Frågor och svar om. Lissabonfördraget
|
|
- Kurt Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och svar om Lissabonfördraget
2 Detta material är ett underlag till vänsterpartiets kampanj för en folkomröstning om EU:s nya grundlag. Det är först och främst tänkt att användas av kampanjaktivister för att lära sig enkla svar på de vanligaste frågorna om Lissabonfördraget. Materialet är framtaget av vänsterpartiets EU-sekretariat, som man kan kontakta för mer information och övrigt kampanjmaterial: Vänsterpartiet EU-sekretariatet Box Stockholm Telefon: E-post: Innehåll 1. På väg mot en stat! 2 Bra för miljön? 3. Kapitalets inre marknad 4. Unionens demokratiska brister 5. Effektivitet och öppenhet? 6. Militarisering 7. Fråga folket!
3 1. På väg mot en stat! EU:s konstitution har döpts om till fördrag. Symbolerna för en stat så som flagga, nationalhymn och motto har strukits. Även ordet utrikesminister har ersatts av unionens höge representant för utrikesangelägenheter. Innebär det att EU har tagit stora steg tillbaka till ett samarbete mellan självständiga stater? Det mesta från konstitutionen kvarstår. Ändringarna är mer av kosmetisk karaktär. Det har till och med Valéry Giscard d Estaing som var ordförande i det konvent som först utarbetade konstitutionen, framfört i europeiska medier : Lissabonfördraget är detsamma som den nedröstade författningen. Formen är bara ändrad för att undslippa folkomröstningar (Politiken 27/ ). Symbolerna nämns inte i fördraget, men de existerar fullt ut som tidigare. Ordet utrikesminister är borta, men funktionen finns kvar. Om katten är vit eller svart avgör inte om den kan fånga råttor. Alla viktiga funktioner för att hantera byggandet av en stat återfinns i Lissabonfördraget. Vilka då? * Gemensam lagstiftande myndighet (kommissionen och ministerrådet) med utvidgat inflytande för EU-parlamentet. * Kommissionen, den utövande makten, stärker sin roll för att genomföra och besluta om nya lagar. * Gemensam president och ett utrikesministerium, en gradvis utbyggnad av EU:s militär slås fast i fördraget. * EG-domstolen makt utsträcks till samtliga områden, bortsett från utrikes- och försvarspolitiken. Bland annat kommer den att utveckla och tolka innehållet i den rättighetsstadga som nu görs juridiskt bindande. * Gemensamma yttre gränser, med bevakning utförd av gränspolis. * Lika regler när det gäller invandring och asyl. Straffrätten blir även överstatlig. * Euron är den gemensamma valutan, centralbank finns också sedan tidigare. Allt detta är funktioner som normalt sköts av stater. Så EU är alltså en stat? Inte en fullbordad stat. EU kan inte ta ut direkta skatter av medborgarna. Och för att fatta beslut om lagar så måste det finnas en rättslig grund för beslutet. EU kan inte som en normal stat besluta om vad som helst innanför grundlagens råmärken. Rättsgrunderna måste godkännas av ländernas nationella parlament. I denna mening är Lissabonfördraget mellanstatligt. Men även detta är på väg att luckras upp. EU kan öka överstatligheten på egen hand. Det finns dels en flexibilitetsklausul där nya politikområden kan föras över till EU om regeringarna blir överens. Och de brukar de bli. I dessa fall krävs inte ens ett godkännande av de nationella parlamenten. Dels finns det så kallade passareller (övergångsbroar) där majoritetsbeslut kan införas på områden där det tidigare krävts enighet. Ett nationellt parlament kan dock i känsliga frågor dra i nödbromsen, och föra upp frågan till stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. I ett bindande protokoll slås det också fast att EU-beslut är överordnade nationella beslut, helt i enlighet med vad EG-domstolen tidigare har slagit fast i sin praxis. Det gör unionen åtminstone till en halvstat. Vad skiljer Lissabonfördraget i övrigt från en nationell grundlag? Sveriges grundlag avgör spelreglerna för hur lagar utarbetas. Samt vilka rättigheter medborgarna har. I Lissabonfördraget slås själva innehållet i politiken fast. Vilket är svårt att ändra då alla medlemsländer måste vara eniga för att ändra tillbaka. I fördraget skriver man in värderingar om att EU grundas på en fri marknad och där konkurrensen inte får inskränkas. Detta slås fast i ett juridiskt bindande protokoll, liksom i flera artiklar med nyliberalt innehåll. Marknaden ges företrädesrätt. Det innebär att ett land inte medges att införa strängare regler än vad EU har beslutat, det kan gälla alkoholrelaterade frågor och miljöbestämmelser. Dessutom slås det fast att stabila priser är viktigare än full sysselsättning och sociala villkor. Denna nyliberala inriktning vände sig särskilt den europeiska vänstern mot i de franska och holländska folkomröstningarna Politikens innehåll ska inte spikas fast i grundlagar, utan avgöras av väljarna.
4 Hur mycket makt överförs till EU? Vänsterpartiet lät riksdagens utredningstjänst (RUT) beräkna hur mycket mer makt som EU får med Lissabonfördraget. Det handlar om en mycket stor maktöverföring. Beslut med kvalificerad majoritet ökar på 16 områden, bland annat vad gäller fri rörlighet för arbetstagare, inklusive samordning av socialförsäkringssystemen, transportpolitik och områdena straffrätt, polissamarbete samt asyl- och invandringspolitik. EU-parlamentets makt genom det så kallade medbeslutandeförfarandet ökar på 27 områden, till exempel rörande medlemsländernas ekonomiska politik, jordbrukspolitiken och liberalisering av tjänster. Antalet nya områden som EU får fatta beslut om uppgår till 56 stycken, bland annat vad gäller finansieringen på det militära området, utvecklingen av en rymdpolitik och en gemensam förvaltning av EU:s yttre gränser. RUT skriver att det går att beräkna på lite olika sätt men med deras siffror ökar EU sin makt i cirka 100 fall. Det är den överlägset största maktöverföringen sedan Sverige blev medlem i EU Bra för miljön? Är inte Lissabonfördraget nödvändigt för att rädda klimatet? Det enda nya i själva fördraget är att man påpekar att klimatfrågan är viktig. EU har gjort åtaganden för miljön, t.ex. att utsläppen ska minska med 20 procent till 2020, att 10 procent av bränslekonsumtionen år 2020 ska bestå av biobränslen och att 20 procent av energin ska vara förnybar till Dessa åtaganden har man kommit överens om mellan EUs länder före Lissabonfördraget. Och detta har inget med fördraget att göra. Besluten är mellanststatliga. Det är visserligen bättre än vad USA, Kina och Ryssland presterat. Men ändå otillräckligt. Utsläppen borde minska med 35 procent för länderna jämfört med 1990 års nivå fram till 2020, om inte temperaturen ska stiga mer än två grader. Men det är väl bättre än inga åtgärder alls? Jo, självklart. Men EUs begränsade åtgärder kan invagga oss i en falsk säkerhet. Det är en sak att komma överens om mål. Enligt Kyotoprotokollet, som alla EU-länder ställt sig bakom, så förband sig EU-länderna att minska sina utsläpp med 8 procent under tidsperioden 1990 till Men man ligger hästlängder efter de uppsatta målen. EU har haft storstilade planer på att genom utsläppsrätter låta marknadsmekanismer styra klimatpolitiken. Detta har hittills visat sig vara ett fiasko. Utsläppen har ökat istället för att minska. Trots retoriken så är EU:s klimatpolitik full av motsättningar. Smutsig fossil energiproduktion subventioneras mångdubbelt mer än produktion av förnyelsebar energi osv. Vad hindrar EU från att lösa klimatfrågan? Hindret stavas EUs inre marknad. Enligt EU är det bra att producera och transportera varor kors- och tvärs över jordklotet. De långväga latsbilstransporterna har ökat med en tredjedel sedan 1970-talet. Och det tycker EU är bra. De tycker också att det är bra att satsa på den egna jordbrukspolitiken, som tar drygt 40 procent av unionens budget. Djuruppfödningen och köttproduktionen åstadkommer till och med mer utsläpp än biltrafiken. Vare sig marknaden eller enskilda individer kan lösa klimatkrisen. Men att inskränka kapitalets fria rörlighet är förbjudet enligt EU:s regelverk. Därför måste systemet radikalt ändras. 3. Kapitalets inre marknad Vad innefattar EUs inre marknad? Den inre marknaden omfattar fri rörlighet för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Men för att rörligheten ska fungera krävs en gemensam lagstiftning. Reglerna omfattar konkurrensbestämmelser, gemensamma lagar för offentlig upphandling, statsstöd med mera. Avsikten är att främja maximal konkurrens och att fjärma alla nationella regler som hämmar den fria rörligheten.
5 Vad är problemet med det? Problemet är att den inre marknaden leder till en ensidig centralisering. EU-lagarna har företräde framför nationella lagar. Den fria rörligheten är ett mål som är överordnat medlemsländernas rätt att införa en starkare nationell lagstiftning för att skydda miljö, arbetarnas sociala rättigheter, konsumentskydd och hälsa. Och all progressiv utveckling bygger på att det finns några som har rätt att gå före och utgöra positiva exempel. Den fria rörligheten innebär också förbud och tvång mot andra sociala och samhälliga intressen. Går det att stoppa handel med välfärd och trygghet? I Lissabonfördraget utvidgas handelspolitiken till att även omfatta områden som sjukvård, utbildning och social service. Det innebär att privata bolag från andra länder kan ta över och tjäna pengar på dessa verksamheter. Enskilda länder bara kan lägga in veto mot avtal om handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård om sådana avtal riskerar att allvarlig störa landets välfärdsmodell. Hur mycket av tryggheten och välfärden kan vi tvingas att sälja ut innan det kan bedömas allvarligt störa den offentligt finansierade och organiserade välfärden? Är EU en neutral kamparena mellan höger och vänster? Nej, verkligen inte. Först och främst är politikens innehåll inskriven i EU:s grundlag, fördraget. Politiken är till allt övervägande del borgerlig och marknadsliberal. Lagar och beslut som fattas i EU och i medlemsländerna måste därför vara förenliga med denna politik. Det betyder att om ett land röstar fram en vänstermajoritet, kan denna majoritet inte föra en politik som står i motsättning till EU:s högerpolitik. I Lissabonfördraget förstärks högerpolitiken, och detta säger både borgarna och socialdemokraterna ja till. Likaså är den socialdemokratiska och konservativa gruppen nästan alltid överens vid omröstningarna i EU-parlamentet. Att socialdemokraterna återigen kommer att försöka få EU-valet 2009 att handla om höger eller vänster är bara retorik utan innehåll. Är man vänster och EU-kritiker finns det bara ett parti att rösta på. 4. Unionens demokratiska brister Mycket av EU:s makt utsträcks väl till EU-parlamentet, som är ett folkvalt organ. Är inte detta en demokratisering? Den makt EU-parlamentet tilldelas sker på de nationella parlamentens bekostnad. Valdeltagandet till EU-parlamentet ligger under 50 procent och har minskat under årens lopp. Trots att EU-parlamentet fått utökad makt. I Sverige deltog mindre än 38 procent i senaste valet. Det kan jämföras med riksdagsvalen där deltagandet ständigt ligger på cirka 80 procent. Dessutom är den sociala representativiteten extremt snedvriden bland EU-parlamentarikerna. Höginkomsttagare deltar också oftare än arbetare i EU-valen, vilket leder till att högern blir överrepresenterat i EU-parlamentet. Själva utgångspunkten för demokratin är faktiskt väljarna. I demokratier kan man rösta fram en majoritet som stiftar nya lagar och fattar nya beslut. Men inom EU kan inte några folkvalda föreslå förändringar av lagar. Det kan bara kommissionen. Så den makt som de nationella parlamenten lämnar över till EU innebär att förslagsrätten även övergår till tjänstemän under kommissionen. Så kommissionen, byråkratin, har alltså makten? Så kan man uttrycka det när det gäller utarbetande av lagar. De har ensamrätt på detta. På vissa områden är kommissionen också lagstiftare. I praktiken bestäms cirka 85 procent av lagarna av tjänstemän inom ministerrådet och kommissionen innan de formellt antas. Vilka som sitter i de olika tjänstemannagrupper som utarbetar lagarna är hemligt.
6 Vilka nya befogenheter får EU-parlamentet? Parlamentet får delad lagstiftningsmakt med regeringarna på ett stort antal frågor. Nu ges de till exempel även rätt att vara med att besluta om straff- och civilrätt, polisiära frågor, budgetens flerårsramar och årliga budgetutgifter, inklusive jordbruket. De får också rätten att avgöra vem som ska bli ordförande i EU-kommissionen. Frågor som skatter och socialpolitik, liksom utrikes- och försvarsavgöranden har parlamentet ännu ingen makt över. Men innebär inte ökad parlamentsmakt att medlemsavgifterna och jordbruksutgifterna blir lägre? Parlamentet brukar alltid föreslå ökningar av budgetkostnaderna. De brukar också rösta för ökat stöd till tobaksodlingar, vingårdar och andra onödiga utgifter. Stärks inte effektiviteten och tydligheten med Lissabonfördraget? I det ursprungliga förslaget till konstitutionellt fördrag så slogs de gamla fördragen ihop till en enda sammanhängande text. Det gjorde det hela mer läsbart och överskådligt. Den linjen har man nu övergivit. Det innebär att fördraget blir lika svåröverskådligt som EU:s fördrag alltid har varit. Oläsliga har en del sagt. Det är tveksamt vad som menas med att det ska bli lättare att fatta beslut. I sak handlar det om att man lättare kan köra över små länder. De stora ländernas makt ökar. Det finns inga bevis för att mer överstatlighet ökar effektiviteten. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit överstatlig. Och den är allt annat än effektiv. 5. Effektivitet och öppenhet? Hur ska man kunna bekämpa narkotikasmuggling, människohandel och kriminella ligor om man tillåter att länder bromsar genom att utnyttja sin vetorätt? Det är svårt att se vilka länder som har ett egenintresse av att låta gränsöverskridande kriminell verksamhet fortgå. Däremot är det ett starkt ingrepp i ländernas självständighet att EU beslutar över polismaktens myndighetsutövning, straffskalor för brott, skilsmässoregler etc. som fördraget nu leder fram till. Dessutom har EU inte gjort sig precis känt för att värna demokrati och rättsäkerhet. Men får inte de nationella parlamenten möjlighet att stoppa förslag från kommissionen? Under en period av 8 veckor så har de nationella parlamenten möjlighet att invända mot kommissionens förslag. Men det krävs en majoritet av de 27 parlamenten. Det är oklart hur denna regel ska kunna brukas i verkligheten. Och även om en majoritet skulle uppnås så behövs dessutom stöd från antingen EU-parlamentet eller regeringarna för att förslaget ska bli förkastat. Men trots det kan kommissionen återkomma med samma förslag. De har monopol på att utarbeta lagförslag. Detta bekräftar tjänstemannastyrets stora makt över de folkvalda i EU-systemet. Men öppenheten ökar väl då ministerrådets möten blir offentliga då de lagstiftar? Det kan nog ses som ett framsteg. Men däremot blir mötena slutna då lagarna förhandlas fram. Och det är då de avgörande besluten tas. Kontroversiella frågor i ministerrådet förhandlas som regel fram i ett organ som heter Coreper. Det är EU-ambassadernas representanter som sitter där. Där är mötena helt slutna. Inte ens riksdagen får reda på de instruktioner som går från regeringen till Coreper. Cirka 90 procent av alla lagar i ministerrådet avgörs av tjänstemän i arbetsgrupper under eller i Coreper. Mycket talar för att de öppna mötena behandlar frågor som redan har avgjorts i slutna rum.
7 Men EU-parlamentets möten är ju offentliga när de beslutar tillsammans med regeringarna. Om inte regeringarna och rådet blir eniga så leder det till en förlikning mellan rådet och parlamentet. Där är mötena slutna. Mestadels avgörs lagarna redan på ett ännu tidigare stadium. En mindre grupp från parlamentet, kommissionen och ministerrådet kommer överens om lagarna. Och då går de normalt igenom i EU-parlamentet och i ministerrådet. Stadgan om de grundläggande rättigheterna blir juridiskt bindande. Innebär detta ett viktigt skydd för medborgarna och löntagarna? Stadgan har funnits flera år, men den har inte varit juridiskt bindande. Domstolen har dock dömt med hänvisning till stadgan 117 gånger. Kommissionen och EU-parlamentet har i sina underlag till beslut använt sig av stadgan. I och med att den görs bindande ökar dess betydelse för rättstillämpningen av EU-rätten i medlemsländerna. Länderna kan begära förhandsbesked av domstolen för att den ska tolka innebörden i stadgan. Det öppnar för att domstolen på det sättet bakvägen kan pröva frågor på områden där EUs kompetens är begränsad eller till och med utesluten. Den metoden har tidigare utnyttjats av juristerna i Luxemburg. Det gäller på till exempel skatteområdet. Där har den fria rörligheten överordnats ländernas självbestämmanderätt. Stadgan är ganska vag. Det blir upp till EG-domstolen att utveckla och konkretisera den. Syftet med stadgan är att åstadkomma en ökad federalisering av EU samt att stärka den politiska legitimiteten för unionen mot en framtida statsbildning. Den här typen av rättighetskataloger är vanliga i förbundsstater. För arbetarrörelsen i Sverige är det inte genom ökad domstolsmakt i EU som rättigheterna och skyddet för löntagarna upprätthålls. Utan snarare i kollektivavtal och nationella lagar. Men visst måste väl skyddet för arbetsrätt och fackliga rättigheter stärkas med stadgan om de grundläggande rättigheterna? Det kan ju se så ut, men det handlar bara om att slå fast sådant som redan finns i medlemsländernas praxis, lagar eller grundlagar samt i internationella konventioner. På en skriftlig fråga från vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson till Margot Wallström om införandet av stadgan i fördraget ändrar balansen mellan marknadens frihet och arbetarnas grundläggande rättigheter svarade hon: När det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och de fyra grundläggande friheterna (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) har EG-domstolen utvecklat tydliga principer. Kommissionen anser att denna rättspraxis inte på något sätt kommer att påverkas genom att stadgan görs juridiskt bindande. Det var ett klart besked. Kommissionen och Wallström anser att rådande rättspraxis inte ändras av att stadgan blir juridiskt bindande i det nya fördraget. Eftersom denna praxis favoriserar inre marknadens fyra friheter är det vilseledande att framställa stadgans införande i det nya fördraget som ett framsteg. Så länge marknadens överhöghet kvarstår kommer arbetstagarnas rättigheter alltid att vara satta under press oavsett nationella lösningar eller vad som står i stadgan. 6. Militarisering Inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik ska det fattas enhälliga beslut. Garanterar inte det självständighet? I vissa fall utarbetar utrikesministern förslag. Då kan besluten tas med kvalificerad majoritet. Och när besluten tas enhälligt så kan länder välja att lägga ner rösterna i känsliga fall (konstruktivt avstående). Men ändå vara förpliktigade att lojalt följa besluten. Dessutom ska EU tala med en röst i utrikesfrågor. Det innebär att man avser att tvinga fram en enda linje i utrikespolitiska frågor, till exempel i beslut om krigsinsatser. Inför Irakinvasionen hade USA stöd av England, Benelux-länderna, Spanien, Italien, Danmark och hela östra Europa. Vad skulle en röst då ha inneburit?
8 Vad är nytt när det gäller försvaret? Militariseringen av unionen utvecklas i Lissabonfördraget. Försvarspolitiken blir gemensam. Samgåendet med Nato går vidare. En vapenmaterialbyrå är under uppbyggnad. I Lissabonfördraget står att EU kommer att utveckla ett gemensamt försvar. Det finns också en artikel som rimligen bör tolkas som att EU inför ömsesidiga försvarsförpliktelser, alltså samma regler som gäller inom Nato, men med vissa förbehåll för länder som traditionellt tillhört Nato eller varit alliansfria. Skrivningarna om försvaret, särskilt tvånget att delta i krigsinsatser, är inte glasklara. Detta på grund av oenighet mellan medlemsländerna. Tidigare ansågs ömsesidiga försvarsförpliktelser som själva kriteriet för en militär allians. Nu har detta övergivits, även av socialdemokraterna vad gäller EU-försvaret. De förbehåll som finns torde inte ha någon reell betydelse. Med Lissabonfördraget flätas också EU:s och Natos militära strukturer allt mer samman. Frågan om ett Natomedlemskap torde därför vara endast en partitaktisk fråga, det vill säga hur mycket riskerar socialdemokraterna att förlora i partisympatier om man säger ja till Nato, möjligen kan också Natos kärnvapenstrategi vara ett problem. Men i praktiken betraktas Sverige redan som en inofficiell medlem i Nato. Sverige har sedan länge militärer permanent på plats i Natohögkvarteret och soldaterna i Afghanistan strider med Natosymboler på utrustningen. Kräver EU att vi upprustar militärt? I fördraget finns skrivningar som kan tolkas som att EU kräver militär upprustning av medlemsländerna. Eller åtminstone att de är skyldiga att ställa om sina försvar till ett mer aktivt deltagande i offensiva militära insatser utomlands. I EU:s säkerhetsstrategi öppnas för så kallade preventiva interventioner, vilket kan innebära angreppskrig och ockupation, utan att det krävs FN-mandat. Hur denna offensiva militära strategi kommer att påverka den nuvarande försvarspolitikens kostnader återstår att se. 7. Fråga folket! Varför folkomröstning? En folkomröstning om Lissabonfördraget är ännu viktigare i dag än tidigare. 95 procent av det konstitutionella fördrag som Frankrike och Nederländerna röstade nej till återkommer rent innehållsligt. Det visar en respektlöshet mot folken i Europa, särskilt mot de franska och nederländska. Erfarenheterna från tidigare folkomröstningar, dels om medlemskapet 1994 och dels om valutaunionen EMU, är mycket positiva för människors deltagande och engagemang i EU-frågor. Valdeltagandet har varit dubbelt så högt som i EU-parlamentsvalen. Riksdagen har inte mandat att besluta i frågan. Socialdemokraterna och Alliansen valde att undvika frågan om det konstitutionella fördraget i valet Folkomröstning är det enda alternativet för att visa respekt för demokratin.
Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
Läs merValet mellan människa och marknad
DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merEU-konstitution Lissabonfördraget. Jonas Sjöstedt. centralstyre och marknadsliberalism. Fjärde, reviderade upplagan
Nr Nr 104 Jonas Sjöstedt Lissabon- EUs nya fördraget konstitution centralstyre och marknadsliberalism EU-konstitution Lissabonfördraget Vi får se om det går bättre den här gången. Innehållet är detsamma
Läs merLissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU
Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys O k t o b e r n u m m e r 1 3-2 0 0 8 Carl Fredrik Bergström* Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU Sammanfattning
Läs merDN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Läs merEuropeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?
Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol
Läs merStockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merEuropeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten
Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och
Läs merLissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!
Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merJO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Läs merRiksdagen en kort vägledning
Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.
Läs merPersonalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen
Läs merKonstitutionen läsarvänlig version av Jens-Peter Bonde UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION
UTKAST TILL EU:s KONSTITUTION Läsarvänlig version med nyckelbegrepp, marginalanmärkningar och ett omfattade ordregister för att underlätta för läsaren att orientera sig i texten. INLEDNING Detta är utkastet
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merFörsäkringskassan sida 1 av 6
1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merStatsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48
Statsrådsberedningen Stockholm 2008-03-25 Remissyttrande ang Promemoria DS2007:48 Attac Sverige Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm Inledning Attac är en organisation som ser som sin uppgift att kritisera
Läs merBetänkande av kommittén för en översyn av grundlagen
10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer
Läs merFolkomröstningar och allmänna val
Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merUTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merYttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Läs merEUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier
European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS
Läs merYttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Ölund TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 19 1 (3) HSN 1411-1524 Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 4 februari 2004 PE 339.591/1-40 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-40 Förslag till betänkande (PE 339.591)
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merEuropeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning
ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande
Läs merStatsminister Matti Vanhanen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs mertillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik
tillbaka till flumskolan Vänsterpartiernas avsaknad av en gemensam utbildningspolitik Innehåll Sammanfattning 3 KLASSRESAN SKA BÖRJA I KLASSRummet 4 TOLV ÅRS SVEK MOT skolan 4 Tidigare betyg för kunskapsuppföljning
Läs merLuckor i regeringsformens rättsstatsskydd
GUSTAF PETREN: Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd Regeringsrådet Gustaf Petren granskar ingående regeringsformens skyddför rättsstaten. Han pekar bl a på att regeln i RF om allas lika värde endast
Läs merFörhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merRegler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss. Ärendet behandlas. Peter Linnstrand (v) yttrar sig. Landstingsfullmäktiges beslut
1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-11-28 11-29 LS-LED05-216 72 Regler vid upphandling. Motionssvar. Återremiss Ärendet behandlas. Yrkande Alf Svensson (s) och Östen Eriksson (kd) yrkar att landstingsstyrelsens
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merProvet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag
Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merEuropaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN
KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merKalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merSmåviltjakt i Norrbotten
ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merDet viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.
Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit
Läs merOrdbok. Bokföring. Bokföringsbrott innebär
Ordbok Bokföring Alla som har ett företag måste varje dag bokföra allt som köps och sälj i företaget. Kvitton ska sparas och skrivas in i en kassabok eller registreras i ett datorprogram. Den som har restaurang,
Läs merJA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP
JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.
Läs merSå drabbar Stockholmsskatten
Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten
Läs merEn stad tre verkligheter
Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1
Läs merJO övervakar framför allt, att god förvaltning iakttas och att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses.
KLAGA HOS RIKSDAGENS JUSTITIEOMBUDSMAN? 1) Vad gör justitieombudsmannen? Justitieombudsmannen övervakar att myndigheterna och tjänstemännen följer lagen och fullgör sina skyldigheter. Också andra som sköter
Läs merText: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg
Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas
Läs merI soffan kan ingen höra dig skrika. Vår röst din röst i EU
I soffan kan ingen höra dig skrika Vår röst din röst i EU Piratpartiet levererar 2009 fick Piratpartiet 7,13 % i EU-valet. Sedan dess har våra två EU-parlamentariker Christian Engström och Amelia Andersdotter
Läs merKommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75
Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 217/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om upphävande av lagen om arvode och pension för den som valts till företrädare för Finland i Europaparlamentet och om ändring
Läs merMigration, integration och EU. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg
Ettförändrat Sverige och ettförändrat Europa: Migration, integration och EU MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 10 och 11 Gunnar Myrberg Disposition Migration och integration EU som politiskt system EU:s historia
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merKVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009
KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
Läs merYttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun
Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi
Läs merJag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.
Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merFörutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Läs merSveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merVälkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun
Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs mer