar med spänning när ASP platserna startar upp och hur det kommer påverka inflödet till beroendecentrum. Vi är måna om att ha kvar samma struktur där ingången är via vårdbegäran från socialtjänsten. Samverkan med den avdelningen inom den allmänpsykiatriska slutenvården som får uppdraget för ASP platserna behöver ses över så vi inte tappar klienter som kan bli aktuella för beroendecentrum. Vi tittar ständigt på utvecklingsområden för vår verksamhet och kommer bl. a att åka till Örebro och dess Beroendecentrum för ett studiebesök under april månad. Vi fortsätter att ta emot sjuksköterskestudenter från universitetet. Vi tar även emot randande ST läkare och handledare för ST läkarna blir vår nye fasta överläkare Ina Eng. Vi på beroendecentrum är stolta över vår verksamhet och vi har som måttstock att leverera god vård och ett gott bemötande för alla parter som kommer i kontakt med oss. Nyckeltal Beläggning 2017 Månad Beläggning Dag/månad Snittbeläggning Period Januari ,74 Februari ,86 7,80 Mars ,00 8,53 April ,33 8,23 Maj ,03 8,39 Juni ,93 8,32 Juli ,77 7,95 Augusti ,74 7,80 September ,80 7,91 Oktober ,77 7,90 November ,23 7,84 December ,87 7,84 Året ,84 Medelbeläggningen för perioden är 7,84 mot budgetmålet 8,75 Sida 21

24 . Flödesbeskrivning. Vårddygn per kommun/kön Totalt M K Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Summa Sida 22

25 Placering per kommun/kön Totalt M K Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Summa Under året har 267 brukare varit inskrivna, 183 brukare har varit män och 84 brukare har varit kvinnor. Investeringar En del investeringar i kontorsmöbler och IT-utrustning är genomförd pga. slitage. Vi kommer även installera en ny kommunikationsutrustning till vårt inskrivningsrum med TV och Skype för att kunna ha möten över nätet. Niklas Dannberg, avdelningschef Sida 23

26 Verksamhetsberättelse akut- och utredningshemmet Flöjten Sida 24

27 Måluppfyllelse Mål Målsättningen med Flöjtens verksamhet är: o o o o o Att ge barn och föräldrar en trygg och säker tillvaro. Att ge stöd i krissituationer. Att vägleda föräldrar i sin omsorg om barnen. Att vara ett skydd för barn och föräldrar i utsatta situationer. Att vara en resurs i socialtjänstens arbete genom att bistå med professionella observationer och erbjuda utredningar av god kvalitet. Akut- och utredningshemmet Flöjten är och ska vara en resurs för de värmländska kommunerna vid placeringar från socialtjänsten i form av både Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen av vård av unga (LVU). Flöjten är en akut-, utrednings- och korttidsinstitution med sexplatser för barn i åldern 0-12 år med eller utan föräldrar. Flöjten har under de senaste åren blivit en resurs för kommunerna utifrån den angivna målgruppen i deras utredningar utifrån BBIC. Flöjten bidrar med observationer, utlåtanden och utredningar som en del i socialtjänstens utredningsarbete. Måluppfyllelse Vården baseras på kunskaper i utvecklingspsykologi enligt psykodynamisk teori och psykosocialt arbete samt praktisk/pedagogisk barnavård. Vårdmetoden innebär praktiska pedagogiska insatser i vardagsmiljön för att stärka och främja barnens utveckling och föräldrarnas omsorgsförmåga. Flöjten erbjuder en trygg, barnvänlig och hemlik miljö med rutiner som ingår i en välfungerande tillvaro. Vi arbetar utifrån att varje placerad person har särskilda kontaktpersoner med övergripande ansvar. Kontaktpersonerna medverkar i samtal samt har helt eller delvis ansvar för inskolning i familjehem. Flöjten fungerar både som ett akuthem och som ett led i socialtjänstens utredningsarbete kring barn och deras familjer. Vi ser helst att placeringstiden inte överskrider tio veckor. Vi arbetar på uppdrag från kommunernas socialtjänst och utifrån dessa uppdrag formuleras genomförandeplaner som fullföljs, utvärderas, revideras och ändras under placeringstiden. En diskussion fortgår kring hur vi under placeringarna ska kunna använda oss av någon form av utvärdering/synpunktersenkät men är ännu inte klara över hur. Kommunrundan för Flöjten genomfördes under hösten, det som blir tydligt är vår brist på platser, att kunna ta emot när kommunerna har behov av att placera för utredning eller akut. De kommuner som haft placeringar är mycket nöjda med utredningar och det arbete som gjorts Sida 25

28 under placeringen. Kommunerna säger att våra utredningar håller mycket hög kvalité och att den omsorg som ges till de boende är väl genomtänkt och professionell. Viktiga händelser Vi ser att de som placeras kräver mycket mer av oss än tidigare, både barn och föräldrar har större och mer komplexa svårigheter, vilket ställer större krav på personal och lokaler. Diskussionen om en ombyggnad/tillbyggnad nådde under sensommaren/hösten vägs ände. Det går inte att få till mer utrymme i befintlig fastighet. Vi började under senhösten att leta nya lokaler, vi har varit iväg och tittat på några och det finns ett par riktigt intressanta. Personalens brist på utrymme gör att personalen tvingas sitta hemma och arbeta för att ha en ostörd arbetsplats. När det är möten med socialtjänst försöker vi alltid lösa det så att de andra boende är iväg på aktiviteter eller så sitter vi på kontoret. Det fungerar, men även detta ställer stora krav på enorm flexibilitet av personal. IVO har gjort en anmäld tillsyn , de tittade på personalens utbildningsnivå, erfarenhet, tillgång till vidareutbildning. Sen tittade de även på hur vi tillämpar Lämplighetsprövning/matchning vid placeringar. Beslut från IVO gällande tillsyn inkommer och IVO bedömer utifrån vad som granskats att verksamheten har förutsättningar att ge de placerade barnen en vård och omsorg som är trygg och säker. IVO ser vid inspektionstillfället att det fanns vissa brister i de granskade lämplighetsbedömningarna vid inskrivningsbeslut. Men då verksamheten kommer att vidta åtgärder för att rätta till bristerna avstår IVO från att ställa krav. Frågan kommer att följas upp vid nästkommande inspektion. När de var här fanns det inga passande boende att samtala med. I Mars deltog 4 personal på en föreläsning Hjärnstark hur motion och träning stärker hjärnan med Anders Hansen överläkare i psykiatri. I Mars hade vi en ½ dag för hela personalgruppen med uppdateringar och nyheter i journalsystemet med Securanova. I Mars deltog 2 personal på en utbildningsdag om Första hjälpen för barn. I april deltog 3 personal på en föreläsning som Länsstyrelsen anordnade om Rättshaveristiskt beteende. I maj deltog enhetschef på två utbildningsdagar anordnade av Region Värmland en om svåra samtal som chef, den andra handlade om de olika avtalen som styr arbetet. I maj var flera ur personalgruppen på studiebesök till Strandgårdens HVB i Falun, ett lärorikt och givande besök som bekräftade att vi på Flöjten ligger i framkant gällande utredningsarbetet. I juni deltog 2 personal i FOUs ½ dag krig kommunikativ miljö. Vi har också besökt familjecentralen i Sunne för att få lite inspiration och tips Sida 26

29 I maj deltog 1 personal på länsstyrelsens Genius dag. I november deltog 1 personal på en utbildningsdag om TMO Trauma medveten omsorg. I november deltog vi IVO:s återföringskonferens, där de berättar om årets tillsyn och kommande tillsyn. Vi fick även en snabbgenomgång fr Rädda barnen om TMO Trauma medveten omsorg. I december deltog 3 personal på en SUFF utbildning i Stockholm som gav oss många tankeställare och tips på hur vi kan arbeta vidare med föräldrar med kognitiva funktionshinder. Ekonomiskt utfall Budget 2017 Redovisat 2017 Helår Ansv kostn Int Netto 2017 kostn Int Netto Föreståndare Flöjten 7 911, ,1-7, , ,6 300,4 Flöjten visar ett underskott med 300,4 tkr, mot budget per helår 72,1 tkr.. Flöjten har en medelbeläggning för perioden med 5,12 mot budget 5,25. Flöjten når inte upptill budgetmålet för medelbeläggning 5,25 vilket ger lägre intäkter. Nyckeltal Beläggning 2017 Månad Beläggning Dag/månad Snitt. Period Januari ,35 Februari ,75 5,05 Mars ,00 6,03 April ,63 6,18 Maj ,68 5,48 Juni ,47 5,48 Juli ,87 5,39 Augusti ,06 5,10 September ,27 5,01 Oktober ,45 4,95 November ,83 5,03 December ,03 5,12 Året ,12 Medelbeläggningen för perioden är 5,12 mot budgetmålet 5,25. Sida 27

30 Flödesbeskrivning: Under 2017 har Flöjten haft 35 placeringar samt 3 bokade platser som ej ledde till placering. Från följande kommuner Årjäng, Lindesberg, Karlstad, Filipstad, Arvika, Sunne, Storfors, Bengtsfors och Eda. Tillgänglighet: Av de 35 placeringar har alla beviljats plats. Det ger en tillgänglighet på 100 %. Vårddygn per kommun 2017 Kommun Barn Vuxen Totalt Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Utomläns Summa Sida 28

31 Placering per kommun per månad 2017 Kommun Barn Vuxen Totalt Arvika Eda Forshaga Filipstad Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Utomläns Summa BARN Genus M K Ålder 0-6 mån mån år år år år 3 2 Sida 29

32 VUXEN Genus M K Ålder Tillgänglighet: Av de 35 placeringar har alla beviljats plats. Det ger en tillgänglighet på 100 %. Placeringar som ej beretts plats: Flöjten har haft 48 förfrågningar utöver de som beretts plats. Av dessa kunde 45 inte beredas plats då Flöjten var fullbelagt men vid 3 förfrågningar av dessa så hade de ej heller kunnat beredas plats även om lediga platser funnits pga. att verksamheten inte matchade den specifika förfrågan eller att barnet var överårigt. Det har handlat om kraftigt utåtagerande barn och eftersom vi redan hade ett barn placerat med liknande svårigheter. Vid ett tillfälle var barnet narkotikapåverkat och vi bedömde att det inte matchade ihop med de placeringar vi hade, trots att plats fanns. Det har varit en varierande beläggning ena månaden överfullt och nästa lågt. Efterfrågan har också varierat under perioden, har vi haft full beläggning har efterfrågan varit hög men när vi haft lägre beläggning har också efterfrågan varit lägre. Under en period kunde vi inte ta emot trots att vi hade lediga platser pga. matchning och de stora svårigheter de redan inskrivna hade samt svårigheter med att avgränsa i befintliga lokaler. Den trend som påbörjades under förra året håller i sig, är att kommunerna ställer ärenden som inte är akuta på kö till utredning. Detta kan innebära att det blir svårt att ta emot akuta placeringar eftersom platserna bokas upp. Under 2017 har vi haft 12 avslutade utredningar, 2 akutplacering, 5 ensamplacerade barn. En utredningsplacering avbröts i förtid av oss, resten har fullföljt uppdragen. I flera av utredningsplaceringarna har orsaken till placering varit svårigheter i form av misshandel, föräldrar med funktionshinder, kognitiva svårigheter eller psykisk ohälsa. Sida 30

33 Investeringar Inga större investeringar har gjorts utan det har handlat om slitageåtgärder. Under sensommaren har vi haft stora problem med avloppet i källaren, det har varit stopp vid flera tillfällen så kommunens spolbil har fått rycka ut och personalen har fått torka och städa upp efter att tvättstuga och angränsande rum har haft stigande avloppsvatten på golven. Problemet är att hela fastighetens rör och avlopp inte är anpassade för denna verksamhet. Under våren var vi tvungna att förstärka vårt Wi-Fi i huset då vi ständigt tappade kontakten med nätet. Nu är det bättre men vi kanske behöver utöka kapaciteten mer men det beror på hur mycket WIFI vi ska erbjuda våra boende. Under våren bytte vi ut våra telefoner mot mobila, vi har kvar vårt gamla telefonnummer men ligger ni också med i Forshaga kommunsväxel. Vi har ökat vår telefontillgänglighet med att vi nu har två linjer in istället som tidigare bara en. Efter att vi kommit tillvägs ände med fastigheten Ladan 2 har arbetet påbörjats med att leta ny lokal, tomt i Karlstad men även kranskommunerna scannas av. Framtiden Väntan på besked om en utbyggnation/renovering, ny fastighet har skapat många bra diskussioner och många nya infallsvinklar på hur vi kan jobba framöver. Det är en mycket positiv arbetsgrupp som vill driva verksamheten framåt. Men vi står inför stora och svåra utmaningar vad gäller de som placeras då problematiken, hot, våld, psykiskohälsa ökar. Det blir bara svårare och svårare placeringar så det ställer stora krav på oss att göra ett bra arbete. Det pågår ständiga diskussioner om hur och vilka vi ska arbeta med. Hur använder vi vår resurser på bästa sätt. Har vi rätt åldersspann, vad kan vi utveckla? Vad kan vi göra mer av respektive mindre av? Ska det vara så att Flöjten på Mor Karins väg bara ska ta emot föräldrar och barn och ensamma barn 0-3 år. Ska det startas ett nytt Flöjten 2 som specialiserar sig på ensamma barn 3-10 med stora vårdbehov. Ett Flöjten 3 som har barn år. Det vi ser är att de barn som placeras själva har gigantiska svårigheter som familjehem inte klarar av. Det ställs stora krav på en anpassad miljö och personal. Där barn kan vistas över tid, där vi etablerar en stadigvarande kontakt med förskola, skola, fritids, BUP el alt har psykolog och barnläkare knutna till oss som kan hjälpa till med bedömningar och utredning. Många tankar och funderingar finns runt framtiden. Harriet Pellfolk,enhetschef Sida 31

34 Verksamhetsberättelse länets utvecklingsarbete inom missbruks- och beroendevården. Sida 32