Föreläsning 3, medeltiden och renässansen
|
|
- Ove Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 3, medeltiden och renässansen Strax före 400 e.kr. blir kristendomen den dominerande religionen i det då delade romerska riket. Under 400-talet vidtar folkvandringarna och romarriket splittras. Arvet från senantikens tänkande är håglöshet och frånvändande från politiken och de världsliga bekymren. Till och med försöket att bygga livsfilosofier på den individens unika och privata liv blir alltmer tröstlöst. Att förlita sig på ett inre liv, världsfrånvänt, ter sig som en besvikelse, vilket leder tankarna vidare mot ett nytt förhållningssätt som kan göra livet uthärdligt. En religiös längtan kan iakttas spira, tron på något övermänskligt. Detta utgör grogrunden för kristendomens geografiska utbyggnad. Till skillnad från merparten av tidigare religioner i området är kristendomen universalistisk och individinriktad. Följderna för det intellektuella livet av kristendomens intåg kan sammanfattas i tre punkter: 1. människan hamnar i centrum 2. linjär historieuppfattning 3. Gud som person och skapare Ett dilemma uppstår dock: maktens institutioner får konkurrens. De världsliga makterna får sällskap av de kyrkliga makterna, främst påvemakten två överhögheter som ockuperar samma territorium. Detta förhållande kommer att prägla det politiska livet i mer än 1000 år framåt, och på vissa platser råder fortfarande konflikter mellan kyrka och stat. Konflikten i romarriket gäller vem som har behörighet och auktoritet att legitimera lagsystemet, vem har rätt att tolka naturrätten? Då kristendomen införs som statsreligion i Rom avhänder sig kejsaren samtidigt makten att vara den auktoritet som har rätt att tolka naturrätten, upplagt för konflikter om påven inte väljer att agera i enlighet med kejsarens vilja. Problem uppstår också vad gäller att skilja mellan vad som faller inom den världsliga respektive andliga maktens domäner. Den världsliga makten behöver tvivelsutan viss andlig auktoritet, varför skulle annars medborgarna underordna sig makten. Den andliga makten behöver lika tvivelsutan viss världslig makt för att kunna utöva förkunnande av Guds ord liksom kontroll av att dessa åtföljs av folket. Augustinus ( ): viktigaste politiska verk är De civitate Dei (Om Gudsstaten) där han gör åtskillnad mellan den jordiska staten och Gudsstaten. Lever och arbetar under en tid där kristendomen är statsreligion samt som kejsarmakten överlämnar auktoritet att leda det kulturella arbetet liksom vissa andra politiska uppgifter i det romerska riket. Augustinus gör ej heller i sitt arbete någon tydlig skillnad mellan politik och religion respektive moral. Grunden för politiska filosofi är hans människosyn; arvssynden innebär att människan ständigt är utsatt för en kamp mellan ont och gott. Grovt tecknat motsvarar själen det goda och kroppen det onda (influens från nyplatonismen), vilket ger tyngd åt hans tes att människan måste frigöra sig från det kroppsliga och fokusera på det andliga. Men Augustinus människosyn innebär också en diametralt position jämfört med klassiska politiska filosofin. Filosofernas stad eller den moderata demokratin är ogenomförbara irrläror, på grund av människans 1
2 ondskefulla natur. Den enda egentligt rättfärdiga livsformen är det som kommer efter det här livet respektive vad som av Gud inrättas vid domedagen. Samtidigt ger det stöd för rättfärdigande av den världsliga makten. Staten måste vara stark för att kunna kontrollera och styra människan från hennes ondskas verkningar. Problemet är att den världsliga makten är just världslig och därför ond. Augustinus lösning är att ge kyrkan suveränitet. Kyrkan är den andliga, goda makten vars uppgifter blir att sörja för religiös och moralisk uppfostran av människorna samt att kontrollera att den världsliga makten inte avviker från vad religionen stipulerar. Nyckelinstitutionen blir sålunda kyrkan som uppfostrare av både människan och staten. Därav följer att kejsarmakten, den världsliga makten, underordnas påvemakten och att det romerska riket blir en kristen stat. Detta får också genomslag och år 800 kröns Karl den store av påven, något som aldrig har hänt tidigare. Men detta leder till nya potentiella konflikter. Schematiskt kan sägas att Gud är den högsta auktoriteten och att påvemakten är dennes jordiska ställföreträdare som i sin tur har befogenhet att kröna kejsarmakten, vilket anger att kejsarmakten är av Gud given. Men om kejsaren fått sin makt av Gud, varför ska han underordna sig påvemakten? Under stor del av medeltiden sker inga genombrytande politisk-filosofiska landvinningar, utan det intellektuella livet kommer alltmer att domineras av studier och tolkningar av Bibeln, fram till 1200-talet då nästa stora politiska tänkare träder fram; Thomas av Aquino. Under den här tiden faller också de antika filosoferna i glömska och det är först 1260 som Aristoteles Politiken översätts till latin, trots att hans skrifter varit föremål för omfattande studier av arabiska filosofer som Avicenna och Averroës. Runt 1200 återväcks intresset för Aristoteles men då han är hedning förbjuds hans texter vid Sorbonne-universitetet i Paris. Thomas av Aquino ( ): ansvarar för kristnandet av Aristoteles genom sin omstöpning av dennes filosofi till att passa in i ett kristet ramverk. Munken Thomas helgonförklarades redan 1323, endast 49 år efter sin död. Lever i ett feodalt Europa där folket indelats i en hierarki, instiftad av Gud, vari de olika nivåernas representanter åtnjuter sina specifika rättigheter och skyldigheter, och där naturrätten motsvaras av Guds lag. Bondeståndets uppgifter är att producera mat, adeln skall sköta försvar av riket och borgarnas uppgifter är handel och hantverk. Stånden föds man in i och att utföra sysslor som inte tillhör det egna ståndet blir brottsliga gärningar. Det enda ståndet som man inte kan födas in i är prästerståndet (prästens celibatplikt försvårade ). Prästståndets uppgifter blir det religiösa och det ideologiska. Vad thomismen, Thomas lära vars främsta politiskt relevanta verk är Summa theologiae (Sammanfattande handbok i teologi), utgör i grund och botten är en harmonisering mellan Gud och världen. Han antar Aristoteles fyra principer, även om den första principen utbyts mot Guds princip, liksom den aristoteliska tesen att människan är ett socialt och politiskt djur, men skiljer sig vad gäller lagarna. Ett liv i samhället blir nödvändigt för att uppnå ett gott liv och politiken ska underlätta för människan att 2
3 leva i samhället. Det innebär samtidigt att inte endast de kristna kan leva det goda livet. Ett gott liv kan levas även förutan kristendomen, även om det bästa livet förutsätter kristnande. Det högsta målet är fortfarande att ge individen frälsning, vilket tillkommer prästerna. Förnuftet återinförs som egenskap i det kristna politiska tänkandet. Samtidigt menar Thomas att samhällslivet är statiskt och att det är förbehållet endast adeln att delta i politiken, enär det är det enda ståndet som har till uppgift att sköta statsangelägenheterna. Liksom det dåtida samhället är hierarkiskt uppbyggt, konstruerar Thomas ett hierarkiskt lagsystem med fyra nivåer. Hans syn på lagen är normativ; lag och rätt ska motsvara rättvisa. Men vad anger vad som är rättvist? Gud. Gud är också lagarnas upphovsman och måttstock. 1. Den gudomliga lagen Guds vilja som den visar sig i de kristna urkunderna, GT och NT. 2. Den eviga lagen den skapelseplan och förnuftiga ordning som anger alltings rättätiga plats och del i skapelsen. 3. Den naturliga lagen människans specifika del i skapelsen, som förnuftig varelse har människan förmåga att leva enligt den kristna etiken samtidigt som den fria viljan betonas. Om hon inte lever i enlighet med kristendomen kommer hon till helvetet. 4. Den mänskliga lagen de lagar som instiftas av människorna själva, vilka måste överensstämma med de överordnade lagarna; Guds vilja. En lag som inte överensstämmer med den naturliga lagen respektive den gudomliga lagen är ingen lag. Renässansen och Machiavelli och 1500-talet var omvälvande tider i norra Italien i allmänhet och i Florens i synnerhet. Senmedeltidens kraftiga befolkningstillväxt tvingade fram nya tekniker för jordbruk och hantverksproduktion för att kunna föda den allt större befolkningen. Samtidigt började det medeltida feodalsystemet och den sammanlänkade naturahushållningen långsamt att vittra bort till förmån för en modernare stadskultur uppbyggd runt en monetär ekonomi. En nödvändighet för att den preindustriella utvecklingen skulle kunna ta fart var möjligheten till koncentration och ackumulation av kapital, vilket blev möjligt genom det framväxande bankväsendet. Men de ekonomiska och tekniska framstegen gav inte välstånd för alla invånare och i stället kan sägas att renässansens Florens utmärktes av ökade klassklyftor samtidigt som floden Arno, som flyter rakt genom stadsbebyggelsen, vid ett flertal tillfällen svämmade över vilket medförde att stadens omgivande jordbruksområden drabbades av missväxter. Det ledde i sin tur till ökad social oro när konkurrensen om det lilla som marken gav hårdnade och priserna steg till oanade höjder. Under missväxten 1496 fördubblades priset på säd, varmed nöd och svält blev vardag för de fattiga. 3
4 Det är svårt att tala om Florens under 1400-och 1500-talet utan att beröra familjen Medici och dess betydelse. Under 1400-talet låg i praktiken såväl den ekonomiska som den politiska makten hos Medicifamiljen som vann sina stora tillgångar genom en framgångsrik utveckling av den egna bankverksamheten samtidigt som de kom att inneha intressen i en större del av det florentinska ekonomiska livet. Medicifamiljen var skickliga politiska pragmatiker som lyckades att samla stora grupperingar i samhället i syfte att etablera sin politiska maktbas, samt duktiga kohandlare med den kyrkliga/påvliga makten, även om deras maktepok fick ett hastigt avbrott när upproriska medborgargrupper drev ut dem från Florens år Ej att underskatta är vidare den betydelse som påvemaktens världsliga maktanspråk, med egen armé och stora ekonomiska intressen, fick för det intellektuella livet i Italien. Många intellektuella fann dessa maktanspråk oförenliga med kyrkans ursprungliga uppgifter och började i ökande utsträckning ge luft åt sitt missnöje. Den mediciska utdrivningen kan ses som det våldsammaste exemplet på de vanligt förekommande sociala oroligheterna under 1400-talet. Dessa hade sin grund i de ökade sociala klyftor som växte fram samtidigt som feodalsystemet avvecklades. De framgångsrika bankirfamiljerna och de likaledes framgångsrika ägarna av ylleindustrier skapade en stark ekonomisk tillväxt i Florens som dock endast kom fåtalet till gagn. De påföljande sociala klyftor som uppstod blev av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Den utlösande orsaken till Medicis fall var inkompetent agerande av Lorenzo il Magnificos son Piero i förhandlingar med krigiska fransmän vilket ledde till folkligt upplopp i staden. Åren innan 1514 fortlevde Florens som en fri republik men den rådande politiska friheten åtföljdes av ekonomiska kriser vilket bäddade för familjen Medicis återkomst Denna återkomst fick stor betydelse för Machiavelli. Machiavellis politiska karriär avbröts när Medici återtog makten och i egenskap av tidigare motståndare kastades han för en tid i fängelse. På grund av den politiska exilen kom Machiavellis ansträngningar att riktas mot skriftställandet i stället för den samtida politiska arenan, även om det förstnämnda dock präglades av dennes tidigare realpolitiska erfarenheter. Niccolò Machiavelli ( ): Ovan beskrivning av den sociala situationen i Florens och Italien under talet är nödvändig för att förstå Machiavelli och hans politiska teori. Oförtjänt har Machiavelli kommit att förknippas med diktatorer (Hitler m fl har läst och lärt av Machiavelli) och lika oförtjänt har historien, oftast, dömt honom som en förfäktare av folkets förtryck. Och även om han inte framförde några banbrytande nya teorier om samhälle och människa, utgör hans teoribygge ett nytänkande just genom sitt säregna förhållningssätt. Machiavelli kan sägas vara den som först framlägger realpolitiska teorier. Hans tänkande som det framträder i Il principe (Fursten) och Discorsi sopra la prima decade di Tito Livio (Betraktelser över de tio första böckerna hos Titus Livius, vanligen omtalad som Discorsi) utgör en brygga mellan medeltiden och det förmoderna tänkandet. Oavsett de stora skillnaderna mellan de två verken, den förstnämnda behandlar furstendömen medan Discorsi upptas av studier av republiker, återfinns en gemensam nämnare: båda handlar om makt, hur den erhålls och hur den kan behållas. Så betraktade är hans texter snarast att uppfatta 4
5 som handböcker hur stater ska styras utan att maktordningen och staten inte ska gå under. Grundantagandet är att människan till naturen är egoistisk, endast strävande efter pengar och makt, samt att hon i sin ensamhet är feg. Eftersom tillgången på mat och förnödenheter alltid är knapp, följer att kamp mellan människor är oundvikligt. Här kommer staten in i bilden, som garant för tryggheten. Statens enda mål är i sin tur att bibehålla makten, något som överordnas moraliska betänkligheter. Makt är rätt och moraliskt riktigt är vad makten anger vara moraliskt riktigt. Samtidigt står makten själv över moralen. Att Machiavelli ständigt betonar värdet av stabilitet blir förståeligt mot bakgrund av det politiska kaos som han lever i samtidigt som hans personliga förhoppning var att det splittrade Italien skulle kunna enas i en nationalstat. Även Machiavelli talar om den goda staten, men med en helt annan betydelse än den som Platon och Aristoteles lade i begreppet. Av Machiavelli definieras den goda staten som den stabila staten. Det är dock fel att Machiavelli därmed att betrakta som omoralisk, åtminstone utifrån förståelse för den samtida situationen; i stället kan hävdas att hans politiska filosofi i högsta grad är moralisk: statens mål är att förhindra kaos vilket blir följden om människorna inte styrs av en hård hand. Målet är bästa möjliga stat utifrån den givna förutsättningen att människan är egoist och skrupellös. Medan tidigare tänkande ofta upptagits av medelproblematik (vissa saker är alltid fel, som att döda osv) och teorier om universella värden, fokuserar och överordnar Machiavelli målet. Målet helgar medlen! I Fursten tar detta sig uttryck i att fursten förpliktigas att skapa staten; stifta och verkställa lagar och därigenom upprätthålla statens existens. Detta är politikens egen moral. Härav följer att moral liksom lagar inte grundas i tankar om universella värden eller gudomliga påbud; moral och rätt är vad fursten definierar som moral och rätt. Den enda moral som finns är furstens vilja, men om han förlorar makten förpliktigas hans efterföljare att upprätthålla staten. De essentiella egenskaperna som bestämmer furstens förmåga att upprätthålla staten anges vara dygd och Fortuna (ung. tur och försyn); en kombination av dessa är vad som krävs för att kunna upprätthålla staten som en oberoende enhet, vilket i sin tur möjliggör frihet. I Discorsi är som nämnts republikerna som behandlas, men tematiken är densamma. Här blir också tydligt att om Machiavelli själv besitter något ideal vad gäller statsskick, är det inte furstendömet utan republiken. Endast i republiken kan folket vara fria från överhöghetens förtryck, men samtidigt läggs vikt vid att republiken kräver att folket besitter medborgardygd, vilket egentligen motsvaras av samma dygd som fursten avkrävs i furstendömena. Vad som avses är patriotisk dygd, vilken överordnas all annan moral. En logisk följd av Machiavellis moralfilosofi blir att religionen, m a o kristendomen, hamnar i bakgrunden som irrelevant för politiken. Ett lovvärt syfte som religionen kan ha är att vara det kitt som binder samman folket, men fursten eller de republikanska ledarna tjänar inget på att binda sig till religionen, utom möjligen på ett sken- 5
6 bart plan för att visa sin egen fromhet. Detta kan möjligen verka vågat med tanke på kyrkans starka makt under medeltiden och renässansen, något som den ej heller tvekade att använda (böcker brändes på bål liksom kättare). I denna aspekt kan iakttas en parallell till den spirande reformationen som ungefär samtidigt tar form i Tyskland och vars följder för det politisk-filosofiska tänkandet blir avsevärda. Genom Martin Luther sker brytningen mellan stat och kyrka till statsmaktens fördel, avseende att statsmakten ges överhöghet gällande de världsliga tingen i egenskap av att den är instiftad av Gud. Och det är i denna kontext som det moderna politiska tänkandet kan börja ta form. 6
7 Citat Det mänskliga förnuftet kan inte helt och fullt bli delaktigt i det gudomliga förnuftets bestämmelser, utan bara ofullkomligt och efter sina förutsättningar. /---/ Genom det praktiska förnuftet [har vi] en naturlig delaktighet i den eviga lagen genom vissa allmänna principer om än utan full kännedom om bestämmelserna i alla deras enskildheter såsom dessa också finns i den eviga lagen. (av Aquino, Thomas, Thomas Aquinas [samlingsverk omfattande bl a Summa theologiae]) Och emedan det gudomliga förnuftet inte är underlagt tiden, utan är evigt (så som det sägs i Ordspråksboken 8.23), måste därför också detta slags lag benämnas evig. (av Aquino, Thomas, Summa theologiae) / / det finns två sätt att strida, i det ena fallet med hjälp av lagen, i det andra med styrkan. Den förra metoden är utmärkande för människan, den andra för djuret, men därför att den förra många gånger inte är tillfyllest, måste man tillgripa den senare. Följaktligen bör en furste kunna använda sig av både djurets och människans egenskaper. (Machiavelli, Niccolò, Fursten) De som lägger grunden till en Stat och förser den med lagar måste, som visas av alla som behandlat det civila statsskicket och av de exempel som historien är full av, förutsätta att alla människor är onda och att de alltid, när det står dem fritt, kommer att släppa lös sina onda böjelser; och om dessa förblir dolda för en tid beror det på någon hemlig faktor som vi, i brist på erfarenhet, inte omedelbart igenkänner men som sedan avslöjas av Tiden, vilken vi kallar all sannings fader. (Machiavelli, Niccolò, Discorsi) Föreläsningen bygger på material från: 7
8 Från Machiavelli till Habermas, red. Sven-Eric Liedman, Bonniers, Stockholm Malnes, Raino, och Midgaard, Knut, De politiska idéernas historia, Studentlitteratur, Lund Nordin, Svante, Det politiska tänkandets historia, Studentlitteratur, Lund Skirbekk, Gunnar och Gilje, Nils, Filosofins historia, Daidalos, Göteborg
Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merFöreläsning 2, det moderna tänkandet 2
Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2 Under 1900-talets första årtionden får liberalismen fullt genomslag i åtminstone västvärlden; parlamentarisk demokrati införs i flertalet länder och rösträtten utvidgas
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merDen romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
Läs merVid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.
Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och
Läs merUppgift 1. Uppgift 2.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar
Läs merTunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!
1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte
Läs mer3 Hur ska vi uppfatta naturen?
3 HUR SKA VI UPPFATTA NATUREN? 27 3 Hur ska vi uppfatta naturen? Vi människor är i naturen och lever av naturen. När vi människor reflekterar över naturen kan vi uppfatta den på olika sätt. Som en maskin
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext
Bild 1 Kultur- och idéhistoria Renässansen Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov Fredagen den 25 januari har vi prov på Renässansen. Bild 3 Kontext Ca år 1300-1600. Sjöfarten tog över en allt
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merVilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Läs merFÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015
FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015 Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 kor 5:17 2015 efter Kristus eller 5776 efter skapelsen
Läs merPREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
Läs merMARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merIslam en livshållning Islams uppkomst
Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande
Läs merLindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Läs merFråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.
En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig
Läs merUtdrag ur encyklikan
Sanningens strålglans 1993 Johannes Paulus II Veritas Förlag, 2011 Utdrag ur encyklikan Samvetets rådslag 57 Den text från Romarbrevet som hjälpt oss att fatta det väsentliga i naturlagen antyder också
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merInnehåll. Islam. Sportarenan. Jerusalem. Judendom. Etik. Gallerian och Stormarknaden. Kristendom. Register
Sportarenan Arenor som lockar med mål Jerusalem Jerusalems komplicerade historia Judendom Judendomen erbjuder Bar mitzva Att få syn på hotfulla situationer Så blev de ett folk Mose Stenhårda bud Hur man
Läs merHelande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs mer2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merTro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!
Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs merEtt Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium
Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar
Läs merVarför just kristendom?
Varför just kristendom? För vår samtid är detta ett av de mest anstötliga påståenden som Jesus har gjort: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh 14:6). Vad är
Läs merKan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Läs merLivet efter döden 1. Inlednidn:
Danea Asaad Sharif Re B Livet efter döden Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Källkritik 2. Bakgrund 3. Resultat på frågorna 4. Slutsats 5. Källor 1. Inlednidn: Jag har valt det
Läs merReligion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: 128-135, 137-141 + A3 -dilemma)
Kunskapskrav: Mänskliga rättigheter - humanism & etik Pilar med fet text är grunden som alla ska kunna och övriga pilar för att kunna nå högre nivåer. Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila
Läs merLev inte under Lagen!
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merIslams guldålder 750-1258. Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad
Islams guldålder 750-1258 Vetenskap och kultur i muslimska länder under kalifen i Bagdad Arabernas erövringar Arabernas erövringar Syrien 636, Jerusalem 638 Mesopotamien 637 Egypten 640 644 Nordafrika
Läs merKristendomen. Inför provet
Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:
Läs merGalaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna
Läs merEn given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Läs merEn ny eld! Av: Johannes Djerf
En ny eld! Av: Johannes Djerf Vi ska idag börja med att läsa en bibeltext. Matt.21:12-17. Templet var det religiösa centrumet. Det var här Gud bodde. Det var en bestämd plats där Guds folk fick erfara
Läs merFörsamlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Läs merKyrka för folket eller servicekyrka?
Ledare SPT nr 5 2012 Kyrka för folket eller servicekyrka?»högt ÖVER SKOGENS TAGGIGA kontur lyfter hon sitt torn. Med sina metertjocka grundmurar står hon massivt murad på jorden. Men hennes spira lyfter
Läs merOch alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?
Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit
Läs merALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder
Läs merEtt brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln
Läs merDet andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid
Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Linnéa Johansson, fil. mag. i antikens kultur och samhällsliv När kejsar Augustus kom till makten, lät han på många olika sätt reformera
Läs merAvundsjuk på episkopatet
Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merAV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST
FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.
Läs merMEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )
MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket
Läs merLärarhandledning gymnasiet
Lärarhandledning gymnasiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merLivets pärlor. Vi lever i en tid då andlighet tryckts undan. En liten krans med 18 pärlor - hur kan den rymma livets alla nyanser?
Livets pärlor. En liten krans med 18 pärlor - hur kan den rymma livets alla nyanser? Allt fler söker välbefinnande och ro Tempot har blivit allt hetsigare, många arbetar för mycket både mätt i tid och
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merDelad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merHelsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23
Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...
Läs meriii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap.
Markus 12 (12:1 12) Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna 1 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett
Läs merMedeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.
Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:
Läs merIrans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Läs merKunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merLuther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl
Luther och överheten ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl En skenbar paradox Rättsväsendet dömer och bestraffar det onda (Rom. 13:4) Evangelium lär oss att vi inte ska hämnas utan överlåta
Läs merEn genomgång av kamma-begreppet
En genomgång av kamma-begreppet Introduktion Några av anledningarna till att lära sig om kamma är att det är en väldigt central och viktig del av Buddhas lära, den är också ganska komplex och det finns
Läs merTolknings övning Markusevangeliet 2:18-22. Bröllopsgästerna fastar inte
Tolknings övning Markusevangeliet 2:18-22 Texten Bröllopsgästerna fastar inte 18Johannes lärjungar och fariséerna fastade. Då kom några och frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariséernas,
Läs merFrälsarkransandakt. av Martin Lönnebo
Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,
Läs merLärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna
Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i
Läs merJesus och grundandet av kristendomen
Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och
Läs mer- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.
GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur
Läs merTro en vardagsförmiddag- 10:27
Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...
Läs merElfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv
Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara
Läs merTeologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen
Teologiska argument mot IS Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen IS barbari & vandalism Folkmord riktad mot shiamuslimer, sunniter (som inte svär trohetseden till terrorsekten),
Läs merTidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen
Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.
Läs merKristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg
Kristen miljöetik Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg Vad är miljöetik? Del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för handlingar i relation
Läs merPM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012
PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett
Läs merVigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling
Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs
Läs merIdéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke
Idéhistoria 2: KONTRAKTET Furstemakt, suveränitet, kontrakt. Politiskt tänkande från Machiavelli till Locke 1400-1700 var, politiskt sett, en tid då 1. det feodalt organiserade Europa blev nationalstaternas
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merÖga för öga, Tand för tand
Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen av den Engelska titeln Eye for an Eye. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media
Läs merArtos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken
Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett
Läs merLärarhandledning högstadiet
Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merVarför talar ingen om Suhrawardi?
Om islamisk filosofi i västerländsk idéhistoria Klas Grinell, universitetslektor i idé- och lärdomshistoria Filosofen Shihab al-din Suhrawardi levde enligt vårt sätt att indela tidens gång under andra
Läs merFastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg
Fastlagssöndagen Esto mihi Kärlekens väg Fastlagssöndagen anger tiden före fastan. De tre dagarna i fastlagen är Fastlagssöndag, fläskmåndag och fettisdag. Sedan kommer Askonsdag, då fastan börjar. Ordet
Läs merNär väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har
När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.
Läs merUNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon
UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merOM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?
OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS
Läs merI väntan på Livets krona
I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt
Läs merKATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen
KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt
Läs merChristian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser
Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och
Läs merStriden i himlen och försoningen
Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merElev 1 Kristendom. Religions frågor
Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra
Läs merDen förlorade sonen:
Den förlorade sonen En bildrik berättelse direkt ur Lukas evangelium 15 och gjord efter bibeltexten. Handlar om sonen som bryter med hemmet och slarvar bort sin förmögenhet i främmande land, ångrar sig
Läs mer