Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet.
|
|
- Camilla Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lisbet Niklason, Ejdervägen 1 Q, LUND, född 1947 Programmering inom klinisk fysiologi i Lund på 1970-talet. Som nybakad ingenjör sökte jag jobb som laboratorieassistent på kliniskt fysiologiska avdelningen på Lunds Lasarett Jag undersökte patienter bl a med pulspletysmografi (mätning av blodflöde i benen) och med kroppspletysmografi (mätning av absoluta lungvolymer). För att få fram resultatet av mätningarna gjorde jag manuella beräkningar på pappersutskrifter från mingograf (bläckstråleskrivande EKG-apparat, EM-61, Siemens-Elema AB). Sådana manuella beräkningar ingick i nuvarande professor Björn Jonsons doktorsavhandling. Jag hade inte tänkt stanna så länge på detta jobb eftersom det inte direkt motsvarade min utbildning, men efter något år introducerades jag i datorvärlden och sedan var jag fast. Att programmera var mycket roligare än att hålla på med kemi. Efter ett år fick jag en ingenjörstjänst. Professor Håkan Westling var klinikchef och Björn Jonson var den drivande kraften bakom de flesta projekten med datorer inblandade. Jag började med att programmera statistiska analyser på en Hewlett Packard 9100 A, en bordskalkylator med plotter (HP 9125 A). Programmen lagrades på magnetkort. Statistiska analyser hade tidigare gjorts för hand och var tidskrävande att utföra. Jag gjorde också program för att beräkna clearance för njurar, central blodvolym och mean transit time. Beräkning av hjärtminutvolym med plottning av kurvan resulterade i en artikel. (Calculation of Cardiac Output from Indicator Dilution Data by a Desk Calculator, Scand. J. Clin. Lab. Invest., 1971). Den första riktiga datorn jag programmerade fick vi låna av professor David Ingvar på neurofysiologiska kliniken, en Varian 620/i. Den stod på våningen ovanför kliniskt fysiologiska avdelningen. Jag stansade koden i Fortran på hålremsor. Programmet beräknade luftflödena i vänster resp. höger lunga från en simulerad respirator. Egenskaperna för lungorna och respiratorn varierades. Beräkningarna gjordes med inkrementella intervall om 10 ms och resulterade i en mycket uppmärksammad artikel (A Theoretical Study on Flow Patterns of Ventilators, Scand. J. resp. Dis., 1972). Numera är inkrementell beräkning vanligt, men då var det ett ovanligt sätt att göra analyser på. Det var inte helt lätt att införskaffa en dator, som då var mycket dyr. Landstingets datachef planerade för en jättedator, som skulle betjäna hela sjukhuset. Det var inte den typen av datorkraft vi behövde. För att kringgå förbud mot datorinköp kallade vi datorn för apparatur för signalanalys. År 1970 installerades vår första dator, som kallades Mattias (eg. Gallimatias). Det var en PDP-8/I från Digital Equipment Corporation med kärnminne som rymde 12K ord á 12 bitar. Operativsystemet kallades PS/8. Instruktionerna i kärnminnet låg kvar efter att datorn varit avstängd. Därför räckte det med att sätta bootstrapens startadress med 12 switchar på datorns framsida för att starta upp datorn. Innehållet i kärnminnet kunde kontrolleras genom att sätta adressen med switcharna och sedan stega sig igenom cellerna i minnet. Innehållet visades binärt, där en etta var en tänd lampa. Jag satt hemma på kvällarna och läste handböckerna med engelsk text från Digital Equipment. De var mycket detaljerade och instruktiva. 1
2 Jag skrev koden i SABR, ett assemblerspråk med relativ adressering. Subrutiner i SABR gick att anropa från Fortran-program. Man behövde inte ta hänsyn till sidbyte som i PAL-8. Datorn var stor och stod i ett fönsterlöst separat rum bredvid laboratoriet. Här satt jag och skrev in källkoden på en teletype (ASR33), en slags skrivmaskin på ett stativ intill datorn. Den hade också hålremsläsare och hålremsstans. Det bullrade rejält och jag var mycket trött på kvällen efter att ha suttit länge i det rummet. Så småningom använde jag öronproppar. Jag har spekulerat i om bullret kan vara orsaken till min tinnitus. Det fanns en enkel Editor (textredigerare). Källkoden kompilerades (översattes) till instruktioner, som kunde tolkas av datorn (objektkod). Objektkoden laddades ner i minnet tillsammans med systemprogram och eventuella biblioteksrutiner med en Loader. Källkoden och de exekverbara programmen lagrades på små magnetband, som rymde 184K ord (DECtape). Om en minnestest behövde göras, fick man först läsa in Digitals testprogram via hålremsläsaren. Digitals personal hjälpte oss att skriva den kod som krävdes för att magnetbandet inte skulle snurra fram till bandets början varje gång ett nytt program lästes in i minnet. Det sparade tid. Datorn hade två bandstationer, den ena till system och program, den andra till att lagra data. Eftersom teletypen stod i datorrummet behövdes en knappsats på laboratoriet, med vilken datorn kunde styras. En inköpt sådan modifierades och programmerades. Vi visade menyer på ett minnesoscilloskop, så att vi kunde växla mellan programmen med hjälp av knappsatsen. Jag skrev rutiner i assemblerkod, som kunde utföra basala funktioner för kommunikationen mellan yttre enheter och datorn, det som idag kallas drivrutiner. Exempel på sådana rutiner var att läsa in heltal eller flyttal (tal med decimaler) från knappsatsen och från teletypen och att skriva ut heltal eller flyttal som text på ett oscilloskop och på teletypen. Två tecken rymdes i ett 12-bitars ord (6-bitars ASCII). Ingenjör Lars-Göran Olsson utvecklade den elektronik, som krävdes för att styra datorn och framför allt den elektronik, som krävdes för att styra EKG-datorsystemet, se nedan. Patienten satt i en bodybox (en kroppspletysmograf) när lungmekaniska mätningar gjordes. Vissa mätningar krävde att boxen var tillsluten och vissa gjordes med öppen box. Signalerna omvandlades till 9 bitars ord med en A/D-omvandlare (AX08 med inbyggd realtidsklocka och displayenhet). Trycket från en liten gummiballong fastsatt i änden av en kateter nedförd i patientens matstrupe mättes. Detta tryck motsvarar i stort sett trycket i lungsäcken. Tryck och luftflöde från munhålan och luftflödet från bodyboxen mättes också. Datorn styrde en mekanisk flödesregulator så att luftflödet till och från patienten kunde stängas av vid vissa andningsmanövrar. Vi beräknade absoluta lungvolymer, tryck/volymkurvor, lungmotståndet och closing volume med hjälp av datorn. Vi bestämde också andningsarbetet när patienten cyklade på en ergometercykel och vi kunde också göra spirometri. Mätsignalerna visades på oscilloskopet under själva mätningen. Det beräknade resultatet skrevs dels ut på oscilloskopet i form av kurvor och text, dels på teletypen och dels plottade vi kurvor på en analog X-Y-skrivare. Håkan Westling var engagerad i mätning av artärelasticitet och hur den påverkades av olika substanser, t ex nitroglycerin. Tryck/volym-loopar ritades på oscilloskop och plottades på X-Y-skrivare. 2
3 Hans Ahlström från barnkliniken gjorde lungmekaniska mätningar på barn under ett års ålder. Barnen låg i en liten kroppspletysmograf. Trycket mättes genom en vätskefylld kateter i barnets matstrupe. För att mäta vid högre samplingsfrekvens på barn ställdes en RC-klocka i datorn om manuellt. Magnus Lindroth från barnkliniken fortsatte lungmekanikstudierna på spädbarn. Eftersom spädbarn inte kan göra arbetsprov orsakades hyperventilation genom att barnen andades luft blandad med koldioxid. Mätningarna på de riktigt små barnen gjordes på barnkliniken och spelades in på magnetband. Signalerna lästes senare in i datorn för analys. Det gick att styra bläckgalvanometrarna i mingograferna till att förutom signaler även skriva tecken. Björn Jonson gjorde en programrutin för detta. På så sätt kunde resultat anges i klartext och kurvor kunde namnges på utskrifterna. Dåvarande doktoranden Olof Werner utvecklade algoritmer för medelvärdesberäkning av EKG, som jag översatte till datakod. Vid utskrift på mingograf kom tekniken väl till pass. (Noise reduction of ECG by averaging. An experimental study of the procedure and a validated method. Scand. J. clin. Lab. Invest., 1975). En släkting till Olof Werner, Karin Johansson, hjälpte till med att programmera analysen av ST-signaler. Hon gjorde också en rutin för att skriva tecken på X-Y-skrivaren. Den byggde på teckenprogrammet för mingografen. Vi gjorde även hjärtkateterisering med hjälp av samma dator. Mätningarna gjordes från ett laboratorium långt från datorn. Vi beräknade löpande hjärtfrekvens och medelvärde av artärtryckets systole och diastole och pulmonalistrycket. Triggning gjordes antingen på EKGsignalen eller på artärtrycket. Hjärtminutvolymbestämning gjordes oblodigt med hjälp av temperaturen mätt med en termistor i spetsen på en kateter. Resultatet skrevs ut på mingograf i klartext tillsammans med kalibrerade kurvor. Största fördelen var att hjärtminutvolymen erhölls omedelbart och att den kunde bestämmas flera gånger eftersom inget blod behövde tas från patienten. Jag skrev detaljerade flödesscheman innan jag skrev själva koden. Dessa fungerade dels som dokumentation, dels som hjälp till att skriva kod för oväntade händelser. Ett program får inte krascha, alla eventuella händelser ska vara förutsedda. Kodavlusning (debugging) gjordes genom att lusläsa koden. Det kunde vara tidskrävande att hitta fel i koden, så det bästa var att göra koden så felfri som möjligt från början. Det hände att jag tog koden med mig hem och lusläste den hemma i lugn och ro. Detta var möjligt innan jag hade fått barn. Nästa dator införskaffades några år efter Mattias, en PDP-8/E, som kallades Hjärtrud. Den hade två diskenheter för utbytbara diskar (RK05). Diskarna var fysiskt stora och rymde 1.6M ord vardera. Jag minns att jag trodde det skulle gå för fort med diskar jämfört med bandrullar. Operativsystemet var OS/8. Datorn hade tre minnesstackar à 4K 12-bitars ord. Så småningom köpte vi ytterligare två minnesstackar. Datorn hade också en bandstation för långtidslagring (DECtape). Detta blev en av världens bäst utnyttjade PDP-8or enligt Digital Equipments servicepersonal. Denna dator användes för att rationalisera EKG-mätningarna i vila och under arbete. EKGsignalerna var ofta svårt störda då patienten cyklade på en ergometercykel. Det berodde dels på den häftiga andningen, dels på att patienten rörde sig. Vi utnyttjade algoritmerna för 3
4 medelvärdesberäkning, som vi hade utvecklat på Mattias. Det var lättare att tolka EKG:t när det var medelvärdesbildat och störningarna reducerade. (I Olof Werners doktorsavhandling ingick A System for Computer-assisted ECG Recording at Rest and Exercise och Computer Classification of ST and T in Averaged ECGs at Rest and Exercise, Scand. J. clin. Lab. Invest., 1976). Mingograferna kunde styras av datorn. De kunde t ex startas, stoppas och styras med viss hastighet vid datorutskrift. Förutom att EKG-signalerna kunde märkas med text vid utskriften kunde sex rader text skrivas längst ner på pappret med en extra bläckstrålegalvanometer. Denna text skrevs via en teckengenerator, som civ.ing. R. Eriksson på institutionen för elektrisk mätteknik på Lunds universitet, där Helmut Hertz var professor, hade modifierat så att även tecknen Å, Ä och Ö kunde skrivas ut. En svart fläck i skarven på EKG-pappret kändes av en sensor, så att resultatet alltid skrevs ut på en hel sida utan skarv. Vi ville kunna registrera både viloekg och arbetsekg och skriva in svar samtidigt. Med de stora datamängder, som skulle A/D-omvandlas från två olika stationer krävdes multitasking. Det fanns inga sådana tillräckligt snabba och billiga operativsystem på marknaden, så vi gjorde vårt eget tidsdelningsprogram. Programmet tilldelade sekreterarmodulen 0.5 ms i taget, viloekg-modulen och arbetsekg-modulen 1 ms vardera. Överbliven tid utnyttjades av övriga moduler. Programmet skrevs i assemblerspråket PAL-8. Förloppet vid EKG-tagning styrdes från en meny på ett minnesoscilloskop (Tektronix 603) via en knappsats vid arbetsprovsstationen och via ett alfanumeriskt tangentbord vid vilostationen. Sekretariatet hade en videoterminal (VT05) kopplad till datorn. Via en displayenhet (VC8-E) multiplexades D/A-omvandlade X- och Y-signaler (10 bitar) antingen till något av de två minnesoscilloskopen, till bläckstrålegalvanometrarna på någon av mingograferna eller till en X-Y-skrivare. Z-signalen hade två lägen, på eller av, som t ex användes för att tända eller släcka en punkt på oscilloskopet. A/D-omvandling skedde med 400 Hz för viloekg och 200 Hz för arbetsekg (10 bitar + tecken). Vi registrerade 8 signaler och beräknade övriga 4. De rekonstruerade signalerna motsvarade matematiskt exakt de signaler, som uteslöts. Detta sparade tid för personalen och lagringsutrymme. Signalerna medelvärdesbildades och 12 kanaler skrevs ut på mingograf tillsammans med rytmsignal. Alla EKG:n sparades på skivminnena så att resultatet kunde skrivas ut igen på sekretariatet tillsammans med tolkningen. Vi hade bl a färdiga standardsvar att välja mellan för att spara tid. Mycket papper och tid sparades med systemet. Vi fick snygga medelvärdesbildade och kalibrerade EKG-signaler och en rytmkurva utskrivna på ett mingografpapper tillsammans med patientens identitet och ST-analys nederst på pappret. Vilodelen av systemet var dessutom kopplat till ett kabelverk så att EKG:n kunde tas från fler avdelningar på sjukhuset och registreras i vårt system. Ortogonalt s k Frank-EKG kunde vi också beräkna med systemet. Beräknad signal för X, Y och Z samt P- QRS- och T-loopar skrevs ut på en X-Y-skrivare. Numera finns Hjärtrud bland medicin-historiska museets samlingar i Lund. Mattias-datorn har också funnits där, men utrymmet räckte inte till, så den har skrotats. Förhoppningsvis kommer museet att åter att kunna öppnas när nya lokaler erhållits. Vi samarbetade med Siemens-Elema för att de skulle utveckla ett kommersiellt system i form av en mobil generell mätutrustning med inbyggd dator, en s.k. datamingograf. Jag översatte koden för medelvärdesbildning av EKG till Fortran för att köras på en PDP-11, en 16-bitars 4
5 dator med operativsystemet RT-11 (Digital Equipment Corporation). Koden överlämnades till Siemens-Elema. I gengäld placerade Siemens en PDP-11 hos oss och bekostade någon ingenjörstjänst. Enligt min uppfattning trodde inte Siemens det fanns ekonomi i projektet, så det lades ner. Dåvarande doktoranden Olle Pahlm lät vidareutveckla vårt EKG-system till att analysera långtids-ekg på PDP-11an. I början av 80-talet hade vi flera programmerare och ingenjörer anställda, så det fanns resurser till att utveckla mättekniken inom klinisk fysiologi. Ett samarbete mellan flera sjukhus i Sverige inleddes i början av 80-talet, vilket kallades Det svenska arbetsprovsystemet. Arbetsprov med EKG skulle göras med en dator av typen LSI- 11 (Digital Equipment Corporation) och programkoden skulle om möjligt skrivas i Fortran. Vissa delar krävde dock assemblerkod. I Malmö och Kristianstad använde man redan samma system som vi. Lund, Linköping och Västerås bidrog mest till utvecklingen. Samarbete med Siemens ledde till den s.k. mingologen, en modifiering av mingografen och senare till Siemens kommersiella EKG-tolkningssystem. Så här i efterhand kan man tycka att det var ett hästjobb att koda alla dessa program på framförallt assemblernivå. Det gick inte att ha samma kontroll över programmen, som man kan idag med moderna utvecklingsverktyg, där det finns bra testmöjligheter. Dessutom är det numera enkelt att rita diagram (t ex i Excel) så att man direkt ser vad man har beräknat. På 1980-talet började jag använda C som programmeringsspråk. Det är ett högnivåspråk där man ändå har möjlighet att programmera nära maskinvaran. De senaste åren har det blivit mycket Visual Basic for Application i Excel och även i Word. Här finns kraftfulla kommandon för Windows-programmering. Det känns fantastiskt att under ett yrkesliv ha fått följa datorutvecklingen från bullriga kolosser med minnesstorlek på ett tiotal Kbyte till dagens små tysta datorer med minnen i Gbyte-storlek. Min bakgrund Min far var förutom lantbrukare också engagerad fackligt och politiskt. Han var t ex ordförande för LRF i Skåne och kommunfullmäktiges ordförande i Höganäs. Jag fick börja hjälpa till tidigt både utomhus och inomhus. På somrarna deltog jag i många sysslor på gården som t ex att plocka potatis, vilket man gjorde krypande på knä i potatislandet fram tills en potatisupptagare införskaffades. Som 17-åring fick jag t ex ansvaret att mjölka korna utomhus med hjälp av en motordriven mjölkmaskin när mina föräldrar var bortresta. (På morgonen skötte en anställd mjölkningen). Jag var ofta traktorförare på somrarna så det var enkelt att ta körkort när jag blev 18 år. Det var naturligt att studera naturvetenskapliga ämnen när man som jag är uppvuxen på en lantgård. Min far tyckte att jag skulle bli agronom och min kusin tyckte att jag borde bli civilingenjör. Efter att ha tagit studenten på reallinjen i Helsingborg, biologisk linje, ville jag snabbt komma ut och jobba. Det var för mig inte lika självklart som idag att flickor ska skaffa sig en lång utbildning. Därför valde jag studentlinjen på tekniska gymnasiet i Helsingborg, 5
6 livsmedelsteknisk linje. Utbildningen för studenter omfattade 3 terminer plus 6 månaders praktik. Jag praktiserade på Scans laboratorium i Malmö hösten -66. För att studera på studentlinjen måste man ha gått matematiska linjen på gymnasiet, så jag ägnade kvällarna i Malmö åt att läsa in matematiken med en Hermodskurs. Sommaren -67 jobbade jag på Skånes äggcentral i Helsingborg. De första två åren i Lund bodde jag inackorderad utan tillgång till vare sig kök eller telefon. Jag hade en kokplatta på rummet så jag kunde laga te. På helgerna flydde jag Lund. Jag läste en kvällskurs, ADB, 1969 och en grundläggande elektronikkurs År 1972 läste jag en kurs, medicin för tekniker och naturvetare (5p). Mitt första barn fick jag 1977 och direkt efter barnledigheten, som på den tiden bara var 7 månader, tog jag tjänstledigt och läste några kurser på universitetet. Jag läste ADB (20 p) och datalogi, allmän kurs (10 p) och datalogi, datastrukturer (10 p). När jag återvänt till arbetet deltog jag under årens lopp i kurser såsom: Datorteknik, Mikroprocessorer, C-programmering, Statistik, Ultrix systemunderhåll (Digitals variant av Unix), Unix och Objektorienterad programmering, förutom kurser i Word, Excel, Access och Frontpage. Jag är född Andersson, gifte mig 1971, bytte efternamn till Jansson, gifte mig för andra gången 1984 och bytte då efternamn till Niklason. Jag har tre döttrar, födda -77, -85 och -87. Efter att jag fick barn har jag inte jobbat heltid. När barnen var små jobbade jag 75% och har sedan successivt ökat arbetstiden till 90%. Lund Tack till Björn Drefeldt och Björn Jonson, som har bidragit med vissa detaljer. 6
Föreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs merBerättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner
Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merENKEL Programmering 3
ENKEL Programmering 3 Figurer i långa rader Titta på de olika figurerna i de olika raderna. Kan du se att de olika figurerna i varje rad är placerade enligt ett visst mönster? Kan du lista ut vilken figur
Läs merSystemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION
Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Laborationen syftar till att ge studenten tillfälle att närmare bekanta sig med RS-232-protokollet,
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Läs merDigitala Projekt (EITF11)
Digitala Projekt (EITF11) Temperaturgivare med larm Handledare: Bertil Lindvall 2014-05-20 Erik Hellered, I-11 Andreas Sjöblom, I-11 Philip Dahlström, I-11 Table of Contents Inledning... 1 Kravspecifikation...
Läs merProgram & programmering
Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,
Läs merOperativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merBritt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11
Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har
Läs merBoken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf
Föreläsning1 Boken?!?! Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera och ett enkelt program Variabler printf scanf Ni behöver läsa boken både för att
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 ECTS Credits
Dnr: 1013/2007-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme, 180 ECTS
Läs merDen första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson
Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson Efter att ha utbildat mig till teleingenjör vid Arboga tekniska skola och gjort militärtjänsten, var jag glad att kunna få jobb inom sjukvården. De
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merOperativsystem och användargränssnitt
Operativsystem och användargränssnitt Som du fick läsa tidigare behöver datorn förutom hårdvara också ett program för att hantera hårdvaran, dvs. ett operativsystem. Denna sida behandlar bland annat följande
Läs merProgrammering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:
Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk
Läs merGrundkurs i programmering - intro
Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå
Läs merObjektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merIntroduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra
Läs merMatematikundervisningen har under
bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera
Läs merLaboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).
Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.
Läs merPresentation. Curriculum Vitae för Lars Kristiansson, 2004-10-28-1 -
Presentation Jag heter Lars Kristiansson. Jag är född 1963 och har studerat datavetenskap på Göteborgs Universitet. Jag har nu avslutat utbildningen, och är alltså filosofie kandidat i datalogi. Nyligen
Läs merAllmänna frågor om kursen: Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. 1. Vad är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 30 Medelvärde: 3.
1(5) Kursvärdering - sammanställning Kurs: Grundkurs i C-programmering, 2p (1TD442), 1p (1IT022) Antal reg: 103 Program: ingår i 1TD442 Algoritmer och datastrukturer DV1 6p/ Antal svar: 31 DVP: 11 svar
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merDigital Termometer J10 B4 A4 GND GND GND B1 GND GND GND GND B3 A3 +5V +5V A3 +5V A2 +5V +5V A2. +5v B16 A16 UREG UREG B1 6 AC AC A1 6 A6 6
Digital Termometer I den här uppgiften skall vi mäta temperaturen på ditt kaffe. Vi använder en termistor som temperaturkänslig givare och timerkretsen 555 som A/D omvandlare. Temperaturen presenterar
Läs merHjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar
Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa
Läs merTDDC77 Objektorienterad Programmering
TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 1 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin, 2018 Outline Kursinfo Introduktion till Programmering Java Development Kit(JDK) Kursinfo Hemsida
Läs merLaboration i datateknik
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med
Läs merAQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC
AQ-Box med Winlog 2000 8-kanalers mätsystem samlar och bearbetar 8 givarsignaler i en PC 8 differentiella kanaler (ingen gemensam jordanslutning) Klarar alla givare och sensorer med spännings- eller strömsignal
Läs merLaboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot
Laboration - Programmering av LEGO Mindstorm robot Ayumi Sjöbergh Miyake 1 september 2012 miyake@kth.se II1310 Introduktionskurs i datateknik 1 Sammanfattning Laborationen gick ut på att hitta och rätta
Läs merLabb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic
Labb i Datorsystemteknik och programvaruteknik Programmering av kalkylator i Visual Basic Inledning Starta Microsoft Visual Studio 2005. Välj create Project Välj VB + Vindows Application och välj ett nytt
Läs merPROGRAMMERING AV LEGO-ROBOT VIA NXC
KTH KISTA PROGRAMMERING AV LEGO-ROBOT VIA NXC FELSÖKNING AV KOD I BricxCC Fredrik Radholm 28082014 Radholm@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Jag och några andra skulle uträtta
Läs merCE_O3. Nios II. Inför lab nios2time
IS1200 Exempelsamling till övning CE_O3, 2015 CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time 3.1. Logiska operationer (se uppgift 1.2 c) Repetera (eller lär dig) innebörden av de logiska operationerna "bitvis AND",
Läs merDatorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Läs merLaboration 5. Temperaturmätning med analog givare. Tekniska gränssnitt 7,5 p. Förutsättningar: Uppgift: Temperatur:+22 C
Namn: Laborationen godkänd: Tekniska gränssnitt 7,5 p Vt 2014 Laboration 5 LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Temperaturmätning med analog givare. Syftet med laborationen är att studera analog
Läs mer32 Bitar Blir 64 Sammanfattning
32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden
Läs merEnchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT
Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-05-14 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att introducera interrupt och watchdog
Läs merInnehåll. 1 Inledning 3
Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merPROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera
Läs merProgrammering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merDLI - Konsten att bygga en kub. Ett projektarbete av Ola Jansson GK3A under hösten/vintern/våren 2009/10
Ola Jansson 2010 DLI DLI - Konsten att bygga en kub. Ett projektarbete av Ola Jansson GK3A under hösten/vintern/våren 2009/10 I handledande av Gunnar Rosqvist Framsidan 8 månader tidigare Bakgrund När
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merLabbrapport LEGO-robot linefollower
KTH KISTA Labbrapport LEGO-robot linefollower Martin Thorén 2012-09-07 mathoren@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med denna laboration var att felsöka och reparera en
Läs merDigitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Läs merSystemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING
Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING Laborationsansvariga: Anders Arvidsson, Björn Lundblad Utskriftsdatum: 2002-10-31 Laboranter: 1 Syfte Denna laboration syftar till att öva användningen
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TRE Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Läs merHållbar utveckling vt 10
Sofie Ahlgren Olsson Gunnesboskolan, Lund Mentor/handledare: Olle Nyhlén Johansson 17/5 21/5 2010 Hållbar utveckling vt 10 Hur skiljer sig luftkvalitén i ett klassrum beroende på tid på dygnet? 1/6 Innehållsförteckning:
Läs merLaboration: Grunderna i MATLAB
Laboration: Grunderna i MATLAB 25 augusti 2005 Grunderna i MATLAB Vad är MATLAB? MATLAB är ett interaktivt program för vetenskapliga beräkningar. Som användare ger du enkla kommandon och MATLAB levererar
Läs merDATALOGISK TÄNKANDE OCH PROGRAMMERING CETIS OKTOBER 2017
DATALOGISK TÄNKANDE OCH PROGRAMMERING CETIS OKTOBER 2017 VAD ÄR DET FÖRSTA NI TÄNKER PÅ? Datalogiskt tänkande Programmering FRÅGOR I FOKUS IDAG Varför är digitala kompetenser och programmering viktigt
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merIntroduktion till Datalogi DD1339. Föreläsning 1 8 sept 2014
Introduktion till Datalogi DD1339 Föreläsning 1 8 sept 2014 Kontaktuppgifter & Info: Kurskod: DD1339, 19hp Kursomgång: inda14 Kursansvarig: Christian Smith, ccs@kth.se Michael Minock, minock@kth.se Dilian
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Läs merTemadag i grundskolan om datorer
Temadag i grundskolan om datorer KARL-GÖSTA AHLSTRÖM I NÄMNAREN nr 3 förra läsåret, skrev Karl-Gösta Ahlström artikeln Att arbeta med mikrodatorer på grundskolans högstadium. Han beskrev där hur hans skola
Läs merIntroduktion till programmering, hösten 2011
Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter
Läs merFöreläsning 1 & 2 INTRODUKTION
Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga
Läs merANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE
ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merInledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Läs merLaboration i datateknik
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Programmering av LEGO-robot Rickard Eriksson 2012-09-06 rieri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Denna rapport är till följd
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS
LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS Obs! Alla förberedande uppgifter skall vara gjorda innan laborationstillfället! Namn: Program: Laborationen
Läs merSMD 134 Objektorienterad programmering
SMD 134 Objektorienterad programmering Lärare: pl@cdt.luth.se A 3113 Tomas Klockar klockar@sm.luth.se A 3019 Mats Folke folke@sm.luth.se A 3019 Labhandledare: Natasja Saburova Fredrik Jonsson Lars Persson
Läs merGrundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp
Grundläggande programmering med matematikdidaktisk inriktning för lärare som undervisar i gy eller komvux gy nivå, 7,5 hp Dag Wedelin, bitr professor, och K V S Prasad, docent Institutionen för data- och
Läs merKort beskrivning av Sveriges första dator BESK
Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november
Läs merIT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Läs merKlassrumsprojekt programmering - Digitalt lärande
Klassrumsprojekt programmering - Digitalt lärande Projektet passar för lågstadiet eller nybörjare i äldre årskurser Utgå från boken Hej Ruby- Äventyr i datorernas magiska värld av Linda Liukas, Volante
Läs merKursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
Läs merKUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet!
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA Lego Linefollower Få en robot att följa linjen på golvet! Felix Ringberg 2012-08-09 felixri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning I den här laborationen
Läs merLär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se
Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går
Läs merÖvningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck
Sid 1 (5) Övningsuppgifter till föreläsning 2 Variabler och uttryck Syfte Syftet med övningsuppgifterna är att träna på: Aritmetik, variabler, tilldelning, scanf och printf Generellt Diskutera gärna uppgifterna
Läs merLaboration 2 Datorverktyg vid LiU
Laboration 2 Datorverktyg vid LiU Denna laboration är tänkt att ge information om några av de grundläggande verktyg som du, som studerar vid Linköpings Universitet, kan ha nytta av. Ett tips är att läsa
Läs merProgrammering eller Datalogiskt tänkande
Programmering eller Datalogiskt tänkande I förskolan handlar programmering om att få en begynnande förståelse vad det kan innebära. Barnen ges ett kreativt utrymme och har möjlighet att forma sin egen
Läs merAdministrivia. hh.se/db2004. 1 Verónica Gaspes (Kursansvarig) 2 Mattias Enervall (Övningsassistent) Examination. 1 Skriftlig tentamen (betyg)
Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 1 Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Välkomna till en kurs i programmering! Att programmera är att få datorn att bete sig på
Läs merDu kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.
Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik
Läs merDatorövning 1 Calc i OpenOffice 1
Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 1 OpenOffice Calc Till förmån för de som följer kursen Fysikexperiment för lärare skall vi här gå igenom några få exempel på hur OO Calc (motsvarar MS Excel) kan användas
Läs mer6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #18 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblerprogrammering Assemblatorer vs kompilatorer
Läs merProgrammering av. PADDY mini
multimedia Programmering av PADDY mini art. nr: CCS037 PRODUKTER SOM ANVÄNDS I DETTA EXEMPEL: PADDY mini CCS037 PADDY mini CCS012 PADDY mini CCS500 VSCOM USB TILL SERIELL DB9 LAPTOP MED WINDOWS 7 QUICKPAD
Läs merDIGITALA PROJEKT Väderstation
DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #8 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Assemblatorer vs kompilatorer En assemblator är ett program
Läs merProgrammering B med Visual C++ 2008
Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,
Läs merLEGO Robot programmering och felsökning Hur svårt ska det vara att följa den svarta linjen?
ICT LEGO Robot programmering och felsökning Hur svårt ska det vara att följa den svarta linjen? Daniel Lindfors 12/9/07 dlindf@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Denna laboration
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merKlassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84
Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför
Läs merLEGO Mindstorm-robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN LEGO Mindstorm-robot Programmering av LEGO Mindstorm-robot i språket NXC Kim Hammar 2/6-2013 Kimham@kth.se Introduktionskurs i Datateknik 1311 Sammanfattning En viktig del av
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merPå Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta
Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,
Läs merKojo med Inga Ingenjör
När du klarat alla uppdrag får du Inga Ingenjörs körkort i Kojo-programmering Kojo med Inga Ingenjör Lär dig programmera Nybörjaruppdrag Innehåll 1. Kan du styra din kompis? 2. Kan du styra sköldpaddan
Läs merLaborationsrapport av robotprogrammering
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laborationsrapport av robotprogrammering Programmering av LEGO MINDSTORMS robot Rikard Bjärlind 2012-09-07 E-post: bjarlind@kth.se Introduktionskurs i datateknik (H12) II1310
Läs mer