Planeringsförutsättningar, budget och investeringar

Transkript

1

2 Planeringsförutsättningar, budget och investeringar Kommunfullmäktiges mål & uppdrag till nämnderna Ekonomiska ramar för budget 2020 och plan Investeringsbudget 2020 och plan Innehåll Förslag till beslut... 1 Förutsättningar för planperioden Bolagskoncernen... 6 Kommunfullmäktiges mål Långsiktiga mål... 7 Mål - Goda livsvillkor... 9 Mål - Växande näringsliv och kompetensutveckling Mål 7: Vi ska skapa förutsättningar för fler företag, fler branscher och fler arbetstillfällen i Umeå och Umeåregionen. Huvudansvar: KSNAU... 9 Mål - Välutvecklad ideell sektor... 9 Mål - En god samhällsplanering... 9 Personalpolitiska mål... 9 Finansiella mål Uppdrag, regler och styrning för god ekonomisk hushållning Regler för god ekonomisk hushållning Planering, uppföljning, analys och utvärdering Intern styrning och kontroll Budget 2020 och plan för nämnderna... 14

3 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar - att fastställa skattesatsen år 2020 till 22,85 - att fastställa kommunfullmäktiges mål och uppdrag att fastställa uppdrag, regler och styrning för god ekonomisk hushållning - att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettokostnadsbudget 2020 och plan för respektive styrelse eller nämnd - att fastställa investeringsbudget för 2020 och investeringsplan för att för löneökningar 2020 avsätta 3,01 % vilka fördelas per nämnd och kan komma att justeras beroende på resultat i löneöversynen - att godkänna att kommunstyrelsen under löpande år får besluta om omfördelning av medel, som frigörs till följd av samordningsvinster - att godkänna att kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget - att kommunstyrelsen inom fastställd investeringsbudget och plan får göra tidsmässiga förskjutningar av investeringar för att anpassa till förändrade förutsättningar - att fastställa plan för exploateringsverksamheten för

4 Förutsättningar för planperioden Umeå och Umeåregionen 2050 Världen är stadd i snabb förändring. Klimathot, osäkerheter i omvärlden och digitaliseringens möjligheter innebär sammantaget att framtidsprognoser är osäkra. Att Umeå växer ser vi dock tydligt, men kommunens mål om invånare år 2050 riskerar att drabba kringliggande kommuner i regionen. Den som är stark måste också vara snäll, som Bamse säger. Som största kommun i regionen är det därför viktigt att vi tar på oss ledartröjan för utvecklingen, invånarmålet måste därför ändras till invånare i Umeåregionen. Hur vår kommun och stad kommer att bli hänger på vilka beslut vi fattar fram tills dess. Håller vi hårt i vår inställning om hållbarhet ur alla aspekter, kommer vi att få en storstadsregion präglad av trygghet, kreativitet och bildning. En region som visar resten av världen att ett hållbart och välkomnande samhälle är möjligt. Demografin Sveriges befolkning fortsätter att växa under planeringsperioden, men i en lägre takt än de senaste åren. Enligt SCB:s befolkningsframskrivning kommer folkmängden att passera 11 miljoner år 2029, 12 miljoner i början av 2050-talet och 12,7 miljoner i slutet av framskrivningsperioden, år Allt fler lever till höga åldrar. Under en lång tid har fler invandrat än utvandrat. De senaste årens invandring har varit högre än någonsin men efter 2016 har antalet som flyttat till Sverige minskat 1. Umeå kommun- Procentuell förändring av antalet invånare i olika åldersgrupper mellan ,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 17,4% 8,3% 4,4% 18,5% 19,2% 2,9% 4,1% 4,9% Diagram: Andelen invånare i åldersgrupperna 1 18 år samt 80 år och äldre ökar kraftigt mellan 2018 och Samtidigt ökar andelen i arbetsför ålder år ej i samma omfattning. I Umeå kommuns befolkningsprognos för perioden beräknas den genomsnittliga befolkningsökningen uppgå till cirka personer årligen. Ökningstakten är högre i början av prognosperioden med omkring personer per år 2019 som avtar till omkring personer per år Totalt sett förväntas befolkningen i Umeå kommun att växa med 6,6% 23,7% 20,5% 6,7% 30,6% w 1 Källa SCBs befolkningsframskrivning 2

5 knappt personer under perioden , från år 2018 till omkring invånare år Fram till år 2023 är det enligt prognosen framför allt gruppen ungdomar i åldern år samt äldre, från 80 år som ökar. Samtidigt ökar andelen i arbetsför ålder, år, ej i samma omfattning 2. Prognos över skatteunderlag, skatteintäkter och statsbidrag Umeå kommun baserar sin prognos över skatteintäkter och statsbidrag på regeringens prognos över skatteunderlagets utveckling samt på Umeå kommuns egen befolkningsprognos och de antaganden dessa två prognoser vilar på. Umeå kommun (Mnkr) Umeå kommuns prognos över skatter och bidrag 2 maj Specifikation prognos: Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag LSS-utjämning Strukturbidrag Införandebidrag Slutavräkning Fastighetsavgift Välfärdsmiljarder (avser flyktingmottagning) Byggbonus Extra tjänster Summa Kommunfullmäktige fastställde i juni 2018 skattesatsen för år 2019 till 22,85 kr. Skattesatsen är densamma som år En ökning av skattesatsen med en skattekrona motsvarar cirka 293 miljoner kronor i skatter och bidrag år Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas öka med 350 miljoner kronor mellan 2019 och Om liggande förslag till förändring i kostnadsutjämning införs kommer det att innebära att Umeå kommun blir den kommun som bidrar mest per invånare till kostnadsutjämningen och att Umeå 2 Källa Umeå kommuns befolkningsprognos maj

6 kommun är den kommun som efter Göteborg bidrar mest totalt. Beräknat på 2016 års befolkningssiffror innebär förslaget att Umeå kommun ska bidra med 64 mnkr mer än tidigare. Konjunkturen På riksplanet har konjunkturen stärkts de senaste åren och tillväxten har varit hög. Under inledningen av 2019 har flera indikatorer på den ekonomiska utvecklingen sjunkit något och den starka svenska konjunkturen och BNP-tillväxten förväntas mattas av under andra halvåret En avmattning i den internationella konjunkturen, minskade bostadsinvesteringar och en inbromsning i offentlig konsumtion väntas bidra till en fortsatt dämpad tillväxt under perioden Konjunkturen för det lokala näringslivet i Norra Sverige, Västerbotten och i synnerhet Umeå ser dock fortsatt stark ut utan annat än svaga tecken på avmattning. De större teknikföretagen genomför större investeringar i utbyggnad och automation som tillsammans med stora infrastrukturella investeringar i bl.a. Västra länken innebär en fortsatt hög efterfrågan inom bygg och anläggning. Norrlandsfonden ger varje år ut en konjunkturbarometer och näringslivets egna samlade bedömning är en stark konjunktur där man ser positivt på utvecklingen närmaste året. Utöver detta skapar Umeås starka befolkningstillväxt goda förutsättningar för de lokala marknaderna. Om Umeå som kommun tar ledningen för ökad befolkningstillväxt i hela regionen kommer detta att ge ännu bättre förutsättningar för ökad tillväxt inom flera näringar i södra Västerbotten. En kommun utan företag är ingen framtidskommun, som tur är växer antalet företagare i Umeå konstant och de bidrar med 8,2 miljarder kronor till välfärden varje år. Om alla företag med minst en anställd skulle anställa en person till, genererar det skatteintäkter till kommunen som motsvarar över 2700 förskoleplatser och över 1000 undersköterskor i hemtjänsten. Det är fantastiska siffror och vore ännu bättre om det blev verklighet. Tyvärr är det många av våra företag som upplever osund konkurrens från kommunen. 31 % av företagarna i Umeå svarar ja på frågan om Umeå bedriver verksamhet som företaget skulle vilja utföra, och företagarna ger betyget 3,3 på en femgradig skala på frågan om konkurrens från kommunens verksamheter, det är precis över godtagbart 4 och något som måste ses över. Osund konkurrens får inte förekomma i kommunens verksamheter. Kostnadsutveckling i kommunal verksamhet Befolkningens ålderssammansättning och dess utveckling har stor betydelse för kommunernas kostnader. Åren beräknades kostnadsökningar relaterat till demografin ligga på 0,5 procent per år i genomsnitt för riket som helhet. Efter 2012 har kostnadsökningarna relaterat till demografin i riket som helhet ökat och förväntas ligga kring 1,1 procent åren Källa: Regeringens vårproposition 4 Källa: Svenskt näringslivs rapport Företagsklimatet i Sverige Källa: SKL Ekonomirapport 13 maj

7 Umeå har historiskt haft hög nettokostnadsavvikelse inom flera verksamheter. Diagrammet ovan visar Umeå kommuns nettokostnadsavvikelse 2017 i lagstadgad verksamhet. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. När det gäller icke lagstadgad verksamhet finns inte jämförelsetal i samma omfattning, Umeå kommun har dock över tid haft höga ambitioner inom såväl Kultur- som Fritidssektorn, något som även framgår vid kostnadsjämförelser med andra kommuner. Dessa höga ambitioner är viktiga för den kulturoch fritidsprofil som kommunen har, men det behöver inte betyda att allt ska göras i egen regi. De kommande åren kommer det vara viktigt med skarp kostnadskontroll, samt att långsiktigt hantera kommunens ekonomiska åtaganden för framtiden. Därför är det nödvändigt med ett överskottsmål på 2 procent för att långsiktigt klara kraven på god ekonomisk hushållning. Införandet av heltid inom vård och omsorg har inneburit merkostnader för Äldre- och Individ och familjenämnden som inte helt har kunnat hanteras inom nämndernas nettokostnadsramar, detta kompenseras genom denna budget. Vidare måste ansvaret för, och det direkta arbetet med, schemaläggningen decentraliseras ut på verksamheterna för att få en bättre fungerande schemaläggning som gagnar både verksamheten, medarbetarna och det ekonomiska resultatet. Kompetensförsörjning Sveriges befolkning ökar. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika delar av landet, mellan stad och landsbygder och mellan olika åldersgrupper. Arbetsförmedlingens analyser visar att det främst är gles- och landsbygdsområden som drabbas av en minskande andel i yrkesaktiv ålder samtidigt som andelen äldre ökar. Norrland får generellt ett kärvare läge än resten av landet, även om det finns enskilda län och kommuner i landets södra delar som ställs inför liknande utmaningar. Arbetsförmedlingens prognos fram till 2030 visar att i Västerbotten är det endast Umeå kommun samt närliggande Vännäs och Bjurholms kommuner som kommer att ha en ökning 5

8 av invånare i arbetsför ålder. Sammantaget innebär de demografiska förändringarna att den yrkesaktiva andelen av den totala befolkningen kommer att minska i samtliga län 6. Umeå kommuns personalfunktion har reviderat den långsiktiga kompetensförsörjningsprognosen för perioden Bedömningen är att antalet tillsvidareanställda i Umeå kommun kommer att öka från till Beräknade pensionsavgångar och personalrörlighet innebär att tillsvidareanställda är kvar och att kommunen därmed har ett rekryteringsbehov på tillsvidareanställda. Detta är en verkligt stor utmaning och man kan verkligen fråga sig om det är möjligt att rekrytera så många nya medarbetare under de kommande åren, inte minst måste digitaliseringen användas för att minska rekryteringsbehovet. Umeå och klimatet Klimatet och den globala uppvärmningen är en av vår tids viktigaste frågor. Läget är allvarligt och det krävs kraftfulla åtgärder, över hela världen såväl som i Sverige och Umeå har vi sett längre perioder med både torka, rekordvärme och skogsbränder, såväl som kraftiga regn och översvämningar. Med 2 graders global uppvärmning beräknas årsnederbörden i Umeå och Västerbotten öka med %, och årsmedeltemperaturen öka med 2-3 grader 7. Redan vid 1,5 graders global uppvärmning står vi inför stora förändringar i vårt närområde. Därför bör en tematisk översiktsplan för minskad klimatpåverkan tas fram. Bolagskoncernen De kommunala bolagen är en viktig del av Umeå kommunkoncern och för Umeås framtida utveckling som helhet. Därför är det viktigt med gott samarbete mellan bolagen och kommunen, där vi skapar samsyn och drar åt samma håll när det kommer till kommunens framtida utveckling. Beslut som tas inom bolagskoncernen som får en tydlig budgetpåverkan på kommunen måste därför hanteras inom ordinarie budgetprocess, och de ägardirektiv som finns för de kommunala bolagen skall framgent beslutas av kommunfullmäktige. För att finansiera utökningen av kollektivtrafiken så utökas vinstuttaget ur UKF med 20 miljoner kronor för år Källa: Befolkningen i Sverige fram till 2030 Arbetsförmedlingen analys 2019:2 7 Källa: SMHI Framtidens klimat: Globala uppvärmningsnivåer 6

9 Kommunfullmäktiges mål Långsiktiga mål Mål 1: Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om medborgare i Umeåregionen år Huvudansvar: Alla Nästa steg i Umeås utveckling! Ett Umeå som växer och utvecklas ger möjligheter för både nya och befintliga umebor. När nya umebor flyttar hit bidrar de med mångfald och idéer. Det ökande antalet umebor gör att idéer kan utvecklas till nya verksamheter och erbjuda ett större utbud för oss som bor här. När vi blir fler är det fler som via skattsedeln delar på kostnaderna för allt det som är vårt gemensamma, såsom skola, omsorg, parker, gator, vatten och avlopp. Det gör att Umeå fortsätter utvecklas och erbjuder oss ett större utbud och en bättre service. Att vi blir fler underlättar omställningen till ett grönt samhälle, vi blir fler som tänker nytt, engagerar oss och omsätter kloka idéer i praktiken. Umeå kan bara växa genom att kommunens medborgare, näringsliv och organisationer växer och utvecklas. Många människor lockas till en kommun som kännetecknas av mångfald, jämlikhet och engagemang med en bred, attraktiv och mångfacetterad arbetsmarknad. Det är därför viktigt att människor även fortsättningsvis vill flytta till och etablera sig i Umeå. Mål 2: Vi ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Huvudansvar: Alla Umeå har länge arbetat systematiskt och målmedvetet med att uppnå jämställdhet mellan kommuninvånarna. En nyckel i arbetet har varit att bryta ner målet i definierbara uppdrag som kommunen direkt eller indirekt kan påverka utfallet av. Detta har lett till framsteg i lönekartläggningen, i trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet, i det brottsförebyggande arbetet, och att staden idag byggs jämställt redan från planeringsstadiet. Det är viktiga åtgärder och ett kontinuerligt arbete. Det finns flera områden där kommunen ytterligare kan förstärka sina insatser. Den arbetsrelaterade ohälsan är ett sådant område, där de kvinnodominerade arbetsplatserna har en stor överrepresentation vad gäller sjukskrivningstal och framförallt gällande psykisk ohälsa. Att stärka arbetsmiljöarbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för att fortsättningsvis kunna vara en attraktiv och relevant arbetsgivare, speciellt inom de yrkesområden som idag är kvinnodominerade. 7

10 Mål 3: Digitalt först! För att klara kompetensförsörjningen, förbättra arbetsmiljö och ge bättre medborgarnytta ska de möjligheter som den digitala transformationen innebär vara förstahandsalternativet för Umeå kommuns verksamhetsutveckling. Huvudansvar: Alla Idag sker investeringar i kommunens verksamheter primärt för att tillgodose behov relaterat till volymökningar eller för att ersätta tidigare genomförda investeringar. Investeringar i teknik och metod som syftar till att över tid sänka kommunens driftskostnader förekommer ytterst sällan. Detta är ett stort problem och leder till ständigt ökande nettokostnader, inlåsningseffekter och minskad utvecklingsförmåga i kommunens verksamheter. Idag begränsas utvecklingsförmågan i kommunens verksamheter av att kommunen saknar: - Incitament/metod som underlättar för verksamhet att i pilotform pröva ny teknik - fastlagd prioriterings och beslutsordning för val av utvecklingsprojekt - intern finansiering för utvecklingsprojekt - fastslagen ansvarsfördelning för effekthemtagning av genomförda utvecklingsprojekt 8

11 Mål - Goda livsvillkor Mål 4: Vi ska ha Sveriges bästa folkhälsa år Huvudansvar: KS, FN, TN Mål 5: Vi ska halvera barnfattigdomen till år Huvudansvar: KS, IFN, GVN, MHN Mål En förbättrad skola Mål 6: Vi ska ha en likvärdig skola och förbättra kvaliteten i utbildningen för att uppnå jämlika uppväxtvillkor. Huvudansvar: FGN, GVN Mål - Växande näringsliv och kompetensutveckling Mål 7: Vi ska skapa förutsättningar för fler företag, fler branscher och fler arbetstillfällen i Umeå och Umeåregionen. Huvudansvar: KSNAU Mål - Välutvecklad ideell sektor Mål 8: För att klara framtidens utmaningar ska vi utveckla demokratin och stärka den sociala tilliten tillsammans med den ideella sektorn. Huvudansvar: KS, KN, FN Mål 9: Att använda jämställdhet som metod i det förebyggande arbetet mot våld och kriminalitet i samverkan med den ideella sektorn. Huvudansvar: KS, FN, JUSK Mål - En god samhällsplanering Mål 10: Vi ska öka bostadsbyggandet till 2000 enheter per år. Huvudansvar: KS, BN Mål 11: Att samhällsplaneringen syftar till att bygga Umeå mer jämlikt och jämställt, bland annat genom att dra nytta av erfarenheterna från kommissionen för social hållbarhet. Huvudansvar: KS, BN, JUSK Personalpolitiska mål Övergripande visioner 1. Vi ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Huvudansvar: PN 2. Vi ska ha ett närvarande ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat. Huvudansvar: PN 9

12 3. Vi ska ha engagerade medarbetare med rätt kompetens. Huvudansvar: PN 4. Vi ska ha heltid och tillsvidareanställning som norm. Huvudansvar: PN Personalpolitiska mål Mål 12: Alla tillsvidareanställda ska ha rätt att arbeta heltid. Huvudansvar: PN Mål 13: Riktvärdet för antalet medarbetare per chef skall vara 30. Huvudansvar: PN Mål 14: Våra medarbetare ges kontinuerlig vidareutbildning. Huvudansvar: Alla Finansiella mål - av betydelse för god ekonomisk hushållning Mål 15: Resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ska uppgå till lägst 2 procent. Huvudansvar: KS Mål 16: Kommunens budget ska jämställdhetsanalyseras. Huvudansvar: KS, JUSK Mål 17: Att tillvarata de samordningsnyttor som den gemensamma förvaltningen innebar, genom att det centrala förvaltningsledet inte tillåts växa snabbare än de brukarnära verksamheterna. Huvudansvar: KS Mål 18: Med syfte att möta ekonomiska utmaningar relaterade till demografi och konjunktur ska kommunen fram till 2023 minska nettokostnadsavvikelse i relation till jämförbara större städer. Huvudansvar: KS 10

13 Uppdrag, regler och styrning för god ekonomisk hushållning Vårt uppdrag Förvaltningarna har till uppdrag att genomföra kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndernas uppdragsplaner. Verksamhetsidé Med gemensamma krafter skapar vi ett gott liv i Umeå. Vi bidrar till välfärd för alla och ger goda förutsättningar för företagande, fritid och kultur. Värdegrund Medborgarfokus Vi skapar värde för dem vi finns till för. Öppenhet Vi är tillgängliga, tydliga och lyssnar med omtanke. Tillit Vi har förtroende för varandra och vår förmåga att möta utmaningar. Ständiga förbättringar Vi utvecklas positivt genom ständiga förbättringar och förnyelse. Styrprinciper Kommunnytta/medborgarnytta före enskild nämnds-, förvaltnings- eller verksamhetsnytta. Alla beslut ska vara finansierade. Lika mål och krav för lika verksamheter. Fokus på uppföljning och analys. Lagstadgade planer Umeå kommun är enligt lag ålagd att utarbeta vissa kommunala planer. Dessa lagstadgade planer bereds på kommunfullmäktiges uppdrag av aktuell nämnd och beslutas av fullmäktige (om så krävs i lagstiftningen) alternativt ansvarig nämnd. Regler för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att både kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Det genomförs så här: Umeå kommuns verksamhet styrs av kommunfullmäktiges mål och budgetramar. Av fullmäktige fastställd budgetram för nämnd innefattar medelstilldelning för samtliga kostnader för nämndens verksamhet. Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa en prissatt åtgärdsplan till kommunstyrelsen och vidta de åtgärder som krävs för att uppnå en budget i balans. Om planerade åtgärder innefattar väsentlig förändring av beslutad servicenivå ska ärendet beredas för hantering och beslut i kommunfullmäktige. 11

14 De i budget och uppdragsplan angivna målen med indikatorer ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsrapporter. Den ekonomiska planeringen ska utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden är en viktig grundförutsättning. Att resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ska uppgå till lägst 2 procent. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar. Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och finansnetto. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Umeå kommun har god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar inom sitt område och inom ramen för sin budget och regelverket för inteckning i eget kapital. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas (kalkyleras) och resursavstämmas före genomförande. Alla beslut ska innehåll en ekonomisk konsekvensbeskrivning som tydliggör hur beslutet påverkar kommunens ekonomi och hur det ska finansieras. Planering, uppföljning, analys och utvärdering Återrapportering till kommunfullmäktige Återrapportering till kommunfullmäktige från kommunstyrelse, nämnder och bolag sker via årsredovisning över föregående kalenderår. Årsredovisning sammanställs av kommunstyrelsen och överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer inför kommunfullmäktiges sammanträde i mars. Förutom årsredovisningen ska kommunstyrelsen sammanställa och överlämna ett delårsbokslut över årets åtta första månader, delårsbokslutet inkluderar kommunstyrelse, nämnder och bolag. Delårsbokslutet överlämnas till kommunfullmäktige och revisorer senast 15 oktober. För att förbättra kommunfullmäktiges insyn och möjlighet att hantera avvikelser sker även återapportering från nämnder och kommunstyrelse till kommunfullmäktige via en förenklad ekonomi och personalrapport som behandlas vid kommunfullmäktiges sammanträden i mars (återrapport för jan-feb), maj (återrapport för jan- april), september (återrapport för jan-aug) och dec (återrapport för perioden jan-nov). Den förenklade rapporten innehåller information relaterat till kommunens ekonomi och personalförhållanden, i maj ingår även delrapportering av årets uppdrag från Kommunfullmäktige. De kommunala bolagen 12

15 återrapporterar i samband med den förenklade rapporten i maj men inte i samband med de övriga förenklade rapporterna. Figur 1: Rapportering till kommunfullmäktige Övrig uppföljning De kommunala verksamheterna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering sker med syfte att följa måluppfyllelse, men även att uppnå kvalitet och utveckling av kommunens strukturella förutsättningar/resurser. Uppföljning och utvärdering ger även signaler om behov av och underlag för att kunna korrigera mål, planering eller resursfördelning. Uppföljning sker till exempel genom verksamhetsuppföljning genom månads, tertial och årsbokslut resultatutvärderingar process- och kvalitetsuppföljning medborgar- och brukarundersökningar synpunkter och klagomål från medborgare och brukare uppföljning av horisontella perspektiv uppföljning Intern kontroll förslag- och avvikelsehantering. Intern styrning och kontroll Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för kommunens arbete med intern styrning och kontroll. Den interna kontrollen skall baseras på riskanalyser och innehålla lämpliga åtgärder mot prioriterade risker. 13

16 Budget 2020 och plan för nämnderna Budget för 2020 och plan för utgår från av kommunfullmäktige fastställd budget för 2019 samt beslutade ramjusteringar. Differentierat index har använts vid uppräkning av nämndernas lönekostnader till 2020 års beräknade lönenivå. I genomsnitt beräknas lönekostnaderna öka med 3,01 %. Nämndernas ramar har utöver indexuppräkning justerats bl a med anledning av den demografiska utvecklingen. Umeå kommun baserar sin prognos över skatteintäkter och statsbidrag på regeringens prognos över skatteunderlagets utveckling samt på Umeå kommuns egen befolkningsprognos och de antaganden dessa två prognoser vilar på med tillägg utifrån politisk bedömning. Budgetramarna är nettokostnadsramar för styrelse och nämnder. Ramarna har fastställts utifrån nuvarande organisation. Eventuella organisationsöversyner och/eller överföring av verksamheter till nytt ansvar regleras genom beslut om tekniska förändringar av budgetramarna. Av fullmäktige fastställd budgetram för nämnd innefattar medelstilldelning för samtliga kostnader för nämndens verksamhet. 14

17 Tabell 1. Budget 2020 och plan Nämnd/Styrelse Budget Plan Överförmyndarnämnd Kommunstyrelse Specifikation: Kraftverksamhet Kollektivtrafik* Umeå Folkets Hus Västerbottens museum Norrlands Operan Inkubator Curiosium Bildmuseet** Norrbyskärs museum Bostadsförsörjning Stimulans trygghetsboende Umeå växer tryggt och säkert EU-val Anslag för oförutsedda behov Utvecklingsanslag Centrala lönemedel Övrigt Kommungemensamma kostnader Kommunstyrelsen adm och övrigt Kommunfullmäktige Personalnämnd Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Miljö och Hälsoskyddsnämnd Brand- och räddningsnämnd Äldrenämnd Individ- och familjenämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd För - och Grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Gemensam IT-nämnd Gemensam PA-nämnd Summa nämndsramar Varav finansiella kostnader Summa verksamhetens netto- kostnader (exkl finansiella kostnader) 15

18 Av fullmäktige fastställd budgetram för nämnd innefattar medelstilldelning för samtliga kostnader för nämndens verksamhet (fastställd budgetram innefattar därigenom medel för heltidsinförande, det kommungemensamma effektiviseringsarbetet- P140 etc). * För att finansiera utökningen av kollektivtrafiken så utökas vinstuttaget ur UKF med 20 miljoner kronor för år ** Bildmuseet: Samt tillkommande 1000 tkr ur Kommunstyrelsens utvecklingsanslag Resultaträkning Tabell 2. Resultaträkning Budget Plan Verksamhetens Intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens Nettokostnad Skatt, Statsbidrag, Utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsatt för volymökningar Resultat Finansieringsbudget och nyckeltal Tabell 3. Finansieringsbudget Budget Plan Tillförda medel Resultat 73,1 77,1 79,6 82,7 86,0 Avskrivningar 459,3 494,6 498,2 511,4 527,3 Pensionsavsättning 27,5 45,1 46,0 51,4 26,0 Summa tillförda medel 559,9 616,8 623,8 645,5 639,4 Använda medel Nettoinvesteringar ,1-744, ,2-775,2-769,4 Summa använda medel ,1-744, ,2-775,2-769,4 Förändring av rörelsekapital -713,2-127,4-429,4-129,7-130,1 Tabell 4. Nyckeltal Budget Plan Nettokostnadernas (exkl avskrivningar) andel av skatteintäkter och generella 92,2 91,9 91,2 90,5 89,2 statsbidrag Soliditet 27,2 26,9 26,4 26,3 26,5 16

19 Investeringsbudget 2020 och plan Tabell 5. Investeringsbudget och plan Nämnd/styrelse Budget Plan Kommunstyrelsen Tekniska nämnd Byggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Brand- och räddningsnämnd Äldrenämnd Individ- och familjenämnd Fritidsnämnd Kulturnämnd För- och grundskolenämnd Gymnasie- och vuxenutbildnings-nämnd Summa styrelse/nämnd