Läsning en ständig utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läsning en ständig utveckling"

Transkript

1 KULTUR SPRÅK MEDIER Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Läsning en ständig utveckling Att utmana de elever som kan läsa vid skolstarten Reading a constant development To challenge the early readers Linda Gonzalez Barbro Mattisson Grundlärarexamen, 240 hp Datum för slutseminarium: Examinator: Manuela Lupsa Handledare: Karin Jönsson

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Abstract Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Teoretiska perspektiv Sociokulturellt perspektiv Läsning och skrivning som sociala praktiker Literacy Tidigare forskning Tidigare erfarenheter Samarbete inför skolstart Lärarens roll Undervisningen Metod Intervjuer Enkäter Urval Analysmetod Etiska övervägande Analys och resultat Elevers tidigare erfarenheter Texter som elever möter Undervisningen Att utmana elever Slutsats och diskussion Hur kan samarbetet mellan förskoleklass och årskurs 1 se ut gällande elevers tidiga läsning? Hur anpassar lärare läsinlärningen för de elever som kan läsa vid skolstarten? Metoddiskussion Fortsatt forskning Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga

3 Förord Precis som att alla elever har rätt till stöd för att nå längre i sitt lärande, har även de elever som kommit längre i sin utveckling rätt till stimulans och utmaning för att utvecklas utifrån sin förmåga. Ändå finns det elever som redan kan läsa vid skolstarten men som inte utmanas tillräckligt. Detta riskerar att få konsekvenser för deras läsutveckling. Därför vill vi undersöka hur lärare uttrycker att de möter dessa elever och hur de kan utmanas. Vi vill tacka vår handledare Karin Jönsson på Malmö Universitet, för mycket givande respons under arbetet med vår studie. Vi vill även rikta ett tack till de lärare som medverkat i våra intervjuer och vår enkätundersökning. I arbetet med vår studie har vi båda tagit lika stort ansvar och lagt ner lika mycket arbete. Vi utförde samtliga intervjuer tillsammans men delade upp materialet för transkribering. Svaren från enkäterna analyserade vi också ihop. Gällande teoretiskt perspektiv och tidigare forskning delade vi upp lika mellan oss och korrekturläste därefter varandras olika delar. Resterande delar har vi dels skrivit gemensamt och dels delat upp för att sedan tillsammans sammanfatta och författa. Arbetets helhet är vi gemensamt ansvariga för. 3

4 Abstract Syfte med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som hävdar att vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation och interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Vår studie har genomförts med både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden genomfördes i form av fem semistrukturerade intervjuer (se bilaga 1) på tre olika skolor och den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning (se bilaga 2) via internet som 25 personer tog del av. Resultatet visar att merparten av lärarna i materialet samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan eleverna börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligt är att göra olika lästester av elevernas läsförmåga vid skolstart i årskurs 1. För att anpassa undervisningen i årskurs 1 utifrån elevernas olika läsförmåga, använder merparten av lärarna varierade läromedel med olika förmodade svårighetsgrader. Resultatet visar att lärarna i materialet har gemensamma genomgångar med hela elevgruppen och därefter får eleverna individanpassade uppgifter. De elever som redan kan läsa är ofta närvarande på gemensamma genomgångar gällande bokstavsinlärning och att forma bokstäver. När det gäller att utmana elever var även här svaren från lärarna i intervjun och från enkäterna likartade. Det framgår att om en elev har knäckt läskoden innebär inte det automatiskt att han/hon förstår innehållet av det lästa eller kan föra en diskussion kring innehållet. Slutligen visar resultatet att lärarna tror på och strävar efter en undervisning där eleverna lär tillsammans och elever med olika starka förmågor lär och utmanar varandra i helklass, mindre grupper eller par. Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, läs- och skrivinlärning, tidiga läsare 4

5 1. Inledning Elever kommer till skolan med olika erfarenheter och kunskaper gällande läsning. En del elever blir läsare först genom läsinlärning i skolan medan en del har knäckt läskoden innan de börjar i årskurs 1. Med att ha knäckt läskoden menar vi att elever har lärt sig att språkljud, så kallade fonem, kan ljudas ihop. Det innebär att de lärt sig att läsa tekniskt men det säger ingenting om graden av förståelse av det de läser. Utmaningen för lärare består i att skapa en undervisning där alla elevers typer av kompetenser möts, ryms och utvecklas i samspel med varandra (Liberg, 2008). Lärare ställs därmed inför en dubbel utmaning, dels att ge stöd till de elever som har svårt att följa med i undervisningen och dels att kunna stimulera de elever som har lätt för att lära och behöver utmanas för att komma vidare i sitt lärande. Denna utmaning är Skollagen tydlig med att skolan och lärare måste klara av. I 3 kap. 3 av Skollagen (SFS 2010, s 800) står att läsa att Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (SFS 2010, s 800). Det är tidiga läsare, det vill säga elever som har knäckt läskoden innan de börjar skolan eller som gör det tidigt efter skolstart, som står i fokus för vår undersökning. Men hur ser det ut i verkligheten? En granskning genomförd av Skolinspektionen 2014, Stöd och stimulans i klassrummet, visar att många skolor behöver förbättra sitt arbete när det gäller både att kunna ge elever stöd och även stimulans i undervisningen. Rapporten beskriver att de elever som har lättare att lära och vill gå fortare fram, riskerar att bli bortglömda under lektioner. Lärare har svårt att hitta lämpliga, utmanande uppgifter och ifall de hittar passande uppgifter får eleven ofta sitta ensam i arbetet med dessa. De elever som har lätt för att lära behöver likväl lärares stöd för att komma vidare och bli utmanade utifrån var de befinner sig i sitt lärande, är den slutsats rapporten drar (Stöd och stimulans i klassrummet, 2014). Utifrån våra egna erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning har vi noterat att undervisningen tenderar att bli mindre stimulerande för de elever som är längre fram i sin läs- och skrivutveckling. I Stöd och stimulans i klassrummet står att läsa att 5

6 När undervisningen inte i tillräcklig grad anpassas efter elevernas bakgrund, intressen och behov utan rullar på längs medelvägen blir resultatet många gånger en undervisning som inte passar tillräckligt många elever (2014, s 8). Lärare har alltså en viktig uppgift, nämligen att stötta och utmana eleverna utifrån sin förmåga även om de redan är läskunniga. Som Stöd och stimulans i klassrummet (2014) påpekar kan det annars leda till att elever blir uttråkade eller att deras läs- och skrivutveckling stannar av. En lärare har ofta många elever i klassen och behöver ställa sig frågor som: Hur kan jag utmana elever när de arbetar på egen hand? Hur kan jag utmana elever genom samarbete med varandra i klassen? Dysthe (1996) beskriver att det är viktigt att lärare kan ge stöd men samtidigt ställa krav på eleverna. Dysthe menar att utvecklingen drivs framåt med stöd och hjälp från läraren eller en kamrat som kan ge nya perspektiv och bidra till att en elev kan utföra uppgifter som han/hon inte klarar av på egen hand. Viktigt är att olika stöttningsformer innefattar dialoger och sker i form av samarbete (Dysthe, 1996). Vår förhoppning med denna studie är att få insikt i hur vi som lärare kan bemöta de elever som redan är läskunniga vid skolstarten i årskurs 1 och som har rätt att vidareutveckla sig. Vi vill undersöka om och hur lärare tar reda på elevers förkunskaper innan de börjar årskurs 1 och hur ett eventuellt samarbete med förskoleklass kan se ut. Vi vill också ta reda på hur lärare anpassar undervisningen av elever som kommit längre i sin läsinlärning, exempelvis om samtliga elever är med på presentation av bokstäver trots att de redan kan läsa. 1.1 Bakgrund Kravet på läsförmåga har ändrats i takt med samhällsutvecklingen och i dagens skola har läsinlärning hög prioritet. Men hur har det sett ut tidigare? Innan år 1856 fanns i Sverige ingen allmän skolplikt och folkskolan krävde ingen närvaro utan barns läsinlärning innebar att kunna läsa innantill och svara på frågor kring Luthers lilla katekes, vilket kontrollerades i så kallade husförhör. Att kunna läsa var ett krav för att få konfirmeras, ingå äktenskap, delta i kyrkans nattvard och vittna i tinget (Längsjö & Nilsson, 2005). Under mitten av 1800-talet räknades de flesta svenskar som läskunniga. 6

7 Levnadsförhållandena förändrades successivt under 1800-talets andra hälft i samband med landets industrialisering och det medförde att många föräldrar började arbeta under dagarna och läskunnigheten sjönk. Till följd av att läskunnigheten sjönk infördes småskolan, vars främsta uppgift var att bedriva läsundervisning. I och med detta införande blev läsinlärning mer och mer skolans ansvar. Detta krävde att material kring läsinlärning arbetades fram. Eftersom läsinlärning nu var skolans ansvar uppstod diskussioner kring olika metoder och olika sådana utvecklades och infördes. Runt mitten av 1800-talet och framåt lanserades ett flertal olika läsinlärningsmetoder eftersom synen på barns läsinlärning varierade stort både över tid och mellan olika forskare (Längsjö & Nilsson, 2005). Ivarsson (2008) menar att diskussionerna kring hur barn lär sig läsa på bästa sätt har förekommit och varierat länge och att det är något som diskuteras fortfarande. Dessa diskussioner har resulterat i att ett flertal läsmetoder och läsläror utkommit under årens gång. Läsutveckling är något som ofta börjar långt före skolstarten, vilket Fasts (2007) studie visar. Barn kommer till skolan med olika kunskaper och förutsättningar eftersom de i dagens samhälle, i motsats till förr i tiden, kommer i kontakt med läs- och skrivaktiviteter långt innan de börjar skolan. Fast (2007) menar att dagens barn möter olika sorters texter i form av böcker, tidningar, TV-program, dataspel, skyltar och förpackningar etcetera i det moderna samhälle vi lever. De praktiserar talandet, läsandet, lyssnandet och skrivandet i sociala och kulturella praktiker tillsammans med sina familjer. Detta sker i, för dem, meningsfulla sammanhang långt innan skolans läsundervisning och de erfarenheter barnen har med sig till skolan bör lärare ta tillvara på i undervisningen (Fast, 2007). 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare säger att de arbetar med elever som kan läsa vid skolstarten. Hur säger lärare att de ger dessa elever möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga? Utifrån detta syfte är våra frågeställningar följande: 7

8 Hur beskriver lärare samarbetet mellan förskoleklass och årskurs 1 gällande elevers tidiga läsning? Hur beskriver lärare sin anpassning av läsundervisningen för de elever som redan kan läsa vid skolstarten? 8

9 2. Teoretiska perspektiv I detta avsnitt kommer vi att presentera de teoretiska perspektiv som ligger till grund för vår studie. Studien grundar sig i den sociokulturella synen på lärande och i idén att elever utvecklar sin läsförmåga i sociala sammanhang tillsammans med andra. Vidare kommer vi att presentera Läsning och skrivning som sociala praktiker. Slutligen presenteras förhållningssättet Literacy, som bland annat beskriver att barn kan bli läsare och skrivare långt innan skolstart och att dessa kunskaper bör anammas och ges möjlighet att utvecklas i meningsfulla sammanhang. 2.1 Sociokulturellt perspektiv Samspelet mellan kollektiv och individ är i fokus i ett sociokulturellt perspektiv. Vad kan vi åstadkomma i en viss kulturell kontext och vad behärskar den enskilda individen? Vi lär oss i sociala sammanhang och kommunikation samt interaktion mellan människor är viktig (Säljö, 2014). Den sociokulturella traditionen har sitt ursprung i Vygotskijs arbeten om utveckling, lärande och språk (Säljö, 2014). Vi har bekantat oss med Vygotskijs teori genom att läsa Säljös presentation (2014). Barn formas och erövrar språket i samspel med andra personer i den sociala och kulturella miljö de befinner sig. Säljö (2014) som tar stöd i Vygotskijs arbeten menar att barn har behov av stöd och hjälp av den vuxne eller det mer kompetenta barnet (Säljö, 2014). Barn och unga utvecklas hela tiden och det är inget som ska begränsas. Ett viktigt begrepp i Vygotskijs arbeten är begreppet den närmaste utvecklingszonen. Säljö förklarar det med att lärande och utveckling är ständigt pågående processer och när människor väl behärskar ett begrepp eller en färdighet, så är de i färd att lära sig något nytt. Det är här som läraren eller en klasskamrat kan vägleda en studerande in i hur man kommer vidare i sin utveckling. Alltså det som man inledningsvis behöver en mer kunnig persons hjälp för att klara av, kan man så småningom genomföra på egen hand (Säljö, 2014). Det är också inom ramen för den närmaste utvecklingszonen som barn är känsliga för undervisning, vilket menas att det är här barn har tillräcklig förståelse för att kunna följa med i ett resonemang eller förklaring och ta det till sig. Exempelvis att lära sig räkna från sex till tio grundas i att barnet redan kan räkna till fem, alltså det nya kopplas till det barnet redan uppnått. När en lärare förstår var ett barn befinner sig i sin utveckling kan denne stötta vidare genom instruktioner som då gör det möjligt för barnet att gå 9

10 vidare i sin utveckling. Genom att förstå var barnet befinner sig i sin utveckling är en lärare betydelsefull för att leda dem vidare i att ta till sig kunskaper och färdigheter, till skillnad från exempelvis en lärobok eller en dator (Säljö, 2014). 2.2 Läsning och skrivning som sociala praktiker Jönsson (2016) beskriver två aspekter gällande läsning som social praktik. Den första aspekten är att läsning av skönlitteratur och andra texter sker tillsammans i klassrummet. För de yngre eleverna sker detta oftast genom att läraren läser högt. Under och efter läsningen bearbetas innehållet tillsammans för att skapa mening av det som lästs. Bearbetning kan ske via exempelvis samtal, bildarbete och drama. Genom att dela en läsupplevelse och bearbeta den tillsammans med andra på olika sätt poängterar Jönsson att det är då elever får möjlighet att lära sig att bli läsare och skrivare i vid mening. Den andra aspekten handlar om innehållet. Att via läsningen beröra frågor som har med demokrati och social rättvisa att göra. Båda aspekterna är beroende av och ger kraft åt varandra. Liberg (2007) poängterar att ett viktigt stöd för att barn och ungas läsande och skrivande ska utvecklas är att läsa och skriva tillsammans samt att samtala kring det man läser och skriver. Att läsa, skriva och samtala kring olika texter tillsammans samt i olika sammanhang, ger barn möjlighet till nya erfarenheter och kunskaper. Samtal kan utmana till nya sätt att tänka och skapa möjlighet till nya erfarenheter och kunskaper (Liberg, 2007). 2.3 Literacy Literacy är en term som används för att tala om bruk av skrift och skriftspråkliga uttrycksformer. När skrift är en del av en verksamhet, kan man tala om literacypraktiker. Literacypraktiker är verksamheter där skriftspråk, läsande och skrivande är involverade på något sätt i ett meningsskapande (Säljö och Liberg (2014, s 360). Säljö och Liberg tar upp två olika uppfattningar om hur en grundläggande läsutveckling sker. Den ena uppfattningen innebär att grunden i läsutveckling är att elever knäcker den fonetiska koden, alltså att ljuda bokstäver och därefter sätta ihop dessa till ord. Enligt den andra uppfattningen lär sig elever läsa när de undervisas i 10

11 meningsfulla sammanhang och där de rör sig mellan skrivna och talade texter i så kallade literacypraktiker. På så vis blir dessa läs- och skrivsituationer involverade i ett meningsskapande och inte någon isolerad, teknisk färdighetsträning oberoende av sammanhanget (Säljö & Liberg, 2014). Säljö och Liberg (2014) påtalar att dagens mediesamhälle gör att elever ofta kommit i kontakt med skriftspråket innan de börjar skolan och därför är elevers tidigare erfarenheter av literacypraktiker av betydelse. Enligt Barton (2007) är literacy, läsning och skrivning inte först och främst något som sker genom läsundervisning i skolan, utan är något människan börjar erövra långt innan. Barton (2007) belyser förhållandet mellan oss, miljön, den sociala praktiken och textanvändningen. Barn deltar i olika sociala aktiviteter och dessa påverkar dem i deras vardag oavsett om de läser böcker eller skriver regelbundet. De texter barn möter utanför skolans värld kan vara mycket olika och läsas på vitt skilda sätt men ger varje enskild elev olika erfarenheter (Barton, 2007). 11

12 3. Tidigare forskning Nedan följer en översikt av tidigare forskning kring tidiga läsare, dvs. elever som kommit långt i sin läsutveckling när de börjar första klass. En genomgång av svensk och internationell forskning ger en bild av hur lärare kan stimulera dessa elever till att utvecklas så långt som möjligt och vilka konsekvenserna kan bli när elever inte får den stimulans de behöver i sin läsutveckling. 3.1 Tidigare erfarenheter Fast (2007) har gjort en studie av sju barn som lärt sig läsa och skriva, följts (observerats och intervjuats) i sina hem, på förskola, förskoleklass samt skola under tre år. I studien blev det för Fast tydligt hur vanligt det är att barn kommer i kontakt med läs- och skrivaktiviteter i hemmet och innan de börjar skolan. Forskaren kom fram till att det fanns variationer, likheter och olikheter mellan de sju barnen hon följde. Gemensamt var att eleverna utövade en rad textorienterade aktiviteter redan tidigt i livet, i samband med exempelvis familjens kultur, modersmål och religion. Likaså rörde sig barnen ofta i en värld av texter knutna till populärkultur och medier. Barn möter, menar Fast (2007) alltså ofta en rad av olika sorters texter innan de börjar skolan vilket kan resultera i att de i årskurs ett kan ha kommit olika långt fram i sin läsutveckling. Ivarsson (2008) följde i sin studie 13 tidiga läsare från årskurs 1 till 3 och studerade bland annat deras läsförmåga i förhållande till klasskamraternas. I studien lyfter hon fram elevers historiska, kulturella och sociala miljöer och de förutsättningar samt de möjligheter dessa erbjuder eleverna. Ivarsson (2008) har precis som Fast (2007) undersökt och diskuterat barn och elevers lärandemiljöer i både hemmet och skolan och belyser att lärande inte är bundet till tid och rum utan är något som sker hela tiden. Genom att lärande kan ske överallt och när som helst är det naturligt att många elever kan läsa innan de möter skolan och läsundervisningen där. Något som framkom i Ivarssons studie var att de elever som blev tidiga läsare ofta fick arbeta med sådant de redan kunde i årskurs 1. Ivarsson (2008) drar därmed slutsatsen att skolan inte alltid lever upp till läroplanens mål om att undervisning ska ha utgångspunkt i elevernas bakgrund och förståelse samt att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Även om Ivarsson hänvisar till den gamla läroplanen står 12

13 detta även i den nya läroplanen (Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2017): Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr 2017, s 8). Stöd lämnas ofta på gruppnivå och lärare ger stöd till de elever som ber om hjälp. De tidiga läsarna utmanas inte, utan lämnas på egen hand med skolarbete som de redan behärskar. Ivarsson (2008) understryker att all undervisning behöver utformas utifrån elevernas erfarenheter och förkunskaper för att de ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. 3.2 Samarbete inför skolstart En aspekt som Fast (2007) diskuterar är övergången mellan förskoleklassen och årskurs 1. I studien framkommer det att lärare i årskurs 1 inte visste mycket om innehållet i förskoleklassens verksamhet. Avsaknaden av ett samarbete kan riskera att de tidiga läsarnas språkliga progression kan utebli och att eleverna får uppgifter som inte utmanar deras lärande, exempelvis grundläggande bokstavsträning (Fast, 2007). Skoogs (2012) avhandling handlar om skriftspråkande i förskoleklass och skolans årskurs 1. Studien beskriver ett samarbete mellan två förskoleklasser och deras blivande klasslärare. I den ena förskoleklassen träffade barnen sin blivande lärare en gång i veckan under hela terminen och läraren och elever lärde på så sätt känna varandra. Trots detta samarbete visade det sig att eleverna i årskurs 1 fick möta samma typ av uppgifter som de arbetat med i förskoleklassen. Enda skillnad var att bokstavsarbetet i årskurs 1 innehöll fler moment än tidigare. Det sker alltså här en upprepning mellan förskoleklass och skola. Det visade sig också att alla elever fick arbeta med samma uppgifter kring bokstäverna oberoende av sina tidigare läs- och skriverfarenheter, vilket tyder på att inte heller den studerade undervisningen grundades på elevernas kunskaper från förskoleklassen. Skoog (2012) menar att de elever som har god bokstavskännedom och 13

14 till viss del kan läsa och skriva vid skolstarten då kan missa tillfällen att få möjlighet att gå vidare i sin skriftspråksutveckling. 3.3 Lärarens roll Tjernberg (2013) har i sin avhandling studerat elever i årskurs 1-5 i syfte att urskilja vilka framgångsfaktorer som påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Hon har också i sin studie undersökt huruvida lärandemiljön och lärares bemötande av eleverna i lärandesituationer har inverkan på elevers lärande. Tjernberg kunde se att genom en lärandemiljö med ett vi-skapande och genom att ge eleverna uppgifter som framhävde deras styrkor och kunnande fick eleverna möjlighet att känna sig viktiga. Genom en sådan lärandemiljö stärks gruppen och eleverna kan hjälpa och lära av varandra. Tjernberg menar att lärarens roll är viktig för elevers läs- och skrivinlärning. Lärare behöver kunna möta alla elever utifrån sin förmåga och därefter individuellt anpassa metoder och arbetssätt. Samtliga lärare i Tjernbergs (2013) studie menar att en variation av undervisningsformer krävs för att möta elevers olika förmågor. Något som Tjernbergs studie visade var att lärarna höll en undervisning där eleverna blev utmanade i sitt lärande. Skoluppgifterna låg på gränsen till vad eleverna klarade. Lärarna uttryckte att det inte heller ska vara för svårt, för då tappar eleverna motivation. Det måste alltså vara en jämn balans mellan utmaningarna som eleverna ställs inför och stöttningen de får, tyckte de lärare som Tjernberg studerade. Hattie (2014) har sammanställt en syntes av över 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. I en av studierna från Nya Zeeland har elevers studieresultat analyserats och den största enskilda påverkansfaktorn för att stärka eleverna ytterligare är att lärare har samma syn på framsteg. Med framsteg menar Hattie att det exempelvis inte är självklart att en elev får stöttning av en lärare med att växa från den punkt där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. Hattie anser att höga förväntningar och positiva relationer mellan lärare och elever är avgörande för att inlärning ska ske. Lärare behöver tro att alla elever kan lära och göra framsteg och att alla prestationer kan förändras. Det blir då viktigt för läraren att vara medveten om lärandemålen, att ha kunskap om elevens kunskaper då han eller hon får uppgiften, veta 14

15 när en elev lyckats nå målet och ha kunskap om ämnet för att kunna skapa meningsfulla och utmanande uppgifter så att en progression kan ske (Hattie, 2014). 3.4 Undervisningen Alla lärare i Ivarssons (2008) studie undervisar om bokstäver och ljud. Merparten av lärarna menar att de arbetar traditionellt med läsinlärning utifrån läromedel och läslära. Vissa av läromedlen som de använder består av läseböcker i olika svårighetsgrad och kan anpassas efter elevernas läsförmåga. Ett flertal av de elever som är så kallade tidiga läsare har en annan läslära eller en skönlitterär bok som läxa, eller som komplement utöver den ordinarie läsläran. Lärarna i studien är alla överens om att metoder och material måste individualiseras. Detta är en stor utmaning för lärare då det finns elever som föredrar att arbeta med uppgifter som de redan behärskar istället för mer utmanande uppgifter. Läsutvecklingen blir för dessa elever då inte helt gynnsam. De tidiga läsarna i Ivarssons studie hade ett stort försprång när de började i årskurs 1, men i slutet av det tredje skolåret hade detta försprång minskat avsevärt. Ivarsson (2008) reflekterade över orsaker till detta. Hade dessa elever tappat lusten? Hade de fått för lite stimulans? Ivarsson uttrycker, precis som det framkom i Fasts studie från 2007, att det skulle vara önskvärt att de kunskaper som de tidigare läsarna har med sig när de börjar skolan, tas tillvara på och ges möjlighet att utvecklas. I Ivarssons studie intervjuades lärare och flera av dessa uttrycker att de tidigare läsarna slutar att läsa när de tycker att de kan. Ivarsson (2008) menar då att det är viktigt att lärare och andra vuxna som exempelvis vårdnadshavare, visar och uppmuntrar eleverna att ytterligare öka sina kunskaper inom området läsning. Flera av lärarna i studien betonade även att det inte är en självklarhet att tidiga läsare är lika långt utvecklade när det gäller skrivförmågan. Att elever är långt framme i någon förmåga innebär inte automatiskt att de är väl utvecklade inom andra förmågor (Ivarsson, 2008). Genom att som tidiga läsare också får arbeta med exempelvis skriftliga uppgifter istället för bokstäver och ljud kan skolarbetet bli mer utmanande och roligt (Ivarsson, 2008). 15

16 Jönsson (2007) som är både forskare och lärare i studien undersöker litteraturarbetets undervisning med yngre elever, det vill säga läsning av, skrivande och samtal kring skönlitterära texter. Läraktiviteter som analyseras är högläsning, läsloggsskrivande, boksamtal och elevers individuella läsning. När klassen i studien hade gemensam högläsning av skönlitterär bok så uppmanades de ofta att rita och skriva ner sina tankar efter läsningen. Varje elev arbetade på det sättet fram sin egen läslogg. Det visade sig att eleverna använde läsloggarna till att tänka, uttrycka sina läserfarenheter, värderingar, känslor och de gjorde även kopplingar till tidigare erfarenheter. Läsloggarna från en elev som började läsa på egen hand tidigt, utmärkte sig särskilt. När han läste egna böcker valde han först enkla men gick snart över till svårare. Läraren kunde märka att böckerna som han läste var ganska avancerade för hans ålder, men samtidigt läste han också gärna serietidningar. När han berättade gjorde han det med många detaljer och var därför en uppskattad berättare. Läraren kunde här se nyttan med att de läste tillsammans. Eleven fick göra det han tyckte om, det vill säga läsa böcker och samtala om dem och han fick berätta historier om böckerna för klasskamraterna. Enligt Jönsson (2007) ger läsning tillsammans eleverna möjlighet att få tillgång till ett innehåll och läsloggskrivandet ger eleverna möjlighet att få syn på sina tankar. Studien lyfter samtal som kan fördjupa läsning och hjälpa elever att bygga förståelse för det de läser. Inför boksamtal valde läraren ut några olika böcker som eleverna fick välja mellan, och efteråt samtalade de om dessa tillsammans i mindre grupper med syfte att hjälpa varandra att utveckla och fördjupa förståelse. Skoog (2012) undersöker vilka erbjudanden elever i två klasser möter vad gäller innehåll, form och sammanhang i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Skoog (2012) intresserar sig för vad, hur och varför elever och lärare läser, skriver och samtalar samt i vilka sammanhang eleverna möter dessa skriftspråkliga aktiviteter. På den ena skolan tränas ljud och bokstäver i huvudsak i form av lärarledda strukturerade övningar där eleverna på olika sätt tränar de grundläggande grammatiska principerna. Läraren arbetar systematiskt med en bokstav i taget och samma arbetssätt återkommer bokstav efter bokstav. Detta arbetssätt var gemensamt för båda klasserna, förskoleklass liksom i årskurs ett på skolan. Flera barn blev snabbt klara med uppgifterna kring bokstavsarbetet och verkade enligt Skoog (2012) inte lägga något större engagemang vid exempelvis rituppgifter kring bokstaven. Skoog tolkar detta som att rituppgiften inte 16

17 blir någon utmaning för dessa elever eftersom uppgiften återkommer på ett liknande sätt vid varje bokstav som ska tränas in. Den andra skolan hade inte några gemensamma bokstavsgenomgångar i form av veckans bokstav eller formträning av enskilda bokstäver. För att träna elevernas språkliga medvetenhet skrev eleverna en hel del i anslutning till olika övningar. Först hade klassen en gemensam aktivitet som ofta följdes upp med en individuell uppgift där eleverna skrev ord och/eller meningar till en given bild som de fått av läraren. När eleverna formulerade en egen mening om bilden de fått fick de möjlighet att använda sig av alla bokstäver i alfabetet utifrån sin förmåga. Skrivandet integrerades till en del i ett sammanhang där eleverna gavs möjlighet att använda bokstäverna funktionellt. Detta menar Skoog (2012) är ett exempel på ett öppet förhållningssätt där undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas skrivande än i presentation av en specifik bokstav. Även om läraren själv valde bild åt eleverna innebar dessa uppgifter en öppning för eleverna att själva formulera vad de vill skriva om bilden och att få använda ord som de kan och förstår. På så vis individualiseras uppgiften eftersom eleverna utmanas utifrån sin enskilda förmåga. Gällande individuell läsning så skedde detta i form av läsläxa en gång i veckan på de båda skolorna. Den ena skolan hade en gemensam läsebok i förmodade svårighetsgrad där texterna i boken är anpassade till elevers olika läsförmåga medan eleverna på den andra skolan hade lästräning i flera olika läseböcker, dock även med olika förmodade svårighetsgrad. De elever som hade börjat läsa tidigt fick en läsebok i början av höstterminen medan de elever som inte kunde läsa istället fick ta hem en liten alfabetsbok, där den bokstav klassen arbetar med, frekvent förekommer i texten. De böcker som lästes vid högläsning på de båda skolorna hade inte någon anknytning till det övriga arbete som pågick i klassen utan fungerade mer som fristående inslag i undervisningen. Högläsningen tenderade också att fungera som en stunds avkoppling mellan olika moment, som avslutning på ett arbetspass eller som ett avbrott i ett längre sammanhängande arbetspass. Skoog (2012) understryker att det som lätt sker när högläsning endast sker exempelvis strax före rast eller lunch, är att boksamtal uteblir eller blir väldigt begränsade. 17

18 4. Metod Vår studie genomfördes med både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Den kvantitativa metoden genererade kvalitativ data i form av svar till öppna frågor. Anledningen till att vi valde att använda en kvalitativ metod är att dessa metoder intresserar sig för meningar, eller innebörder snarare än för statistiskt verifierbara samband (Alvehus, 2013, s 20). Kvalitativa metoder omfattar oftast ett mindre antal personer men undersökningen blir istället desto djupare. Esaiasson m. fl. (2017) menar att de som använder sig av kvalitativ metod generellt är intresserade av mening och meningsskapande processer. Vi valde att använda två olika metoder för materialinsamling, nämligen intervjuer och enkätsvar, för att öka undersökningens trovärdighet. Genom så kallad metodtriangulering förmodas det empiriska underlaget bli mer fullständigt och exakt genom att olika material kombineras (Alvehus, 2013). Anledningen till att vi valde att använda oss av både intervjuer och enkäter var för att få en så bred och noggrann beskrivning som möjligt av det vi undersöker. Enligt Alvehus (2013) är det mycket vanligt att kvalitativ forskning baseras på intervjuer. Intervjuer är en nödvändig metod när det gäller att försöka ta reda på hur människor känner, tänker och handlar i olika situationer (Alvehus, 2013). Eliasson m. fl. (2017) skriver att intervjuer är mycket lämpade för att besvara frågor kring mening och vanligt är att utgå ifrån att mening skapas i interaktioner samt delas av aktörer. En kvalitativ intervju har tonvikt på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt och intresset är riktat mot den intervjuades ståndpunkter (Bryman, 2008). 4.1 Intervjuer Vi valde intervjuformen semistrukturerad intervju (se bilaga 1) som innebär att den som intervjuar har en lista, en intervjuguide, över förhållandevis specifika frågor som ska beröras. En semistrukturerad intervju består av ett fåtal mer öppna frågor där respondenten har större möjlighet att påverka intervjuns innehåll medan en strukturerad intervju ofta har både förutbestämda frågor och förutbestämda svarsalternativ. Enligt Bryman (2008) har intervjupersonen genom denna intervjuform stor frihet att utforma 18

19 och besvara frågorna på sitt eget sätt. Här finns möjlighet för utrymme att ta upp teman som intervjupersonen är speciellt intresserad av. Ofta ställs frågorna i den ursprungliga ordningen men de behöver inte komma i samma ordning som intervjuguiden (Bryman, 2008). Intervjuerna tog 30 minuter i anspråk och utfördes på lärarnas skolor. Intervjuernas utgångspunkt var att undersöka hur lärarna tillmötesgår elever som är långt framme i sin läsutveckling när de börjar skolan. De deltagande lärarna blev i förväg informerade om studiens syfte. Vi valde dock att inte meddela frågorna i förväg då vi ville få så spontana svar som möjligt. Intervjuerna innehöll öppna frågor och kunde på så vis anpassas till läraren i fråga och kunde genom samtal gå mer på djupet. Samtliga lärare fick samma frågor och ungefär lika mycket tid att besvara dem. Till frågorna ställdes ett antal följdfrågor beroende på lärarnas svar. Vid något tillfälle inledde lärare samtalet själv och då valde vi att låta henne fortsätta för att senare bocka av så att alla frågor från vår intervjuguide blev besvarade. Det är, enligt Bryman (2008), bra att låta intervjun röra sig i olika riktningar, det kan då ge kunskap om vad intervjupersonen upplever vara relevant och viktigt. När vi redogör för vad lärarna i intervjuerna säger, benämner vi dem som lärare A, B, C, D och E. 4.2 Enkäter Enkätundersökning är precis som intervjuer en typ av frågeundersökning. Till skillnad från intervjuer som bygger på muntlig kommunikation, bygger enkätundersökningar på skriftlig kommunikation. I enkätundersökningar fyller svarspersoner skriftligt i sina svar själva i ett frågeformulär, dvs. en enkät, som de sedan återsänder (Esaiasson m. fl. 2017). Enkätundersökningen vi gjorde (se bilaga 2) var en undersökning via internet som lades ut på tre olika forum där lärare i F 3är aktiva. De tre forumen är Mitt lilla klassrum på nätet, Kooperativt lärande KL och Kooperativt lärande. I undersökningens inledning beskrev vi syftet med enkätundersökningen och vilken grupp av lärare vi önskade få svar av. Undersökningen bestod av 12 öppna enkätfrågor där lärarna gavs möjlighet att lämna svar som inte var förutbestämda. Själva frågeformuläret var utformat på så vis att det gav ett professionellt men samtidigt enkelt intryck och frågorna var enkla att besvara. Gällande frågeformulärets omfång, så valde vi att inte ha för många frågor att besvara. Genom att endast ställa frågor som är relevanta till vårt syfte, höll vi antalet frågor nere för att inte riskera att tappa lärarnas 19

20 intresse. Esaiasson m. fl. (2017) menar att frågeformulär som är för omfattande och innehåller frågor som av lärarna kan upplevas som irrelevanta för ämnet, kan påverka svarsfrekvensen negativt. Enligt Bryman (2008) är det också bra om enkätfrågorna inte är för många för att minska risken för enkättrötthet. Med detta menas att det kan vara lätt att en respondent tröttnar på enkätfrågorna och avbryter undersökningen. 4.3 Urval Vi valde ut fem lärare på tre olika skolor. Målet var egentligen att intervjua fler lärare men vi hade svårigheter att få ett gensvar från rektorer och lärare gällande intervjuerna. Av praktiska skäl valde vi att intervjua lärare på skolor i Skåne. Vi gjorde även ett medvetet val när vi skickade ut förfrågningar om intervjuerna till lärare på olika skolor i skilda kommuner eftersom vi ville se om deras arbetssätt skilde sig åt. I kvalitativa studier handlar det om att göra strategiska urval som ger en den information som ska nås (Alvehus, 2013). Att vi valde lärare i F 3 var ett sådant val eftersom dessa lärare har specifika erfarenheter av läsinlärning. Urvalet utformas då specifikt utifrån de undersökningsfrågor som ska ställas (Alvehus, 2013). Vi hade svårt att få gensvar från de skolor vi skickade förfrågningar om intervju till, så som komplement till de få intervjuerna vi gjorde, valde vi att även använda oss av en enkätundersökning som vi skickade ut till lärare i F 3 i hela Sverige. Enkätundersökningen skickades ut och besvarades via internet vilket gjorde att lärare i hela Sverige fick möjlighet att ta del av den. För ett tillförlitligt resultat valde vi att analysera samtliga enkätsvar som vi fick in eftersom att välja bort material kan innebära en risk att missa något väsentligt (Esaiasson m. fl. 2017). 4.4 Analysmetod Som analysverktyg har vi valt diskursanalys vilket innebär att man arbetar med ett innehåll som verkligen har sagts eller skrivits för att undersöka vilka mönster det finns i det som sägs eller hur man talar om något. Med diskurs menas i denna undersökning det sätt lärare pratar om hur de arbetar med läskunniga elever. Enligt Winther Jörgensen & Phillips (2000) handlar diskursanalys även om att identifiera vilka sociala konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får. Författarna poängterar att kan 20

21 vara svårt att undersöka de diskurser man själv är nära och har en åsikt om så här måste man tänka på att ens egna värderingar inte dominerar analysen (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). 4.5 Etiska övervägande Gällande etiska övervägande har vi valt att följa Vetenskapsrådets (2002) krav som bör följas för att skydda deltagare i undersökningar. Dessa krav benämns som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För informationskravet gäller att undersökningsdeltagare och uppgiftslämnare ska få information om uppgiftens syfte samt villkor för deltagande. Samtliga deltagare i vår studie har informerats i förväg via mail. De har fått information om studien syfte, våra namn, våra kontaktuppgifter och vilken institution vi kommer ifrån. Likaså har de blivit informerade om att deras namn, namnet på den skola de är verksamma på och att svaren de lämnar kommer att anonymiseras i examensarbetet. Samtyckeskravet anger att deltagare själv har rätt att bestämma över sin medverkan och avsluta när de själva vill. Våra deltagare har valt att delta frivilligt och godkänt att intervjun spelats in med våra telefoner. Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. De lärare vi har intervjuat ute på skolor har spelats in via våra telefoner men efter att denna uppsats är klar och godkänd kommer intervjuerna att raderas. I transkriberingen har de intervjuade fingerade namn. Slutligen nyttjandekravet anger att uppgifterna som samlats in bara får användas i forskningsändamål. De intervjuer vi spelat in samt transkriberat och svaren från enkäterna kommer endast att användas till vårt examensarbete. Utöver kraven har även Vetenskapsrådet (2002) utfört rekommendationer att följa, där det bland annat anges att de tillfrågade deltagarna och uppgiftslämnare bör tillfrågas om de är intresserade av att ta del av forskningsresultatet. Här har vi valt att återkomma endast om de själva nämnt att de är intresserade av att ta del av vårt examensarbete. 21

22 5. Analys och resultat I detta kapitel kommer vi att presentera vårt material utifrån den analys vi gjort på vår insamlade empiri. Empirin har analyserats utifrån de teorier och begrepp som vi redovisat i kapitel 2. Vi har i synnerhet valt att lägga fokus på intervjusvar om arbetssätt med elever som är tidiga läsare. Vi har också analyserat de 25 enkätsvar vi fått in för att se om de svaren styrker det resultat vi fått fram i intervjuerna. Av de svar vi fick i intervjuerna och enkäten var det fyra områden som blev särskilt intressanta utifrån hur lärare beskriver att de ger elever som kan läsa vid skolstart möjlighet att utvecklas utifrån sin förmåga. Områdena elevers tidigare erfarenheter, texter som elever möter, undervisningen och att utmana elever bildade också våra rubriker i analys och resultat. 5.1 Elevers tidigare erfarenheter På frågan om hur lärarna i vår intervju bedriver en undervisning med utgångspunkt i elevernas förkunskaper kring läsinlärning, svarar de intervjuade lärarna likartat. De flesta gör en så kallad screening av elevernas läsförmåga i förskoleklassen eller i augusti precis efter sommarlovets slut. Screening innebär standardiserade tester som görs för att få ökad insikt om elevers läs- och skrivförmåga. Dessa tester utförs antingen av klassläraren själv eller av en specialpedagog. När vi i intervjun frågade hur lärarna får kunskap om elevernas olika läsförmåga i uppstarten av årskurs 1, fick vi lite olika information. Lärare D nämner inte något om att hennes elever blir screenade i förskoleklassen utan endast att de har en så kallad överlämning kring praktiska saker och om någon enstaka elev utmärker sig särskilt. Så här uttrycker hon detta: Så det är inte jättemycket om läsinlärning om det inte är någon som är så jättehög, för då brukar de annars säga att ja hon läser redan, så du vet det. Så det är liksom den överlämningen och det är halvtimme man träffas och sitter och pratar med dem. (Lärare D) Hennes kollega, lärare E, på samma skola uppger, till skillnad från lärare D, att alla elever testas av specialpedagogen i förskoleklassen. Troligen skulle det varit mer givande för lärare D med ett längre samtal där det tas upp mer än praktiska saker. Vi 22

23 kan se att det finns ett samarbete mellan lärare D och förskoleklassläraren men utifrån citatet tolkar vi att samtalen snarare berör praktiska saker eller om någon elev särskilt utmärker sig i sin läsinlärning. Vi undrar hur mycket vetskap lärare D får kring var övriga elever befinner sig i sin läs- och skrivutveckling genom ett sådant samtal. Enligt Säljö (2014) blir det svårt för lärare att stötta elever vidare i sitt lärande utan att veta var de befinner sig i sin utveckling. Som Barton (2007) beskriver så har barn ofta kommit i kontakt med läsning och literacy långt innan skolstart och eftersom de texter barn möter utanför skolans värld kan vara olika och läsas på olika sätt så har alla barn olika erfarenheter av att läsa och skriva. Vi vill nämna att bara för att lärare D inte nämner att det förekommer screening av hennes elever betyder det inte att det inte görs på dem. Det bara framgick inte av hennes svar helt enkelt. På en annan skola är vi fundersamma till om det finns ett samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 gällande elevernas läsförmåga, trots att lärare A menar att det finns. Hon menar att hon provar sig fram kring elevernas läsförmåga vid skolstarten och uttrycker: Jag chansar lite, alltså det gör jag i början. Jag sätter böckerna i händerna på dem, skriver till föräldrarna att hör av er om det är för svårt, om det är för lätt och så, så att vi vet. Så gör jag. (Lärare A) Enligt lärare A finns det alltså ett samarbete mellan förskoleklass och henne. Trots det väljer lärare A att chansa och då riskera både att utsätta eleverna för upprepning men också att ge eleverna uppgifter de redan kan. Som Säljö (2014) gör gällande så är det inom ramen för den närmaste utvecklingszonen som barn är känsliga för undervisning. När en lärare förstår var ett barn befinner sig i sin utveckling kan denne ge stöttning som gör det möjligt för barnet att gå vidare i sin utveckling. I Skoogs (2012) studie visade det sig att trots samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1, skedde det en upprepning då eleverna i årskurs 1 fick arbeta med samma typ av uppgifter (men fler moment) som de redan mött i förskoleklassen. Ett samarbete vi kan se som utmärker sig är det arbetet som lärare C i intervjun gör för att få information kring de blivande ettornas olika förmåga i läsning. Hon har möjlighet att vara inne i förskoleklassen och arbeta med eleverna och därav får kunskap om deras läsförmåga. Genom att få inblick i var eleverna befinner sig i sin läsinlärning kan hon individualisera deras läsinlärning och ge dem ledning redan från starten i årskurs 1. Lärare A kommer troligen att få 23

24 samma vetskap om elevernas olika läsförmåga men inte i ett lika tidigt skede som lärare C. Utifrån våra enkätsvar kan vi se att de flesta av lärarna gör olika sorters tester inför årskurs 1, exempelvis Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd för årskurs 1, LUS (Läsutvecklingsschema) och Legilexi för att se var i läsutvecklingen eleverna befinner sig. Eleverna till merparten av lärarna blir testade redan i förskoleklass. En av lärarna som svarade på vår enkät berättar att hon, liksom lärare C som vi intervjuade, träffar sina elever i förskoleklass. Där läser hon tillsammans med dem individuellt för att se var de befinner sig i sin läsutveckling. Materialanalysen visar att merparten av lärarna i både intervjuerna och enkäten samarbetar med kollegorna från förskoleklassen innan de börjar i årskurs 1, men få är personligen inne i förskoleklassen under vårterminen och kontrollerar elevernas läsförmåga. Vanligast är att ta del av lästester som gjorts i förskoleklass och även att göra olika lästester vid skolstart i årskurs Texter som elever möter Gällande de olika sorters texter som eleverna till lärarna vi intervjuat möter, är variationen inte stor. Samtliga lärare vi intervjuat använder sig av läromedel, men merparten säger att de inte använder ett specifikt läromedel till hela elevgruppen utan använder olika sorters material med förmodade svårighetsgrader, exempelvis så kallade småböcker som Kiwiböcker och Bravo bokstavsböcker. De få lärare som arbetar utifrån en specifik läsebok anpassar undervisningen utifrån elevernas olika läsförmåga. Även det material dessa använder finns i olika förmodade svårighetsgrader. Vanligast är Den magiska kulan och Livet i bokstavslandet. Genom att använda en och samma läsebok men med olika förmodade svårighetsgrader ges eleverna möjlighet att forma och erövra språket tillsammans i ett samspel med varandra (Säljö, 2014). Detta eftersom att deras olika texter har samma innehåll och det är då möjligt med samtal kring dess handling. De flesta av lärarna i intervjuerna använder regelbundet skönlitteratur som högläsning. För- och efterarbeten handlar oftast om att ställa frågor om boken och texten samt ha samtal kring den och bokens handling. Jönsson (2016) beskriver läsning och skrivning 24

25 som sociala praktiker. I sådana praktiker bearbetas innehållet under och efter läsningen för att skapa mening av det som lästs. Förutom samtal kan bearbetning ske via skrivande, bildarbete och drama. Genom lärare C s svar, tolkar vi att hon arbetar med bearbetning av läsupplevelser på ett sådant genomtänkt sätt. Hon berättar att hon ofta använder skönlitteratur som högläsning som hör ihop med temat de arbetar med och kring boken, samtalar och skriver de mycket tillsammans. Jönsson (2016) menar att elever får möjlighet att lära sig att bli läsare och skrivare i större omfattning genom att bearbeta läsupplevelser tillsammans med andra och på olika sätt. Samtliga lärare använder skönlitteratur vid elevernas individuella läsning. Lärarna låter eleverna välja bok själv trots att det ibland resulterar i att de väljer böcker som inte är utmanande nog i förhållande till deras läsförmåga. Lärare E för samtal med eleverna om de tenderar till att välja böcker som inte är utmanande nog utifrån hans/hennes förmåga. Samma lärare säger att om hon vet med sig att eleven har läst en bok som inte är utmanande nog utifrån han/hennes läsförmåga, kan hon välja att ställa frågor på bokens handling istället för att låta eleven läsa upp text ur den. På så vis menar hon att hon utmanar trots att eleven inte har några svårigheter med att läsa texten. Här drar vi paralleller till förhållningssättet literacy och till att låta elever välja texter som de känner igen sig i och kan identifiera sig med. Vi ser även ett sociokulturellt perspektiv på undervisningen när lärare E istället för att låta eleven läsa en text som han/hon redan behärskar, väljer att stötta genom att ge andra utmanande uppgifter. Ivarsson (2008) belyser också denna utmaning i sin studie, att läsutvecklingen blir lidande om elever väljer att arbeta med den typ av uppgifter som de redan behärskar. Därför är det viktigt att hitta andra sätt att utmana eleven på, exempelvis genom att använda olika lässtrategier för att utveckla hans/hennes läsning (Ivarsson, 2008). Hattie (2014) lyfter också vikten av att det är viktigt att som lärare veta vad eleven behärskar för att vidare kunna ge meningsfulla och utmanande uppgifter så att en progressiv utveckling kan ske. De flesta av lärarna som svarat på enkäterna använder en specifik läsebok. Vanligast är Den magiska kulan och Livet i bokstavslandet i motsats till lärarna i våra intervjuer, där det är vanligare att blanda olika läromedel och skönlitteratur. Merparten av lärarna i enkäten anger att eleverna läser andra texter men endast några få uppger att det är skönlitteratur. Vi kan då inte inte dra slutsatsen att dessa lärare inte använder skönlitteratur i undervisningen bara för att det inte framgår i deras enkätsvar. 25

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; 1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

En enkätundersökning om lärares undervisning och tankar kring läsläxan. Ronja Berg & Rebecca Rönnkvist

En enkätundersökning om lärares undervisning och tankar kring läsläxan. Ronja Berg & Rebecca Rönnkvist Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp VT17 Läsläxan En enkätundersökning om lärares undervisning och tankar kring läsläxan

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Välkomna till Toftaskolan

Välkomna till Toftaskolan Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik

Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren. 11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Barn och familj 2012-03-21

Barn och familj 2012-03-21 I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet Anna Strid, Elevhälsan i

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Stötta en stjärnläsare

Stötta en stjärnläsare Stötta en stjärnläsare Hej kära förälder eller annan vuxen! Vet du att du är viktig? Superviktig ja lika viktig som en superhjälte! Du har möjlighet att påverka ditt barns läsutveckling! Genom att uppmuntra

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen en Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Flatåsskolan

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål 1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning

Läs mer

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer