Temadag i grundskolan om datorer

Transkript

1 Temadag i grundskolan om datorer KARL-GÖSTA AHLSTRÖM I NÄMNAREN nr 3 förra läsåret, skrev Karl-Gösta Ahlström artikeln Att arbeta med mikrodatorer på grundskolans högstadium. Han beskrev där hur hans skola skaffat fram pengar till inköp av en dator och hur han tillsammans med en kollega gått på datalärakurs anordnad av länsskolnämnden i samarbete med fortbildningsavdelningen i Göteborg. Arbetet organiserades som frivillig aktivitet utan handledare. Artikeln skrevs, när allt var nytt. Arbetet har dock fortlöpt precis som planerat. Här följer en redogörelse för hur man gick vidare med en temadag för alla elever. Det krävde en del arbete men gav stort utbyte. Hur reagerar eleverna? Jag är fascinerad och skrämd av elevernas agerande. Fascinerad av vad de kan uträtta, när det finns något, som engagerar dem. De söker egna, oväntade vägar för att skaffa fram program. Med ihärdighet, beslutsamhet och finurlighet tacklas programmeringsproblemen. Många ungdomar ifrågasätter vuxenvärlden, ibland berättigat, ibland oberättigat. De tycker att en "snygg" uppställning i ett matteexempel inte är så viktig. De lever efter parollen "det spelar väl inte nån roll". Jag är skrämd av att samma elever villigt rättar sig efter en dators omutliga kommandon. Maskinen är en större auktoritet än människan! En temadag ett sätt att nå alla elever Att arbeta med smådatorer på grundskolans högstadium får inte stanna vid träning i programmering för ett fåtal. I så fall får alla en felaktig bild. Datorn blir en exklusiv leksak. Det övergripan-

2 de målet måste vara att få eleverna att ta ställning till den pågående datoriseringen. Hur klarar vi det? Vi valde modellen med en temadag. Den går tyvärr inte att ordna utan att anstränga sig. Gör ett stationssystem När ett stort avsnitt, flera lärare och många elever är inblandade ordnas arbetet enklast i ett stationssystem. Vi valde tre stationer: A Datoriseringen vad angår den mig och Datorn, hur fungerar den? 80 min B Att programmera och arbeta med en dator 80 min C Grupparbete om datoriseringen och filmen Det nya minnet 2 x 80 min Schemat såg ut som tabellen visar: Datoriseringen vad angår den mig? Avsnittet var inledningen för en grupp och avslutning för den fjärde. Målet var att visa på vårt informationssamhälle, vår väg in i dataåldern, sårbarheten, maskinen och människan, tele- datorn, vad är en dator, hur tillverkas chips, dataregister, datorn och undervisningen. Arbetsformer var förmedlingspedagogik av två lärare (det gäller att hänga med i pedagogiksvängen). Stordior tillverkades med utgångspunkt från boken "Programmerad framtid". Man kan uträtta mycket med en kopieringsmaskin, en skrivmaskin med plakatskrift, sax och klister. Teledatorn och datorn i undervisningen klarades av med TV-kassett. Sist visades ett avsnitt ur ett TV-program från Utbildningsradion. Det visade hur man tillverkar chipsen. Förberedelsearbetet ligger i att framställa stordiorna, skriva fakta som stödord (nyttig upplevelse för lärare), beställa hem TV-kassetter, ta bort bänkarna och placera stolarna i en halvcirkel. Forskningsrådsnämnden, FRN och Styrelsen för teknisk utveckling STU satsar enligt en broschyr 2,5 milj kr på information om datoriseringen. I framtiden kommer det nog att finnas en uppsjö av material. Det visade sig att eleverna i stort sett inte hade en aning om vad datoriseringen innebär för dem i form av register, ändrade arbetsförhållanden m m.

3 Att programmera och arbeta med dator Avsnittet krävde störst förberedelser men skötte sig nästan själv när det väl var dags. Det var temadagens flaskhals, som alla måste igenom. Tolv elever i åk 9 var villiga och kapabla att vara lärare. Tillsammans med dem var det inte svårt att hitta en "kort kurs i BASIC". Många program hämtades från de läroböcker som finns. En del spelprogram bidrog eleverna med själva. Programmen visade datorns mångsidighet. De flesta av programmen var så långa att de måste spelas in på kassettband. Eleverna hämtade program från kassettbandet. Det första var ett personligt brev, riktat till henne eller honom. Eleverna fick skriva in egna enkla program. Datorn skrev namn och utförde diverse beräkningar. Det var populärt att få hjälp med cirkelns omkrets, area och Pythagoras sats. Ett program gjorde ett telefonregister och letade i det. Datorn var lärare och tränade eleverna i de fyra räknesätten. Ett program gjorde en resultatlista, liknande den alla hade sett i vinterns slalomtävlingar. På slutet fanns spelprogram och ett program visade hur grafiken användes. Tillverkarens reklamkassett visade en syn på smådatorns möjligheter. Meningen var att eleverna skulle förstå de enklare programmen, och inse, att man kan arbeta med en dator, utan att förstå hur den gör. Det tog tid att sammanställa programmen. (Gör alltid en reservkassett). Jag hade stor glädje av de kassetter där eleverna i fria aktiviteter hade spelat in sina program. Programvaran fanns i 12 kopior. Snåla inte genom att köpa band med låg kvalité! Var skaffar man nio datorer? Fem lånades från en gymnasieskola och tre från en annan. En lånades från en grundskola. Nedpackning, transport, uppackning, kontroll på fredag em.

4 Ängslan för stöld över helgen. Efter användning, nedpackning, transport, uppackning och kontroll på måndag kväll. Jag tror att en temadag för många skolor står och faller med tillgången på datorer. Ett alternativ kan vara att hyra in sig på en gymnasieskola. Det kanske går att lägga temadagen, när gymnasieskolan har studiedag. Varför elever som lärare? Jag har tre skäl: Det finns inte 10 lärare som kan eller är kapabla att lära ut programmering på en skola. Det är ett led i NO-undervisningen på vår skola att använda elever som lärare bl a för att ge mellanstadiets elever en chans att få experimentera. Det finns ett psykologiskt skäl. De som inte har arbetat med datorer, inser att det inte kan vara så svårt, eftersom deras kamrater klarar av det och t o m har gjort egna program. Grupparbetet om datoriseringen Det krävde litteratur. Vi använde Programmerad framtid, Datorer på våra villkor, och tidningens Ny teknik temanummer om datorer. Tidningen får man som program, när man besöker utställningen "Hej dator" som f n visas på Tekniska muséet i Stockholm (bra fortbildning). Jag tog ca 20 färgbilder på utställningen. Dessa visades som introduktion till grupparbetet. Till varje grupparbetsuppgift fanns överskrift, sidhänvisning och en uppmaning att göra en plansch att hänga upp på anslagstavlorna i NO-korridoren. Arbetet avbröts vid lämplig tidpunkt för filmen "Det nya minnet" (finns hos PA-rådet) som visar hur polisen arbetar med datorer. Förberedelserna för grupparbetet tog den tid förberedelser för grupparbeten brukar ta! Vad gav temadagen? Vi har inte gjort någon utvärdering. Lokaltidningarna gjorde reportage. Några elevuttalanden utgör kanske svar på frågan. För många elever var det nytt och smått chockerande att var och en finns med i ett 50-tal dataregister. "Klart kul" tyckte en elev när han för första gången i sitt liv fick "tala med en dator". "Det är ruskigt att vi är så beroende av datorer. Det visste jag inte förut", sa en flicka. En elev sa: "Men det är ju jätteviktigt att få reda på sanningen om det här. Förut har man sett på datorn som någon slags leksak." Dessa uttalanden kan ställas mot vad vi ville med temadagen: Det är människor, som programmerar datorer. Vanliga människor skall vara medvetna om datoriseringens konsekvenser och själva vara med och bestämma.

5 För uppföljningen har vi 8 TV-kassetter, som kan visas i klasserna. Jag tänker själv ordna studiebesök tillsammans med en mattegrupp. Några tillrättalägganden Tryckfels-Nisse ändrade en mening i min förra artikel. Rätt var att jag under en studiedag slogs av aningslösheten hos de människor, som en dag kanske kommer att bli arbetslösa (ej aningslösa) p g a datoriseringen. På ett ställe skrev jag, att det viktiga inte var datorn utan en bra svensk handledning. Jag menar så klart, att när man köper en smådator, så måste det vara en som har en bra svensk handledning.