10 Livets kemi. Faktabokens idé. Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 Livets kemi. Faktabokens idé. Inledning"

Transkript

1 10 Livets kemi Faktabokens idé Inledning ilder och text i kapitelinledningen är tänkta ge underlag till en diskussionsstart om livets kemi. Frågorna ger möjlighet att känna av vad eleverna redan kan, samt öppna för nya diskussioner. Till kapitlet har vi knutit avsnitt med vardagstillämpningar som har koppling till livets kemi. Här finns exempelvis avsnitten Vi tvättar oss och våra kläder samt Hudvård och smink. Kopplingen till bland annat avsnittet om fetter är här naturlig. Till livets kemi passar givetvis också avsnittet Läkemedel och gifter kemi på liv och död. SVR PÅ FRÅGORN 1. Proteiner används bland annat som byggnadsmaterial och enzymer i kroppen. Kolhydrater används framför allt som energikällor. Fetter används bland annat som energireserv och i cellmembraner. 2. n svår fråga om eleverna inte berört fotosyntesen i biologin, men samtidigt en spännande frågeställning att diskutera runt. Utgångspunkten är att i energirika kolföreningar ingår oftast kol-, väte- och syreatomer. tt dessa atomer kommer från marken är ofta ett naturligt svar från eleverna. Och från markens vatten kan växter naturligtvis få både väte- och syreatomer. Men varifrån kommer kolatomerna som bygger upp bland annat kolhydraterna i växten? Svaret att de kommer från luften är ingen självklarhet för eleverna. Lek med tanken att växten skulle ta allt kol från marken. Då borde det rimligen bildas stora gropar runt träden efter ett tag. Fråga eleverna om de sett sådana. 3. örja med att fråga eleverna vilka vitaminer de känner till. Sedan kan du fortsätta med att höra om de vet något om deras effekter i kroppen. Fastna inte för länge i frågan, det är inte avsikten här. Vitaminer finns i alla livsmedel i kostcirkeln. Därför bör man äta väl sammansatta måltider under dagen. Nämn gärna att vitaminer är organiska ämnen och en viktig del i den organiska kemin om än liten. 4. Här gäller liksom i fråga 3 att svaren är svårförutsägbara. Den enkla tanken är att bädda lite för kapitlets sista avsnitt om läkemedel. Läkemedel fungerar genom att påverka olika kemiska reaktioner i kroppen och har i allra högsta grad med livets kemi att göra. Ipren, alvedon, magnecyl, insulin och penicillin är några läkemedel som är välkända Kolhydrater lagrar solenergi 96 Det första avsnittet behandlar kolhydraternas byggnad och hur de byggs upp vid fotosyntesen. Därefter följer en genomgång av de vanligaste sockerarterna, där monosackarider och disackarider beskrivs. vsnittet avslutas med stärkelse och cellulosa, deras likheter och olikheter Fetter är kroppens energireserv Fetters stora energiinnehåll och uppbyggnad av alkoholen glycerol och tre fettsyror inleder avsnittet. Därefter beskrivs mättade och omättade fetter, djur- respektive växtfetter. vslutningsvis nämns lite om varför fetter inte löser sig i vatten, kopplat till fettsyrornas långa kolvätekedjor Proteiner bygger kroppen och sköter kemin Här beskrivs proteinernas karaktär av makromolekyler byggda av små organiska byggstenar, aminosyrorna. Proteinernas mycket skiftande funktioner beskrivs med bland annat hemoglobin och enzymer. Även DN nämns i sammanhanget Vitaminer och mineralämnen Här behandlas vitaminer och mineraler, trots att den senare gruppen inte är kolföreningar. Ämnenas stora betydelse beskrivs och vilka funktioner de har i kroppen Vi tvättar oss och våra kläder Smuts är ofta feta ämnen och kan därför inte sköljas bort med vatten. Tensidernas förmåga att lyfta bort smuts genom att kapsla in fettet förklaras. I grundboken avslutas avsnittet med en beskrivning av moderna tvättmedel som oftast är gjorda av syntetiska tensider, och de olika tillsatser som idag används för att öka deras rengörande förmåga Hudvård och smink Smink är emulsioner oftast baserade på fetter och vatten. Sammansättningen varierar något efter användningsområde liksom de olika fetter som ingår Läkemedel och gifter kemi på liv och död I det sista avsnittet beskrivs hur vissa läkemedel fungerar som gift, antingen mot bakterier eller mot kroppens egna celler vid cancerbehandling. vsnittet tar även upp gifter och hygieniska gränsvärden. I grundboken tar vi även upp läkemedel som härmar signalämnen eller hindra kroppens egna signalämnen. I grundboken finns ett fokusuppslag. Det berättar om hur människan genom historien har använt bioteknik, från jästceller i forntiden till dagens genteknik.

2 Översikt Kopieringsunderlag och demonstrationsförsök vsnitt OH Undersök mat från växter 40 Olika födoämnen 2 växternas fotosyntes 20 Krukväxter. vläses efter några dagar. OH1 Fotosyntesen Grundboken s 186. OH2 3 Undersök olika sorters socker trommers prov 40 5 trommers prov på rörsocker 40 6 Undersök en sockerbeta 40 Sockerbeta 7 vilka livsmedel innehåller socker? 40 Olika födoämnen 8 Hur känner man igen stärkelse? 40 9 vilka livsmedel innehåller stärkelse? 40 Olika födoämnen 10 vilken nytta gör saliven? 40 D1 silverspegel lite överkurs kan vara bra att kunna ta fram när man har duktiga elever. D2 11 vad finns i växternas blad? 40 Krukväxter sönderdelning av cellulosa kolhydrater Hur kan man påvisa fett? låt smöret stå 5 + vläses efter några dagar. 14 Går det att lösa fett? rinner fett? mättade och omättade fetter 40 OH3 Fettmolekylen Grundboken s 192 och 194, lightboken s Hur känner man igen proteiner? vilka matvaror innehåller proteiner 40 Olika födoämnen, öppen laboration. 19 sönderdelning av albumin 20 kollagen i skelettet 5 Kycklingben. vläses efter några veckor. D3 mjöl innehåller inte bara stärkelse 40 Mjöl 21 vad händer när vi kokar maten? Ägg och fisk 22 Undersök skolkorv 60 Skolkorv. Öppen laboration. OH4 minosyror och proteiner Grundboken s 195, lightboken s Försök med -vitamin 10 + Äpple. vläses efter ett dygn. 24 Järn i maten (I) 40 Te och fruktsafter 25 Järn i maten (ii) Gör en tvål 40 Kokosfett 27 tillverka såpa 40 Kokosfett 28 Hur fungerar ett tvättmedel? 20 Ulltråd 29 tvättmedel och hårt vatten 40 Hårt vatten 30 Pottaska ett gammalt tvättmedel 40 jörkaska OH5 tensider Grundboken s , lightboken s 105. D4 D5 Laboration Demonstration Teoretisk uppgift Rubrik vad sker med fett i en tvättmedelslösning? Natriumhydroxid som propplösare. Tidsåtgång i min Kommentar Gör din egen handkräm 40 Torskleverolja, doftessens 32 Gör ditt eget badsalt 20 Grovt salt, karamellfärg, doftessens 33 adbomber med bubbel 40 Doftessens Hjälp mot smärta och feber 40 Sälgbark eller älggräs TM skönhet Receptsamling 97

3 Laborativa och teoretiska uppgifter Undersök mat från växter MÅL leven ska veta att mat innehåller kolatomer. KOMMNTR Här fokuserar vi på mat från växter eftersom avsnittet handlar om fotosyntesen. n svärtning tyder på att matvaran innehåller kol. Kolatomerna har växten tagit upp från luftens koldioxid. Det är viktigt att man med så många exempel som möjligt visar att en viktig beståndsdel i vår föda är kolatomer. Salt, som också är en viktig beståndsdel i vår mat, innehåller däremot inte kol. nvänd gärna OH1 som visar fotosyntesen. 6O 2 + 6H 2 O 6 H 12 O 6 + 6O 2 Din kropp är till stor del uppbyggd av kol-, syre- och väteatomer. Varifrån tror du kolatomerna kommer? Du behöver: rännare, nät, aluminiumformar, ris, äpple, bröd, salt, banan, potatis eller andra vegetabiliska varor. Vilka av matvarorna innehåller kolatomer? Skriv ner din hypotes. Lägg lite av det du vill undersöka i en aluminiumform och värm. Studera och anteckna vad som sker. Hur ser man om varan innehåller kolatomer? Innehöll alla matvarorna kolatomer? Var din hypotes riktig? D Hur har kolatomerna hamnat i växterna? Varifrån får växterna sina kolatomer? 2. Växternas fotosyntes MÅL leven ska veta att fotosyntesen är grunden för bildandet av organiska ämnen. KOMMNTR Pelargon är en bra krukväxt i sammanhanget. När ni konstaterat att bladen ljusnat under folien kan ni diskutera varför solljus är nödvändigt för växterna. Låt sedan folien sitta kvar tills ni gör Trommers prov i uppgift 5 nedan. Där kan ni testa bladen. nvänd gärna OH1 som visar fotosyntesen. iologi och kemi är områden inom naturvetenskapen som har väldigt mycket gemensamt. Fotosyntesen är en av de viktigaste kemiska reaktionerna på vår planet. Du behöver: n krukväxt (gärna pelargon), gem och aluminiumfolie. Klipp 1 cm breda remsor av aluminiumfolie. Fäst remsorna på blombladen med hjälp av gem. Du kan också klippa ut ett mönster i folien som på bilden och vika det runt bladet. Ställ blomman i ett soligt fönster cirka tre dagar. Tag sedan bort folien och försök förklara resultatet. 3. Undersök olika sorters socker MÅL leven ska se att det finns olika sorters socker. KOMMNTR Många elever är omedvetna om att det finns fler sorters socker än rörsocker och druvsocker. Rörsocker (eller betsocker) är det socker som finns i exempelvis bit-, strö-, flor- och pärlsocker. nvänd glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker), sackaros (rör- eller betsocker) och kanske laktos (mjölksocker). leverna ska lära sig skillnaden mellan monooch disackarider. Skillnaden syns bäst om man tittar på strukturformeln. Monosackariderna druvsocker och fruktsocker ger snabbt energitillskott. Druv- Frukt- Rör Mjölk- Maltsocker socker socker socker socker vitt vitt vitt vitt svagt gult kristaller kristaller kristaller mjöligt små kristaller sött mycket sött sött lite sött lite sött Det finns flera olika typer av socker som har olika egenskaper. Du behöver: Urglas, lupp och olika sockerarter. Lägg upp en sked socker på urglaset. nteckna sockrets namn. Undersök sockrets kristaller, färg och smak. Gör samma undersökning med de andra sockerarterna. eskriv och anteckna. D Vilken typ av socker tror du finns i de sportdrycker som ska ge energi snabbt? Läs om olika sockerarter i grundboken sidorna , samt sidan 219 (lightboken sidorna 97 98). 98

4 Trommers prov avslöjar om en blandning innehåller socker. Du behöver: Provrör, bägare, två dropprör, brännare, trefot, nät, kopparsulfatlösning (uso 4 ), natriumhydroxidlösning (NaOH) och olika sockerarter. Gör i ordning ett vattenbad som på bilden. Fyll ett provrör till knappt hälften med vatten och tillsätt lite socker. Skaka om så du får en sockerlösning. D Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning till sockerlösningen. Skaka om. D Tillsätt ett par droppar kopparsulfatlösning så att sockerlösningen blir ljusblå. F G Sätt ner provröret i vattenbadet. Låt provröret stå några minuter. Vad händer? Gör om försöket med de andra sockerarterna. eskriv och anteckna. Gick det att använda Trommers prov för att påvisa alla sockerarter? 4. Trommers prov MÅL leven ska lära sig en metod att påvisa socker. KOMMNTR leven kommer att upptäcka att man kan påvisa alla sorters socker, utom rörsocker. Färgen varierar från grönt över orange till rött beroende på sockermängden i provet. Mycket socker ger röd färg. Det är viktigt att visa att det idag finns moderna testremsor som används både på laboratorium och av diabetiker. Låt några elever gå till skolsyster för att undersöka hur hon testar för socker i urinen. Tala med skolsyster i förväg så du vet vad hon använder. tt göra Trommers prov här är bra om man sedan gör demonstration D2. Vissa sockerarter måste sönderdelas innan de kan testas med Trommers prov. Du behöver: Vattenbad, provrör, två dropprör, syra, sackaros, kopparsulfatlösning (uso 4 ) och natriumhydroxidlösning (NaOH). Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt lite sackaros och skaka om så du får en lösning. Tillsätt ett par droppar syra. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. Utför Trommers prov på lösningen. eskriv och anteckna. Försök att förklara vad som hände med sackarosen när du tillsatte syran. 5. Trommers prov på rörsocker MÅL leven ska se att sackaros kan påvisas med Trommers prov om det först sönderdelas. KOMMNTR Sackaros måste först sönderdelas till enkla sockerarter, glukos och fruktos, innan man kan få utslag i Trommers prov. Sönderdelningen kan beskrivas med formeln: 12 H 22 O 11 + H 2 O 6 H 12 O H 12 O 6 Gör nu gärna Trommers prov på bladen från den tidigare uppgiften 9.2. Det visar att det inte bildas socker i de delar av bladen som täcks över. Testa naturligtvis också blad som stått ljust. Naturligtvis har du sett vanligt socker. Men har du sett växten som vi framställer en stor del av vårt socker från? Du behöver: ägare, tratt, filtrerpapper, provrör, två dropprör, vattenbad, syra, kopparsulfatlösning, natriumhydroxidlösning och en sockerbeta. Skär en skiva av sockerbetan och dela skivan i mindre bitar. Lägg bitarna i bägaren och koka dem i vatten i 5 minuter. Filtrera avkoket. D Fyll två provrör till hälften med filtratet. Gör Trommers prov på det ena filtratet. eskriv och anteckna. F Tillsätt ett par droppar syra till det andra filtratet. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. Gör sedan Trommers prov. eskriv och anteckna. G Vilket socker finns alltså i sockerbetor? Motivera ditt svar. 6. Undersök en sockerbeta MÅL leven ska kunna bevisa vilket socker som finns i sockerbetor. KOMMNTR Sockerbetor innehåller sackaros. Trommers prov ger utslag först efter tillsats av syra som spjälkar sackaros till monosackarider. Försöket är tyvärr bara genomförbart om du har tillgång till sockerbetor. Från sockerbetorna får man ett brunt råsocker som kan göras vitt med aktivt kol. Livsmedel kan faktiskt innehålla socker utan att smaka speciellt sött. Med dina nya kunskaper kan du nu testa om ett livsmedel innehåller socker. Du behöver: Olika livsmedel samt utrustning och kemikalier som du anser behövs. Dela ämnet som du ska undersöka i mindre bitar. Lägg bitarna i en bägare, tillsätt vatten och koka i ett par minuter. Filtrera avkoket och utför sedan Trommers prov på filtratet. Om det behövs tillsätter du ett par droppar syra och värmer provet innan du gör Trommers prov. Skriv en redogörelse över dina resultat. Notera gärna om något resultat överraskade dig. 7. Vilka livsmedel innehåller socker? MÅL leven ska kunna testa om livsmedel innehåller socker. KOMMNTR Kontrollera innan laborationen att de varor som betecknas som sockerfria inte innehåller något annat reducerande ämne som ger utslag med Trommers prov. Testa exempelvis de som innehåller andra sötningsmedel än socker i förväg. 99

5 8. Hur känner man igen stärkelse? MÅL leven ska känna till några egenskaper hos stärkelse. KOMMNTR nvänd inte lättlöslig stärkelse, utan helst potatismjöl. leven ska ange färgen som vit och inte färglös. Jodlösning är reagens på stärkelse. Lösningen blåfärgas om den innehåller stärkelse. När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelse är en sådan jättemolekyl. Du behöver: ägare, urglas, lupp, provrör, jodlösning och stärkelse. Undersök stärkelsen. eskriv och anteckna. Fyll en bägare till hälften med kallt vatten. Häll i stärkelse och rör om. Vad händer? Fyll en annan bägare till hälften med vatten och värm tills det kokar. D När vattnet kokar rör du om i bägaren med stärkelsen och häller ner det i bägaren med kokande vatten. Vad händer? Tillsätt ett par droppar jodlösning till provet. eskriv och anteckna vad som händer. 9. Vilka livsmedel innehåller stärkelse? MÅL leven ska veta att många baslivsmedel innehåller stärkelse. KOMMNTR Visa framförallt att potatis, ris, spagetti och bröd i olika former innehåller stärkelse. Ibland händer det att eleverna själva tillsätter stärkelse till proven vid den här laborationen. Det beror ofta på att de sedan föregående laboration är osäkra på om det är joden eller stärkelsen som blåfärgas. Förtydliga gärna detta. De ska naturligtvis inte tillsätta stärkelse när de ska testa om det finns stärkelse i proven. Jodlösning är allt som behövs. 10. Vilken nytta gör saliven? MÅL leven ska veta att stärkelse börjar sönderdelas redan i munnen. nzymet amylas sönderdelar det till socker. KOMMNTR e gärna eleverna att skölja munnen före laborationen, speciellt om de ätit alldeles nyligen. I punkt bör det inte finnas någon stärkelse kvar eftersom det sönderdelats av saliven. Trommers prov i punkt D visar att det bildats reducerande sockerarter när stärkelsen sönderdelats. Det är enzymet amylas i saliven som sönderdelar stärkelsen 11. Vad finns i växternas blad? MÅL Visa att växterna tillverkar stärkelse vid fotosyntesen. KOMMNTR xperimentet görs ofta i biologin, men kan gärna göras även i kemin när man studerar fotosyntesen ur en mer kemisk synvinkel. Här kan ni använda bladen från uppgift Vid fotosyntesen bildas druvsocker som sedan kan omvandlas till stärkelse i växten. Stärkelsen kan påvisas med jodlösning. Sammanfatta gärna de olika kolhydraterna med hjälp av OH Stärkelsen vi får i oss när vi äter kan användas som bränsle i kroppen. Du behöver: Matvaror samt utrustning och kemikalier du tycker behövs. Gör i ordning lösningar av de olika livsmedlen. Testa om de innehåller stärkelse med hjälp av jodlösning. Gör en lista över de livsmedel som innehöll stärkelse. Vilken mat bör du absolut ta med om du ska ut på en lång vandring? Tänk på packningens vikt! När du tuggar maten blandas den med saliv. Nu ska du undersöka en av salivens uppgifter. Du behöver: ägare, glasstav, provrör, stärkelse, jodlösning och din saliv. Lägg två skedar stärkelse i bägaren. Tänk på någon riktigt god maträtt så att det vattnas i munnen. Spotta ett par gånger i bägaren och blanda stärkelsen med saliven. Låt bägaren stå varmt i cirka 15 minuter. Tillsätt vatten till bägaren och rör om. Häll över blandningen till två provrör. Tillsätt några droppar jod till det ena provröret. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? eskriv och anteckna. D Gör Trommers prov med det andra provet. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? eskriv och anteckna. Vilken uppgift har alltså saliven? Du behöver: Grönt blad, skål, T-röd, jodlösning, bägare, petriskål och urglas. Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. Håll ner bladet i det kokande vattnet. Placera sedan bladet i petriskålen och täck det med T-röd. Låt bladet ligga tills allt det gröna klorofyllet har gått i lösning. D Skölj bladet med vatten och lägg det på ett urglas. Tillsätt jodlösning och studera vad som händer? Vilka slutsatser kan du dra av resultatet?

6 Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment visar att fläcken är just fett och inte något annat. Du behöver: Filtrerpapper, matolja, smör, godis och andra matvaror. Dela med hjälp av en penna in filtrerpappret i åtta delar som bilden visar. Lägg en droppe matolja på en del. Gnid in lite smör på en annan del och droppa en droppe vatten på en tredje del. Testa även andra saker som exempelvis godis. Lägg undan filtrerpappret i minst 25 minuter. D Undersök fläckarna. eskriv och anteckna. Hur kan man enkelt ta reda på om det finns fett i maten? 12. Hur kan man påvisa fett? MÅL leven ska se hur man kan påvisa fett. KOMMNTR Det enkla försöket bygger på att en fettfläck inte torkar som en vattenfläck. Det syns tydligt om man tar ett filtrerpapper och har en droppe vatten och en droppe fett på det. Därefter läggs pappret på en varm plats en stund innan man jämför fläckarna Vad händer med fett om det inte förvaras kallt? Du behöver: Urglas och smör. Lägg en liten klick smör på ett urglas och ställ det på en varm plats under några dagar. Ta fram urglaset och undersök smörklicken. eskriv och anteckna. Fetter är en kombination av två organiska ämnen. eskriv och rita hur ett fett är uppbyggt och vilka de olika beståndsdelarna är. Läs gärna grundboken sidan 192 (lightboken sidan 100). Vilken av fettets beståndsdelar är det som doftar? 13. Låt smöret stå MÅL leven ska inse att smör innehåller smörsyra. KOMMNTR Om smöret får stå tillräckligt länge kommer man att känna lukten av smörsyra. Starta försöket i god tid så att smöret hinner härskna tills det är aktuellt att undersöka det. Smörsyra ( 3 H 7 OOH) finns små mängder i smörfett. 3 H 5 ( 3 H 7 OO) 3 + 3H 2 O 3 H 5 (OH) H 7 OOH leven ska här kunna knyta ihop tidigare kursmoment om organiska syror och alkoholer. tt smör innehåller smörsyra är nog bekant för många. tt det även ingår alkoholen glycerol är däremot säkert något nytt. nvänd gärna OH3 som visar en modell av en fettmolekyl. tt ta bort fettfläckar kan vara svårt. Det gäller att välja rätt lösningsmedel. Du behöver: Fyra provrör, provrörställ, flytande fett, bensin, vatten, etanol och tvättmedel. Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt 1 cm flytande fett och skaka om. Ställ provröret i stället. Häll 1 cm bensin i det andra provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. Fyll det tredje provröret till hälften med vatten. Tillsätt en sked tvättmedel och 1 cm fett. Kopiering Skaka tillåten. om Spektrum och ställ Kemi provröret Liber i stället. D Häll 1 cm etanol i det fjärde provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. Studera de fyra proverna och beskriv vad som händer med fettet. F Fetter innehåller långa fettsyror. Men varför är en lång fettsyra som exempelvis stearinsyra olöslig i vatten, medan ättiksyra är lättlöslig? Läs i grundboken sidan 194 (lightboken sidan 100). 14. Går det att lösa fett? MÅL leven ska förstå varför vatten inte kan lösa fett, medan andra vätskor kan det. KOMMNTR Fettet löses i bensin, finfördelas i tvättmedelslösningen (emulsion), lägger sig på botten i etanolröret och flyter ovanpå vattnet. Karboxylsyror som innehåller fler än cirka 10 kolatomer i sin kolkedja kallas även fettsyror. Stearinsyra har 18 kolatomer vilket ger syran tydliga fettegenskaper. Ättiksyra har bara två kolatomer och är vattenlöslig. 101

7 15. rinner fett? MÅL leven ska se att fett är brandfarligt. KOMMNTR tt fett brinner med en sotande låga beror på att det innehåller mycket kol. Fett som antänds i en kastrull, till exempel när man gör popcorn, släcks bäst med ett lock för att kväva elden. Man kan även hälla i ytterligare matfett, vilket sänker temperaturen och därmed släcker elden. Det kan demonstreras i liten skala genom att man upphettar lite fett i en degel tills det antänds. Släck genom att hälla på ytterligare fett. Man kan demonstrera vad som händer när man försöker släcka brinnande fett med vatten. Detta får endast visas i dragskåp. Placeras några droppar fett i en degel, sätt degeln i en triangel och hetta upp tills fettet brinner. Tillsätt en droppe vatten med hjälp av en droppipett, men se till att glasskivan på dragskåpet är neddraget så långt som möjligt. När vattendroppen hamnar i det brinnande fettet kommer det att explodera och ett brinnande moln bildas i dragskåpet. 16. Mättade och omättade fetter MÅL leven ska känna till att omättade fetter innehåller dubbel- och/eller trippelbindningar. KOMMNTR Diskutera frågan om man ska äta fett som är mättat eller omättat. Låt gärna eleverna ta med matolja hemifrån för att undersöka om innehållsdeklarationen stämmer. Sammanfatta gärna fetter med OH3. Idag behandlas många omättade fetter med vätgas så att de omvandlas till så kallade transfetter. Transfetter finns inte naturligt i naturen och anses därför vara hälsovådliga. Fetter som innehåller fettsyror med enbart enkelbindningar kallas mättade. Finns det dubbelbindningar kallas fetterna omättade. Du behöver: Provrör, olika flytande fetter och kaliumpermanganatlösning (KMnO 4 ). Häll 2 cm fett i ett provrör. Tillsätt kaliumpermanganatlösning droppvis. Räkna dropparna och skaka om mellan varje droppe. Omättade fetter avfärgar Kopiering kaliumpermanganatlösningen. tillåten. Spektrum Kemi Liber vbryt när färgen inte längre försvinner. nteckna hur många droppar fettet kunde avfärga. Varför ska man vara försiktig när man friterar mat? Du behöver: Glasstav, brännare och fett. Ta lite fett på glasstaven och håll den i lågan. Vad sker med fettet? eskriv och anteckna. Hur släcker man en brand i stekpannan på ett säkert sätt? Läs mer i grundboken sidan 233 (lightboken sidan 119). Prova de olika fetterna. Ju mer omättade fettsyror fettet innehåller, desto mer kaliumpermanganatlösning avfärgas. Gör en lista och rangordna de undersökta fetterna. Vilken typ av fetter är nyttigast, mättade eller omättade? Läs i grundboken sidan 193 (lightboken sidan 100). Vilket av de testade fetterna är alltså bäst att använda i maten? Hur känner man igen proteiner? MÅL leven ska kunna påvisa proteiner i matvaror. KOMMNTR Här görs två olika test: biuretprovet (punkt ) och Hellers ring (punkt D ). iuretprovet utförs på samma sätt som Trommers prov och ger violett färg vid proteinförekomst. Testet med Hellers ring ger en gulvit hinna mellan lösningarna. nknyt gärna till den tidigare demonstrationen av salpetersyra då nagel och hår gulfärgades. leverna ska kunna dra slutsatsen att naglar och hår innehåller proteiner. Förutom dessa två tester är det viktigt att man visar de enkla testremsor som används idag, exempelvis lbustix. leverna bör dock inte själva använda stickorna eftersom de innehåller cancerogena ämnen. Skolsyster undersöker elevers urin med avseende på proteinförekomst. Några elever kan göra ett studiebesök hos syster och ta reda på hur ofta hon undersöker urinprov, och vad hon använder som reagens på protein. Sammanfatta aminosyror och proteiner med hjälp av OH Proteiner kan påvisas med flera metoder. Här får du lära dig två av dem. Du behöver: ägare, stort provrör, filtrerpapper, natriumhydroxidlösning, kopparsulfatlösning, salpetersyra och hönsäggvita (albumin). Häll ett par centimeter vatten i en bägare. Tillsätt två skedar torkad hönsäggvita (proteinet albumin) och rör om. Häll lite av proteinlösningen i ett provrör. Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning och ett par droppar kopparsulfatlösning och skaka om. D Häll ett par centimeter salpetersyra i ett stort provrör. Vik ett filtrerpapper som på bilden. Sätt papperstratten i provrörsmynningen. Luta provröret 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom filtrerpapperet. eskriv och anteckna.

8 Proteiner i maten är nödvändiga för att kroppen ska må bra. Men vad bör man äta för att få i sig proteiner? Du behöver: Den utrustning du tycker dig behöva och några olika livsmedel. Gör i ordning prover av de olika livsmedlen och testa om de innehåller protein. Gör en lista över de livsmedel som innehöll proteiner. Det påstås ofta att vegetarianer inte får i sig tillräckligt med proteiner. Stämmer det? Läs mer i grundboken sidorna (lightboken sidan 102). 18. Vilka matvaror innehåller proteiner? MÅL leven ska lära sig lite om vilka livsmedel som innehåller proteiner. KOMMNTR ftersom proteiner är en viktig del av vår föda är det viktigt att eleven lär sig vilka livsmedel som innehåller proteiner. leverna får nu användning för sina tidigare kunskaper i matanalys. lbumin är ett protein som finns i bland annat äggvita. Du behöver: Provrör, provrörshållare, brännare, blått och rött lackmuspapper samt albumin. Lägg en sked albumin i ett provrör. Fäst provröret i provrörshållaren. Tänd brännaren och värm provröret försiktigt. nteckna vad du ser på provrörets insida efter en liten stund. D Fukta lackmuspapperen och håll dem ovanför provröret och fortsätt uppvärmningen. nteckna vad du ser. Fortsätt uppvärmningen tills det slutar att bildas gaser. Vad tror du det är som finns kvar i provröret? F Vilka atomslag ingår alltid i proteiner? Läs i grundboken sidan 195. Kollagen är ett protein som tillsammans med kalk bygger upp ditt skelett. Du behöver: ägare, saltsyra och kycklingben. Lägg kycklingbenet i en bägare med utspädd saltsyra. Låt benet ligga i syran några veckor. Ta upp benet ur syran och skölj av det med vatten. enet består nu av nästan rent kollagen eftersom syran har löst ut kalken. eskriv dess utseende och egenskaper. minosyra 19. Sönderdelning av albumin MÅL leven ska veta vilka grundämnen som ingår i proteiner. KOMMNTR Många elever kommer säkert att säga att det luktar bränt hår. Påpeka då att hår innehåller bland annat proteinet keratin. I punkt kan eleven se att det bildas imma av vatten i provröret. Lackmuspapperet blåfärgas, basiskt, i punkt D. De svarta resterna i punkt är kol. 20. Kollagen i skelettet MÅL leven ska känna till att ben innehåller protein. KOMMNTR lla skelettben innehåller proteinet kollagen. Om man inte får tillräckligt med proteiner i födan kan det medföra att man får en svagare benstomme. Proteinet i skelettet gör att det blir segare och därmed starkare. tt rått ägg skiljer sig mycket från ett kokt. Samma sak gäller för rå och kokt fisk. Du behöver: ägare, plastpåsar, brännare, färskt ägg och rå fisk. Knäck ägget och skilj vitan från gulan. landa vitan med lika mycket vatten i en plastpåse. Studera hur blandningen ser ut. eskriv och anteckna. Lägg påsen i en stor bägare med kokande vatten någon minut. Ta upp påsen och studera innehållet. Hur ser äggvitan ut nu? Gör samma försök med en bit rå fisk. D Vilka slutsatser kan du dra av de båda försöken? Varför ska man tvätta en yllekofta i högst 40º? Läs i grundboken sidan 197 (lightboken sidan 103). Korv är en svensk matklassiker. Men vad innehåller den egentligen? Nu Kopiering ska tillåten. du använda Spektrum Kemi dina Liber analyskunskaper för att ta reda på svaret. Du behöver: Utrustning och kemikalier som du tycker behövs samt en bit skolkorv. Du ska undersöka om skolkorven innehåller följande ämnen: socker, stärkelse, fett och protein. Tänk igenom och skriv ner hur du ska genomföra underökningarna. Visa ditt förslag för din lärare innan du börjar. När du är klar med dina undersökningar skriver du en rapport som du lämnar in till din lärare. Kommentera om det var något som förvånade dig. 21. Vad händer när vi kokar maten? MÅL leven ska se att proteiner koagulerar vid kokning. KOMMNTR Vid kokning stelnar (koagulerar) proteinet i äggvitan. Samma sak händer med proteinerna i fisken. Ylle innehåller proteiner som också koagulerar när de upphettas. Det förkortar fibrernas längd så att ylletröjan krymper. Vårt blod innehåller ett protein, fibrin, som koagulerar vid kontakt med luftens syre. Det gör att blodet stelnar vid en skada. Saknas proteinet lider personen av blödarsjuka. 22. Undersök skolkorv MÅL leven ska kunna genomföra en ganska omfattande livsmedelsanalys. KOMMNTR Uppgiften kan också genomföras som en praktisk provuppgift. Maten som serveras i skolan är speciellt anpassad till elevernas skoldag. Den korv som serveras i bespisningen innehåller socker, stärkelse, fett och proteiner. Ta gärna med en innehållsdeklaration från en korvförpackning. 103

9 Försök med -vitamin MÅL leven ska se att -vitamin förhindrar oxidation. KOMMNTR Äppelbiten i vatten utan -vitamin mörknar snabbt på grund av oxidation. skorbinsyra tar hand om syret och oxideras istället för äpplet. Äppelbiten förblir därför ljus och färsk i bägaren med -vitamin. Det gäller därför att tillsluta juiceflaskan noga, annars minskar -vitaminhalten snabbt vid kontakt med syre. Du behöver: Två bägare (250 ml), ett äpple och -vitamintablett (askorbinsyra). Fyll de två bägarna till hälften med vatten. Lägg ner halva tabletten i den ena bägaren. Skär två skivor av äpplet och lägg en skiva i vardera bägaren. Ställ undan de båda bägarna och låt dem stå i minst ett dygn. D Undersök de båda äppelskivorna och beskriv resultatet. skorbinsyra (-vitamin) 24. Järn i maten (l) MÅL leven ska på ett enkelt sätt visa om ett livsmedel innehåller järn. KOMMNTR Järn är nödvändigt för bildandet av hemoglobin, det protein som sköter syretransporten i kroppen. lodpudding, lever och persilja är exempel på livsmedel som innehåller mycket järn. ventuell järnbrist beror ofta på att vi inte äter inälvsmat i så stor utsträckning som förr i tiden. Om du ofta känner dig trött kan det bero på järnbrist i kroppen. Det brukar också kallas blodbrist. Här ska du lära dig påvisa järn i lösningar. Du behöver: Provrör, starkt te och olika fruktsafter. Häll lite av fruktsaften i ett provrör. landa saften med lite kallt te. Om det finns järn i saften så blir teet mörkare. Gör en lista över vilka av fruktsafterna som innehöll järn. Det är viktigt att äta järnrik mat. Kan du ge några exempel på mat som innehåller mycket järn Järn i maten (II) MÅL leven ska inse att viss mat kan innehålla mikroskopiska järnpartiklar. KOMMNTR Järnbrist är idag mycket vanligare än för år sedan. Idag används sällan grytor och stekpannor av gjutjärn. Dessa gjorde att vi fick i oss en nödvändig mängd järn. För att råda bot på järnbristen så järnberikar man vissa livsmedel. 26. Gör en tvål MÅL leven ska få en inblick i hur man kunde göra tvål förr i tiden. KOMMNTR nvänd 2M NaOH-lösning. Läs gärna i P.. Fogelströms Mina drömmars stad, i vilken huvudpersonen Lotten stod på Stockholmsutställningen 1897 och kokade tvål. Det är viktigt att eleverna inte tvättar sig i ansiktet eftersom tvålen kan irritera ögonen. Ibland säger man att lika barn leka bäst. Det stämmer faktiskt bra även för tvål. Den görs av fett för att vi ska kunna ta bort feta ämnen. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett, natriumhydroxidlösning och ett doftämne. Väg upp 15 gram kokosfett. Mät upp 40 milliliter natriumhydroxidlösning. Lägg fettet i porslinsskålen och värm. När fettet har smält häller du försiktigt i natriumhydroxiden. Fortsätt att värma och röra om tills du får en vit massa i skålen. Du har gjort tvål. D Tillsätt gärna en droppe lukta gott. Forma massan till en tvål och låt den svalna. Du behöver: Magnet, plastpåsar och järnberikade flingor eller liknande. Krossa flingorna i en plastpåse. Stoppa magneten i den andra plastpåsen och knyt till. Lägg plastpåsen med magneten i flingpåsen och skaka någon minut. D Ta upp plastpåsen med magneten och undersök om det finns några små järnkorn på påsen. Pröva om tvålen löddrar genom att tvätta händerna med den. Tvätta inte ansiktet med tvålen! F Skriv en redogörelse för hur du gjorde din tvål. 27. Tillverka såpa MÅL leven ska lära sig vad såpa kan tillverkas av. KOMMNTR Såpa är bra som allrengöringsmedel och framställs på samma sätt som tvål, med fett eller fettsyror som råvara. Men istället för att koka fettet med natriumhydroxid som när man gör tvål använder man kaliumhydroxid. 104 Såpa är ett vanligt rengöringsmedel när golven ska skuras hemma. Kopiering Precis tillåten. som Spektrum tvål tillverkas Kemi Liber såpa av fett och en stark bas. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett och kaliumhydroxidlösning. Smält 15 gram fett i porslinskålen. Tillsätt försiktigt 40 milliliter kaliumhydroxid. Fortsätt att värma och röra om i blandningen tills du fått en trögflytande vätska. Du har gjort såpa. Skriv en kort redogörelse för hur du tillverkade såpa. D Pröva att skura av bänken med din såpa.

10 Tvättmedel ska hjälpa vattnet att lösa och skölja bort fet smuts. Du behöver: n 400 ml bägare av hög modell, en ulltråd (3 cm), ett gem, matolja och tvättmedel. Fyll bägaren med vatten. Häll i tvättmedel och rör om. Fetta in ulltråden med lite matolja. D Fäst gemet i ena änden av ulltråden och släpp ner den i bägaren. Studera vad som händer med fettet. Försök förklara resultatet. Läs i grundboken sidorna (lightboken sidan 105). Fettälskande del Vattenälskande del 28. Hur fungerar ett tvättmedel? MÅL leven ska förstå tvättmedlets dubbla natur, med en vattenälskande och en fettälskande del. KOMMNTR Man kan se hur fettet lyfts bort från ulltråden i form av små fettkulor som långsamt flyter upp till ytan. nvänd gärna OH5 om tensider vid genomgången. Moderna, syntetiska tensider påverkas inte lika mycket av hårt vatten som vanlig tvål gör. Nu ska du jämföra två olika tensider. Du behöver: ägare, kranvatten, hårt vatten, tensider från ett modernt tvättmedel och tvål. Fyll två av bägarna till hälften med kranvatten och två med lika mycket hårt vatten. Tillsätt lika mycket tvål till en av bägarna med kranvatten och en av dem med hårt vatten. Tillsätt samma mängd tvättmedel till de andra två bägarna. Rör om kraftigt och lika mycket i alla fyra bägarna och jämför resultatet. D lir det någon skillnad mellan bägarna. Var skummar det mest och var skummar det minst? Kan man göra ett tvättmedel av aska som är så svart och smutsigt? Du behöver: Provrör, bägare, tratt, sked, filtrerpapper och aska (helst från björk). Fyll provröret till hälften med varmt vatten. Lägg i ett par skedar aska. Skaka provröret och filtrera lösningen. landa filtratet med vatten i en bägare och lägg i en smutsig tygbit. D Koka upp under omrörning i 5 10 minuter. lev tygbiten ren? 29. Tvättmedel och hårt vatten MÅL leven ska förstå varför doseringen av tvättmedel också beror på vattnets hårdhet/kalkhalt. KOMMNTR Hårt vatten kan tillverkas genom att blanda ao i en bägare med vatten och sedan filtrerar lösningen. Har ni hårt vatten där ni bor så använd kranvattnet som hårt vatten och avjoniserat vatten som mjukt. Tvålen ska skumma mest i mjukt vatten. Syntetiska tensider är mer okänsliga för hårt vatten. Läs mer i grundboken sidan 201. Laborationen kan också genomföras som en öppen laboration med följande introduktion: Du ska undersöka om moderna tensider påverkas av hårt vatten. Som jämförelse ska du använda tvål. Tänk igenom hur testet ska genomföras. Presentera ditt förslag för din lärare och genomför sedan testet. 30. Pottaska ett gammalt tvättmedel MÅL leven ska se hur man kunde göra ett tvättmedel förr i tiden. KOMMNTR Pottaska, K 2 O 3, är lättlösligt i vatten och kan därför lätt lakas ur askan. jörkaska innehåller pottaska och användes förr när man tvättade kläder. Pottaska har fått sitt namn efter de lerpottor som användes vid indunstningen av lösningen. tt göra sig vacker har varit viktigt i alla kulturer genom människans hela historia. Kopiering Du behöver: tillåten. Vaselin, Spektrum Kemi torskleverolja, Liber glycerol och ett doftämne. Väg upp 7 gram vaselin, 1 milliliter torskleverolja och 6 milliliter glycerol. Rör ihop ingredienserna. Rör tills du får en jämn kräm. Tillsätt ett par droppar av något doftämne. Rör om. D Lägg din handkräm i en burk med tättslutande lock. 31. Gör din egen handkräm MÅL leven ska tillverka en enkel handkräm som man normalt köper i en affär. KOMMNTR Råvarorna går att köpa på ett apotek eller i färghandeln. nknyt gärna till tidigare kunskaper om emulsioner tt pudra utanpå smutsen som man gjorde på 1700-talet är ingen särskilt bra idé. Då är det bättre med ett uppfriskande bad. Du behöver: Grovt salt, karamellfärg, tallbarrsolja eller annat doftämne. Rör ihop 4 droppar karamellfärg med några droppar vatten. landa i 30 gram salt i färglösningen. Tillsätt ditt doftämne. 32. Gör ditt eget badsalt MÅL leven ska tillverka ett enkelt badsalt som man normalt köper i en affär. KOMMNTR adsalt är mycket enkelt att framställa och ger ett uppfriskande bad. 105

11 adbomber med bubbel MÅL leven ska tillverka en enkel badbomb som man normalt köper i en affär. KOMMNTR n rolig produkt där eleverna kan fundera över vilken gas som utvecklas när bomben kommer i vattnet. Tillsätt oljan före karamellfärgen, annars utlöses bomben för tidigt. Glycerol, eller glycerin som det hette tidigare, kan också föra tankarna till bomber, vilket ju är helt riktigt i sammanhanget. Men de här bomberna är mycket snällare. 34. Hjälp mot smärta och feber MÅL leverna ska veta att medicinalväxter inte är hokuspokus, utan fortfarande en råvara för forskning och tillverkning av mediciner. KOMMNTR I många så kallade överlevnadsböcker kan man hitta fler exempel på kemi- och biologikunskapernas betydelse för vår överlevnad. Varför inte göra badet till en bubbelupplevelse. Du behöver: Stärkelse, natriumbikarbonat, vinsyra, karamellfärg, olivolja eller glycerol samt ett doftämne. landa 3 delar stärkelse och 2 delar natriumbikarbonat och 1 del vinsyra. Tillsätt lite karamellfärg och olja eller glycerin så att du får en formbar konsistens. Forma till kulor och låt dem lufttorka ett dygn. Växter har alltid varit en viktig råvara för tillverkning av läkemedel. Kan man fortfarande använda växter för det ändamålet? Du behöver: Sälgbark eller älggräs, bägare, tratt, filtrerpapper och en lösning av Fel 2. Gör ett avkok på sälgbark eller älggräs. Filtera lösningen. Tillsätt ett par droppar av Fel 2 -lösningen. Om det blir en violett färg visar det att filtratet innehåller salicylsyra. D nvänd ett uppslagsverk och ta reda på lite om salicylsyra och acetylsalicylsyra. Du kan också läsa lite i grundboken sidan 12. F Ta reda på vilka värk- och febernedsättande tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. n del värk och febernedsättande medel innehåller inte acetysalicylsyra utan andra aktiva substanser. Känner du till någon sådan substans? OH-underlag OH 1 OH 2 Syrgas släpps ut i luften. Koldioxid från luften. Socker bildas i bladet. Socker transporteras till andra delar av växten. Vatten från marken. Stärkelse ellulosa 106

12 OH 3 OH 4 Glycerol Stearinsyra Ättiksyra OH 5 Fettälskande del Vattenälskande del 107

13 Demonstrationsförsök D1. Silverspegel KOMMNTR Droppa några ml 10% gno 3 lösning i ett rent provrör. Tillsätt konc ammoniak droppvis tills den bildade fällningen löst sig. Fyll med vatten till provrörets kant, tillsätt lite glukos och sätt röret i ett vattenbad med varmt vatten. På insidan ska nu en silverspegel bildas. Liksom i Trommers prov fungerar sockret som reduktionsmedel. Silverjonerna reduceras till silver: g + + e g D2. Sönderdelning av cellulosa MÅL leven ska se att cellulosa liksom stärkelse kan omvandlas till socker. KOMMNTR Doppa ett filtrerpapper rivet i centimeterbreda remsor i koncentrerad svavelsyra. Släpp sedan ner dem i en bägare med vatten och koka tills papperet går sönder. Tillsätt uso 4 och NaOH. tt tydligt färgomslag ska visa att det bildats reducerande socker, druvsocker. Det behövs mycket NaOH på grund av att syran först ska neutraliseras. nvänd eventuellt NaOH-pastiller. Var försiktig! ellulosa kallas ofta för fibrer. Själva kan vi inte tillgodogöra oss cellulosan, men det kan många djur. Kon har fyra magar för att kunna bryta ner cellulosan. Hästen, som inte är en idisslare, har istället en mycket lång tarm för att bryta ner cellulosan. omull, som till största delen består av cellulosa, kan behandlas med natriumhydroxid. omullen får då en glansig yta, likt silke och användes ofta vid broderi och liknande. D3. Mjöl är inte bara stärkelse MÅL leven ska ha sett att mjöl innehåller mer än stärkelse, bland annat gluten. KOMMNTR Knyt in ett par matskedar mjöl i ett tygstycke. Knåda paketet under vatten. Det som tränger ut genom tyget är stärkelse. Det gulaktiga klibbiga ämnet som stannar kvar på tyget är gluten. Gluten är ett protein som är viktigt för degens sammanhållning vid bakning. nligt flera svenska bagerier innehåller svenskt vetemjöl alltför lite gluten, varför mjölet anrikas med importerat, glutenrikare, mjöl. Glutenintolerans, det vill säga att man inte kan äta glutenföda, är ett problem som ökat under senare år i Sverige. D4. Vad sker med fett i tvättmedelslösning? MÅL leven ska se att tvättmedel emulgerar fettet. KOMMNTR landa vatten och olja i ett provrör. landa vatten, olja och tvättmedel i ett annat provrör. Skaka båda provrören kraftigt i cirka en minut. Ställ dem i ett provrörsställ och studera vad som sker. Många tror att när man tvättar så löser tvättvätskan fettet och smutsen, men det är fel. Vid kraftig skakning av fett i tvättmedelslösning bildas istället en emulsion, det vill säga fettet finfördelas i mycket små droppar som svävar runt i tvättvätskan. Det är därför tvättvattnet är gråvitt. Ta vid detta tillfälle upp att mjölk också är en emulsion. D5. Natriumhydroxid som propplösare MÅL leven ska inse att det som sker när man löser en propp i ett avlopp inte är trolleri, utan endast kemi. KOMMNTR Tag ett glasrör med en diameter på 1,5 2 cm. Fetta in glasröret på insidan cirka 5 cm från den ena änden. Fetta även in en tuss glasull. Fäst glasröret vertikalt i ett stativ och placera en större bägare under glasröret. Därefter placeras glasullstussen i glasröret cirka 5 cm från den övre mynningen. Häll i ett par centimeter vatten i glasröret. Vattnet ska stanna kvar ovanför glasullstussen. Tillsätt fast NaOH till vattnet, en till tre pastiller åt gången. Fettet ska förtvålas, glasullsproppen ska släppa och vattnet ska rinna ut genom den nedre öppningen på glasröret. Man kan se att det bildas tvål ovanför glasullstussen. Försöket tar ganska lång tid varför man bör starta det i början på en lektion. Försöket görs lämpligen i samband med att man låter eleverna framställa tvål. 108

14 Tema skönhet Vad finns i sminket? Försök att förstå innehållsförteckningarna på olika kosmetikaprodukter. Sammansättningen är ofta en fabrikshemlighet, vilket medför att innehållsförteckning ibland saknas. Även om de produkter som säljs har kontrollerats, har vissa produkter gett upphov till allergier hos känsliga personer. Mascara innehåller exempelvis ofta små mängder nickel. n gör det själv receptsamling Material till nedanstående recept kan köpas hos de vanliga kemikalieleverantörerna samt på apotek. adsalt Grovt salt Karamellfärg Tallbarrsolja 30 g 4 droppar 3 droppar Rör ut karamellfärgen med några droppar vatten. Färga saltet med lösningen. Parfymera med tallbarrsolja. Tandkräm Natriumvätekarbonat Vetemjöl Glycerol Vatten Pepparmyntsolja 14 g 8 g 8 ml 1 2 ml 1 droppe landa natriumvätekarbonat och vetemjöl väl. Rör ner glycerolen och 1 ml vatten. Smaksätt med pepparmyntsolja. Önskar du en tunnare tandkräm, späd med resten av vattnet. Mascara Djurkol ivax Lanolin Paraffinvax 1 g 12 g 0,8 g 4 g landa ingredienserna och värm över vattenbad. Rör om. När massan är jämn och slät hälls den upp i små formar där den får stelna. Handkräm I Vaselin Torskleverolja Glycerol Liljekonvaljdoft eller annan parfym 7 g 1 ml 6 ml 2 3 droppar Rör ihop ingredienserna. För att erhålla en krämig konsistens måste du röra både länge och väl. Krämen förvaras sedan i en burk med tättslutande lock. Handkräm II Ullfett Torskleverolja Vatten Parfym 12 g 1 ml 50 ml 1 droppe Värm ullfett, torskleverolja och vatten i ett vattenbad. Rör om så att du får en jämn massa. Låt krämen svalna något innan du parfymerar den. Krämen förvaras sedan i en burk med tättslutande lock. OS! Var försiktig vid värmningen, risk för stötkokning! alsam för spruckna läppar Honung 2 matskedar Lavendelvatten 1 4 droppar landa och förvara i en burk. Proteinkur för håret Ricinolja Äppelcidervinäger Ägg 1 2 matskedar 2 stycken landa 1 2 matskedar ricinolja med lite äppelcidervinäger och ett par ägg. Vispa samman ingredienserna och gnid in blandningen i håret efter den första schamponeringen. Låt det sitta i minst en halvtimme. 109

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)

10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II) 10 Livets kemi 10.1 1 Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B Arbetshäfte Namn: Klass: 8B 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

1. Tvålframställning Kemikalie/formel: 1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Finns det järn tillsatt i maten?

Finns det järn tillsatt i maten? Månadstema November: Högstadiet Finns det järn tillsatt i maten?... 1 Finns det svaveldioxid i frukt?... 1 Gör din egen Yoghurt... 2 Laktosintolerans... 3 Vilket socker föredrar jästen?... 3 Från trä till

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen?

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen? Månadstema November: F-6 Olika degar!... 1 Gör eget potatismjöl... 2 Popcorn... 2 Vilken mat hör ihop?... 3 Pannkakan... 4 Yrke och Mat... 5 Centralt innehåll - Förskolan:... 6 Förlorade ägg... 7 Smör

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A Arbetshäfte Namn: Klass: 8A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

LANDSBYGDSENHETEN. Det goda kaffebrödet. 18 och 25 november 2014. Receptsamling. Recept: Birgitta Rasmusson

LANDSBYGDSENHETEN. Det goda kaffebrödet. 18 och 25 november 2014. Receptsamling. Recept: Birgitta Rasmusson LANDSBYGDSENHETEN Det goda kaffebrödet 18 och 25 november 2014 Receptsamling Recept: Birgitta Rasmusson Juldammsugare (ca 15 st) 5 dl blandade kaksmulor av sockerkaka och småkakor 50 g mandelmassa 50

Läs mer

Lika löser lika - polärt och opolärt

Lika löser lika - polärt och opolärt Lika löser lika - polärt och opolärt Vätskor A. Blandbarhet mellan vatten och andra vätskor. Du har tillgång till : Aceton, glycerol, propylenglykol, etanol, bensin, lacknafta, motorolja, matolja, T-röd

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ

150 RECEPT FRÅN NESTLÉ Recept 135-142 150 RECEPT FRÅN NESTLÉ 1 CHOKLADFONDANT MED AFTER EIGHT Ingredienser: 100 g smör 125 g mörk choklad 4 pastöriserade äggulor 4 pastöriserade äggvitor 40 g socker 20 g vetemjöl 10 stycken

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI Med vardagskemi menas framförallt kemin du möter i ditt hem. Allt ifrån matlagning till städning. VÅR MAT IDAG KEMIN I KÖKET Idag konserverar vi mat för

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth

en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth en liten receptsamling för bagarfolk. Sammanställd av Vaste Winsth FIKONKAKA En saftig och god fruktkaka som bara blir godare efter några dagar. Den går också bra att frysa. GÖR SÅ HÄR: 1. Finhacka fikonen

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse.

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse. Hemuppdrag 1. Min mamma åt mycket stekt fisk med potatis, korv med vita bönor, våfflor och pannkakor när hon var yngre. Den mat min mamma åt är ganska lik den maten vi äter idag, men vi gör maten nog lite

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten?

Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten? Månadstema November: Mat Laborationer för gymnasiet Laborationerna 7-9 kan även användas i gymnasiet Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten?...1 Bestämning av oljors oxiderbarhet...

Läs mer

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund Matlag ETT 24 februari 2011 hos Monica Berglund Jordgubbsbruchetta Toppad Laxcarpaccio med Sparris & Hollandaise Flamerad Oxfile med Calvadossås & Svamp och Ostsallad Chokladmousse med Chilikokta Aprikoser

Läs mer

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring. Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön

Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön April 2015 Naturliga städtips lika rent men snällare mot miljön har sammanställt en lista med tips på hur man kan städa naturligt med till exempel ättika, citron och såpa. Det blir lika rent, men är snällare

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer