Kraftvärmeverket samt HVC10

Transkript

1 Miljörapport 2011 Kraftvärmeverket samt HVC10 LINKÖPING

2 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL INGÅENDE VERKSAMHETER 4 2 TEXTDEL ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD LOKALISERING BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR EL- OCH VÄRMEPRODUKTION KRAFTVÄRMEVERKET HVC MILJÖUPPFÖLJNING KONTROLL AV MÄTUTRUSTNING RENINGSUTRUSTNING KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA HVC SOTNING GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT BESLUT OCH VILLKOR SAMT ANMÄLNINGAR GÄLLANDE FÖRESKRIFTER 12 3 MILJÖBERÄTTELSE MILJÖPÅVERKAN KRAFTVÄRMEVERKET OCH HVC VERKSAMHETSSYSTEM DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN INSATSMATERIAL Bränsleförbrukning Proveldning nya bränslen FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER ÅTGÄRDER FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Slangfilterbyta panna Ammonium och kondensatrening på panna Trimning av brännare på panna 2, oljepannan NOx-Reduktion Biltvätthallen har tagits bort Förstärkt skydd mot oljeläckage MILJÖPÅVERKANDE STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS- OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING Fjärrvärmeläcka 4 maj 17 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 1

3 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Driftproblem med träpannans skrubber Beräknad temperatur i Stångån vid kylning SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PKT FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING Emissionsuppföljning Mätinstrumentens funktion UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP Utsläpp till luft Utsläpp till vatten från kondensat Bullerberäkning RECIPIENTKONTROLL OCH OMGIVNINGSPÅVERKAN BESIKTNINGAR 22 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 23 BILAGOR Bilaga 1: Fastighetskarta Kraftvärmeverket Bilaga 2: Översiktskarta Kraftvärmeverket med omnejd Bilaga 3: Beslutslista Bilaga 4: Kvartalsrapporter Bilaga 5: Avfallshantering 2011 Bilaga 6: Mätinstrument 2011 Bilaga 7: Kondensatrening Panna 3 Bilaga 8: Utsläpp via kondensat Bilaga 9: Program externa miljömätningar och instrumentkontroller 2011 Bilaga 10: Emissionsdeklaration 2011 Bilaga 11: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna Bilaga 12: Uppfyllande av reglerna i NFS 2002:28 och NFS 2002:26 Bilaga 13: Transportbilaga G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 2

4 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Linköping Ort Linköping Besöksadress Södra Oskarsgatan 7 Fastighetsbeteckningar Generalen 9, Generalen 11 Kommun Linköpings kommun Huvudbranschkod Förbränningsanläggning > 300 MW: Övriga branschkoder Samförbränning av avfall: Koder enligt EG-förordning 166/2006 1c Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO Koordinater Kraftvärmeverket Nord: Ost: Kontaktperson för Kraftvärmeverket och HVC 10 Förnamn Katarina Efternamn Ingvarsson Telefonnummer E-postadress katarina.ingvarsson at tekniskaverken.se Ansvarig för godkännande av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer E-postadress tomas.hvalgren at tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: Postort: Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 3

5 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Ingående verksamheter Platsnamn: Platsnummer: Besöksadress: Fastighets- Kraftvärmeverket Kraftvärmeverket Hetvattencentralen i kv. Generalen HVC 10 *togs i anspråk Södra Oskarsgatan 7 Linköping Kraftvärmeverket Södra Oskarsgatan 7 beteckning: Generalen 9 och 11 Generalen 9 och 11 Grundtillstånd * * Tillståndsgivande myndighet är Miljödomstolen i Växjö. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Östergötlands län. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 4

6 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2011 av ett moderbolag samt tio dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi, dit Kraftvärmeverket hör, är organiserad enligt följande: Figur 1. Division Energis organisation 2.2 Lokalisering Kraftvärmeverket och en hetvattencentral (HVC10) är belägna inom fastigheterna Generalen 9 och 11, se bilaga 1 och 2. För kvarteret gäller en detaljplan som vann laga kraft G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 5

7 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC I den närmaste omgivningen kring kvarteret Generalen finns industrier och kontor samt Stångån och järnvägen. Mellan Generalen och Stångån finns ett smalt parkområde med promenadstråk. Närmast Tekniska Verkens anläggning ligger bl.a. Odals siloanläggning. Kvarteret omges av gator. Stångån är recipient för kylvatten, vatten från träpannans rökgaskondensering, dränagevatten från bergrum och dagvatten från området. Spillvatten från området avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn, som också ingår i Tekniska Verken. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar El- och värmeproduktion Värmeproduktionen till Linköpings fjärrvärmenät sker i egna anläggningar med basproduktion i de stora anläggningarna och spets- och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Elproduktionen planeras så att spillvärmen i möjligaste mån nyttiggörs som värme i fjärrvärmenätet. Beroende på värmebehov och prisrelationen mellan el och bränsle körs olika pannor, bränslen och turbiner beroende på aktuell situation. Flexibiliteten i systemet gör att värme och el kan samproduceras med god ekonomi över ett brett spann av varierande bränslepriser, skatter, avgifter, väder och andra faktorer Kraftvärmeverket Inom Kraftvärmeverket finns tre ångpannor; en kol/gummi/trä-eldad (panna 1), en för flytande bränslen, främst eldningsolja 5, (panna 2) och en trä/plast-eldad (panna 3). Utsläppen från pannorna sker genom tre stycken 60 m höga skorstenar, en för vardera panna. För elproduktion finns två mottrycksturbiner och en kombinerad kondens- och mottrycksturbin. Turbinerna förses med ånga från pannornas gemensamma ångstam. Kylning av kondensturbinen och övrig kylning i processen sker med vatten från Stångån. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet vid Kraftvärmeverket fördelar sig enligt tabell 1. Kraftvärmeverket panna/turbin Panneffekt (ånga) Panneffekt med under 2010 aktuella bränslen Panna 1 97 MW 83 MW Panna MW 154 MW Panna 3 97MW 78 MW Inkl rökgaskond. 20 MW 20 MW Turbin 1 Turbin 2 Turbin 3 Elpanna Tabell 1. Kraftvärmeverkets produktionskapacitet. 25 MW Eleffekt 31 MW 41 MW 32 MW vid kondensdrift, 22 MW vid mottrycksdrift G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 6

8 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Överskottsvärme som kan uppstå i fjärrvärmenätet pga. avfallsförbränning kyls mot Stångån. Detta inträffar främst sommartid. Mottagning och lagring av bränsle till träbränslepannan sker dels vid bränslelagret på Kallerstad, dels inom Gärstad avfallsanläggning. Bränslet transporteras med lastbil till Kraftvärmeverket. Kol och gummi till kolpannan transporteras från inre hamnen i Norrköping och blandas på Kraftvärmeverkets ytor. Inom området finns ett bergrum som tidigare använts som oljelager. Grundvatten läcker kontinuerligt in i bergrummet. Därför pumpas vattnet ut från bergrummet, vilket sker via en oljereningsutrustning. Bränsleförbrukning i de olika pannorna under 2010 redovisas bl.a. under Fel! Hittar inte referenskälla HVC 10 Hetvattencentralen består av två oljeeldade hetvattenpannor på 60 MW vardera. (installerad tillförd effekt 2*66 MW). Pannorna i HVC 10 eldas med eldningsolja 5 och används som spetslastcentral. Skorstenarna vid hetvattencentralen är 49 meter över mark. Vid drift styrs hetvattencentralen från kontrollrummet i Kraftvärmeverket och övervakas med kontinuerligt registrerande instrument Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket (KV3) samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av utsläppta halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan- tim- och månadsbasis och bevakas kontinuerligt av driftpersonalen. Dagligen granskas alla värden med avseende på rimlighet och läge i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS-Excel, där rapporter för internt och externt bruk byggts upp. Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket (KV3). Vid fel i reningsutrustning vid sam- och avfallsförbränning som medför överskridanden av något villkor i NFS 2002:28 startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om när avfallseldningen måste avbrytas om felet kvarstår. Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bland annat svavel och kväveoxider Kontroll av mätutrustning Mätutrustning som används för att verifiera emissioner i mätpunkter som omfattas av någon av föreskrifterna SNF 2002:26 respektive SNF 2002:28 kalibreras och verifieras enligt standard SS- EN G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 7

9 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Reningsutrustning Kraftvärmeverkets panna 1 Figur 1. Schematisk bild av kolpannans rökgasrening Kraftvärmeverkets panna 1 är försedd med reningsutrustning för att minska utsläppen av svavel, kväveoxider, stoft och stoftbundna föreningar. För avskiljning av grövre partiklar i rökgasen finns grovcykloner. Avsvavling sker med semi-torr teknik med efterföljande slangfilter. En kalkslurry duschas över rökgasen i en reaktor. Stoft och reagerad kalk avskiljs i slangfiltret. Spolvatten från rengöring av processutrustning (tex dysor och transportband) och golvytor återanvänds i avsvavlingsanläggningen. Kväveoxiderna i rökgasen reduceras genom ureainjicering i eldstaden. I pannan reagerar urea med kväveoxider och bildar kvävgas och vatten, samt en rest i form av ammoniak som mäts och regleras kontinuerligt. Pannan är även utrustad med rökgasåterföring som har en NO X - reducerande effekt. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 8

10 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kraftvärmeverkets panna 2 Figur 2. Schematisk bild av oljepannans rökgasrening Kraftvärmeverkets panna 2 är försedd med cykloner, även kallade parakloner, för stoftavskiljning. Urea injiceras i eldstaden för kvävereduktion. Brännarna är av så kallad låg- NO X - typ. Rökgaser återförs till eldstaden vilket också ger en kväveoxidreducerande effekt. Utsläppen av svavel regleras genom svavelinnehållet i bränslet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 9

11 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kraftvärmeverkets panna 3 Figur 3. Schematisk bild av träpannans rökgasrening Träbränslepannan är försedd med grovcykloner samt elfilter för stoftavskiljning. För att fånga vattenlösliga ämnen i rökgasen som svaveldioxid, saltsyra och ammoniak är pannan utrustad med rökgasskrubber, som även ger en förbättrad stoftavskiljning. Skrubbern är även försedd med ett värmeutvinningsteg för ökad verkningsgrad. Urea injiceras i eldstaden för kväveoxidreduktion. Rökgaser återförs till eldstaden vilket ger en kväveoxidreducerande effekt. Kondenseringen på träpannan byttes under sommaren 2007 till ett nytt avfallsbränsleanpassat kondenseringssystem med skrubberteknik och värmeåtervinning. Rökgasskrubbern med värmeåtervinningssteget ger därmed upphov till två olika avloppsvattenflöden, dels ett s k quenchvatten från skrubbersteget som innehåller merparten av alla föroreningar, och ett mindre förorenat kondensatflöde. Quenchvattnet innehåller bl a metaller, salter och ammonium. Den första komponenten av quenchvattenreningen är koldioxidavdrivaren, där huvuddelen av löst koldioxid avlägsnas ur flödet för att förhindra att svårlösliga karbonater annars fälls ut och skapar problematiska beläggningar vid ph-förändringar längre ner i systemet. I nästa steg renas metaller ur kondensatet genom fällning, flockning och sedimentering. Därefter passerar vattnet ett sandfilter, en ammoniumstripper samt ett jonbytarfilter. Det mindre förorenade kondensatet renas på metaller genom fällning, flockning och sedimentering. Därefter passerar kondensatet ett sandfilter innan det förs samman med det renade quenchvattnet. I sandfiltersteget uppstår ett tvättvatten (rejekt) som förs tillbaka till metallfällningssteget. Övrigt renat vatten från sandfiltret förs till samma tank som det renade quenchvattnet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 10

12 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC De två renade vattnen förs ihop till ett samlat kondensat i en gemensam ledning för provtagning och släpps sedan till recipienten som är Stångån. Vid uppstart av kondenseringen och vid eventuella driftproblem finns det möjlighet att samla upp det kondensat i någon av de två tankarna på 10 respektive 50 m 3, som har installerats under På så sätt minskar risken för att kondensat som inte renats tillräckligt släpps till recipienten. En schematisk bild över vattenreningen finns i bilaga 7. För beskrivning av hanteringen av slam från fällning och sandfilter, se avsnitt HVC10 De två pannorna vid Hetvattencentralen HVC10 är försedda med cykloner för stoftavskiljning. Svavelutsläppet regleras genom svavelinnehållet i bränslet. Rökgaserna släpps ut genom skorsten som är 50 m hög Sotning Kraftvärmeverkets tre pannor ångsotas under drift 3 gånger per dygn. Ekonomiserarna till panna 1 och panna 3 ångsotas tre gånger per dygn. Även rengöring genom blästring av invärtes pannytor sker årligen. I P2 ångsotas bara överhettarna, medan bakre draget rengörs genom kulsotning. Pannorna på HVC 10 vattensotas en gång per år. Sotning sker manuellt på alla hetvattencentraler när pannorna inte är i drift. 2.5 Gällande föreskrifter och beslut Beslut och villkor samt anmälningar Miljödomstolen i Växjö meddelade tillstånd för verksamheten vid Kraftvärmeverket den 5 november Domen överklagades på ett antal punkter, och dom i Miljööverdomstolen meddelades den 7 november Domen togs i anspråk den 1 februari Gäälande beslut och villkor framgår av bilaga 3. En lista där villkor/försiktighetsmått kommenteras finns i avsnitt 4. De två prövotidsutredningarna som lämnades in 2010 avseende dels utsläpp av kväveoxider, ammoniak och lustgas till luft (utredningsvillkor U2) dels utsläpp av kondensat (utredningsvillkor U1) resulterade i två miljödomar. I augusti 2010 meddelade Miljödomstolen sitt beslut beträffade U2, där man fastställde villkor för kväveoxider, ammoniak och lustgas enligt det förslag som Tekniska Verken lämnat i prövotidsredovisningen. De nya villkoren enligt U2 börjar gälla 2011 och finns med i sammanställningen i kommentarslistan i avsnitt 4. Miljödom avseende utsläpp av till vatten kondensat (U1) erhölls sommaren Miljödomen överklagades och något avgörande har inte kommit under De domar och deldomar som gäller för verksamheten vid Kraftvärmeverket framgår av bilaga 3. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 11

13 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Gällande föreskrifter Kraftvärmeverkets panna 1, 2 och 3 omfattas, i kraft av en årlig energiproduktion överstigande 25 GWh av lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (1990:613), och tillhörande föreskrift om mätning av utsläpp av kväveoxider, NFS 2004:6. Kraftvärmeverkets panna 1 och 3 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning, och klassas som samförbränningsanläggningar. Under 2011 har avfallsfraktioner sameldats i panna 1 och panna 3. En redovisning av hur avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas därför i avsnitt 4, tillsammans med tillståndsvillkoren, samt i bilaga 12. Panna 2 vid Kraftvärmeverket samt HVC 10 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad effekt på 50 MW eller mer. HVC 10 omfattas dock av undantaget från krav på mätningar i 12 pkt 4. En redovisning av hur föreskriftens krav uppfylls lämnas i avsnitt 4. Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, och dess vägledning specificerar en metod för hur årsmängder ska beräknas när mindre än-värden förekommer. Denna metod har använts för värden som rapporteras i miljörapportens emissionsdeklaration. Tekniska Verken har dock sedan tidigare använt beräkningsmetoden där mindre än-värdet vid summering ersätts av samma värde, vilket ger en överskattning av totala mängden. Detta medför att årsmängder kan skilja mellan emissionsdeklarationen och andra bilagor i denna miljörapport. 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16, finns i bilaga 11, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Kraftvärmeverket och HVC 10 Kraftvärmeverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja och kol, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, deponering av askor samt transport av bränsle till anläggningen. Ett visst buller uppstår också från anläggningen, främst i samband med friblåsning av ånga vid driftstörning på någon av turbinerna. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 12

14 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Vi följer de rutiner som standarden ISO kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken-koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalyser för Kraftvärmeverket med inriktning på Panna 1 gjordes i november 2010, med inriktning på Panna 3 i oktober 2011 och med inriktning på kemikalier dels oktober 2010 dels november 2011 och då med särskild inriktning på processkemikalier. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. Sedan 2010 är Tekniska Verken även certifierat för kvalitetsledningssystemet ISO Division Energi, dit verksamheten vid Kraftvärmeverket tillhör är sedan 2010 även certifierat enligt arbetsmiljöledningssystemet OHSAS Drift- och produktionsförhållanden Februari 2011 var kallare än normalt medan våren och hösten var varmare än normalt. Vårsommar-höst-säsong bjöd på ovaligt få timmar för panna 1. Energiproduktion under 2011 framgår av kvartalsrapporten i bilaga 4. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 13

15 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Insatsmaterial Bränsleförbrukning I tabellerna nedan följer ett urval av data kring bränsleförbrukningen. Inga ersättningsbränslen har eldats i panna 2. Kol Gummi Träbränsle Summa (20 166) ton (13 486) ton (4 883) ton (38 517) ton 46 (44) % 41 (41) % 13 (15) % Tabell 2. Fördelning av eldade bränslen i panna 1 år 2011 (år 2010). Eo5 i P2 (KV1) Eo5 i HVC 10 Tallbecksolja i P2 (KV1) Summa (22 393) Nm (4 941) Nm 3 0 (2 134) Nm (29 468) Nm 3 Tabell 3. Fördelning av eldade bränslen i oljepannorna år 2011 (år 2010). Återvunnet trä Bark Skogsbränsle Rejekt Summa ( ) ton (17 871) ton (30 452) ton (20 327) (66) % (13) % (14) % (7) % Tabell 4. Fördelning av eldade bränslen i Panna 3 år 2011 (år2010). Inga nya bränslen har proveldats under året Proveldning nya bränslen ( ) ton G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 14

16 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Förbrukning och hantering av kemiska produkter I Tabell 5 visas en sammanställning av 2011 års förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användnings KV1+ Enhet område HVC10 Amberlite jonbytesmassa 0 liter Ammoniak doseringskemikalie 360 liter Citronsyra filterrengöring 250 kg Glykol frysskydd 0 liter Natriumhydroxid, NaOH ph-justering vid panna 3 kondensering kg Octapower Cl 4500 oljeadditiv 2 m3 Osläckt kalk panna 1 avsvavling kg Rengöringsmedel 220 liter Salttabletter jonbytesfilter för produktion av matarvatten kg Smörjfett diverse 130 kg Smörjolja diverse 2850 liter Trinatriumfosfat, Na 3PO 4 produktion av matarvatten 100 kg Urea dosering in i pannorna för NOx-reduktion kg Kalkbort Rengöring 240 liter Lösningsmedel diverse 220 liter TMT15 Fällningsmedel 7000 liter Järn(III)klorid Fällningsmedel 6800 liter Bayoxide vattenrening 0 liter EO1 0 m3 EO m3 Diesel 18,5 m3 Myrsyra 1200 kg Flockningsmedel 150 Kg Skumdämpare 200 liter Tabell 5 Sammanställning av kemiska produkter Våra kemikalier registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga Hantering av avfall och restprodukter Restprodukter som bottenaskor och flygaskor från energiproduktionen omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning, utom flygaska från elektrofiltret och kondensatslam från panna 3. När så är möjligt, med tanke på bland annat askornas kvalitet, används askorna som ersättning för exempelvis naturgrus i anläggningsarbeten främst på Gärstads deponiområdet. Flygaskan från elektrofiltret på panna 3 får inte deponeras. Därför transporteras den till Langöya, Norge, där den används som en processkemikalie i verksamheten. Askmängder per panna framgår av tabell. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 15

17 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kolpanna P1 Ton fuktigt Träpanna P3 Ton fuktigt Bottenaska 3086 (4234) (10247) Flygaska 5295 (6896) 3739 (3079) Tabell 6 Askmängder från Kraftvärmeverket 2011 (2010). Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar ute på gårdsplanen. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt rum på Kraftvärmeverkets miljöstation för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga Åtgärder för minskad miljöpåverkan Slangfilterbyta panna 1 I början av mars månad byttes slangfilter till panna Ammonium och kondensatrening på panna 3 Värmeväxlaren på strippern byggdes om under vecka 5-7 för att minska risken för igensättningar Trimning av brännare på panna 2, oljepannan Under november och december 2010 uppstod problem med stofthalten från oljepannan, P2. Trimning av brännare genomfördes under januari I samband med trimningen av brännarna uppmättes förhöjda halter av stoft NOx-Reduktion I miljörapportern för år 2010 redovisade vi goda resultat från styrningen av ureadoseringen i träpannan och arbetet med kondenseringens ammoniumrening som förbättrat NOxreduktionen på Panna 3 från 67 mg/mj år 2009 till 52 mg/mj Panna 3s NOx-halt är för 2011 tillbaka på 67 mg/mj som årsmedelvärde. TVAB har för avsikt att arbeta vidare med NOxreducerande åtgärder Biltvätthallen har tagits bort Under 2011 har Kraftvärmeverkets biltvätthall tagits bort. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 16

18 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Förstärkt skydd mot oljeläckage 2010 byggdes oljekylkretsen till turbin G2 om för att förhindra läckage av olja till Stångån på det sätt som inträffade Även oljekylkretsen till turbin G1 är nu ombyggd. Kylkretsen har nu en mellankrets som skyddar kylvattnet i händelse av läckage i oljekylaren Miljöpåverkande störningar i driften av renings- och produktionsanläggning Följande händelser bedöms vara av intresse ur miljösynpunkt Fjärrvärmeläcka 4 maj En stor fjärrvärmeläcka den 4 maj påverkade hela fjärrvärmenätet och alla anläggningar och slog ut Kraftvärmeverkets panna 3 några timmar på förmiddagen. Miljövärden hölls inom tillåtna nivåer Driftproblem med träpannans skrubber Även under 2011 har mycket arbete ägnats åt det nya systemet för ammonium- och kondensatrening på träpannan. Våren 2011 tillstötte diverse olika driftproblem och störningar i form av tex tubläcka på pannan vilket resulterade i förhöjda halter av zink och arsenik i kondensatet. Under hösten har kondensatreningen fungerat bättre och utan förhöjda halter. Zinkproblem våren/sommaren 2011 rapporterades och sammanfattades i brev till länsstyrelsen 1/9-11. Även förhöjda arsenikhalter rapporterades för maj och juni vilket ledde till att årsriktvärdet på 2 kg överskreds. Årsvärdet blev 3 kg. Orsakerna till de förhöjda zinkvärdena var ombyggnation (växlare) och störningar (tubläcka, phmätare, fläkt, pump) se nedanstående punktlista. - Vecka 5-6: ombyggnation av värmeväxlaren på strippern under vecka Vecka 19: Haveri P3 pga stor tubläcka som tömde pannan på 2 minuter - Vecka 24: Kabel mellan elektrod och ph-mätenhet ur funktion. - Vecka 26: ph-mätare ur funktion (ph-mätaren mätkammare igenslammad). Även avlopps-pumpen igenslammad. Följdfel från v 24. Orsakerna till de förhöjda arsenikvärdena var, vid respektive tillfälle: - V 15: CO2-avdrivarens fläkt gick sönder, vilket ledde till ph-mätaren satte igen med karbonatutfällningar, vilket i sin tur ledde till att vattenreningen inte fungerade. - v 19: Haveri P3 pga stor tubläcka som tömde pannan på 2 minuter. De åtgärder som föreslogs och deras status framgår av nedanstående punktlista. - Klart - Installation av 10 m3 tank samt 50 m3 tank för uppsamling och kontroll vid driftstörning - Klart Förbättrade rutiner för provsvar och rondering. - Klart - Dubbla ph-mätare för larm vid avvikelse mellan de båda mätarna G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 17

19 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Vår 2012 Lutdosering och ph-mätare i flyttas närmare strippertornet för att slippa igensättningar och minska tvättintervall. - Klart dosering av TMT, polymer och järnklorid även i kondensatkretsen för att fälla metaller. - Pågår optimering av elfiltret TVAB har även initierat utvecklingsprojekt - mäta zink online för indikation av eventuella driftproblem hösten undersöka möjligheten att utvinna metaller ur kondensatet med elektrolys hösten våren Beräknad temperatur i Stångån vid kylning Temperaturhöjningen i Stångån beräknas utifrån flödet i Slattefors vattenkraftstation inklusive årsmedelflödet från Tinnerbäcken och den bortkylda effekten i återkylare och kondensor i Kraftvärmeverket. Beräkningen har visat enstaka förhöjda timmedelvärden i juni, augusti och oktober Den 13 juni tangerade beräkningen 5 graders temperaturhöjning för en timme på grund av att beräkningen av timmedelvärdet av temperaturhöjningen fram till dess baserades på det momentana flödet i Stångån uppmätt i Slattefors. Det uppmätta momentana flödet kan påverkas om något fastnar eller på annat sätt påverkan flödesmätningen. Det faktiska flödet i ån varierar mindre. För att ta bättre hänsyn till det faktiska flödet i beräkningarna för temperaturhöjningen vid kylning, ändrades de så att indata för flödet är medelvärdet för flödet föregående timme. Natten till den 20 augusti tangerade beräkningarna åter fem graders temperaturhöjning under en timme. Orsaken var att kylning av värme startade en timme för tidigt då personalen inte var helt införstådd med att medelflödet föregående timme är indata i beräkningen. Den 22 augusti beräknades temperaturen vara för höjd under en timme. Orsaken var att vattenkraftproduktionen, som har ett flöde på ca 12 m 3 /s, stängdes av samtidigt som kylning pågick. Det dröjde en stund in på nästföljande timme innan flödet som ska släppas förbi stationen släpptes på. Om kylning sker utan vattenkraftproduktion behöver ett flöde på ca 2-4 m3/s släppas i Slattefors. Den 15 oktober uppstod två på varandra följande timmar med en beräknad temperaturhöjning på mer än fem grader. Orsaken var att kondensdrift, som innebär kylning i ån, startade klockan 18 på Kraftvärmeverket samtidigt som flödet i Slattefors startades. Eftersom beräkningarna använder timmedelflödet föregående timme innebar det att temperaturhöjningen under timmen mellan kl: 18 och kl 19 beräknades till mer än femgrader. Timmen därefter slog åns ändrade flöde igenom i beräkningarna och temperaturvillkoret innehölls för resterande tid med kondensdrift (fram till kl18 den 16 oktober). Tekniska Verken bedömer inte att timme då beräkningarna visar temperaturhöjning över villkoret har haft någon miljöpåverkan i Nykarnsdammen. Små variationer i flödet vid Slattefors hinner i verkligheten jämna ut sig när det när Nykvarn. Eftersom villkoret beräknas per timme ser de beräknade värdena ut att variera mer än vad de i verkligheten gör. Inte heller visar den kontinuerliga temperaturmätningen vid en syremätare nedströms småbåtshamnen någon några stora variationer i temperatur på grund av dessa händelser. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 18

20 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Som åtgärder för att undvika ytterligare tillfällen med förhöjda timmedelvärden har larmfunktionen inrättats so att personalen uppmärksammas på kylvattenvillkoret när de t.ex. stänger av vattenkraftprodukten eller går över från mottrycksproduktion till kondensdrift Sammanfattning enligt 4 pkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Vid större förbränningsanläggningar som Kraftvärmeverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl a NFS 2002:28 och NFS 23002:26. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Mätaktiviteter som utförts av extern mätkonsult redovisas i bilaga 9. Där så är möjligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen, se bilaga 10. I stora drag är det följande typer av kontrollmätningar genomförs : - Periodiska emissionsmätningar av extern mätfirma för kontroll mot kraven i NFS 2002:28 vid samförbränning. - AST (årlig tillsynskontroll) enligt SS-EN 14181:2004 av extern mätfirma som innebär kvalitetssäkring av mätinstrumen t för mätningar enligt EG-direktiv för förbränningsanläggningar. - Kvalitetssäkring enligt AST-metodik av extern mätfirma mätinstrument som inte har kvalitetssäkringskrav enligt SS-EN 14181:2004. Detta gäller t.ex. N 2 O och NH 3. - QAL 2 enligt SS-EN 14181:2004 av extern mätfirma där en kalibrerfunktion respektive parameter tas fram genom mätning med standar referensmetod (SRM). - QAL3 som den fortlöpande kontrollen av instrumentet och som i allmänhet genomförs av egen personal Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för bästa resultat med avseende på både miljö och på bränsleekonomi Emissionsuppföljning Det centrala övervakningssystemet samlar kontinuerligt in mätdata från Kraftvärmeverket, Gärstadverket och ÅFA-Facetten i Åtvidaberg miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 19

21 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt i panna 1 och panna 3. Utsläpp av svavel från panna 2 beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. Den låga temperaturen i träpannans rökgas gör det svårt att mäta stoft i skorstenen eftersom även vattendroppar registreras som stoft vid en normal kontinuerlig mätning. Stofthalten i rökgasen är dock mycket låg eftersom rökgasen renas i ett elektrofilter innan rökgasskrubbern. Rökgasskrubbern tvättar ur merparten av eventuella rester av stoft efter elektrofiltret. Stofthalten i skorstenen skattas utifrån kontinuerligt uppmätt stofthalt efter elektrofiltret (innan kondenseringssteget) i kombination med avskiljningsgraden över kondenseringen. Skattningen verifieras årligen i samband med AST (den årliga externa instrumentkontrollen). Uppföljning av vätefluorid (HF) och väteklorid (HCl) mot utsläppsgränsvärdet sker i samband med emissionsmätningarna två gånger per år. För driftuppföljning sker kontinuerlig mätningen av väteklorid (HCl) på pannorna 1 och Mätinstrumentens funktion Bestyckning och funktion av emissionsmätningen under året framgår av bilaga 6. Panna 1 Den tidigare TOC mätningen på panna 1, kolpannan, skedde med ett FID-instrument som ofta drabbades av igensättningar, och som därför hade dålig tillgänglighet. TOC-mätaren byttes under sommaren till ett IR-instrument som mäter TOC som metan och som kalibreras mot TOC. CO-mätningen har fungerat bra, och utgör ett väl så gott mått på förbränningskvaliteten. Panna 2 De problem som rapporterades i MR10 angående panna 2s stoftinstrument har åtgärdats. Den QAL2 som genomfördes i november 2011 gav godkänt resultat. Panna 3 I samband med service av instrumentet den 21 september uppkom det mätfel så att dygnet klassades som ett mätfelsdygn. Kondenseringens kontinuerligt registrerande instrument är framförallt ph-mätare som är väsentlig för rätt ph dels vid fällning och flockning av metaller och dels i strippern där ammonium ska drivas av i form av ammoniak av ånga. Under våren var problem med phmätaren en av orsakerna till förhöjda värden i kondensatet. Se vidare under avsnitt Utsläppskontroll och utsläpp Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen (se kvartalsrapport bilaga 4). Totalutsläppen beräknas ur uppmätta halter, effekter, bränsleanalyser, luftfaktorer och besiktningsvärden, se emissionsdeklarationen i bilaga 10. Uppföljning av tillståndsvillkor finns under avsnitt 4. Beräkning för uppföljning av G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 20

22 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC bubbelvillkoren för svavel och kväveoxider finns i bilaga 4. Uppföljning av utsläppsgränsvärdena enligt NFS 2002:28 och NFS 2002:26 kommenteras under avsnitt 4. I början av 2010 genomfördes en översyn av panna2 oljebrännare eftersom i samband med kalibreringen av oljepannans stoftmätare 2010 visade de manuella stoftmätningarna att vi hade förhöjda stoftvärden, särskilt vid hög last Utsläpp till vatten från kondensat Ammoniumhalten och ph i det renade kondensatet från träpannans rökgaskondensering mäts kontinuerligt. Det finns även en och susp mätare som används för driftuppföljning. Dioxiner och furaner provtas 2 gånger/år, i enlighet med NFS 2002:28. Övriga föroreningar provtas och analyseras som månadssamlingsprov. Provtagningen är flödesproportionell. Föroreningshalter och mängder redovisas i bilaga 8. Vissa ämnen ingår även i emissionsdeklaration (se bilaga 10). En redovisning enligt NFS 2002:28 finns i bilaga Bullerberäkning För att följa upp bullervillkoret genomfördes, i februari 2011, en uppföljning av externbuller genom beräkning. Kontrollen utfördes av Soundcon AB. Resultatet visar att verksamheten vid Kraftvärmeverket innehåller kraven vid bostäder dag, kväll och natt. Verksamhetens beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder under dag, kväll och natt sammanfattas i Figur 4. Ljudnivåerna som redovisas avser den högsta ljudnivån för samtliga våningsplan. Verksamheten bedöms inte ha några höga momentana ljudnivåer under natten. Resultatet och fullständig rapport har redovisats till länsstyrelsen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 21

23 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kraftvärmeverk et Bostäder Figur 4 verksamhetens beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder under dag, kväll och natt Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av Miljökontoret. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen Besiktningar Emissionsmätningar utförda av extern mätkonsult utförs 2 gånger/år vid kolpannan och träpannan. Mätningarna utfördes 2011 av Miljömätarna i Linköping AB. Samtliga av de villkor/föreskrifter som kontrollerades innehölls vid besiktningstillfällena, se även avsnitt 4. Vidare har samtliga gasinstrument för emissionskontroll kontrollerats genom jämförelse mot extern mätkonsults instrument. Under 7 februari 2012 genomfördes en periodisk besiktning med inriktning miljöuppföljningen för år 2011 och särskilt skötsel av miljömätinstrument. Rapporten är inte färdig ännu. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 22

24 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Granskningen av verksamheten har skett inom ramen för intern och extern revision av det miljö, kvalitets- och arbetsmiljöcertifierade verksamhetssystemet. Vad gäller extern kontroll av köldmediehanteringen så ligger Kraftvärmeverket under gränsen för rapporteringsplikt. 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER Parameter Villkor Kommentar 2011 Allmänt Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Uppfyllt för Driftstopp, Driftstörningar Fel i mätutrustning Vid tekniskt oundvikliga driftstopp och driftstörningar i anläggningen eller fel i mätutrustningen får sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda villkor inte pågå under längre tid än - fyra timmar tillföljd av samförbränning - 24 timmar till följd av förbränning av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag Uppfyllt. Varken panna 1 eller panna 3 har haft driftstörningar som föranlett att detta villkor har behövt tillämpas. Den sammanlagda tiden under sådana förhållanden får - inte överstiga 60 timmar per år vid samförbränning av avfall - inte överstiga 120 timmar per år tillföljd av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 23

25 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Stoft Utsläppet av stoft får inte överskrida följande riktvärden* - från panna 1 10 mg/mj tillfört bränsle, månadsvärde - från panna 2 20 mg/mj tillfört bränsle, månadsvärde - från panna 3 10 mg/mj bränsle, månadsvärde - från HVC mg/mj bränsle Uppfyllt. Högsta månadsvärde P1 P2 P3 0,09 mg/mj 10 mg/mj 3 mg/mj Någon mätning på HVC10 har inte gjorts 2011 Stoft Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st Stoft NFS 2002:26 Befintliga anläggningar >50 MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för stoft inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på 50 mg/nm3 vid 3% O2 som månadsmedelvärde. Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 55 mg/nm3 vid 3 % O2. P2 månadsvärden: Inget överskridande av månadsvärde. Högsta månadsmedelvärdet inträffade i januari och var då 32 mg/nm 3 tg vid 3 % O 2 (icke validerat). P2 48h-medelvärden har uppfyllts. Under 2011 har panna 2 varit i drift 46 st 48h perioder. 97,1 % av 48-timmarsperioderna motsvarar 46 st. I samband med trimning av brännarna (18-19/1-11) uppkom en 48h- period med medelvärdet > 55. Det icke validerade 48hmedelvärdet var 75 mg/nm 3 tg 3 % O 2. Se avsnitt G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 24

26 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Metaller till luft Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet för metaller enligt följande - (1) Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V: 500 µg/nm3 tg (6 % O 2 ) - (2) Cd+Tl : 50 µg/nm3 tg (6 % O 2 ) - (3) Hg : 50 µg/nm3 tg (6% O 2 ) Uppfyllt P1 P3 1 42;95 11;66 2 <0,1; < 0,1 <0,1;0,2 3 <0,1; 0,3 0,3;0,4 [Vår] ; [Höst] G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 25

27 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC CO Panna 1 vid pannlaster om maximalt 40 MW - Max 500 mg/nm3 tg 6 % O2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* dygnsmedel från förbränning av fasta renbränslen Panna 1 vid pannlaster över 40 MW - Max 250 mg/nm3 tg 6 % O 2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* dygnsmedel från förbränning av fasta renbränslen Uppfyllt. Pannorna har startats och därefter gått över på avfallsblandning. Viss ned och uppeldning har skett vi driftproblem. CO TOC Panna 3 - Max 500 mg/nm3 tg 6 % O 2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* timmedel från förbränning av fasta renbränslen Start /stopp samt torkeldning av murverk ska inte räknas med. Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för koloxid enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Minst 97% av driftdygnen ska uppvisa validerade värden understigande K. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för TOC enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Alla driftdygn måste uppvisa validerade medelvärden understigande K. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Under 12 timmar 2011 har CO varit förhöjd men alla har mätts upp i samband med uppstart, nedeldning eller kortare driftströning. Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor 2011: P1: 1 av maximalt 3 st som skedde i december pga problem med rostern. P3: 1 dygn av maximalt 9 st. Överskridandet skedde i februari pga problem med bränsleinmatningen. Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 26

28 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Dioxin och furaner Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet 0,1 ng/nm3 tg vid 6 % O 2. Uppfyllt P1 P3 Mät 1 0,0021 0,0093 Mät 2 0,0017 0,0063 Svavel Det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid (SO 2 ), räknat som svavel i rökgaserna från alla pannorna inom anläggningen får inte överstiga Efter 1 juli mg S/MJ tillfört bränsle som gränsvärde och årsmedelvärde Uppfyllt mg/mj för Svavel Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärden, dygnsmedelvärde för svavel enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st SO2 NOx NFS 2002:26 Anläggningar MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för S inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på 190 mg S/MJ som månadsmedelvärde. Minst 97 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 209 mg/mj. Det sammanlagda utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 ) räknat som NO 2 i rökgaserna från pannorna 1-3 inte överstiga P2 månadsvärden: Uppfyllt Under året har olja med som högst 0,3 % S eldats. Årsmedelhalten från Pann2 beräknat ur svavelhalten i eldad olja har varit 61 mg S/MJ. P2 48h-värden: Uppfyllt Se ovan. Uppfyllt. KV1 släppte ut 0 mg/mj NOx mg NOx/MJ tillfört bränsle som årsmedelvärde G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 27

29 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC NOx Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för NOx enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Aktuella utsläppsgränsvärden rapporteras i kvartalsrapporten Uppfyllt Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st NOx NFS 2002:26 Anläggningar MW tagna i drift senast 27 november 2003 får för NOx inte överskrida ett utsläppsgränsvärde på 450 mg/nm3 vid 3% O2 som månadsmedelvärde. Minst 95 % av 48-timmarsmedelvärdena får uppgå till max 495 mg/nm3 vid 3 % O2. NH3 Utsläppet av ammoniak (NH 3 ) sammantaget från panna1, panna 2 och panna 3 får inte överstiga N2O HCl - 12 mg NH 3 /Nm3 tg vid 11 % O2, som gränsvärde och årsmedel. Utsläppet av lustgas (N 2 O) sammantaget från panna1, panna 2 och panna 3 får inte överstiga 30 mg N 2 O/Nm3 tg vid 11 % O2, som gränsvärde och årsmedel. Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HCl enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K P2 månadsvärden: Uppfyllt P2 48h-värden: Uppfyllt % under utsläppsgränsvärde, se bilaga 13. Uppfyllt Det sammantagna årmedelvärdet var 3 mg NH 3 /Nm3 tg, 11 % O2. Emissionsmätningar på P3 gav 0,2 mg NH 3 /Nm 3 tg vid 11 % O 2 vid både tillfällena. Uppfyllt Det sammantagna årmedelvärdet var 19 mg N 2 O/Nm3 tg, 11 % O2. Uppfyllt 2011 enligt mätning. P1 P3 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 28

30 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC V avfall + V proc För HCl är ELV = 10 oavsett avfallsandel. Mätning av HCl görs i samband med emissionsmätningarna De kontinuerligt registrerande instrumenten är driftinstrument. Mät 1 <0,5 0,9 Mät 2 0,5 0,4 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 29

31 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC HF Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HF enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt Antal överskridanden: P1 P3 Mät 1 <0,1 <0,1 Mät 2 < 0,1 <0,1 Buller Mätning av HF görs i samband med emissionsmätningarna. Bullerbidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomtgräns än - 55 db(a) måndag fredag dagtid (kl 07-18) - 45 db(a) nattetid (kl 22-07) - 50 db(a) övrig tid. Efter den 1 juli 2010 ska de ovan angivna värdena sänkas med 5 db (A). Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Inga klagomål på buller har inkommit. En beräkning av externbuller som utfördes i början av 2011 visar att villkoren innehålls. (Se avsnitt ). Kylvatten Kylvatten Kylvatten Bergrummet Bortledning av kylvatten för kyländamål får inte överstiga det momentana flödet i ån vid uttagspunkten. Temperaturhöjning i förbirunnen vattenmassa i Stångån på grund av kylning - Max 5 C som gränsvärde och timmedelvärde Kylning får inte ske vid nollflöde. Flödet av bortlett ytvatten från Stångån ska beräknas ur driften av Kraftvärmeverkets pannor, kallkondensor och återkylare samt pumpars gångtider. Bortledning av grundvatten från bergrummet till Stångån får inte ske när vattenflödet i ån understiger 1 m3/s. Uppfyllt Ett spillflöde har släppts när kylning förekommit utan drift av vattenkraften. Under 2011 har fyra enstaka timmedelvärden beräknats tangera eller överstiga fem grader. (Se avsnitt ) Uppfyllt Uppfyllt. Bortledningen försöker styras till vinterhalvåret när flödet är större i ån. Bortledningen av vatten maj-juni har skett när G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 30

32 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Bergrummet Senast 6 månader från att tillståndet enligt denna dom tagits i anspråk, låta installera och bibehålla en summerande vattenmätare som möjliggör mätning av bortlett vatten från bergrummet. flöde funnits i ån för kylning. Vid bortledning oktober-november har det varit flöde i ån. Uppfyllt. Reguljära mätaren kalkar igen men flödet bestäms som backup även genom mätning av nivåförändringen i bergrummet. Utredningskrav kondensatrening Erfarenheter - från stripper - metallrening Fisk- och syreundersökningar Utredningsuppdrag: - Följa erfarenheter av installerad ammoniakstripper och installerad utrustning för rening av metaller. - Undersöka tekniska och ekonomiska förutsättningar att komplettera denna rening för att ytterligare minska utsläppet av föroreningar med kondensatet. - Utredningen avseende ammoniumkväve bör ske i samverkan med övriga verksamhetsutövare med större utsläpp till nedre delen av Stångån. - Likaså ska fiskundersökningar och utökade undersökningar avseende syresituationen i Stångån genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Utredningen skickades till Miljödomstolen i Växjö MD-dom erhölls sommaren 2011 men överklagades. Något avgörande har inte kommit under Kondensat - Suspenderade ämnen Resultat jämte förslag till villkor ska ges till miljödomstolen senast den 31 december Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen 30 mg/l klarats av 95 % av värdena 40 mg/l klarats av 100 % av värdena Uppfyllt Av veckosamlingsproven har inget värde varit över 10 mg/l, de flesta under 5 mg/l G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 31

33 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kondensat Metallhalter Utsläppet av metaller med kondensat till vatten får inte överstiga följande riktvärden* och månadsmedelvärden Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Zink (Zn) 0,1 mg/l 0,01 mg/l 0,1 mg/l 0,1 mg/l 0,01 mg/l 0,6 mg/l I och med att MD-domen överklagades gäller villkor P1 från MD-dom Uppfyllt för bly, kadmium, koppar, krom och kvicksilver. För zink uppmättes förhöjda månadsmedelvärden februari, maj och juni. Högsta månadsvärden 2011: Pb 0,045 Cd 0,0027 Cu 0,0076 Cr <0,002 Hg 0,0004 Zn 810 ( Se avsnitt ) Driftproblem under våren som rapproterats särksilt till länsstyrelsen G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 32

34 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Kondensat Metallmängder Ammoniumkväv emängd Utsläppet av föroreningar med kondensat till vatten får per år inte överstiga följande riktvärden* Arsenik (As) Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) Ammoniumkväve (NH4-N) 2 kg 7 kg 1 kg 2 kg 1,5 kg 0,3 kg 2 kg 80 kg kg Uppfyllt för 2011, utom för arsenik där riktvärdet överskrids i och med förhöjd halt för april och majmånad. Detta rapprterades till länsstyrelsen. ( Se avsnitt dvs som ovan) Arsenik (As) 3 kg Bly (Pb) 1,5 kg Kadmium (Cd) 0,9 kg Koppar (Cu) 0,3 kg Krom (Cr) 0,2 kg Kvicksilver (Hg) 0,1 kg Nickel (Ni) 0,2kg Zink (Zn) 42kg Ammoniumkväve kg (NH4-N) Kondensat ammoniumhalt nedströms utsläppspunkten Kondensat Dioxiner, furaner Utsläpp av ammonium får inte bidra till att halten av ammoniumkväve i Stångån nedströms utsläppspunkten överstiger 1 mg/l som riktvärde och dygnsmedelvärde. Detta är aktuellt att bevaka vid låga flöden, som i allmänhet uppkommer sommartid. P3s drift är då för elproduktion med bortkyld värme. Detta innebär att ett litet flöde spills förbi vattenkraftstationerna om de är ur drift när P3 går. Dioxiner och furaner 0,3 ng/l Uppfyllt Uppmätt till <0,002 vid båda emissionemätnignarna. Kemiska produkter Kemiska produkter - med undantag för sådan som lagras i tank eller cistern och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddat område. Vi uppfyller samtliga punkter i villkoret. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 33

35 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Tankar och cisterner Transportutredningar Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen ska förvaras i väl tillslutna behållare. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inom tätt, invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Tapp och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området. Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område. Oljevarningslarm skall senast den 1 juli 2010 finnas på golvet i det pumphus som finns mellan de befintliga invallningarna. Om EO1, eller avfallsbränsle med motsvarande lättflytande egenskaper, lagras skall ytan vara tät och invallningarna dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Tapp och påfyllnadsplatser skall ingå i det invallade området. Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheten att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen eller upphandlar. Olja till oljepannan samt hetvattencentralen HVC 10 lagras i tre cisterner. Två av cisternerna (4000 m 3 respektive 2800 m 3 ) är placerade inom en invallning på ca 1050 m 3. Den tredje cisternen på 4000 m 3 är placerad inom en invallning på 550 m 3. Oljevarningslarm har installerats. EO1 eller bränsle med liknande karaktär har inte lagrats under Uppfyllt. Se bilaga 13 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 34

36 Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC Utredningen skall omfatta bl.a. transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Avveckling av verksamhet Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör skall bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Ingen del av verksamheten har upphört. Kontrollprogra m Aktuellt kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Omfattning och innehåll i kontrollprogram har gåtts igenom med länsstyrelsen. *) Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta åtgärder så att villkoret kan hållas. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2011 EK\KV1 och HVC 10\Miljörapport KV1 2011_slutgiltig.docx 35

37 Bilaga 1 Fastighetskarta Generalen 12 Generalen 10 Gästgivaren 13 Tornby 1:8 Generalen 9 Gästboken 1 Nykvarns vattekraftstation Tornby 1:1 Tornby 1:7 Utsläpp av kyloch dagvatten samt kondensat Gåvan 6 Generalen 11 Kraftvärme -verket Intag av kylvatten Kallerstad 1:47 Pumpanläggning för bergrummet Palatset 1 Gesällen 5 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2010 EK\KV1 och HVC 10\Bilagor 2010\Bilaga 1 Fastighetskarta.docx

38 Roxen Ekängen Stångån Gärstadverket Tornbyverket E 4 Kraftvärme verket Tallboda Linköping C Översiktskarta Kraftvärmeverket med omnejd Bilaga 2