Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet."

Transkript

1 Lisbet Niklason, Ejdervägen 1 Q, LUND, född 1947 Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet. Som nybakad ingenjör sökte jag jobb som laboratorieassistent på kliniskt fysiologiska avdelningen på Lunds Lasarett Jag undersökte patienter bl a med pulspletysmografi (mätning av blodflöde i benen) och med kroppspletysmografi (mätning av absoluta lungvolymer). För att få fram resultatet av mätningarna gjorde jag manuella beräkningar på pappersutskrifter från mingograf (bläckstråleskrivande EKG-apparat, EM-61, Siemens-Elema AB). Sådana manuella beräkningar ingick i nuvarande professor Björn Jonsons doktorsavhandling. Jag hade inte tänkt stanna så länge på detta jobb eftersom det inte direkt motsvarade min utbildning, men efter något år introducerades jag i datorvärlden och sedan var jag fast. Att programmera var mycket roligare än att hålla på med kemi. Efter ett år fick jag en ingenjörstjänst. Professor Håkan Westling var klinikchef och Björn Jonson var den drivande kraften bakom de flesta projekten med datorer inblandade. Jag började med att programmera statistiska analyser på en Hewlett Packard 9100 A, en bordskalkylator med plotter (HP 9125 A). Programmen lagrades på magnetkort. Statistiska analyser hade tidigare gjorts för hand och var tidskrävande att utföra. Jag gjorde också program för att beräkna clearance för njurar, central blodvolym och mean transit time. Beräkning av hjärtminutvolym med plottning av kurvan resulterade i en artikel. (Calculation of Cardiac Output from Indicator Dilution Data by a Desk Calculator, Scand. J. Clin. Lab. Invest., 1971). Den första riktiga datorn jag programmerade fick vi låna av professor David Ingvar på neurofysiologiska kliniken, en Varian 620/i. Den stod på våningen ovanför kliniskt fysiologiska avdelningen. Jag stansade koden i Fortran på hålremsor. Programmet beräknade luftflödena i vänster resp. höger lunga från en simulerad respirator. Egenskaperna för lungorna och respiratorn varierades. Beräkningarna gjordes med inkrementella intervall om 10 ms och resulterade i en mycket uppmärksammad artikel (A Theoretical Study on Flow Patterns of Ventilators, Scand. J. resp. Dis., 1972). Numera är inkrementell beräkning vanligt, men då var det ett ovanligt sätt att göra analyser på. Det var inte helt lätt att införskaffa en dator, som då var mycket dyr. Landstingets datachef planerade för en jättedator, som skulle betjäna hela sjukhuset. Det var inte den typen av datorkraft vi behövde. För att kringgå förbud mot datorinköp kallade vi datorn för apparatur för signalanalys. År 1970 installerades vår första dator, som kallades Mattias (eg. Gallimatias). Det var en PDP-8/I från Digital Equipment Corporation med kärnminne som rymde 12K ord á 12 bitar. Operativsystemet kallades PS/8. Instruktionerna i kärnminnet låg kvar efter att datorn varit avstängd. Därför räckte det med att sätta bootstrapens startadress med 12 switchar på datorns framsida för att starta upp datorn. Innehållet i kärnminnet kunde kontrolleras genom att sätta adressen med switcharna och sedan stega sig igenom cellerna i minnet. Innehållet visades binärt, där en etta var en tänd lampa. Jag satt hemma på kvällarna och läste handböckerna med engelsk text från Digital Equipment. De var mycket detaljerade och instruktiva. 1

2 Jag skrev koden i SABR, ett assemblerspråk med relativ adressering. Subrutiner i SABR gick att anropa från Fortran-program. Man behövde inte ta hänsyn till sidbyte som i PAL-8. Datorn var stor och stod i ett fönsterlöst separat rum bredvid laboratoriet. Här satt jag och skrev in källkoden på en teletype (ASR33), en slags skrivmaskin på ett stativ intill datorn. Den hade också hålremsläsare och hålremsstans. Det bullrade rejält och jag var mycket trött på kvällen efter att ha suttit länge i det rummet. Så småningom använde jag öronproppar. Jag har spekulerat i om bullret kan vara orsaken till min tinnitus. Det fanns en enkel Editor (textredigerare). Källkoden kompilerades (översattes) till instruktioner, som kunde tolkas av datorn (objektkod). Objektkoden laddades ner i minnet tillsammans med systemprogram och eventuella biblioteksrutiner med en Loader. Källkoden och de exekverbara programmen lagrades på små magnetband, som rymde 184K ord (DECtape). Om en minnestest behövde göras, fick man först läsa in Digitals testprogram via hålremsläsaren. Digitals personal hjälpte oss att skriva den kod som krävdes för att magnetbandet inte skulle snurra fram till bandets början varje gång ett nytt program lästes in i minnet. Det sparade tid. Datorn hade två bandstationer, den ena till system och program, den andra till att lagra data. Eftersom teletypen stod i datorrummet behövdes en knappsats på laboratoriet, med vilken datorn kunde styras. En inköpt sådan modifierades och programmerades. Vi visade menyer på ett minnesoscilloskop, så att vi kunde växla mellan programmen med hjälp av knappsatsen. Jag skrev rutiner i assemblerkod, som kunde utföra basala funktioner för kommunikationen mellan yttre enheter och datorn, det som idag kallas drivrutiner. Exempel på sådana rutiner var att läsa in heltal eller flyttal (tal med decimaler) från knappsatsen och från teletypen och att skriva ut heltal eller flyttal som text på ett oscilloskop och på teletypen. Två tecken rymdes i ett 12-bitars ord (6-bitars ASCII). Ingenjör Lars-Göran Olsson utvecklade den elektronik, som krävdes för att styra datorn och framför allt den elektronik, som krävdes för att styra EKG-datorsystemet, se nedan. Patienten satt i en bodybox (en kroppspletysmograf) när lungmekaniska mätningar gjordes. Vissa mätningar krävde att boxen var tillsluten och vissa gjordes med öppen box. Signalerna omvandlades till 9 bitars ord med en A/D-omvandlare (AX08 med inbyggd realtidsklocka och displayenhet). Trycket från en liten gummiballong fastsatt i änden av en kateter nedförd i patientens matstrupe mättes. Detta tryck motsvarar i stort sett trycket i lungsäcken. Tryck och luftflöde från munhålan och luftflödet från bodyboxen mättes också. Datorn styrde en mekanisk flödesregulator så att luftflödet till och från patienten kunde stängas av vid vissa andningsmanövrar. Vi beräknade absoluta lungvolymer, tryck/volymkurvor, lungmotståndet och closing volume med hjälp av datorn. Vi bestämde också andningsarbetet när patienten cyklade på en ergometercykel och vi kunde också göra spirometri. Mätsignalerna visades på oscilloskopet under själva mätningen. Det beräknade resultatet skrevs dels ut på oscilloskopet i form av kurvor och text, dels på teletypen och dels plottade vi kurvor på en analog X-Y-skrivare. Håkan Westling var engagerad i mätning av artärelasticitet och hur den påverkades av olika substanser, t ex nitroglycerin. Tryck/volym-loopar ritades på oscilloskop och plottades på X-Y-skrivare. 2

3 Hans Ahlström från barnkliniken gjorde lungmekaniska mätningar på barn under ett års ålder. Barnen låg i en liten kroppspletysmograf. Trycket mättes genom en vätskefylld kateter i barnets matstrupe. För att mäta vid högre samplingsfrekvens på barn ställdes en RC-klocka i datorn om manuellt. Magnus Lindroth från barnkliniken fortsatte lungmekanikstudierna på spädbarn. Eftersom spädbarn inte kan göra arbetsprov orsakades hyperventilation genom att barnen andades luft blandad med koldioxid. Mätningarna på de riktigt små barnen gjordes på barnkliniken och spelades in på magnetband. Signalerna lästes senare in i datorn för analys. Det gick att styra bläckgalvanometrarna i mingograferna till att förutom signaler även skriva tecken. Björn Jonson gjorde en programrutin för detta. På så sätt kunde resultat anges i klartext och kurvor kunde namnges på utskrifterna. Dåvarande doktoranden Olof Werner utvecklade algoritmer för medelvärdesberäkning av EKG, som jag översatte till datakod. Vid utskrift på mingograf kom tekniken väl till pass. (Noise reduction of ECG by averaging. An experimental study of the procedure and a validated method. Scand. J. clin. Lab. Invest., 1975). En släkting till Olof Werner, Karin Johansson, hjälpte till med att programmera analysen av ST-signaler. Hon gjorde också en rutin för att skriva tecken på X-Y-skrivaren. Den byggde på teckenprogrammet för mingografen. Vi gjorde även hjärtkateterisering med hjälp av samma dator. Mätningarna gjordes från ett laboratorium långt från datorn. Vi beräknade löpande hjärtfrekvens och medelvärde av artärtryckets systole och diastole och pulmonalistrycket. Triggning gjordes antingen på EKGsignalen eller på artärtrycket. Hjärtminutvolymbestämning gjordes oblodigt med hjälp av temperaturen mätt med en termistor i spetsen på en kateter. Resultatet skrevs ut på mingograf i klartext tillsammans med kalibrerade kurvor. Största fördelen var att hjärtminutvolymen erhölls omedelbart och att den kunde bestämmas flera gånger eftersom inget blod behövde tas från patienten. Jag skrev detaljerade flödesscheman innan jag skrev själva koden. Dessa fungerade dels som dokumentation, dels som hjälp till att skriva kod för oväntade händelser. Ett program får inte krascha, alla eventuella händelser ska vara förutsedda. Kodavlusning (debugging) gjordes genom att lusläsa koden. Det kunde vara tidskrävande att hitta fel i koden, så det bästa var att göra koden så felfri som möjligt från början. Det hände att jag tog koden med mig hem och lusläste den hemma i lugn och ro. Detta var möjligt innan jag hade fått barn. Nästa dator införskaffades några år efter Mattias, en PDP-8/E, som kallades Hjärtrud. Den hade två diskenheter för utbytbara diskar (RK05). Diskarna var fysiskt stora och rymde 1.6M ord vardera. Jag minns att jag trodde det skulle gå för fort med diskar jämfört med bandrullar. Operativsystemet var OS/8. Datorn hade tre minnesstackar à 4K 12-bitars ord. Så småningom köpte vi ytterligare två minnesstackar. Datorn hade också en bandstation för långtidslagring (DECtape). Detta blev en av världens bäst utnyttjade PDP-8or enligt Digital Equipments servicepersonal. Denna dator användes för att rationalisera EKG-mätningarna i vila och under arbete. EKGsignalerna var ofta svårt störda då patienten cyklade på en ergometercykel. Det berodde dels på den häftiga andningen, dels på att patienten rörde sig. Vi utnyttjade algoritmerna för 3

4 medelvärdesberäkning, som vi hade utvecklat på Mattias. Det var lättare att tolka EKG:t när det var medelvärdesbildat och störningarna reducerade. (I Olof Werners doktorsavhandling ingick A System for Computer-assisted ECG Recording at Rest and Exercise och Computer Classification of ST and T in Averaged ECGs at Rest and Exercise, Scand. J. clin. Lab. Invest., 1976). Mingograferna kunde styras av datorn. De kunde t ex startas, stoppas och styras med viss hastighet vid datorutskrift. Förutom att EKG-signalerna kunde märkas med text vid utskriften kunde sex rader text skrivas längst ner på pappret med en extra bläckstrålegalvanometer. Denna text skrevs via en teckengenerator, som civ.ing. R. Eriksson på institutionen för elektrisk mätteknik på Lunds universitet, där Helmut Hertz var professor, hade modifierat så att även tecknen Å, Ä och Ö kunde skrivas ut. En svart fläck i skarven på EKG-pappret kändes av en sensor, så att resultatet alltid skrevs ut på en hel sida utan skarv. Vi ville kunna registrera både viloekg och arbetsekg och skriva in svar samtidigt. Med de stora datamängder, som skulle A/D-omvandlas från två olika stationer krävdes multitasking. Det fanns inga sådana tillräckligt snabba och billiga operativsystem på marknaden, så vi gjorde vårt eget tidsdelningsprogram. Programmet tilldelade sekreterarmodulen 0.5 ms i taget, viloekg-modulen och arbetsekg-modulen 1 ms vardera. Överbliven tid utnyttjades av övriga moduler. Programmet skrevs i assemblerspråket PAL-8. Förloppet vid EKG-tagning styrdes från en meny på ett minnesoscilloskop (Tektronix 603) via en knappsats vid arbetsprovsstationen och via ett alfanumeriskt tangentbord vid vilostationen. Sekretariatet hade en videoterminal (VT05) kopplad till datorn. Via en displayenhet (VC8-E) multiplexades D/A-omvandlade X- och Y-signaler (10 bitar) antingen till något av de två minnesoscilloskopen, till bläckstrålegalvanometrarna på någon av mingograferna eller till en X-Y-skrivare. Z-signalen hade två lägen, på eller av, som t ex användes för att tända eller släcka en punkt på oscilloskopet. A/D-omvandling skedde med 400 Hz för viloekg och 200 Hz för arbetsekg (10 bitar + tecken). Vi registrerade 8 signaler och beräknade övriga 4. De rekonstruerade signalerna motsvarade matematiskt exakt de signaler, som uteslöts. Detta sparade tid för personalen och lagringsutrymme. Signalerna medelvärdesbildades och 12 kanaler skrevs ut på mingograf tillsammans med rytmsignal. Alla EKG:n sparades på skivminnena så att resultatet kunde skrivas ut igen på sekretariatet tillsammans med tolkningen. Vi hade bl a färdiga standardsvar att välja mellan för att spara tid. Mycket papper och tid sparades med systemet. Vi fick snygga medelvärdesbildade och kalibrerade EKG-signaler och en rytmkurva utskrivna på ett mingografpapper tillsammans med patientens identitet och ST-analys nederst på pappret. Vilodelen av systemet var dessutom kopplat till ett kabelverk så att EKG:n kunde tas från fler avdelningar på sjukhuset och registreras i vårt system. Ortogonalt s k Frank-EKG kunde vi också beräkna med systemet. Beräknad signal för X, Y och Z samt P- QRS- och T-loopar skrevs ut på en X-Y-skrivare. Numera finns Hjärtrud bland medicin-historiska museets samlingar i Lund. Mattias-datorn har också funnits där, men utrymmet räckte inte till, så den har skrotats. Förhoppningsvis kommer museet att åter att kunna öppnas när nya lokaler erhållits. Vi samarbetade med Siemens-Elema för att de skulle utveckla ett kommersiellt system i form av en mobil generell mätutrustning med inbyggd dator, en s.k. datamingograf. Jag översatte koden för medelvärdesbildning av EKG till Fortran för att köras på en PDP-11, en 16-bitars 4

5 dator med operativsystemet RT-11 (Digital Equipment Corporation). Koden överlämnades till Siemens-Elema. I gengäld placerade Siemens en PDP-11 hos oss och bekostade någon ingenjörstjänst. Enligt min uppfattning trodde inte Siemens det fanns ekonomi i projektet, så det lades ner. Dåvarande doktoranden Olle Pahlm lät vidareutveckla vårt EKG-system till att analysera långtids-ekg på PDP-11an. I början av 80-talet hade vi flera programmerare och ingenjörer anställda, så det fanns resurser till att utveckla mättekniken inom klinisk fysiologi. Ett samarbete mellan flera sjukhus i Sverige inleddes i början av 80-talet, vilket kallades Det svenska arbetsprovsystemet. Arbetsprov med EKG skulle göras med en dator av typen LSI- 11 (Digital Equipment Corporation) och programkoden skulle om möjligt skrivas i Fortran. Vissa delar krävde dock assemblerkod. I Malmö och Kristianstad använde man redan samma system som vi. Lund, Linköping och Västerås bidrog mest till utvecklingen. Samarbete med Siemens ledde till den s.k. mingologen, en modifiering av mingografen och senare till Siemens kommersiella EKG-tolkningssystem. Så här i efterhand kan man tycka att det var ett hästjobb att koda alla dessa program på framförallt assemblernivå. Det gick inte att ha samma kontroll över programmen, som man kan idag med moderna utvecklingsverktyg, där det finns bra testmöjligheter. Dessutom är det numera enkelt att rita diagram (t ex i Excel) så att man direkt ser vad man har beräknat. På 1980-talet började jag använda C som programmeringsspråk. Det är ett högnivåspråk där man ändå har möjlighet att programmera nära maskinvaran. De senaste åren har det blivit mycket Visual Basic for Application i Excel och även i Word. Här finns kraftfulla kommandon för Windows-programmering. Det känns fantastiskt att under ett yrkesliv ha fått följa datorutvecklingen från bullriga kolosser med minnesstorlek på ett tiotal Kbyte till dagens små tysta datorer med minnen i Gbyte-storlek. Min bakgrund Min far var förutom lantbrukare också engagerad fackligt och politiskt. Han var t ex ordförande för LRF i Skåne och kommunfullmäktiges ordförande i Höganäs. Jag fick börja hjälpa till tidigt både utomhus och inomhus. På somrarna deltog jag i många sysslor på gården som t ex att plocka potatis, vilket man gjorde krypande på knä i potatislandet fram tills en potatisupptagare införskaffades. Som 17-åring fick jag t ex ansvaret att mjölka korna utomhus med hjälp av en motordriven mjölkmaskin när mina föräldrar var bortresta. (På morgonen skötte en anställd mjölkningen). Jag var ofta traktorförare på somrarna så det var enkelt att ta körkort när jag blev 18 år. Det var naturligt att studera naturvetenskapliga ämnen när man som jag är uppvuxen på en lantgård. Min far tyckte att jag skulle bli agronom och min kusin tyckte att jag borde bli civilingenjör. Efter att ha tagit studenten på reallinjen i Helsingborg, biologisk linje, ville jag snabbt komma ut och jobba. Det var för mig inte lika självklart som idag att flickor ska skaffa sig en lång utbildning. Därför valde jag studentlinjen på tekniska gymnasiet i Helsingborg, 5

6 livsmedelsteknisk linje. Utbildningen för studenter omfattade 3 terminer plus 6 månaders praktik. Jag praktiserade på Scans laboratorium i Malmö hösten -66. För att studera på studentlinjen måste man ha gått matematiska linjen på gymnasiet, så jag ägnade kvällarna i Malmö åt att läsa in matematiken med en Hermodskurs. Sommaren -67 jobbade jag på Skånes äggcentral i Helsingborg. De första två åren i Lund bodde jag inackorderad utan tillgång till vare sig kök eller telefon. Jag hade en kokplatta på rummet så jag kunde laga te. På helgerna flydde jag Lund. Jag läste en kvällskurs, ADB, 1969 och en grundläggande elektronikkurs År 1972 läste jag en kurs, medicin för tekniker och naturvetare (5p). Mitt första barn fick jag 1977 och direkt efter barnledigheten, som på den tiden bara var 7 månader, tog jag tjänstledigt och läste några kurser på universitetet. Jag läste ADB (20 p) och datalogi, allmän kurs (10 p) och datalogi, datastrukturer (10 p). När jag återvänt till arbetet deltog jag under årens lopp i kurser såsom: Datorteknik, Mikroprocessorer, C-programmering, Statistik, Ultrix systemunderhåll (Digitals variant av Unix), Unix och Objektorienterad programmering, förutom kurser i Word, Excel, Access och Frontpage. Jag är född Andersson, gifte mig 1971, bytte efternamn till Jansson, gifte mig för andra gången 1984 och bytte då efternamn till Niklason. Jag har tre döttrar, födda -77, -85 och -87. Efter att jag fick barn har jag inte jobbat heltid. När barnen var små jobbade jag 75% och har sedan successivt ökat arbetstiden till 90%. Lund Tack till Björn Drefeldt och Björn Jonson, som har bidragit med vissa detaljer. 6

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Programmering av. PADDY mini

Programmering av. PADDY mini multimedia Programmering av PADDY mini art. nr: CCS037 PRODUKTER SOM ANVÄNDS I DETTA EXEMPEL: PADDY mini CCS037 PADDY mini CCS012 PADDY mini CCS500 VSCOM USB TILL SERIELL DB9 LAPTOP MED WINDOWS 7 QUICKPAD

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Laboration: Grunderna i MATLAB

Laboration: Grunderna i MATLAB Laboration: Grunderna i MATLAB 25 augusti 2005 Grunderna i MATLAB Vad är MATLAB? MATLAB är ett interaktivt program för vetenskapliga beräkningar. Som användare ger du enkla kommandon och MATLAB levererar

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Ayumi Sjöbergh Miyake 1 september 2012 miyake@kth.se II1310 Introduktionskurs i datateknik 1 Sammanfattning Laborationen gick ut på att hitta och rätta

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Microsoft Office historik. - making IT easier

Microsoft Office historik. - making IT easier Microsoft Office historik Word 1983 September Word 1.0 släpptes Den absolut första versionen av Word. Släpptes till MS-DOS Kunde ha flera dokument öppna på en gång Hade stöd för mus (vilket var ganska

Läs mer

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 1 OpenOffice Calc Till förmån för de som följer kursen Fysikexperiment för lärare skall vi här gå igenom några få exempel på hur OO Calc (motsvarar MS Excel) kan användas

Läs mer

Registrering av ny patient

Registrering av ny patient Snabbhjälp Registrering av ny patient 1. Klicka på ikonen Patient i verktygsfältet, varvid fönstret Patienter öppnas. 2. I detta fönster klickar du sedan på ikonen Ny, varvid Patienter fönstret utökas

Läs mer

Bruksanvisning FMK Satellite

Bruksanvisning FMK Satellite Bruksanvisning FMK Satellite Modell: Analog 4-20 ma Allmänt FMK Satellite är en gasgivare som används för detektering av hälsovådliga gaser, med förprogrammerade elektrokemiska mätceller. FMK Satellite

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron

Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron Automatisera uppgifter med Visual Basic-makron Låt dig inte skrämmas även om du inte är bekant med makron. Ett makro är bara en inspelad rad tangenttryckningar och instruktioner som du kan använda för

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Lathund för CombiLab 7

Lathund för CombiLab 7 Lathund för CombiLab 7 Divisionsgatan 12, 721 31 Västerås Tel: 021-10 56 40 Fax: 021-10 56 49 www.enviloop.se INNEHÅLL 1 Starta CombiLab samt behörigheter... 3 2 CombiLabs olika delar och funktioner...

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Introduktion till kursen och programmering Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 2 september 2014 Översikt Kursinformation Personal Kursmål Upplägg

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Kursinformation SVK Från väntelista till välbefinnande operationer

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Lab1 Introduktion. 1 Syfte. 2 Innehåll Win32API Skapa trådar Kritiska sektioner Mailslothantering. 3 Förberedelse & Tips

Lab1 Introduktion. 1 Syfte. 2 Innehåll Win32API Skapa trådar Kritiska sektioner Mailslothantering. 3 Förberedelse & Tips Lab1 Introduktion Förberedelse för planetlabben genom att kapsla in (skapa wrappers) systemanrop. 1 Syfte Få en känsla av hur Win32API fungerar, dvs programmerarens interface gentemot Windows. Känsla för

Läs mer

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14)

Conreg. Översikt T-Logg T-LOGG. System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14) T-LOGG System för insamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata 1 (14) Systemöversikt T-Logg är en utrustning för mätvärdesinsamling, bearbetning, visning och lagring av tjockleksdata i

Läs mer

Manual. Mobilt Bredband ZTE MF190 Stöder upp till 6 Mbit/s

Manual. Mobilt Bredband ZTE MF190 Stöder upp till 6 Mbit/s Manual Mobilt Bredband ZTE MF190 Stöder upp till 6 Mbit/s Välkommen! Vårt Mobila Bredband ZTE MF190 erbjuder det enklaste sättet att ansluta till Internet någonsin. Sätt in ditt SIM-kort i modemet och

Läs mer

DATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren

DATORINTRODUKTION. Laboration E850-2000 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 2000-03-17 specialversion inför kursstart Elektronik och mätteknik 2000 DATORINTRODUKTION Laboration E850-2000 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs:

Läs mer

Programmering A med Visual C++ 2008

Programmering A med Visual C++ 2008 Programmering A med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Allmänt om C++...7 I detta kapitel... 7 Historia... 7 Hårdvara och mjukvara... 7 Fel i mjukvaran avlusning... 8 CPU... 8 Källkod... 8 Nyckelord...

Läs mer

Effektivisera dina hjärtlungundersökningar

Effektivisera dina hjärtlungundersökningar Effektivisera dina hjärtlungundersökningar Welch Allyns hjärtlungsortiment Ett flexibelt och journalkompatibelt hjärtlungsortim Effektivisera din praktik utan att förändra ditt arbetssätt. Nu kan du välja

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

PIC-projekt: Kodlås till dörr

PIC-projekt: Kodlås till dörr Institutionen för industriell IT IT-universitetet Kista PIC-projekt: Kodlås till dörr Lars Viebke M3Mb l.viebke@telia.com Kurs: Maskinnära programmering 6B3285, PRO1 2p Lärare: William Sandquist Datum:

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Daniel Petersson (Labassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01

www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

Oscilloskop, analoga - digitala, en inledande översikt

Oscilloskop, analoga - digitala, en inledande översikt Oscilloskop, analoga - digitala, en inledande översikt - av Leif Nilsson SM7MCD - När vi arbetar med elektronik når vi snabbt ett behov av att se hur spänningen i en krets varierar med tiden. Det instrument

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

Imperativ programmering

Imperativ programmering Imperativ programmering 1DL126 3p Imperativ programmering Jesper Wilhelmsson ICQ: 20328079 Yahoo: amigajoppe MSN / epost: jesperw@it.uu.se Rum: 1335 Tel: 471 1046 Imperativ programmering Vilka programmeringsspråk

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner

Microsoft Office Excel, Grundkurs 2. Funktioner Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 2. Funktioner Övningar Kursövning E2.xlsx Egna Övningar E2E.xlsx - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 2.1 Funktioner Funktioner i Excel är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum: UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p] Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått

Läs mer

Föreläsning 1. Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program

Föreläsning 1. Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program Föreläsning 1 Presentation av kursen Vad är programmering? Lite om java och utvecklingsmiljöer Aktivitetsdiagram Ett första program Deitel: 1.1-1.9, 2.1-2.3 DA101A Programmering Programmering, DA101A Kursansvarig:

Läs mer

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 OBS! Innan du börjar mäta med ditt nya instrument läs kapitel 6. Grundinställningar (Set). Vid leverans är k2-faktor aktiv. SWEMA AB Pepparvägen 27 123 56

Läs mer

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN

KURSMÅL WINDOWS STARTA KURSEN KURSMÅL WINDOWS Detta är en introduktionskurs för dig som är nybörjare. Du kommer att få bekanta dig med datorns viktigaste delar och lära dig grunderna i operativsystemet Windows, vilket är en förutsättning

Läs mer

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia

Konstruktion av en radiostyrd legobil. Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia Konstruktion av en radiostyrd legobil Digitala projekt av Arbon Vata Leonardo Vukmanovic Amid Bhatia 1 1.Innehållsförtäckning Rapport Radiostyrd LEGO bil...1 1. Innehållsförtäckning...2 2.0 Inledning...3

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

PROGRAMMERING A VB 2008 EXPRESS UTVECKLINGSVERKTYGET VISUAL BASIC

PROGRAMMERING A VB 2008 EXPRESS UTVECKLINGSVERKTYGET VISUAL BASIC lektion 1 PROGRAMMERING A VB 2008 EXPRESS UTVECKLINGSVERKTYGET VISUAL BASIC VB är ett applikationsutvecklingsverktyg med programmeringsspråket är basic, gränssnittet är grafiskt och man arbetar hela tiden

Läs mer

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen

Pivottabeller. Del 1. Dan-Rune Hanssen Pivottabeller Del 1 Dan-Rune Hanssen Innehållsförteckning Vad använder jag en pivottabell till?... 3 Hur skapar jag en pivottabell?... 4 Gör så här för att skapa en Pivottabell... 4 Beräkning av medellön...

Läs mer

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom.

Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Bruksanvisning M-ANY PreMium MP3 Art 100043 I kartongen: Fjärrkontroll, hörlurar, batterier, USB-kabel, Audiokabel, väska, halssnodd, CD-Rom. Komma igång: Stoppa in den medföljande CD-Rom skivan M-ANY

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Manuell SMARTCD.G2 02.2015

Manuell SMARTCD.G2 02.2015 02.2015 2 / 14 1 Avsedd användning... 3 2 Säkerhetsanvisningar... 4 3 Ingår i leveransen... 5 4 Anslutning till en dator/bärbar dator... 6 5 Ladda batterierna... 7 6 Driftsättning... 8 7 Konfigurering

Läs mer

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com

Programmering. Hur, var, när och varför. 22 November. Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Programmering Hur, var, när och varför 22 November Lars Ohlén Tieto lars.ohlen@tieto.com Agenda Om mig Programmering Vad är? Varför kunna? Hur använda kunskapen? Framtiden Sammanfattning Q+A 2 Om mig Arbetat

Läs mer

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1

Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 2004-11-04 MATEMATISK STATISTIK Sannolikhetslära och statistik för lärare Liten handledning i Excel och StarOffice Calc i anslutning till Datorövning 1 Programmet StarOffice Calc

Läs mer

Spårbarhet i digitala system. Biografi. Spårbarhet. Osynlig övervakning och de spår vi lämnar efter oss

Spårbarhet i digitala system. Biografi. Spårbarhet. Osynlig övervakning och de spår vi lämnar efter oss Spårbarhet i digitala system Osynlig övervakning och de spår vi lämnar efter oss Wecksten, Mattias Science Park 2008 Biografi Mattias Weckstén kontor på våning F3 mattias.wecksten@hh.se Forskar på CC-lab

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Ladda ned Manual till: CM-840/842

Ladda ned Manual till: CM-840/842 Ladda ned Manual till: CM-840/842 1a. Fråga: jag har precis packat upp mitt 2010 certifierade kassaregister men så fort jag slår in något så visas en felkod typ F03, F05 eller E01 Fiscal i displayen, vad

Läs mer

Microsoft Excel. Avancerade funktioner

Microsoft Excel. Avancerade funktioner Microsoft Excel Avancerade funktioner Avancerade funktioner OM() Returnerar ett värde om ett angivet villkor beräknas till SANT och ett annat värde om det beräknas till FALSKT. =OM(A6>A5;C9;OM(A6>A4;C10;OM(A6>A3;C11;

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kurskatalog 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SFÖRTECKNING 1. RFID-Kurser... 2 1.1. RFID Grundkurs... 2 1.2. RFID Fortsättningskurs... 3 1.3. RFID dator programmering... 4 1.4. RFID Systemadministration... 5 1.5. RFID Aktiv Systemadministration...

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag

Vad händer egentligen före en krasch? Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag PRESSRELEASE 2003-02-07 Vad händer egentligen före en krasch? Res bakåt i tiden och se hur och varför programmet uppförde sig fel! Svarta lådor och tidsmaskiner sparar pengar för företag Svarta lådor och

Läs mer

Automatisering i AutoCAD

Automatisering i AutoCAD Automatisering i AutoCAD Är det något för mig? Ja, i allra högsta grad. Det finns obegränsat med alternativ till vad du kan automatisera. Dessutom kan du göra det på en uppsjö olika sätt. Alltifrån ett

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Meritförteckning. Personuppgifter. Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13

Meritförteckning. Personuppgifter. Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13 Meritförteckning Personuppgifter Namn: Anders Lilja Personnummer: 791122-2052 Adress: Lagastigen 16 S-331 30 Värnamo Telefon: Hem: 0370 494 08 Mobil: 070 421 82 13 E-post: Civilstånd: pettsson@cs.umu.se

Läs mer

BMG 4907. Svensk bruksanvisning

BMG 4907. Svensk bruksanvisning BMG 4907 Svensk bruksanvisning Generella säkerhets instruktioner - Läs bruksanvisningen noggrannt innan produkten används. Spara dessutom bruksanvisningen för framtida bruk och behåll garanti sedeln (warranty),

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

MANUAL. MEDICINSKT TANGENTBORD Compliance Standard K105C02-SWE. www.medigenic.se rev. 20120516

MANUAL. MEDICINSKT TANGENTBORD Compliance Standard K105C02-SWE. www.medigenic.se rev. 20120516 MANUAL MEDICINSKT TANGENTBORD Compliance Standard K105C02-SWE www.medigenic.se rev. 20120516 Innehåll Sid Inledning 3 Anslutning 4 Påminnelsefunktion 4 Rengör när lampan blinkar 4 Bakgrundsbelysning 5

Läs mer

Digitala Projekt(EITF40) - Larm

Digitala Projekt(EITF40) - Larm Digitala Projekt(EITF40) - Larm Handledare: Bertil Lindvall Erik Oredsson, I-09 Sara Sellin, I-09 2012-05-08 1. SAMMANFATTNING I denna rapport presenteras vårt projekt att bygga ett huslarm från grunden

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr

Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue. Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Ingenjörsinriktad yrkesträning - Softhouse Crossmedia Avenue Ronny Roos, 85-02-27 4098 d04rr Inlämnad: 16 januari 2008 1 Softhouse - Crossmedia Avenue Crossmedia Avenue, är ett svenskt företag som ingår

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

HÄR går det upp ett ljus!

HÄR går det upp ett ljus! HÄR går det upp ett ljus! Du som vill veta hur saker och ting fungerar och som gillar att skruva isär och plocka ihop prylar, du ska söka in på gymnasiets Elprogram, inriktning Elteknik. Det är grunden

Läs mer

MCP 4 snabbmanual. Minnet rymmer 100 jobb.

MCP 4 snabbmanual. Minnet rymmer 100 jobb. MCP 4 snabbmanual Limsystemet är grundinställt av leverantören: * Vid spolning/tömning har ett tryck inställts. * En miniminhastighet har angivits under vilken inget lim appliceras * Vid låg hastighet

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer