Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson"

Transkript

1 Den första medicintekniska datorn i Lund Owe Svensson Efter att ha utbildat mig till teleingenjör vid Arboga tekniska skola och gjort militärtjänsten, var jag glad att kunna få jobb inom sjukvården. De flesta jobbalternativen för teleingenjörer vid den här tiden fanns annars inom den militära sektorn. Efter några vikariat fick jag arbete hos docenten David Ingvar, som sysslade med forskning vid kliniskt neurofysiologiska laboratoriet på Lasarettet i Lund där han utvecklade metoder för mätning av hjärnans blodflöde. När man idag frågar yngre människor om man vet vem David Ingvar var får man oftast nekande svar. När jag anställdes 1968 så visste alla och jag menar alla vem David Ingvar var. Det var inte forskningen som gjorde honom berömd bland folket utan hans medverkan i TV-programmet Fråga Lund. I det programmet besvarade David medicinska frågor på vacker ädelskånska så att alla förstod. Det var inte enbart David som var populär. Alla de lärde som deltog i det här programmet var starka personligheter, mycket kunniga och gjorde stort intryck på svenska folket. Att det vid den här tiden enbart fanns en TV-kanal gjorde förstås genomslaget för programmet effektivare. Att vara anställd hos David Ingvar innebar också att jag blev berömd, kanske inte i Sverige som helhet, men i min hemtrakt i Småland visste i vart fall alla vem som jobbade hos David Ingvar. David hade tillsammans med Niels Lassen i Köpenhamn ( utvecklat en metod för mätning av blodflödet i hjärnan. Metoden innebar att man förde in en kateter i halsartären karotis interna och injicerade där en mängd radioaktiv gas Xenon 133 som var löst i koksaltslösning. Det radioaktiva ämnet följde med blodet upp i hjärnan och spred sig i vävnaden och sköljdes därefter successivt ut via venerna och försvann ut genom att xenonet övergick i gasform i lungorna och sedan ut genom utandningsluften. Ämnet hade alltså en mycket kort biologisk halveringstid. Det var viktigt att katetern placerades en bit upp i karotis interna så att inget av det radioaktiva ämnet spillde över i karotis externa och därigenom kom att sprida det radioaktiva ämnet till yttre vävnader utanför kraniet. Detta skulle allvarligt störa blodflödesanalysen. Med hjälp av detektorer som registrerade den radioaktiva strålningen från hjärnan under 15 minuter fick man en kurva som först snabbt steg till ett högt värde när injektionen nådde hjärnan och spred sig i vävnaden. Därefter sjönk kurvan allteftersom xenongasen sköljdes ut av blodflödet i ett exponentiellt förlopp. Om kurvan föll brant betydde det att blodflödet var högt och om den sjönk långsammare så betydde det att blodflödet var lägre. Hjärnan består av två huvudkomponenter; vit vävnad och grå vävnad. Blodflödet i vit respektive grå vävnad skiljer sig åt ganska mycket vilket innebar att den kurvan man registrerade var biexponentiell, d.v.s. den innehöll två adderade exponentiella kurvor. Uppgiften var att separera dessa kurvor. Detta var min första arbetsuppgift, förutom att assistera vid själva undersökningen. Separeringen gjordes för hand med linjal och blyertspenna på kurvor utskrivna på ett lin/log-papper. Pulserna från detektorerna som mätte radioaktiviteten räknades av en apparat som innehöll ett kärnminne där antalet pulser per tidsenhet lagrades och visades som en analog kurva på en oscilloskopskärm. Denna kurva kunde sedan skrivas ut för manuell analys. 1

2 Metoden kom senare att utvecklas så att man istället för att injicera xenonet i halsartären lät patienten inandas xenonet i gasform. Det innebar nackdelen att såväl hjärnan som de yttre vävnaderna laddades med radioaktivt xenon. Flödet i hjärnans gråa vävnad är emellertid betydligt högre än flödet i de yttre vävnader som omger kraniet. Det innebär att man kan göra en god uppskattning av blodflödet genom den gråa vävnaden innan den skadliga inverkan av externa vävnader gör sig gällande. Flödet genom den vita vävnaden kunde därmed inte mätas. Det var emellertid tillräckligt intressant att kunna mäta flödet genom grå vävnad för att metoden skulle fortsätta att användas. David köpte in en s.k. minidator för att kunna automatisera analysen av signalerna från detektorerna. Valet föll på en Varian 620/i, som ansågs vara en god 16-bitarsmaskin som det var lätt att skapa interface till. Per Torlöf, civilingenjör i teknisk fysik, anställdes ungefär samtidigt som jag och han deltog i själva valet och inköp av datorn. Datorn var helt naken, d.v.s. hade inget operativsystem, och kunde inte användas till något innan programmen var utvecklade. När man väl hade ett fungerande program var proceduren för att starta datorn omfattande. Först var man tvungen att för hand knappa in bootstrappen, ca binära koder, till kärnminnet. Bootstrappen gjorde att hålremsläsaren startade för att ladda in först binary loader, därefter Fortran loader och slutligen det kompilerade programmet och ett antal standard Fortran subrutiner. Det tog minst en kvart (troligen mer) att läsa in dessa hålremsor innan man kunde starta programmet. Det kan ju ta god tid även idag att starta en dator med Windows, men man skall betänka att det inte var så många kilobytes som skulle läsas in. Niels Lassen arbetade på Bispebjärs hospital i Köpenhamn. Lyckligtvis hade Niels fru Edda Sveinsdottir matematisk utbildning och hon ledde utvecklingen av analysprogrammet i samarbete med Per. Till sin hjälp hade de examensarbetare både från Köpenhamns universitet och från Lunds Tekniska Högskola. Analysprogrammet skulle räkna pulser från ett antal NaIdetektorer, utföra automatisk analys av de biexponentiella kurvorna och leverera blodflödesvärden för grå och vit vävnad från detektorernas upptagningsområde. Upptagningsområdena definierades av en cylindrisk blykollimator och bildade ett koniskt område i hjärnan. Det är helt omöjligt att förstå hur omfattande arbete som den här programutvecklingen innebar. Programmet för insamling av data, analys och skattning av flödesvärden samt presentation på en liten oscilloskopskärm skrevs i maskinkod, ja inte som binärkoder förstås, men med akronymer LDA för load accumulator, STO för store memory etc. Programmeringen skedde alltså genom att direkt påverka hårdvarans innersta delar. Detta kallas att programmera i assembler. Man skall också ha i minnet att, lika lite som att datorn inte hade något operativsystem, så hade den inte heller någon texteditor där programmen kunde editeras. Detta måste ju vara ofattbart för dagens programmerare och ter sig numera även ofattbart för mig. Programmen skrevs på en s.k. Teletype. Detta var en skrivmaskin som kunde vara terminal till datorn. När en tangent trycktes ner sändes ett tecken till datorn som ekade tillbaka tecknet och påverkade ett skrivhuvud som printade ett tecken på pappret. Teletypen kunde också köras i lokalt läge och då aktiverades också en hålremsstans. Varje knappnedtryckning genererade då inte bara ett tecken på pappret utan också en utstansad binärkod på en hålremsa. Enda editeringsmöjligheten var då att med en speciell kniv skära bort det felaktiga stycket av remsan och skarva i en ny, eller om det fattades hål i binärkoden, stansa ut ett hål med en handstans. Teletypen hade också en hålremsläsare så att man kunde få remsans innehåll utskrivet på papper. Skrivmaskinens hastighet var tio tecken per sekund. När man hade en hålremsa som man var nöjd med skulle denna assembleras i en tvåstegsprocess innan datorns hålremsstans levererade en hålremsa med ett körbart program. 2

3 Att programmen skrevs i maskinkod berodde antagligen på att internminnet var begränsat och att programmet inte skulle kunna rymmas om man skrev i Fortran. Dessutom skulle ju detektorernas pulser räknas via interruptmoduler och resultatet av beräkningarna presenteras på en vanlig rund oscilloskopskärm. Siffror skulle presenteras i ett mönster som motsvarade detektorernas positioner och flödesvärdena skulle presenteras grafiskt. Allt detta fick programmeras punkt för punkt via en digital till analogomvandlare som styrde ut oscilloskopet i x- och y-led. Till detta kom en signal i z-led som tände och släckte strålen. Stöd för detta fanns inte i Fortran. Resultatbilden på oscilloskopbilden förevigades med hjälp av en polaroidkamera. Det skrevs trots allt vissa program i Fortran, som jag skall komma till senare. Jag tror att det var program för statistikbearbetningar och utskrifter på teletypen. Jag såg till att datorn med tillbehör blev monterad i ett 19 -rack. Jag beställde målning av racken på medicintekniska verkstaden. Färgen blev en tilltalande ljust sjukhusgul färg. Tillbehören till datorn utgjordes inledningsvis, förutom av teletypen och oscilloskopet, av en hålremsläsare, en hålremsstans och ett trumminne. Trumminnet var en koloss med en diameter på 50 cm skulle jag tro och den var lika hög. Lyfte man av locket kunde man finna stora läs- och skrivhuvuden. De var 128 till antalet, ett huvud för varje spår på trumman. Riktigt hur många bytes varje spår rymde kommer jag inte ihåg. Detektorerna kopplades via en panel av BNC-kontakter till en s.k. interruptmodul med en avbrottsingång för varje detektor. Varje foton från det radioaktiva preparatet förorsakade en elektrisk puls som skapade ett avbrott i det pågående programmet. Avbrottsrutinen ökade värdet i en minnescell med ett och räknade på så sätt de pulser som kom från en viss detektor. En realtidsklocka såg till att en ny cell valdes för räkning av pulser vid definierade tidsintervall, så att man fick en vektor med värden som representerade en tidsupplöst kurva av den radioaktiva intensiteten. Nu när analysen var automatiserad så kunde antalet detektorer ökas och vi hade nu 16 och så småningom 32 detektorer anslutna till var sin interruptingång i datorn. För att kunna sköta den här datorn fick jag och Per åka till Paris/Orly på servicekurs i två veckor i november Det skulle visa sig vara framsynt av David att låta oss gå den här utbildningen. Per hade lite förkunskaper om datorteknik och jag kunde transistorer och andra elektroniska komponenter, men kunde inget om integrerade kretsar, kärnminnen och datorteknik (däremot var jag väl insatt i elektronrörens funktion, men det var ju redan när jag började min yrkeskarriär helt onödig kunskap). Vi hade emellertid en duktig lärare och såvitt jag kommer ihåg lärde vi oss mycket på den kursen. Per och Edda arbetade med att skriva analysprogrammen medan jag fick uppgiften att utforma vissa utskrifter på teletypen. På det sättet kom jag att lära mig att programmera i Fortran. Det var naturligtvis märkvärdigt att vi hade en forskningsdator och David ville gärna visa datorn för sina forskarkollegor. Vi fick därför ta med datorn till en konferens om hjärnans blodflöde i Mainz i Tyskland. Det var ju inte precis någon bärbar dator. Det var en dubbel 19 rack som väl var 1,20 bred och lika hög och rejält tung. Teletypen var inte infogad i racken utan stod på ett golvstativ. För att klara detta hyrde vi en skåpbil där vi lastade in hela utrustningen, om jag minns rätt även med detektorpaketet. Programmen var emellertid inte riktigt färdiga. Jag satt därför hela konferensen och försökte att få programmet felfritt. Det var väl någon utskrift som inte var bra antar jag. Som Ni förstår tog det lång tid med dåtidens hålremsteknik att föra in en ändring i programmet och kompilera det och som jag minns det hann jag aldrig få utskriften att fungera. Istället fick forskarna se mig sitta svettig i ett hav av hålremsor och veckad 3

4 pappersbana som ringlade ut ur teletypen. Men det var kanske inte så dumt att de fick se datamaskinen ur detta perspektiv. Till det gamla datainsamlingssystemet hörde en XY-plotter som man använde för att skriva ut de kurvor som jag analyserade för hand. Varianmaskinen plottade ut kurvor på teletypen om man ville det. Utskrivna kurvor var ju inte längre så viktiga eftersom flödesvärden automatiskt skattades ur de insamlade mätvärdena. Dock kunde det ju finnas anledning att undersöka kvalitén på mätvärdena genom att skriva ut kurvan. Jag vet inte säkert vad det var som fick mig att försöka ansluta plottern till datamaskinen, men jag påbörjade i vart fall ett sådant projekt. Jag hade manualen till plottern och kunde lista ut vilka koder som styrde skrivhuvudet och som stämplade plotpunkten på pappret. Därefter köpte jag ett kretskort som passade i datorbussen och en lämplig skrivarkontakt. På kortet byggde jag drivelektroniken för plottern med integrerade TTL-kretsar ur Texas instruments 74 serie. Jag använde mig av s.k. virteknik. Det var socklar till de integrerade kretsarna som hade långa förgyllda ben med kvadratiskt tvärsnitt. Kanterna på de kvadratiska benen var skarpa och när man virade en tråd ett antal varv runt benen så fick man en bra kontakt. Per lärde mig hur man skrev maskinspråk. På så sätt kunde jag skriva en drivrutin till den drivelektronik som jag hade byggt. Drivrutinen gjordes så att man kunde kalla på den i ett fortranprogram. När det var gjort kunde jag skriva fortransubrutiner för att flytta skrivhuvudet till en viss XY-koordinat och sätta en punkt där. Det fungerade faktiskt och minns jag rätt skrev jag även ett program som kunde plotta ut kurvor från blodflödesmätningarna. Detta var en fantastisk skola att genom praktiskt arbete kunna lära sig att förstå i detalj hur den här typen av datateknik fungerade. Flera andra och mer komplicerade interface byggdes med samma virteknik där Per deltog och handledde examensarbetare. Bland annat byggdes interface till ett skivminne och en displayenhet på detta sätt. På kliniskt fysiologiska laboratoriet som låg våningen under neurofys arbetade Lisbet Niklason. Håkan Westling som var hennes chef och Björn Jonson förhandlade med David om att få låna Varianmaskinen för vissa experiment. Lisbet skrev då program som simulerade lungmekaniska fenomen. Dessa experiment blev så lyckade att man kunde motivera inköp av en egen maskin. Man valde då att köpa en PDP8 från Digital Equipment. Denna dator var ett snäpp modernare än Varian-manskinen eftersom den hade bandrullar som innehöll programmen och på så sätt kunde startas relativt snabbt. Utvecklingen gick snabbt även på den tiden. Lisbet berättar att bootstrappen skulle knappas in för hand även på PDP8:an, men att man litade på att en låg kvar i kärnminnet efter att maskinen varit frånslagen, och bara startade maskinen i bootstrapens startminnescell. Jag kommer inte ihåg om vi gjorde så på Varian också, det borde ha fungerat. I samband med blodflödesmätningar ansvarade jag för att maskinen var uppstartad och att alla program var inlästa, så att datainsamling kunde starta i samma ögonblick som injektionen av den radioaktiva xenonlösningen skedde. Det var en kritisk situation där patienten hade en kateter införd i halsartären. Denna kateter skulle finnas där så kort tid som möjligt eftersom det alltid fanns en risk att det skulle kunna bildas något litet blodkoagel som skulle sköljas med upp till hjärnan och förorsaka en propp. Efter en tid började datorn att krångla. Det kunde hända att just när katetern var på plats för injektion så stannade programmet och det fanns inget annat att göra än att börja om från början och läsa in programmet på nytt och det tog ju ganska lång tid. Det var som Ni förstår en mycket svettig situation. Läkarna var irriterade över att behöva förlänga mätningen mer än nödvändigt och jag kände att haveriet var mitt fel, även om ingen direkt uttalade det. Det gällde att arbeta så snabbt det gick och mata in hålremsa efter hålremsa i rätt ordning. Gjorde jag fel skulle det ta ännu längre tid. Felet uppträdde 4

5 slumpmässigt och det var omöjligt att förutsäga när det skulle hända. Jag förväntades före en mätning kunna säga att idag fungerar datorn så att vi kan genomföra en mätning störningsfritt, men hotet om programhaveri fanns hela tiden i luften. Värst var det förstås om haveriet inträffade efter injektionen av den radioaktiva lösningen, under själva datainsamlingen. Då gick mätningen inte att genomföra och karotispunktionen var gjord helt i onödan. Jag satte igång med att försöka att finna detta gäckande intermittenta fel. Lyckligtvis fick jag tag på ett minnestestprogram till datorn. Detta testprogram skrev in ömsom ettor och ömsom nollor i alla minnespositioner i datorns kärnminne och skrev ut resultatet på teletypen. Även om minnet bara var några kilobyte stort (om jag inte missminner mig så kom vi efter några uppgraderingar upp i 4 KB internminne eller var det 8) så blev det långa listor med ettor och nollor och utskrifterna tog lång tid med tanke på att utskriftsfarten var tio tecken per sekund. Efter att ha skrivit ut mängder med papper med ettor och nollor på, fann jag att det fanns en minnescell där det kunde inträffa att en siffra ibland visade en nolla när det skulle vara en etta eller tvärtom. Det gällde då först att finna adressen till denna minnescell och sedan försöka tolka hur man adresserar ett kärnminne, där ström i en viss riktning i en X-ledning och samtidigt i en Y-ledning som går genom en ferritring ger en magnetisering som motsvarade en etta medan om dessa strömmar samtidigt i X- och Y-ledningar gick i andra riktningen skulle motsvara en nolla. Själva drivkretsarna till kärnminnet var faktiskt diskreta kretsar med transistorer, motstånd och kondensatorer. Efter ett noggrant detektivarbete lyckades jag finna de komponenter som var inblandade i den minnescell, som jag funnit uppträdde slumpmässigt felaktigt genom minnestestet. När jag tittade noga på dessa komponenter kunde jag slutligen finna ett motstånd som satt fast med en kallödning. Jag lödde om detta motstånd och körde igång maskinen och kunde inte upprepa felet igen. David och den medicinska personalen var förstås nöjda med att datorn nu fungerade igen, men uppskattningen blev ju inte mer än så. Att datorn fungerade var ju normaltillståndet och inte så mycket att orda om. Det var ju när den inte fungerade som det var onormalt och värt att uppmärksamma. Jag fick alltså gå med en fantastiks historia inom mig, som jag inte kunde berätta för någon, eftersom ingen skulle förstå hur fantastiskt den var. Jag brukar ofta referera till vad Knyttet säger i Muminsagan. Vad skall man med en pärla till om man inte får visa den för någon och det var precis vad jag kände. Detta är förstås villkor som jag delar med serviceingenjörskolleger världen över, men jag vill fortsätta med att berätta en historia som ytterligare visar hur jag kunde känna mig i den här situationen. Hjärnforskningen i Lund var vid den här tiden mycket aktiv. David samlade flera forskare och doktorander kring sig, bl. a. psykologen Jarl Risberg. Vidare etablerade David nära samverkan med de kliniska institutionerna neurokirurgi, neurologi och psykiatri och till detta kan läggas forskningssamarbetet med den danske kollegan Niels Lassen. En annan mycket viktig samarbetspartner var Bo Siesjö. Bo hade utvecklat ett lab för mera grundläggande forskning om hjärnans metabolism och hur olika substanser fördelade sig i hjärnan efter olika former av provokationer. Bo hade utvecklat en metod där man först utsatte råttor för en provokation som förväntades påverka hjärnan och sedan doppades råttans huvud i flytande kväve, varpå råttan dog på fläcken. Tillståndet i hjärnan fastnade förstås i samma ögonblick. Den stelfrusna hjärnan plockades ut och sändes till patologen Arne Brun som skivade den och genom olika infärgningsmetoder och mikroskopi kunde beskriva tillståndet i infrysningsögonblicket. Med hjälp av den här metoden kunde man undersöka en mängd olika frågeställningar om trauma, anoxi, läkemedel och vad det nu kunde vara. Detta gjorde labbet till den framgångsrikaste forskningsinstitutionen i Lund vid den här tiden och till en veritabel doktorsfabrik. Läkare som ville doktorera kunde gå till Bo som snabbt skapade en problemformulering och några djurförsöksserier senare satt doktorshatten på plats. Det mesta 5

6 hantverket gjordes av laboratorieassistenter och resultaten kom som bilder och siffror från patologen. Doktoranden plottade upp dessa siffror i ett diagram och försökte därefter att fundera ut en bra förklaring till varför diagrammet blev som det blev. Resultaten från de här doktorandernas arbeten redovisades på seminarier i neurofyslabbets bibliotek och jag var ofta med och lyssnade på dem. Det var i samband med dessa seminarier som jag började fundera över hur olika förutsättningarna var. Doktorandernas arbeten uppmärksammades av professorer och forskare och alla applåderade. Det är klart att jag unnar dem den glädjen, men samtidigt satt jag där och tyckte att deras prestationer kanske ändå inte var så märkvärdiga i vart fall inte i jämförelse med min forskning på datorn som ledde fram till att jag fann en felande länk ett motstånd som var kallödat. Det fanns ingen som skulle vilja lyssna på hur den forskningen gick till och hur jag kom fram till resultatet. Ingen skulle ens begripa vad jag talade om. Det var då jag bestämde mig för att vidareutbilda mig och överge serviceingenjörsarbetet lämnade jag neurofyslabbet för att vidareutbilda mig till civilingenjör. Tiden på labbet hade varit mycket rolig och mycket lärorik. Jag har berättat om datorutbildningen, att jag fick bygga elektronik och programmera och att jag kunde delta i doktorandseminarierna och åka på vetenskapliga konferenser. Jag gick också kurser i medicin för tekniker och fick följa en doktorandkurs för psykologer i centrala nervsystemets fysiologi. Jag jobbade ju under denna tid även som serviceingenjör för hela labbets kliniska elektrofysiologiska utrustning och deltog i diverse forskningsprojekt där jag fick bygga de mätuppställningar som behövdes. Jag var 23 år när jag började på labbet och 30 när jag slutade. Detta är ju en tid i livet som har stor betydelse för vem man blir och min identitet som medicintekniker har efter detta varit outplånlig. Att jag i fortsättningen av min karriär allt som oftast, utan att kunna värja mig, har hamnat i IT-träsket, kan kanske förklaras med att jag damp ner i det redan från början genom arbetet med den första medicintekniska datorn i Lund. Lund den 11 december 2007 Owe Svensson Jag vill gärna tacka Per Torlöf, Lisbet Niklason, Lars Borgström och Kerstin Svensson som hjälpt mig att minnas och gett mig värdefulla synpunkter på texten. Jag ansvarar emellertid helt och hållet själv för innehållet, som inte gör anspråk på att vara helt objektivt utan i mångt och mycket en skildring av min subjektiva upplevelse. 6

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK

Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

ENKEL Programmering 3

ENKEL Programmering 3 ENKEL Programmering 3 Figurer i långa rader Titta på de olika figurerna i de olika raderna. Kan du se att de olika figurerna i varje rad är placerade enligt ett visst mönster? Kan du lista ut vilken figur

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning 3

Innehåll. 1 Inledning 3 Digitala projekt Tomas Bjerre D04 d04tb@student.lth.se Gustav Reiz D04 d04gr@student.lth.se Roger Schildmeijer D04 d04rp@student.lth.se 26 februari 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Utrustning 3 2.1 ATMega16...............................

Läs mer

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Kevin Lane Kungliga Tekniska Högskolan Introduktionskurs i Datateknik (II1310) TIEDB0. [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning]

Kevin Lane Kungliga Tekniska Högskolan Introduktionskurs i Datateknik (II1310) TIEDB0. [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning] [NXT Legorobot] [Programmering och felsökning] Kevin Lane 28/8-12 klane@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 1 Sammanfattning I denna laboration så fick vi programmera och felsöka en LEGO-robot.

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino NYHET! Utkommer i augusti 2017 Smakprov ur boken Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino av Martin Blom Skavnes och Staffan Melin PROJEKT LJUS s 1 I det här projektet kommer du att bygga en

Läs mer

Ladda ned Manual till: CM-840/842

Ladda ned Manual till: CM-840/842 Ladda ned Manual till: CM-840/842 1a. Fråga: jag har precis packat upp mitt 2010 certifierade kassaregister men så fort jag slår in något så visas en felkod typ F03, F05 eller E01 Fiscal i displayen, vad

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Labbrapport LEGO-robot linefollower

Labbrapport LEGO-robot linefollower KTH KISTA Labbrapport LEGO-robot linefollower Martin Thorén 2012-09-07 mathoren@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med denna laboration var att felsöka och reparera en

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

Bruksanvisning QL-700. Etikettskrivare

Bruksanvisning QL-700. Etikettskrivare Bruksanvisning Etikettskrivare QL-700 Se till att du läser igenom och förstår bruksanvisningen innan du använder maskinen. Vi rekommenderar att du förvarar den på en lättåtkomlig plats för framtida bruk.

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

PROGRAMMERING I NXC. Sammanfattning KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN PROGRAMMERING I NXC Namn: Michel Bitar 2012-08- 25 E- post: mbitar@kth.se Introduktionskurs i datateknik, II1310 Sammanfattning Intressant och lärorik laboration om att programmera

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson! F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap och underlättar

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner

Programmering på papper. Datorer, programmering och instruktioner Programmering på papper Lektion 1 av Valentina Chapovalova, valentina.chapovalova@gmail.com Datorer, programmering och instruktioner Uppskattningen är att lektionen kommer ta 40-50 minuter, men det beror

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

F1 Introduktion och ingenjörsrollen F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar.

Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Byggbeskrivning styrning. Läs igenom hela beskrivningen innan du börjar. Detta förväntas du hitta i din byggsats: 1st Kretskort 3st Motstånd R1,R2,R3 1st Spänningsregulator 78L05 1st Diod D1 2st Kondensatorer

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se

Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Lär dig programmera! Prova på programmering med enkla exempel! Björn Regnell www.bjornregnell.se Mål Så enkelt som möjligt: låg tröskel Ett riktigt programmeringsspråk: inget tak Roliga uppgifter som går

Läs mer

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007

Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Timo Tidtavla Timo Tidtavla Marcus Reldin Industridesign 2007 Att förstå tid Det är inte alltid så lätt att hålla reda på tider och dagar. Vem är inte helt beroende av sin almenacka eller filofax? Ibland

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

iloq P10S-programmeringsenhet Manual

iloq P10S-programmeringsenhet Manual iloq P10S-programmeringsenhet Manual INNEHÅLL ALLMÄNT... 3 ATT ANVÄNDA PROGRAMMERINGSENHETEN... 5 Strömanslutning... 5 Programmera cylinder... 5 Programmera nyckel... 5 Läsa av händelseloggen... 6 Batteribyte...

Läs mer

VU 201A Inställningar Waratah

VU 201A Inställningar Waratah VU 202 Waratah Sidan 2: Vu 202 i hytt, förklaring lysdioder F1-F7 Sidan 3: Brytpunktskalibrering Sidan 4-5: Vu 201A kort, elschema. Sidan 6: Montering Sidan 7: Kabelnummer i aggregat 1 VU 201A Inställningar

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Perkins Smart Brailler Manual

Perkins Smart Brailler Manual Perkins Smart Brailler Manual Denna manual kommer att introducera grundläggande funktioner och hantering av produkten. Skrivhuvudet Läsplatta Spak för att lossa pappret On/off-knapp Anslutning för strömadapter

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall

Rapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall Sammanfattning I denna rapport behandlas ett projekt inom kursen Digitala Projekt, EITF11, vid Lunds Tekniska högskola. Syftet med projektet är att konstruera en enkel digital prototyp samt programmera

Läs mer

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN PROJEKT LJUD PROJEKT LJUD s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och skriva ett program som får högtalaren att spela toner och melodier. Materiel Arduino dator kopplingsdäck

Läs mer

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1.

1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1(6) 1. Introduktion Instruktionen utgörs av Radian Innovas handledning för ML-1. 1.1 Allmänt ML-1 1. 2. 3. Strömbrytare, av/på Anslutning för datorkommunikation Manöverknappar ML-1 startar alltid i klockläge.

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004

Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Digital Projekt EDI 021 Konstruktion av talande nummerpresentatör VT1 2004 Erik Brattkull E99 Björn Hilliges E02 INLEDNING 3 Bakgrund 3 Kravspecifikation 3 GENOMFÖRANDE 4 Teoretisk modell 4 Praktisk modell

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Daisy i flygsimulatorn

Daisy i flygsimulatorn Daisy i flygsimulatorn Bild 1Daisy över Bromma i FS2002 Microsoft Flygsimulator 2002 har tidigare beskrivits i en artikel här i bladet. Det är ett omfattande program som ger den flygintresserade möjlighet

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet...

Måndag!!! För att kolla på centrallasarettets hemsida, klicka här Hejdå! En bild på centrallasarettet... Måndag!!! Jag har valt att praoa på centrallasarettet på kirurgmottagningen! Dagen började klockan 8 på morgonen. Jag kom till entréhallen där jag blev hämtad av två kvinnor som heter Cecilia och Kerstin.

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola,

Snake. Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, Snake Digitala Projekt (EITF11) Fredrik Jansson, I-12 Lunds Tekniska Högskola, 2015-05-18 Oskar Petersen, I-12 Handledare: Bertil Lindvall Abstract Denna rapport beskriver ett projekt där ett klassiskt

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken haft i processen att ta

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor ---------------

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor --------------- FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Besvara brev på olika sätt 2. Läsa och skicka bifogade filer 3. Byta lösenord 4. Lägga in en presentation 5.

Läs mer

4 Halveringstiden för 214 Pb

4 Halveringstiden för 214 Pb 4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),

Läs mer

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Hållbar Utveckling Miljömärkning Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer

PROJEKTRAPPORT EDA095 NÄTVERKSPROGRAMMERI

PROJEKTRAPPORT EDA095 NÄTVERKSPROGRAMMERI PROJEKTRAPPORT EDA095 NÄTVERKSPROGRAMMERI NG STRESS LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA - 2013-05-22 Projektmedlemmar: Emil Apelgren adi10eap@student.lu.se Fredrik Helander gda10fhe@student.lu.se Jonathan Klingberg

Läs mer

Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05

Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi. Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 Digitala Projekt Konstruktion av Tamagocchi Av: Oskar Andersson D05 & Danial Rehman D05 DIGITALA PROJEKT KONSTRUKTION AV TAMAGOCCHI... 1 SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 DESIGN... 3 BYGGE... 3 TESTNING...

Läs mer

Manual för Autostart Speed Control

Manual för Autostart Speed Control Manual för Autostart Speed Control Utrustningen startas genom att man dra ut den röda knappen på instrumentpanelen märkt med Autostart. Utrustningen startar i läget klart för att köra ett startförlopp,

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer