9201/19 /chs 1 RELEX.1.B

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 16 maj 2019 (OR. en) 9201/19 LÄGESRAPPORT från: den: 16 maj 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9080/19 Ärende: DEVGEN 103 ACP 58 RELEX 488 FIN 350 OCDE 4 Årsrapporten 2019 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet Rådets slutsatser (16 maj 2019) För delegationerna bifogas rådets slutsatser om årsrapporten 2019 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet, som antogs rådet vid dess 3690:e möte den 16 maj /19 /chs 1 RELEX.1.B SV

2 BILAGA Årsrapporten 2019 till Europeiska rådet om EU:s mål för utvecklingsbiståndet Rådets slutsatser 1. Rådet erinrar om vikten Addis Abeba-handlingsplanen från 2015, som är en integrerad del Agenda 2030 för hållbar utveckling och som tillhandahåller en global ram för finansiering för hållbar utveckling. I handlingsplanen fastställs ett nytt paradigm för att uppnå målen för hållbar utveckling genom ett effektivt utnyttjande alla finansiella flöden liksom ickefinansiella medel för genomförande och tonvikt läggs på inhemska åtgärder och sund politik. 2. I ett allt mer komplext finansieringslandskap erkänner rådet den viktiga roll som det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) spelar för att uppnå målen för hållbar utveckling. Rådet upprepar att det offentliga utvecklingsbiståndet spelar en viktig roll som katalysator för den totala finansiering som finns till förfogande för utvecklingsländerna. ODA kan hjälpa till att förstärka andra medel för genomförande, särskilt inhemsk offentlig finansiering och investeringar från den privata sektorn, men även vetenskap, teknik och innovation. 3. Det nya peiska samförståndet om utveckling, som antogs i juni 2017, samspelar med Agenda 2030 för hållbar utveckling samt Addis Abeba-handlingsplanen, som liksom Paristalet om klimatförändringar antogs Samförståndet bekräftar EU:s och medlemsstaternas åtaganden i fråga om finansiering för hållbar utveckling, inbegripet ODA. 4. Den 17 juni 2010 uppmanades rådet Europeiska rådet att utarbeta en årsrapport om EU:s och medlemsstaternas ODA-åtaganden samt om hur dessa åtaganden har uppfyllts 1. Detta är den nionde årsrapporten som överlämnas till Europeiska rådet. 1 För ODA-åtaganden, se bilagan. 9201/19 /chs 2 BILAGA RELEX.1.B SV

3 5. Rådet välkomnar kommissionens analys trenderna vad gäller EU:s kollektiva och individuella ODA-åtaganden, på grundval preliminära uppgifter från OECD/DAC om ODA för Rådet erkänner att även om ODA kvantitativt sett är litet för utvecklingsländerna som helhet, fortsätter det att vara en viktig källa till finansiering för de fattigaste och minst länderna och bräckliga eller konfliktdrabbade länder, som särskilt saknar inhemsk kapacitet att skaffa finansiering från andra källor. 7. Med beaktande ovanstående önskar rådet rapportera följande till Europeiska rådet: a) EU och dess medlemsstater har bibehållit sin ställning som världens främsta ODAgivare (se figur 1) och står för nästan 57 det totala ODA som medlemmarna i OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) ger till utvecklingsländer /19 /chs 3 BILAGA RELEX.1.B SV

4 b) Under 2018 uppgick EU:s kollektiva ODA 3 till 74,4 miljarder 4. Enligt OECD/DAC:s tidigare metod minskade det med i nominella termer jämfört med c) EU:s kollektiva ODA motsvarar 0,47 EU:s bruttonationalinkomst 6 () 7. I fjol, enligt OECD/DAC:s tidigare metod, låg kvoten på 0, EU:s kollektiva ODA är summan ODA från EU:s medlemsstater och den del ODA från EU-institutionerna som inte tillskrivs medlemsstaterna. Merparten EUinstitutionernas anslag för ODA tillskrivs medlemsstaterna, dvs. i medlemsstaternas uppgifter ingår en del institutionernas anslag. ODA från Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel tillskrivs inte medlemsstaterna och kompletterar alltså medlemsstaternas ODA. 4 På grundval bidragsekvivalenter. Med den nya bidragsekvivalentmetod som används OECD/DAC rapporteras bidragsekvivalenten för lån, beräknad på grundval givarinsatsen. Genom metoden tilldelas varje subventionerat lån en procentsats på grundval flera parametrar (kreditrisk som mäts i förväg beroende på mottagarlandets inkomstgrupp, lånets löptid, ränta och anståndsperiod). Denna procentsats (den så kallade bidragsdelen) tillämpas på lånebeloppet för beräkning bidragsekvivalenten, dvs. gåvodelen lånen, som nu registreras i OECD/DAC:s statistik. Det nya systemet förbättrar rapporteringen ODA-lån och gör det möjligt att redogöra för de insatser som givare gör för att tillhandahålla lån beroende på deras förmånlighetsgrad, dvs. den förmån som lånet innebär för låntagaren jämfört med ett lån till marknadsränta. Se bilaga 2. 5 Beräknat på grundval flöden. Tidigare använde OECD/DAC en flödesbaserad metod. De faktiska kassaflödena mellan en givare och ett mottagarland registrerades och ett lån registrerades till nominellt värde som ODA, men efterföljande återbetalningar från länderna subtraherades sedan som negativt ODA, så att lånen i slutändan genererade noll netto-oda, utom i fall betalningsinställelse. Med den nya metoden räknas inte återflöden. De ODA-uppgifter som baserar sig på bidragsekvivalenter är inte jämförbara med de historiska flödesbaserade serierna och därför används den flödesbaserade metoden fortfarande här för att man ska kunna jämföra tendenser över tiden. 6 På grundval bidragsekvivalenter. 7 EU:s bruttonationalinkomst är summan varje enskild medlemsstats bruttonationalinkomst. 8 Minskningen i EU:s ODA/ mellan 2017 och 2018 beror på en nedgång i EU:s ODA i 2017 års priser och en ökning EU:s (vilket står för 0,02 procentenheter) samt på OECD:s ändrade metod för rapportering ODA-lån (vilket står för 0,01 procentenheter). 9201/19 /chs 4 BILAGA RELEX.1.B SV

5 d) EU:s ODA/ på 0,47 är fortsatt betydligt högre än genomsnittet för länder inom DAC som inte är medlemmar i EU på 0,21 under e) Fyra EU-medlemsstater uppnådde eller överträffade målet på 0,7 ODA/ (se figur 2 och tabell 1). I fyra EU-medlemsstater ökade ODA/ och i tolv medlemsstater förblev värdet stabilt 9 medan det minskade i elva medlemsstater 10. f) EU:s kollektiva ODA, exklusive kostnader för flyktingar i givarlandet, ökade med 4 från 66,2 miljarder under 2017 till 68,8 miljarder under De kostnader för flyktingar i givarlandet 12 som EU-medlemsstaterna har rapporterat som ODA har dock minskat med 32 (3,3 miljarder ). Denna minskning beror på att flyktingkrisen har ebbat ut och antalet nyanlända flyktingar har gått ned. Kostnaderna för flyktingar i givarlandet stod för 9 det totala ODA under 2018, jämfört med ett genomsnitt på 14 för perioden Rådet noterar med växande oro den negativa trenden för EU:s kollektiva ODA, som har minskat för andra året i rad, och beklagar det allt svårare läget när det gäller att nå det kollektiva målet att ge 0,7 som ODA. 9 Ordet stabilt ser här ODA/ som förändrades med mindre än 0,01 procentenheter. 10 Vad gäller Cypern kan inget uttalande göras eftersom landet inte har rapporterat sina ODAuppgifter till OECD/DAC. 11 Beräknat på grundval flöden. 12 Kostnader för flyktingar i givarlandet kan endast rapporteras som ODA i enlighet med reglerna från OECD/DAC. Endast vissa utgifter kan kategoriseras som ODA, t.ex. mat, logi och utbildning under de tolv första månaderna en flyktings eller asylsökandes vistelse i ett värdland. 9201/19 /chs 5 BILAGA RELEX.1.B SV

6 9. Rådet är också djupt oroat över att EU ännu inte har uppnått sitt kollektiva mål att ge 0,15 0,20 till de minst länderna på kort sikt 13, men välkomnar att det har skett en liten förbättring vad gäller ODA till de minst länderna, vilket ökade till 0,12 under (se tabell 2) efter tre års stagnation på 0,11. Rådet bekräftar dock att man behöver öka insatserna för att uppnå målet att gemensamt tillhandahålla 0,20 som ODA till de minst länderna senast Rådet bekräftar sitt politiska ledarskap och engagemang när det gäller utvecklingsbistånd och erinrar om EU:s och dess medlemsstaters individuella och kollektiva ODA-åtaganden, som fastställs i det nya peiska samförståndet om utveckling. Rådet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta konkreta, verifierbara åtgärder för att uppfylla dessa åtaganden och kommer att fortsätta att följa framstegen. Rådet kommer att fortsätta att rapportera årligen för att möjliggöra insyn och offentlig ansvarighet. Rådet bekräftar att det krävs fler insatser för att uppnå målet att gemensamt tillhandahålla 0,7 som ODA senast 2030, särskilt mot bakgrund den nedåtgående trenden för ODA och med tanke på den förutsebara ytterligare minskningen kostnaderna för flyktingar i givarlandet. Rådet betonar att EU:s budget måste vara tillräckligt ambitiös så att den kan bidra till att uppfylla de kollektiva ODA-åtagandena. 11. Rådet framhåller behovet att ta hänsyn till de olika situationer och de särskilda utmaningar som uppstår i länder som utvecklas från låginkomstländer till medelinkomstländer. I enlighet med det nya peiska samförståndet om utveckling kommer EU och dess medlemsstater att engagera sig i utvecklingssamarbete, politisk dialog och partnerskap med medelinkomstländer seende hållbar utveckling, fattigdomsutrotning, inkomstskillnader och andra gemensamma intressen. När det gäller de mer ancerade utvecklingsländerna, som i mindre utsträckning eller inte alls behöver subventionerade former stöd, erinrar rådet om att EU och dess medlemsstater kommer att utveckla ett innovativt samarbete som sträcker sig utöver det finansiella samarbetet. 13 Unionen och dess medlemsstater har åtagit sig att kollektivt ge de minst länderna ODA motsvarande mellan 0,15 och 0,20 EU:s på kort sikt och 0,20 senast 2030 (det peiska samförståndet om utveckling 2017) är det senaste år som det finns fullständiga uppgifter för. År 2017 överträffade fyra EU:s medlemsstater målet för år 2020 på 0,15 ODA/ till de minst länderna, se tabell /19 /chs 6 BILAGA RELEX.1.B SV

7 12. Rådet uppmanar kommissionen att främja åtgärder och inleda initiativ, där så är lämpligt med deltagande medlemsstaterna, för att uppnå hållbar finansiering Agenda-2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, och bidra till att nå ODA-åtaganden. I detta seende bör särskild uppmärksamhet fästas vid de minst länderna. Rådet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till och uppdatera medlemsstaterna om dessa åtgärder och initiativ. 13. Inom ramen för utvecklingspolitiken erkänner rådet också de särskilda utmaningar som utvecklingsländer i Afrika står inför och understryker i detta sammanhang att det är viktigt att ODA inriktas på denna kontinent samtidigt som de enskilda medlemsstaternas prioriteringar för utvecklingsbistånd respekteras fullt ut. 14. Rådet bekräftar sitt åtagande för de principer om utvecklingseffektivitet som överenskommits inom ramen för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete. Dessa principer är görande för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås och bör ligga till grund för alla former utvecklingssamarbete. Rådet välkomnar de kollektiva insatserna och resultaten seende EU:s och medlemsstaternas gemensamma programplanering och efterlyser ett större engagemang från EU:s och dess medlemsstaters sida i utvecklingseffektivitet och ett bättre samarbete med ökad användning gemensam programplanering, gemensamt genomförande och gemensamma resultatramar. Rådet upprepar att alla resurser för utvecklingssamarbete bör användas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt i linje med principerna för utvecklingseffektivitet. 15. Rådet betonar att alla finansieringskällor som tas upp i Addis Abeba-handlingsplanen (offentliga/privata, inhemska/internationella) är viktiga och understryker företrädet för inhemska åtgärder, vikten sund och understödjande politik samt ansvarstagandet för alla aktörer, inklusive den privata sektorn. Rådet upprepar behovet en övergripande och integrerad strategi för att stödja utvecklingsländer när det gäller att mobilisera finansiering och andra medel för genomförande. Rådet uppmanar EU och medlemsstaterna att bedöma hur man ska kunna förbättra tillhandahållandet stöd som anpassats till det lokala sammanhanget och maximera effekten utvecklingssamarbete, bland annat genom valet stödformer. 9201/19 /chs 7 BILAGA RELEX.1.B SV

8 16. Rådet ser fram emot att fortsätta arbetet med Förenta nationerna, internationella finansinstitut samt multilaterala och bilaterala utvecklingsbanker för att genomföra Addis Abebahandlingsplanen och utarbeta mekanismer för att övervaka dess effekter och bedöma resultaten. I detta seende noterar rådet resultaten forumet för utvecklingsfinansiering som Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) höll i New York den april Rådet välkomnar den hänvisning som i slutdokumentet från forumet för utvecklingsfinansiering görs till integrerade nationella finansieringsramar till stöd för nationellt ägda strategier för hållbar utveckling, vilka syftar till att effektivt mobilisera och anpassa flera finansieringskällor och finansieringsinstrument till Agenda 2030 och utnyttja den fulla potentialen hos alla medel för genomförande. 18. Rådet upprepar behovet en övergripande och integrerad strategi till stöd för utvecklingsländernas hållbara utveckling och efterlyser ett stärkt gemensamt arbete på landsnivå mellan EU och dess medlemsstater och alla relevanta internationella och nationella aktörer när det gäller målen för hållbar utveckling och i synnerhet deras finansiering. 19. I detta hänseende noterar rådet med intresse framstegen med utarbetandet ett nytt statistiskt mått för sammanlagt officiellt stöd till hållbar utveckling genom öppna, inkluderande och transparenta diskussioner i den internationella arbetsgruppen, inklusive slutförandet rapporteringsinstruktionerna för gränsöverskridande flöden. Rådet ser fram emot att få ta del de preliminära resultaten OECD:s första datainsamling och efterlyser ytterligare framsteg när det gäller att slutföra rapporteringsinstruktionerna för det statistiska måttet i dess helhet, bland annat för globala och regionala utgifter kollektiva nyttigheter, globala utmaningar och möjliggörare för utveckling. Rådet understryker att det sammanlagda officiella stödet till hållbar utveckling kommer att bidra till bättre mätning och förbättra öppenheten och kunskaperna när det gäller resurser som bidrar till genomförandet Agenda 2030, inbegripet för utvecklingsländer, samtidigt som det kommer att bevara ODA:s roll. För att det sammanlagda officiella stödet till hållbar utveckling ska kunna utnyttja denna potential fullt ut är det görande att involvera nya givare och förankra det sammanlagda officiella stödet till hållbar utveckling inom FN. 9201/19 /chs 8 BILAGA RELEX.1.B SV

9 BILAGA till bilagan BILAGA 1 EU:s nuvarande ODA-åtaganden och ODA-mål (Rådets slutsatser den 26 maj 2015 (dok. 9241/15, punkterna 32 33)) EU bekräftar [...] sitt kollektiva åtagande att nå målet 0,7 ODA/ inom tidsramen för agendan för tiden efter De medlemsstater som gick med i EU före 2002 bekräftar sitt åtagande att nå målet 0,7 ODA/, med beaktande budgetsituationen, och de som har uppnått detta mål åtar sig att ligga kvar på eller över det målet. Medlemsstater som gick med i EU efter 2002 strävar efter att öka sitt ODA/ till 0,33. Det internationella samfundet bör också bidra till att resurser sätts in där behovet är som störst, framför allt i de minst länderna och i länder som drabbats instabilitet och konflikt. Inom ramen för åtagandet om det totala offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) och med full respekt för enskilda medlemsstaters prioriteringar vad gäller utvecklingsbistånd bekräftar EU sitt åtagande att stödja de minst länderna. EU åtar sig att gemensamt uppfylla målet på 0,15 0,20 ODA/ till de minst länderna på kort sikt och att uppnå målet på 0,20 ODA/ till de minst länderna inom tidsramen för agendan för tiden efter Nytt peiskt samförstånd om utveckling Vår värld, vår värdighet, vår framtid (gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen den 7 juni 2017, punkt 103). EU har kollektivt förbundit sig att anslå 0,7 bruttonationalinkomsten () till ODA inom tidsramen för Agenda I syfte att se till att resurser sätts in där behovet är som störst, särskilt i de minst länderna och i länder som drabbats instabilitet och konflikt, åtar sig EU även att kollektivt uppfylla målet på 0,15 0,20 ODA/ till de minst länderna på kort sikt och att uppnå målet på 0,20 ODA/ till de minst länderna inom tidsramen för Agenda EU och dess medlemsstater inser även de särskilda utmaningar som utvecklingsländerna i Afrika står inför. [...] De kommer att fortsätta att övervaka framsteg och rapportera årligen för att möjliggöra öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet. 9201/19 /chs 9

10 Addis Abeba-handlingsplanen (godkänd generalförsamlingen i dess resolution 69/313 den 27 juli 2015, punkterna 51 52) [ ] ODA-givarna bekräftar sina respektive ODA-åtaganden, inbegripet flera länders åtagande om att nå målet på 0,7 ODA/ och 0,15 0,20 ODA/ till de minst länderna. Det är uppmuntrande att några länder har uppfyllt eller överskridit sitt åtagande att nå målet på 0,7 ODA/ och målet på 0,15 0,20 ODA/ till de minst länderna. Vi uppmanar alla andra att intensifiera sina ansträngningar för att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd och vidta ytterligare konkreta åtgärder för att uppnå ODA-målen. Vi välkomnar det beslut genom vilket Europeiska unionen bekräftar sitt kollektiva åtagande att nå målet på 0,7 ODA/ inom tidsramen för agendan för tiden efter 2015 och åtar sig att gemensamt uppfylla målet på 0,15 0,20 ODA/ till de minst länderna på kort sikt och att uppnå målet på 0,20 ODA/ till de minst länderna inom tidsramen för agendan för tiden efter Vi uppmanar ODA-givarna att fastställa ett mål om att ge minst 0,20 ODA/ till de minst länderna. Vi erkänner vikten att rikta de mest subventionerade resurserna till dem som har de största behoven och de sämsta möjligheterna att mobilisera andra resurser. I detta sammanhang noterar vi med stor oro att andelen ODA till de minst länderna har minskat och åtar oss att vända den nedåtgående trenden. Det är uppmuntrande att vissa länder anslår minst 50 sitt offentliga utvecklingsbistånd till de minst länderna. 9201/19 /chs 10

11 BILAGA 2 Ny OECD-metod för beräkning lån i uppgifterna om offentligt bistånd År 2014 beslutade medlemmarna i OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) att modernisera rapporteringen subventionerade lån genom att dessas förmånlighet bedöms på grundval diskonton differentierade efter inkomstgrupp och genom att ett bidragsekvivalent system införs för beräkning ODA-uppgifter. DAC-medlemmarna kom överens om att man i stället för att registrera de faktiska kassaflödena mellan en givare och ett mottagarland skulle basera det totala offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) på biståndslånens bidragsekvivalenter, dvs. gåvodelen lånen, uttryckt som ett penningvärde 1. Bidragsekvivalentmetoden skulle möjliggöra en mer realistisk jämförelse de insatser som görs för att tillhandahålla bidrag och lån och uppmuntra beviljandet bidrag och mycket förmånliga lån (eller mjuka lån), särskilt till låginkomstländer. År 2016 beslutade DAC-medlemmarna också att tillämpa bidragsekvivalentmåttet på andra ickebidragsinstrument, såsom aktier och instrument inom den privata sektorn, i syfte att bättre återspegla givarinsatsen. DAC-medlemmarna enades om en metod för beräkning bidragsekvivalenten för officiella lån och lån till multilaterala institutioner, men har ännu inte nått en överenskommelse om hur ODA-bidragsekvivalenter ska beräknas för aktier, instrument inom den privata sektorn och skuldlättnader. I vaktan på en överenskommelse har DAC-medlemmarna beslutat om provisoriska rapporteringsarrangemang för instrument inom den privata sektorn, enligt vilka bidrag till institutioner för utvecklingsfinansiering och andra instrument inom den privata sektorn får beräknas till sitt nominella värde (med hjälp en institutionell metod) och lån och aktier som tillhandahållits direkt till enheter inom den privata sektorn får beräknas på grundval kassaflödet (med hjälp en instrumentbaserad metod) 2, varvid eventuella intäkter från aktieförsäljning begränsas till värdet på den ursprungliga investeringen. DAC-medlemmarna kommer med stöd OECD:s sekretariat att under 2019 fortsätta arbeta för att nå en överenskommelse och göra rapporteringen instrument inom den privata sektorn och skuldlättnader förenlig med den nya bidragsekvivalentmetoden. 1 För ytterligare information, se: 2 För ytterligare information, se: /19 /chs 11

12 Denna ändring i metoden för ODA får verkan 2019 i och med att de preliminära uppgifterna om ODA 2018 offentliggörs. De nya överordnade uppgifterna om bidragsekvivalenten i ODA är inte längre jämförbara med de historiska kontantbaserade serierna. Enligt kontantmetoden är nettokapitalflödet över lånets löptid noll eftersom återbetalningar kapitalbeloppet dras när de görs och räntebetalningar tas inte med i beräkningen 3. I bidragsekvivalentmetoden beaktas betalningar både kapitalbelopp och ränta men de räknas om till dagens penningvärde. I syfte att vara helt transparent kommer OECD även fortsättningsvis att offentliggöra kontantbaserade ODA-uppgifter, men inte som en överordnad ODA-uppgift för att mäta givarnas prestationer i volym eller i procent bruttonationalinkomsten (). Anm.: Om inget annat anges ser uppgifterna i följande diagram och tabeller nettoflödesbaserat ODA som används för att jämföra trender över tid. 3 Genom att man drar räntebetalningar kan man beräkna nettoöverföringar. 9201/19 /chs 12

13 BILAGA till bilagan Figur 1.1 Kollektivt ODA för EU i procent jämfört med DAC-givarna utanför EU över tid (flödesbaserat) 9201/19 /chs 13

14 Figur 1.2 Kollektivt ODA för EU jämfört med DAC-givarna utanför EU 2018 (som bidragsekvivalent) 9201/19 /chs 14

15 Figur 2 Skillnad mellan 2018 års ODA-nivåer och överenskomna individuella mål för de 28 EU-medlemsstaterna samt utvecklingstendensen från 2017 till 2018 Endast absoluta förändringar på minst 0,01 procentenheter betraktas som en ökning eller minskning. Denna metod har tillämpats konsekvent över tid och syftet med den är att man ska man undvika att mindre variationer betraktas som ökningar eller minskningar. Bland de medlemsstater som anses vara stabila ingår medlemsstater som har haft en liten ökning eller minskning. 9201/19 /chs 15

16 Tabell 1 Medlemsstaternas och EU:s kollektiva ODA (netto) för (flödesbaserat) 2018 (bidragsekv.) Medlemsstat Österrike 912 0, , , , , , , , , ,26 Belgien , , , , , , , , , ,43 Bulgarien 31 0, , , , , , , , , ,11 Kroatien 15 0, , , , , , , , ,10 Cypern 39 0, , , , , ,09 Tjeckien 172 0, , , , , , , , , ,14 Danmark , , , , , , , , , ,72 Estland 14 0, , , , , , , , , ,16 Finland , , , , , , , , , , /19 /chs 16

17 (flödesbaserat) 2018 (bidragsekv.) Medlemsstat Frankrike , , , , , , , , , ,43 Tyskland , , , , , , , , , ,61 Grekland 383 0, , , , , , , , , ,13 Ungern 86 0, , , , , , , , , ,14 Irland 676 0, , , , , , , , , ,31 Italien , , , , , , , , , ,24 Lettland 12 0, , , , , , , , , ,10 Litauen 28 0, , , , , , , , , ,11 Luxemburg 304 1, , , , , , , , , ,98 Malta 10 0, , , , , , , , , , /19 /chs 17

18 (flödesbaserat) 2018 (bidragsekv.) Medlemsstat Nederländerna , , , , , , , , , ,61 Polen 285 0, , , , , , , , , ,14 Portugal 490 0, , , , , , , , , ,17 Rumänien 86 0, , , , , , , , , ,11 Slovakien 56 0, , , , , , , , , ,13 Slovenien 44 0, , , , , , , , , ,16 Spanien , , , , , , , , , ,20 Sverige , , , , , , , , , ,04 Förenade kungariket , , , , , , , , , , /19 /chs 18

19 (flödesbaserat) 2018 (bidragsekv.) Medlemsstat Totalt EU , , , , , , , , , ,50 Totalt EU , , , , , , , , , ,13 Totalt EU , , , , , , , , , ,47 EU-institutioners ODA som inte tillskrivs EUmedlemsstaterna , , , , , , , , , ,00 EU:s kollektiva ODA , , , , , , , , , , /19 /chs 19

20 Tabell 2: EU-medlemsstaternas ODA till de minst länderna (netto) ODA till de ODA/ till ODA till de ODA/ till ODA till de ODA/ till Medlemsstat minst de minst minst de minst minst de minst länderna länderna ( länderna länderna ( länderna länderna ( ( ) ) ( ) ) ( ) ) Österrike 200,4 0,06 226,3 0,06 260,0 0,07 Belgien 549,5 0,13 576,5 0,14 572,3 0,13 Bulgarien 7,6 0,02 13,6 0,03 11,2 0,02 Kroatien 6,4 0,01 7,5 0,02 8,6 0,02 Cypern 3,6 0,02 Tjeckien 37,1 0,02 49,9 0,03 57,9 0,03 Danmark 549,5 0,20 589,7 0,21 634,4 0,22 Estland 5,3 0,03 6,3 0,03 5,8 0,03 Finland 386,9 0,18 292,2 0,13 289,0 0,13 Frankrike 2 142,9 0, ,9 0, ,7 0,10 Tyskland 2 339,9 0, ,3 0, ,3 0,11 Grekland 34,3 0,02 42,7 0,02 50,6 0,03 Ungern 23,4 0,02 36,2 0,03 25,6 0,02 Irland 310,7 0,15 324,5 0,14 314,6 0,13 Italien 784,6 0,05 886,9 0, ,1 0,06 Lettland 4,2 0,02 5,4 0,02 5,4 0, /19 /chs 20

21 ODA till de ODA/ till ODA till de ODA/ till ODA till de ODA/ till Medlemsstat minst de minst minst de minst minst de minst länderna länderna ( länderna länderna ( länderna länderna ( ( ) ) ( ) ) ( ) ) Litauen 8,2 0,02 9,3 0,03 9,6 0,02 Luxemburg 138,8 0,40 148,6 0,42 157,9 0,42 Malta 1,9 0,02 0,9 0,01 3,2 0,03 Nederländerna 934,4 0, ,3 0,15 908,8 0,12 Polen 112,8 0,03 166,2 0,04 100,9 0,02 Portugal 81,1 0,05 90,1 0,05 109,8 0,06 Rumänien 27,8 0,02 35,4 0,02 37,5 0,02 Slovakien 16,7 0,02 17,1 0,02 19,9 0,02 Slovenien 8,6 0,02 12,0 0,03 11,3 0,03 Spanien 279,7 0,03 500,9 0,04 521,9 0,04 Sverige 1 328,1 0, ,1 0, ,5 0,31 Förenade kungariket 5 514,7 0, ,0 0, ,5 0,23 Totalt EU-28 ODA till de minst länderna ,8 0, ,1 0, ,0 0, /19 /chs 21