Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet."

Transkript

1 Lisbet Niklason, Ejdervägen 1 Q, LUND, född 1947 Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet. Som nybakad ingenjör sökte jag jobb som laboratorieassistent på kliniskt fysiologiska avdelningen på Lunds Lasarett Jag undersökte patienter bl a med pulspletysmografi (mätning av blodflöde i benen) och med kroppspletysmografi (mätning av absoluta lungvolymer). För att få fram resultatet av mätningarna gjorde jag manuella beräkningar på pappersutskrifter från mingograf (bläckstråleskrivande EKG-apparat, EM-61, Siemens-Elema AB). Sådana manuella beräkningar ingick i nuvarande professor Björn Jonsons doktorsavhandling. Jag hade inte tänkt stanna så länge på detta jobb eftersom det inte direkt motsvarade min utbildning, men efter något år introducerades jag i datorvärlden och sedan var jag fast. Att programmera var mycket roligare än att hålla på med kemi. Efter ett år fick jag en ingenjörstjänst. Professor Håkan Westling var klinikchef och Björn Jonson var den drivande kraften bakom de flesta projekten med datorer inblandade. Jag började med att programmera statistiska analyser på en Hewlett Packard 9100 A, en bordskalkylator med plotter (HP 9125 A). Programmen lagrades på magnetkort. Statistiska analyser hade tidigare gjorts för hand och var tidskrävande att utföra. Jag gjorde också program för att beräkna clearance för njurar, central blodvolym och mean transit time. Beräkning av hjärtminutvolym med plottning av kurvan resulterade i en artikel. (Calculation of Cardiac Output from Indicator Dilution Data by a Desk Calculator, Scand. J. Clin. Lab. Invest., 1971). Den första riktiga datorn jag programmerade fick vi låna av professor David Ingvar på neurofysiologiska kliniken, en Varian 620/i. Den stod på våningen ovanför kliniskt fysiologiska avdelningen. Jag stansade koden i Fortran på hålremsor. Programmet beräknade luftflödena i vänster resp. höger lunga från en simulerad respirator. Egenskaperna för lungorna och respiratorn varierades. Beräkningarna gjordes med inkrementella intervall om 10 ms och resulterade i en mycket uppmärksammad artikel (A Theoretical Study on Flow Patterns of Ventilators, Scand. J. resp. Dis., 1972). Numera är inkrementell beräkning vanligt, men då var det ett ovanligt sätt att göra analyser på. Det var inte helt lätt att införskaffa en dator, som då var mycket dyr. Landstingets datachef planerade för en jättedator, som skulle betjäna hela sjukhuset. Det var inte den typen av datorkraft vi behövde. För att kringgå förbud mot datorinköp kallade vi datorn för apparatur för signalanalys. År 1970 installerades vår första dator, som kallades Mattias (eg. Gallimatias). Det var en PDP-8/I från Digital Equipment Corporation med kärnminne som rymde 12K ord á 12 bitar. Operativsystemet kallades PS/8. Instruktionerna i kärnminnet låg kvar efter att datorn varit avstängd. Därför räckte det med att sätta bootstrapens startadress med 12 switchar på datorns framsida för att starta upp datorn. Innehållet i kärnminnet kunde kontrolleras genom att sätta adressen med switcharna och sedan stega sig igenom cellerna i minnet. Innehållet visades binärt, där en etta var en tänd lampa. Jag satt hemma på kvällarna och läste handböckerna med engelsk text från Digital Equipment. De var mycket detaljerade och instruktiva. 1

2 Jag skrev koden i SABR, ett assemblerspråk med relativ adressering. Subrutiner i SABR gick att anropa från Fortran-program. Man behövde inte ta hänsyn till sidbyte som i PAL-8. Datorn var stor och stod i ett fönsterlöst separat rum bredvid laboratoriet. Här satt jag och skrev in källkoden på en teletype (ASR33), en slags skrivmaskin på ett stativ intill datorn. Den hade också hålremsläsare och hålremsstans. Det bullrade rejält och jag var mycket trött på kvällen efter att ha suttit länge i det rummet. Så småningom använde jag öronproppar. Jag har spekulerat i om bullret kan vara orsaken till min tinnitus. Det fanns en enkel Editor (textredigerare). Källkoden kompilerades (översattes) till instruktioner, som kunde tolkas av datorn (objektkod). Objektkoden laddades ner i minnet tillsammans med systemprogram och eventuella biblioteksrutiner med en Loader. Källkoden och de exekverbara programmen lagrades på små magnetband, som rymde 184K ord (DECtape). Om en minnestest behövde göras, fick man först läsa in Digitals testprogram via hålremsläsaren. Digitals personal hjälpte oss att skriva den kod som krävdes för att magnetbandet inte skulle snurra fram till bandets början varje gång ett nytt program lästes in i minnet. Det sparade tid. Datorn hade två bandstationer, den ena till system och program, den andra till att lagra data. Eftersom teletypen stod i datorrummet behövdes en knappsats på laboratoriet, med vilken datorn kunde styras. En inköpt sådan modifierades och programmerades. Vi visade menyer på ett minnesoscilloskop, så att vi kunde växla mellan programmen med hjälp av knappsatsen. Jag skrev rutiner i assemblerkod, som kunde utföra basala funktioner för kommunikationen mellan yttre enheter och datorn, det som idag kallas drivrutiner. Exempel på sådana rutiner var att läsa in heltal eller flyttal (tal med decimaler) från knappsatsen och från teletypen och att skriva ut heltal eller flyttal som text på ett oscilloskop och på teletypen. Två tecken rymdes i ett 12-bitars ord (6-bitars ASCII). Ingenjör Lars-Göran Olsson utvecklade den elektronik, som krävdes för att styra datorn och framför allt den elektronik, som krävdes för att styra EKG-datorsystemet, se nedan. Patienten satt i en bodybox (en kroppspletysmograf) när lungmekaniska mätningar gjordes. Vissa mätningar krävde att boxen var tillsluten och vissa gjordes med öppen box. Signalerna omvandlades till 9 bitars ord med en A/D-omvandlare (AX08 med inbyggd realtidsklocka och displayenhet). Trycket från en liten gummiballong fastsatt i änden av en kateter nedförd i patientens matstrupe mättes. Detta tryck motsvarar i stort sett trycket i lungsäcken. Tryck och luftflöde från munhålan och luftflödet från bodyboxen mättes också. Datorn styrde en mekanisk flödesregulator så att luftflödet till och från patienten kunde stängas av vid vissa andningsmanövrar. Vi beräknade absoluta lungvolymer, tryck/volymkurvor, lungmotståndet och closing volume med hjälp av datorn. Vi bestämde också andningsarbetet när patienten cyklade på en ergometercykel och vi kunde också göra spirometri. Mätsignalerna visades på oscilloskopet under själva mätningen. Det beräknade resultatet skrevs dels ut på oscilloskopet i form av kurvor och text, dels på teletypen och dels plottade vi kurvor på en analog X-Y-skrivare. Håkan Westling var engagerad i mätning av artärelasticitet och hur den påverkades av olika substanser, t ex nitroglycerin. Tryck/volym-loopar ritades på oscilloskop och plottades på X-Y-skrivare. 2

3 Hans Ahlström från barnkliniken gjorde lungmekaniska mätningar på barn under ett års ålder. Barnen låg i en liten kroppspletysmograf. Trycket mättes genom en vätskefylld kateter i barnets matstrupe. För att mäta vid högre samplingsfrekvens på barn ställdes en RC-klocka i datorn om manuellt. Magnus Lindroth från barnkliniken fortsatte lungmekanikstudierna på spädbarn. Eftersom spädbarn inte kan göra arbetsprov orsakades hyperventilation genom att barnen andades luft blandad med koldioxid. Mätningarna på de riktigt små barnen gjordes på barnkliniken och spelades in på magnetband. Signalerna lästes senare in i datorn för analys. Det gick att styra bläckgalvanometrarna i mingograferna till att förutom signaler även skriva tecken. Björn Jonson gjorde en programrutin för detta. På så sätt kunde resultat anges i klartext och kurvor kunde namnges på utskrifterna. Dåvarande doktoranden Olof Werner utvecklade algoritmer för medelvärdesberäkning av EKG, som jag översatte till datakod. Vid utskrift på mingograf kom tekniken väl till pass. (Noise reduction of ECG by averaging. An experimental study of the procedure and a validated method. Scand. J. clin. Lab. Invest., 1975). En släkting till Olof Werner, Karin Johansson, hjälpte till med att programmera analysen av ST-signaler. Hon gjorde också en rutin för att skriva tecken på X-Y-skrivaren. Den byggde på teckenprogrammet för mingografen. Vi gjorde även hjärtkateterisering med hjälp av samma dator. Mätningarna gjordes från ett laboratorium långt från datorn. Vi beräknade löpande hjärtfrekvens och medelvärde av artärtryckets systole och diastole och pulmonalistrycket. Triggning gjordes antingen på EKGsignalen eller på artärtrycket. Hjärtminutvolymbestämning gjordes oblodigt med hjälp av temperaturen mätt med en termistor i spetsen på en kateter. Resultatet skrevs ut på mingograf i klartext tillsammans med kalibrerade kurvor. Största fördelen var att hjärtminutvolymen erhölls omedelbart och att den kunde bestämmas flera gånger eftersom inget blod behövde tas från patienten. Jag skrev detaljerade flödesscheman innan jag skrev själva koden. Dessa fungerade dels som dokumentation, dels som hjälp till att skriva kod för oväntade händelser. Ett program får inte krascha, alla eventuella händelser ska vara förutsedda. Kodavlusning (debugging) gjordes genom att lusläsa koden. Det kunde vara tidskrävande att hitta fel i koden, så det bästa var att göra koden så felfri som möjligt från början. Det hände att jag tog koden med mig hem och lusläste den hemma i lugn och ro. Detta var möjligt innan jag hade fått barn. Nästa dator införskaffades några år efter Mattias, en PDP-8/E, som kallades Hjärtrud. Den hade två diskenheter för utbytbara diskar (RK05). Diskarna var fysiskt stora och rymde 1.6M ord vardera. Jag minns att jag trodde det skulle gå för fort med diskar jämfört med bandrullar. Operativsystemet var OS/8. Datorn hade tre minnesstackar à 4K 12-bitars ord. Så småningom köpte vi ytterligare två minnesstackar. Datorn hade också en bandstation för långtidslagring (DECtape). Detta blev en av världens bäst utnyttjade PDP-8or enligt Digital Equipments servicepersonal. Denna dator användes för att rationalisera EKG-mätningarna i vila och under arbete. EKGsignalerna var ofta svårt störda då patienten cyklade på en ergometercykel. Det berodde dels på den häftiga andningen, dels på att patienten rörde sig. Vi utnyttjade algoritmerna för 3

4 medelvärdesberäkning, som vi hade utvecklat på Mattias. Det var lättare att tolka EKG:t när det var medelvärdesbildat och störningarna reducerade. (I Olof Werners doktorsavhandling ingick A System for Computer-assisted ECG Recording at Rest and Exercise och Computer Classification of ST and T in Averaged ECGs at Rest and Exercise, Scand. J. clin. Lab. Invest., 1976). Mingograferna kunde styras av datorn. De kunde t ex startas, stoppas och styras med viss hastighet vid datorutskrift. Förutom att EKG-signalerna kunde märkas med text vid utskriften kunde sex rader text skrivas längst ner på pappret med en extra bläckstrålegalvanometer. Denna text skrevs via en teckengenerator, som civ.ing. R. Eriksson på institutionen för elektrisk mätteknik på Lunds universitet, där Helmut Hertz var professor, hade modifierat så att även tecknen Å, Ä och Ö kunde skrivas ut. En svart fläck i skarven på EKG-pappret kändes av en sensor, så att resultatet alltid skrevs ut på en hel sida utan skarv. Vi ville kunna registrera både viloekg och arbetsekg och skriva in svar samtidigt. Med de stora datamängder, som skulle A/D-omvandlas från två olika stationer krävdes multitasking. Det fanns inga sådana tillräckligt snabba och billiga operativsystem på marknaden, så vi gjorde vårt eget tidsdelningsprogram. Programmet tilldelade sekreterarmodulen 0.5 ms i taget, viloekg-modulen och arbetsekg-modulen 1 ms vardera. Överbliven tid utnyttjades av övriga moduler. Programmet skrevs i assemblerspråket PAL-8. Förloppet vid EKG-tagning styrdes från en meny på ett minnesoscilloskop (Tektronix 603) via en knappsats vid arbetsprovsstationen och via ett alfanumeriskt tangentbord vid vilostationen. Sekretariatet hade en videoterminal (VT05) kopplad till datorn. Via en displayenhet (VC8-E) multiplexades D/A-omvandlade X- och Y-signaler (10 bitar) antingen till något av de två minnesoscilloskopen, till bläckstrålegalvanometrarna på någon av mingograferna eller till en X-Y-skrivare. Z-signalen hade två lägen, på eller av, som t ex användes för att tända eller släcka en punkt på oscilloskopet. A/D-omvandling skedde med 400 Hz för viloekg och 200 Hz för arbetsekg (10 bitar + tecken). Vi registrerade 8 signaler och beräknade övriga 4. De rekonstruerade signalerna motsvarade matematiskt exakt de signaler, som uteslöts. Detta sparade tid för personalen och lagringsutrymme. Signalerna medelvärdesbildades och 12 kanaler skrevs ut på mingograf tillsammans med rytmsignal. Alla EKG:n sparades på skivminnena så att resultatet kunde skrivas ut igen på sekretariatet tillsammans med tolkningen. Vi hade bl a färdiga standardsvar att välja mellan för att spara tid. Mycket papper och tid sparades med systemet. Vi fick snygga medelvärdesbildade och kalibrerade EKG-signaler och en rytmkurva utskrivna på ett mingografpapper tillsammans med patientens identitet och ST-analys nederst på pappret. Vilodelen av systemet var dessutom kopplat till ett kabelverk så att EKG:n kunde tas från fler avdelningar på sjukhuset och registreras i vårt system. Ortogonalt s k Frank-EKG kunde vi också beräkna med systemet. Beräknad signal för X, Y och Z samt P- QRS- och T-loopar skrevs ut på en X-Y-skrivare. Numera finns Hjärtrud bland medicin-historiska museets samlingar i Lund. Mattias-datorn har också funnits där, men utrymmet räckte inte till, så den har skrotats. Förhoppningsvis kommer museet att åter att kunna öppnas när nya lokaler erhållits. Vi samarbetade med Siemens-Elema för att de skulle utveckla ett kommersiellt system i form av en mobil generell mätutrustning med inbyggd dator, en s.k. datamingograf. Jag översatte koden för medelvärdesbildning av EKG till Fortran för att köras på en PDP-11, en 16-bitars 4

5 dator med operativsystemet RT-11 (Digital Equipment Corporation). Koden överlämnades till Siemens-Elema. I gengäld placerade Siemens en PDP-11 hos oss och bekostade någon ingenjörstjänst. Enligt min uppfattning trodde inte Siemens det fanns ekonomi i projektet, så det lades ner. Dåvarande doktoranden Olle Pahlm lät vidareutveckla vårt EKG-system till att analysera långtids-ekg på PDP-11an. I början av 80-talet hade vi flera programmerare och ingenjörer anställda, så det fanns resurser till att utveckla mättekniken inom klinisk fysiologi. Ett samarbete mellan flera sjukhus i Sverige inleddes i början av 80-talet, vilket kallades Det svenska arbetsprovsystemet. Arbetsprov med EKG skulle göras med en dator av typen LSI- 11 (Digital Equipment Corporation) och programkoden skulle om möjligt skrivas i Fortran. Vissa delar krävde dock assemblerkod. I Malmö och Kristianstad använde man redan samma system som vi. Lund, Linköping och Västerås bidrog mest till utvecklingen. Samarbete med Siemens ledde till den s.k. mingologen, en modifiering av mingografen och senare till Siemens kommersiella EKG-tolkningssystem. Så här i efterhand kan man tycka att det var ett hästjobb att koda alla dessa program på framförallt assemblernivå. Det gick inte att ha samma kontroll över programmen, som man kan idag med moderna utvecklingsverktyg, där det finns bra testmöjligheter. Dessutom är det numera enkelt att rita diagram (t ex i Excel) så att man direkt ser vad man har beräknat. På 1980-talet började jag använda C som programmeringsspråk. Det är ett högnivåspråk där man ändå har möjlighet att programmera nära maskinvaran. De senaste åren har det blivit mycket Visual Basic for Application i Excel och även i Word. Här finns kraftfulla kommandon för Windows-programmering. Det känns fantastiskt att under ett yrkesliv ha fått följa datorutvecklingen från bullriga kolosser med minnesstorlek på ett tiotal Kbyte till dagens små tysta datorer med minnen i Gbyte-storlek. Min bakgrund Min far var förutom lantbrukare också engagerad fackligt och politiskt. Han var t ex ordförande för LRF i Skåne och kommunfullmäktiges ordförande i Höganäs. Jag fick börja hjälpa till tidigt både utomhus och inomhus. På somrarna deltog jag i många sysslor på gården som t ex att plocka potatis, vilket man gjorde krypande på knä i potatislandet fram tills en potatisupptagare införskaffades. Som 17-åring fick jag t ex ansvaret att mjölka korna utomhus med hjälp av en motordriven mjölkmaskin när mina föräldrar var bortresta. (På morgonen skötte en anställd mjölkningen). Jag var ofta traktorförare på somrarna så det var enkelt att ta körkort när jag blev 18 år. Det var naturligt att studera naturvetenskapliga ämnen när man som jag är uppvuxen på en lantgård. Min far tyckte att jag skulle bli agronom och min kusin tyckte att jag borde bli civilingenjör. Efter att ha tagit studenten på reallinjen i Helsingborg, biologisk linje, ville jag snabbt komma ut och jobba. Det var för mig inte lika självklart som idag att flickor ska skaffa sig en lång utbildning. Därför valde jag studentlinjen på tekniska gymnasiet i Helsingborg, 5

6 livsmedelsteknisk linje. Utbildningen för studenter omfattade 3 terminer plus 6 månaders praktik. Jag praktiserade på Scans laboratorium i Malmö hösten -66. För att studera på studentlinjen måste man ha gått matematiska linjen på gymnasiet, så jag ägnade kvällarna i Malmö åt att läsa in matematiken med en Hermodskurs. Sommaren -67 jobbade jag på Skånes äggcentral i Helsingborg. De första två åren i Lund bodde jag inackorderad utan tillgång till vare sig kök eller telefon. Jag hade en kokplatta på rummet så jag kunde laga te. På helgerna flydde jag Lund. Jag läste en kvällskurs, ADB, 1969 och en grundläggande elektronikkurs År 1972 läste jag en kurs, medicin för tekniker och naturvetare (5p). Mitt första barn fick jag 1977 och direkt efter barnledigheten, som på den tiden bara var 7 månader, tog jag tjänstledigt och läste några kurser på universitetet. Jag läste ADB (20 p) och datalogi, allmän kurs (10 p) och datalogi, datastrukturer (10 p). När jag återvänt till arbetet deltog jag under årens lopp i kurser såsom: Datorteknik, Mikroprocessorer, C-programmering, Statistik, Ultrix systemunderhåll (Digitals variant av Unix), Unix och Objektorienterad programmering, förutom kurser i Word, Excel, Access och Frontpage. Jag är född Andersson, gifte mig 1971, bytte efternamn till Jansson, gifte mig för andra gången 1984 och bytte då efternamn till Niklason. Jag har tre döttrar, födda -77, -85 och -87. Efter att jag fick barn har jag inte jobbat heltid. När barnen var små jobbade jag 75% och har sedan successivt ökat arbetstiden till 90%. Lund Tack till Björn Drefeldt och Björn Jonson, som har bidragit med vissa detaljer. 6

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill

Läs mer

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1 AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

Digital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6

Digital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6 Digital Termometer I den här uppgiften skall vi mäta temperaturen på ditt kaffe. Vi använder en termistor som temperaturkänslig givare och timerkretsen 555 som A/D omvandlare. Temperaturen presenterar

Läs mer

Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson

Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson Efter att ha utbildat mig till teleingenjör vid Arboga tekniska skola och gjort militärtjänsten, var jag glad att kunna få jobb inom sjukvården. De

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att

Läs mer

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö (shell eller CODEBLOCKS) Hello World! Att programmera och ett enkelt

Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö (shell eller CODEBLOCKS) Hello World! Att programmera och ett enkelt Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö (shell eller CODEBLOCKS) Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC

AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC 8 differentiella kanaler (ingen gemensam jordanslutning) Klarar alla givare och sensorer med spännings- eller strömsignal

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Digitala Projekt (EITF11)

Digitala Projekt (EITF11) Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

Operativsystem och användargränssnitt

Operativsystem och användargränssnitt Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Presentation. Curriculum Vitae för Lars Kristiansson, 2004-10-28-1 -

Presentation. Curriculum Vitae för Lars Kristiansson, 2004-10-28-1 - Presentation Jag heter Lars Kristiansson. Jag är född 1963 och har studerat datavetenskap på Göteborgs Universitet. Jag har nu avslutat utbildningen, och är alltså filosofie kandidat i datalogi. Nyligen

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

SMD 134 Objektorienterad programmering

SMD 134 Objektorienterad programmering SMD 134 Objektorienterad programmering Lärare: pl@cdt.luth.se A 3113 Tomas Klockar klockar@sm.luth.se A 3019 Mats Folke folke@sm.luth.se A 3019 Labhandledare: Natasja Saburova Fredrik Jonsson Lars Persson

Läs mer

Datorteknik 2 (AVR 2)

Datorteknik 2 (AVR 2) Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra

Läs mer

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar.

OBS! All teori i detta och följande dokument kompletteras med genomgångar på lektionerna. Så det är viktigt att närvara och göra egna anteckningar. Värmdö Gymnasium Programmering A 110123 Lektion C1 Grunder Att programmera handlar mycket om att lära sig att analysera det problem eller den funktion man vill att programmet ska ha, och översätta det

Läs mer

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog

Läs mer

Temadag i grundskolan om datorer

Temadag i grundskolan om datorer Temadag i grundskolan om datorer KARL-GÖSTA AHLSTRÖM I NÄMNAREN nr 3 förra läsåret, skrev Karl-Gösta Ahlström artikeln Att arbeta med mikrodatorer på grundskolans högstadium. Han beskrev där hur hans skola

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot

Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Ayumi Sjöbergh Miyake 1 september 2012 miyake@kth.se II1310 Introduktionskurs i datateknik 1 Sammanfattning Laborationen gick ut på att hitta och rätta

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Laboration: Grunderna i MATLAB

Laboration: Grunderna i MATLAB Laboration: Grunderna i MATLAB 25 augusti 2005 Grunderna i MATLAB Vad är MATLAB? MATLAB är ett interaktivt program för vetenskapliga beräkningar. Som användare ger du enkla kommandon och MATLAB levererar

Läs mer

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator Inledning Statistisk Programmering Att använda dator Datorernas utveckling sen 1970 har revolutionerat den statistiska vetenskapen! Göran Broström gb@statumuse Statistiska institutionen Umeå universitet

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic

Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1

Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 1 OpenOffice Calc Till förmån för de som följer kursen Fysikexperiment för lärare skall vi här gå igenom några få exempel på hur OO Calc (motsvarar MS Excel) kan användas

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Programmering av LEGO-robot Rickard Eriksson 2012-09-06 rieri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Denna rapport är till följd

Läs mer

IT för personligt arbete F6

IT för personligt arbete F6 IT för personligt arbete F6 Datalogi del 2 DSV Peter Mozelius Datarepresentation Det som lagras i en dator representeras i grunden som 1:or och 0:or Dessa binära värden kan sedan tolkas på olika sätt i

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet!

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet! KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA Lego Linefollower Få en robot att följa linjen på golvet! Felix Ringberg 2012-08-09 felixri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning I den här laborationen

Läs mer

Allmänna frågor om kursen: Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. 1. Vad är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 30 Medelvärde: 3.

Allmänna frågor om kursen: Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. 1. Vad är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 30 Medelvärde: 3. 1(5) Kursvärdering - sammanställning Kurs: Grundkurs i C-programmering, 2p (1TD442), 1p (1IT022) Antal reg: 103 Program: ingår i 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6p/ Antal svar: 31 DVP: 11 svar

Läs mer

Programmering av. PADDY mini

Programmering av. PADDY mini multimedia Programmering av PADDY mini art. nr: CCS037 PRODUKTER SOM ANVÄNDS I DETTA EXEMPEL: PADDY mini CCS037 PADDY mini CCS012 PADDY mini CCS500 VSCOM USB TILL SERIELL DB9 LAPTOP MED WINDOWS 7 QUICKPAD

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix

Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15. Föreläsning 1 Unix. Operativsystem. Unix Datorer och datoranvändning Föreläsningar 2014/15 Per Holm Per.Holm@cs.lth.se Unix 2 (lab 1) Lågnivåprogrammering 23 (lab 2) Datorns hårdvara 45 L A TEX 69 (lab 3) Internet 98 (lab 4) Operativsystem 117

Läs mer

Registrering av ny patient

Registrering av ny patient Snabbhjälp Registrering av ny patient 1. Klicka på ikonen Patient i verktygsfältet, varvid fönstret Patienter öppnas. 2. I detta fönster klickar du sedan på ikonen Ny, varvid Patienter fönstret utökas

Läs mer

Enkla datatyper minne

Enkla datatyper minne Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in

Läs mer

Linköpings Tekniska Högskola Instutitionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson, Erik Nilsson Lab 2: Underprogram

Linköpings Tekniska Högskola Instutitionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson, Erik Nilsson Lab 2: Underprogram Mål Lab 2: Underprogram Följande laboration introducerar underprogram; procedurer, funktioner och operatorer. I denna laboration kommer du att lära dig: Hur man skriver underprogram och hur dessa anropas.

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

1 Språket C Valet av språket C++ för kompendiet. 1.2 Språket. 1.3 Att programmera. 1.4 Hello World Börja programmera

1 Språket C Valet av språket C++ för kompendiet. 1.2 Språket. 1.3 Att programmera. 1.4 Hello World Börja programmera 1 Språket C++ 1.1 Valet av språket C++ för kompendiet Språket C++ är ett språk som utvecklats för storskalig objektorienterad utveckling av sofistikerade och komplexa system. Det ligger då i sakens natur

Läs mer

Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen?

Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen? Vilket behov av matematik finns inom högskoleingenjörsutbildningen? Ett miniprojekt inom ramen för kursen Att utbilda blivande ingenjörer 7 presenterad vid ett seminarium i Manchester 1999-05-20-25 Owe

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete

Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete RESEBERÄTTELSE Namn År och termin för utbyte Magnus Jansson Utbytesuniversitet Kyushu University Utbildningsprogram Exchange Studies, Språk och Examensarbete 2015 HT- 2016 VT Innan avresa När jag valde

Läs mer

Microsoft Office historik. - making IT easier

Microsoft Office historik. - making IT easier Microsoft Office historik Word 1983 September Word 1.0 släpptes Den absolut första versionen av Word. Släpptes till MS-DOS Kunde ha flera dokument öppna på en gång Hade stöd för mus (vilket var ganska

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg Håkan Joëlson 2007-11-22 v 2.3 DIGITALTEKNIK Laboration D164 Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Bruksanvisning FMK Satellite

Bruksanvisning FMK Satellite Bruksanvisning FMK Satellite Modell: Analog 4-20 ma Allmänt FMK Satellite är en gasgivare som används för detektering av hälsovådliga gaser, med förprogrammerade elektrokemiska mätceller. FMK Satellite

Läs mer

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)

Administrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg) Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på

Läs mer

Laborationsrapport av robotprogrammering

Laborationsrapport av robotprogrammering KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laborationsrapport av robotprogrammering Programmering av LEGO MINDSTORMS robot Rikard Bjärlind 2012-09-07 E-post: bjarlind@kth.se Introduktionskurs i datateknik (H12) II1310

Läs mer

Reserapport Kenya, sommaren 2013

Reserapport Kenya, sommaren 2013 Reserapport Kenya, sommaren 2013 1. Vilket program läser du på? Sjukgymnastprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi university, Eldoret, Kenya 3. Vilken termin åkte du och hur

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN. Linefollower. Med LEGO Mindstorms och NXC. Paul Coada 2012-08-29 coada@kth.se Introduktion i datateknik II1310

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN. Linefollower. Med LEGO Mindstorms och NXC. Paul Coada 2012-08-29 coada@kth.se Introduktion i datateknik II1310 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Linefollower Med LEGO Mindstorms och NXC Paul Coada 2012-08-29 coada@kth.se Introduktion i datateknik II1310 Sammanfattning Rapporten är för labbmomentet som utförs i introduktionskursen

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Hållbar utveckling vt 10

Hållbar utveckling vt 10 Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

Lathund för CombiLab 7

Lathund för CombiLab 7 Lathund för CombiLab 7 Divisionsgatan 12, 721 31 Västerås Tel: 021-10 56 40 Fax: 021-10 56 49 www.enviloop.se INNEHÅLL 1 Starta CombiLab samt behörigheter... 3 2 CombiLabs olika delar och funktioner...

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,

Läs mer

Mätteknik 2016 Mätsystem

Mätteknik 2016 Mätsystem Mätteknik 2016 Mätsystem Per Augustsson [per.augustsson@bme.lth.se] Inst. för Biomedicinsk Teknik 1 Upplägg Mätsystem Om laborationen Lab View Laborationsövningar Inst. för Biomedicinsk Teknik 2 http://www.fitbit.com/jobs

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer