EXAMENSARBETE. Avregleringen av apoteksmarknaden. En hälsorisk? Niklas Engblom Niclas Olsén Ingefeldt Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Avregleringen av apoteksmarknaden. En hälsorisk? Niklas Engblom Niclas Olsén Ingefeldt 2013. Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Avregleringen av apoteksmarknaden En hälsorisk? Niklas Engblom Niclas Olsén Ingefeldt 2013 Ekonomie kandidatexamen Nationalekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 SAMMANFATTNING I november 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet för vissa receptfria smärtstillande läkemedel. Syftet med avregleringen var att skapa ökad konsumentnytta genom konkurrens. Potentiella fördelar var en effektivare apoteksmarknad med ökad tillgänglighet, bättre service och ett ökat produktutbud. Konsumtionen hos de aktiva substanserna paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra undersöks i denna studie. Eventuella konsumtionsförändringar i samband med reformen diskuteras utifrån resultat av ett Chow test. Studien visar en försäljningsökning med sju procent hos dessa läkemedel samtidigt som priserna stigit. En tidigare svensk studie har visat att överkonsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel kan skapa kronisk huvudvärk, kallad Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk (LÖH). Den ökade avregleringen kan därför förväntas leda till en ökning i biverkningar. Efter avregleringen har antalet försäljningsplatser ökat från 929 till Tillgängligheten kan därför antas vara en av de bakomliggande orsakerna till denna stora konsumtionsökning. Nyckelord: Konsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel, Apoteksmarknads reform, Allmänhälsa, Tillgänglighet, Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk.

3 ABSTRACT In November 2009 the Swedish pharmacy monopoly for some non-prescriptive painkillers was deregulated. The objective was to create increased consumer benefits through competition. Potential benefits were an efficient pharmacy market with increased access, better service and enhanced product range. The consumption of the active substances paracetamol, ibuprofen and acetylsalicylic acid are examined. Possible changes in consumption, related to the reform, are discussed in relation to the result of a Chow test. The study shows that sales of these drugs have increased with seven percent while the prices have risen. A previous Swedish study has concluded that overconsumption of non-prescriptive painkillers can lead to chronic headaches, called Medical Overuse Headache (MOH). The increased consumption can be expected to lead to increased number of side effects. Since the deregulation the purchase locations have increased from 929 to The increased availability can therefore be one explanation for the large increase in consumption. Keywords: Consumption of non-descriptive painkillers, Swedish pharmaceutical market reform, Public health, Medication Overuse Headache (MOH), Availability.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INTRODUKTION Problemdiskussion Syfte Metod & Avgränsningar Disposition... 3 KAPITEL 2 BAKGRUND Historia Tidigare studier Lagstiftning Reformens syfte Risker vid överkonsumtion... 9 KAPITEL 3 FÖRSTUDIE Teori Monopol Från monopol till fullständig konkurrens Resultat Tillgängligheten av läkemedel efter reformen Prisutveckling Diskussion KAPITEL 4 TEORI Hälsoekonomisk teori Konsumtion av hälsa Prisreglering... 19

5 4.1.3 Hälsoekonomiska effekter KAPITEL 5 DATA Insamling av data Avgränsningar Användning av data KAPITEL 6 EMPIRI Metodval Tidsserieanalys Chow test Allmänhälsan Riskgrupper Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk (LÖH) KAPITEL 7 RESULTAT Resultat av Chow test KAPITEL 8 DISKUSSION Diskussion Framtida studier KÄLLFÖRTECKNING Källförteckning BILAGOR Mall av Chow test Figurförteckning Figur 1. Utvecklingen av apotek och återförsäljare av receptfria smärtstillande läkemedel Figur 2. Fördelning av återförsäljare och apotek Figur 3. Hälsa, konsumtion, optimala andel av inkomst ämnad till hälsa... 19

6 KAPITEL 1 INTRODUKTION 1.1 Problemdiskussion I slutet av 2009 avreglerades monopolet av receptfria smärtstillande läkemedel. Avregleringen förväntades leda till effektivare resursanvändning, ökad mångfald och kvalité på varor och tjänster (Sundbom, 2007). Visionen för reformen var fler försäljningsplatser, konsumentvänliga öppettider, lägre reskostnader, kortare väntetider samt prispress. Därför är det intressant att nu, över tre år senare studera om några av dessa effekter blev verklighet. Ny forskning visar dock att 2 av 100 svenskar lider av så kallad Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk (LÖH 1 ), varav hälften av dem på grund av receptfria smärtstillande läkemedel (Jonsson & Svahn, 2012). Många svenskar får kronisk huvudvärk av själva huvudvärksmedicinen och problemet med LÖH växer (Jonsson m.fl., 2011). Enligt ekonomisk teori kan man även förvänta sig att avregleringen påverkar priser, konsumtion och antal aktörer. (Pindyck & Rubinfeldt, 2009). Det finns däremot få studier om hur avregleringen kan förväntas påverka hälsan, trots att risken för överkonsumtion diskuterades inför avregleringen, dels i propositionen (2008/09:190) samt i riksdagsmotionen (2008/09:So18). Då man studerar konsumtion utifrån ett teoretiskt ekonomiskt perspektiv antar man oftast att konsumenten är rationell, vilket inte visar sig vara fallet då individen upplever smärta (Zweifel m.fl, 2009). En ökad tillgång till receptfria smärtstillande läkemedel skulle teoretiskt kunna påskynda en ond cirkel. Effekterna av avregleringen är därför intressant att diskutera utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. 1 LÖH är en daglig huvudvärk orsakad av att man tar tabletter vid 10 eller fler dagar per månad av samma aktiva substans. Alternativt en kombination mediciner vid 15 eller fler dagar per månad under en period längre än 3 månader (Jonsson, 2012). 1

7 I denna uppsats undersöks det om man kan se någon strukturell förändring i konsumtionen av smärtstillande läkemedel till följd av avregleringen. Rapporten är begränsad till de aktiva substanserna paracetamol, ibuprofen och acetylsalicylsyra. Överkonsumtion av dessa aktiva substanser har även andra biverkningar än LÖH. Paracetamol ökar bl.a. risken för leverskador medan ibuprofen och acetylsalicylsyra medför betydande risk för njursvikt och gastritbesvär (Läkemedelsverket, 2013). En växande konsumtion av dessa preparat kan därför på längre sikt leda till ökade sjukvårdskostnader. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att diskutera avregleringen på apoteksmarknaden ur två aspekter. Inledningsvis en förstudie kring priser och tillgänglighet för att se om reformen fick de effekter regeringen eftersträvade. Vilket följs av en huvudstudie som undersöker konsumtionsförändringar och dess effekter ur ett hälsoperspektiv. 1.3 Metod & Avgränsningar Undersökningen begränsas till substanserna, paracetamol, acetylsalicylsyra och ibuprofen. De tre substanserna är de vanligaste och täcker nästan all försäljning av receptfira smärtstillande läkemedel (Apotekens Service AB, 2012). Undersökningen har bortsett sig ifrån diklofenak och naproxen. Försäljningsstatistiken är för åren av de valda substanserna och är hämtad huvudsakligen från Apotekens Service AB, tidigare årsredovisningar ( ) och Sveriges Apoteksförening ( ). Ett Chow test genomförs på halvårsdata i statistikprogrammet Limdep med avsikt att diskutera kvantitetsförändringar. Då konsumtionen av de aktiva substanserna skapar en fortsatt konsumtion, kommer en autoregressiv modell (AR(1)) vara grund till Chow testet. Eftersom det tog tid innan marknaden hann omstrukturera sig kommer Chow testets hypotetiska brytpunkt att prövas vid flera olika tidpunkter. För att undersöka ifall Chow testet är statistiskt signifikant kommer det att jämföras det med ett F-kritiskt värde (Dougherty, 2011). 2

8 1.5 Disposition Rapporten ger inledningsvis bakgrunden till hur det svenska apoteket utvecklats över tid, samt beskriver hur apoteksmarknaden fungerade då reformen av receptfria läkemedel infördes. För att få en grundläggande förståelse för hur lagstiftningen är uppbyggd, görs en kortfattad beskrivning av reformen. Därefter presenteras tidigare studier för att ge läsaren en inblick i forskningsfrågorna. Den teoretiska referensram som rapporten är grundad på beskrivs ur två perspektiv. I en förstudie analyseras hur mikroekonomiska teorier beskriver ett monopol som är utformat av regleringar, priser och välfärdsförluster, detta ställs i relation till regeringens förhoppningar då reformen utformades. För att undersöka reformens framgång redovisas mängden försäljningsplatser, tillgängligheten och fördelningen mellan de sålda preparaten. Det andra teoretiska perspektivet, där populationens nytta sätts i fokus, är hälsoekonomiskt, vilket diskuteras i den primära studien som efterföljer. I den primära studiens empiri del beskrivs hur den insamlade informationen från databaser och tidigare studier tolkats. Inom empirin redovisas hur undersökningarna utformas med en tidsserieanalys som grund, vars resultat presenteras i följande kapitel I resultatdelen redogörs huruvida det på grund av reformen förkommit ett strukturellt brott i konsumtionen av de enskilda substanserna och den totala mängden receptfria smärtstillande läkemedel och i så fall när den detta inträffade. Avslutningsvis diskuteras upptäckterna, vad som kan ha orsakat dessa förändringar samt författarnas synpunkter kring utfallen. Diskussionen mynnar ut i förslag till framtida forskning inom ämnesområdet. 3

9 KAPITEL 2 BAKGRUND I detta kapitel beskrivs hur apoteksmarknaden har sett ut över tid, hur lagstiftningen kring receptfria läkemedel är utformad, och vad reformen hade för syfte. Avsikten är att ge läsaren inblick i de begränsningar och möjligheter som reformen har inneburit. 2.1 Historia I Sverige öppnades det första allmänna apoteket i slutet av 1500-talet i samband med en pestepidemi. Under 1600-talet ökade antalet kemiska läkemedel under oreglerade former vilket ledda till att statliga privilegiebrev utfärdades till apotekarna. Detta ledde till att apotekarna fick en monopolställning, i gengäld skulle deras läkemedel hålla en viss kvalité. Som ett resultat av den relativt ostrukturerade distributionen skapades Collegium Medicum år 1663, detta var det första försöket att reglera läkemedel. Efter flera reformer tillkom Apotekvarustadgan år 1913 som gav tillåtelse att framställa läkemedel utanför apoteksorganisationerna (Stanfors & Öberg, 2007). År 1970 förstatligades apotekskollektivet och året därpå grundades Apoteksbolaget, som det senare kom att kallas, Apoteket AB. Utredningen före reformen hade påbörjats av socialdemokraterna redan 1969 och fullföljdes följande år (Bergström, 2002). Reformen innebar att försäljning av läkemedel endast fick bedrivas av staten eller av en juridisk person som låg under statligt inflytande. Motiveringen var att detta skulle hålla de tidigare stigande läkemedelspriserna på konsumentvänliga nivåer och garantera en fungerande distributionskedja från producent till slutkund. Föreskrifter kring produkterna skulle framtas av de oberoende apotekarna som även fick uppgiften att kontrollera allmänhetens läkemedelskonsumtion. Som resultat av den förstatligande reformen ökade antalet apotek markant och nu kunde Apoteksbolaget placera sina lokaler bättre efter vårdtagarnas behov, målet var inte endast vinstmaximering. Antalet apotek ökade i landet med 50 procent från 600 till 900, 4

10 och antalet sjukhusapotek ökade från 10 till 80. Då förstatligandet ledde till en starkare centralisering av monopolväsendet gav detta en starkare förhandlingsposition vid prisförhandlingar med läkemedelsföretagen. Under tidigt 90-tal återuppstod debatten om huruvida monopolet var det rätta alternativet för apoteksverksamheten. År 1998 blev staten ensam ägare till Apoteksbolaget då Apoteksbolagets pensionsstiftelse sålde sin sista aktiepost, och namnet ändrades till Apoteket AB. Apoteket AB med monopolet i grunden byggde upp en omfattande försäljningsplattform med handelsvaror som kosmetika, tandborstar schampo och dylikt. Integrationen mellan läkemedel och handelsvaror ansågs ge Apoteket AB konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på detaljhandelsmarknaden. Innan den första november 2009 fanns det 929 apotek i Sverige som sålde läkemedel till allmänheten, det vill säga ett apotek per invånare. Sverige hade näst lägst apotekstäthet i jämförelse med andra europeiska länder vilket är anmärkningsvärt. (Sundbom, 2007). 2.2 Tidigare studier På uppdrag av Konkurrensverket gjorde Sundbom (2007) en utredning om a poteksmonopolet med konsumentnyttan i fokus. Utredningen belyste de konkurrensmässiga fördelar en avreglering kunde medföra den svenska apoteksmarknaden. Resultatet av utredningen var att konsumenterna förväntas få ökad tillgänglighet till försäljning, samt en bättre service. Utredarens slutsatser ligger till stor del som grund för denna rapports beskrivning av de förväntade konsekvenserna av reformen. Niklas Rudholm (2008) studerade effekten av kostnader och tillgängligheten av läkemedel och apotek efter avregleringen i Norge. Med regressioner i olika regioner som täcker hela Norge konstaterade han att det har skett många positiva effekter på marknaden. Rudholm påpekar att de första fyra åren hade antalet apotek ökat med 41 procent. Ökningen var störst i tätbefolkade områden men inget område hade fått färre apotek än innan. Resultatet av hans studie visade även att servicen hade ökat och användes som konkurrensmedel. Tillgängligheten hade ökat avsevärt i form av nya butiker och öppettider. Prisnivåerna hade däremot inte fallit sedan avregleringen. 5

11 Rudholm påpekar att en förklaring kan vara att apoteken använder tillgänglighet och service som konkurrensmedel. En slutsats Rudholm drar är att en ökad tillgänglighet av apotek och läkemedel kan uppnås med en avreglerad apoteks- och läkemedelsmarknad även i Sverige. Nordfeldt och Svanborg (2010) skriver i sin magisteruppsats om det finns teoretiskt och historiskt stöd för att regeringens mål med reformen kommer att uppfyllas. De undersökte tillgängligheten av läkemedel, förändringar i service i samband med reformen och förändringar av läkemedelskostnader. Författarna hade ett kvantitativt inslag i sin metod med enkätundersökningar till apotekens kunder samt en ett kvalitativt inslag med expertintervjuer. Det historiska stödet söks i data från tidigare omregleringar samt information om omregleringar i andra nordiska länder. De centrala slutsatserna i uppsatsen var att servicenivån hade stigit och tillgängligheten har ökat, och antagligen kommer att öka mer i fortsättningen. Ahlsten och Törngren (2009) beskriver i sin normativa teoristudie om potensiella effekter vid privatisering av den svenska apoteksmarknaden. Författarna studerar Norge och andra länder där liknande reformer har skett för att sedan bilda en uppfattning om vad som kommer att ske i Sverige vid en avreglering. De skriver om hur den norska avregleringen bidrog till en ökad tillgänglighet och service, men också om en utebliven prispress. Författarna drar slutsatsen att prispress inte är förenligt med ökad tillgänglighet och service. Med detta menar författarna att ifall målen om tillgänglighet och service blir prioriterat över priskonkurrens kommer kostnadena bli så höga att prispressen uteblir. Jonsson m.fl. (2011) undersökte huvudvärk orsakad av överkonsumtion av smärtstillande läkemedel (LÖH). Artikeln definierar begreppet överkonsumtion, och hur utbredd denna är i Sverige. Artikeln ingår i Jonssons avhandling som beskriver problematiken med läkemedelsanvändning bland personer med huvudvärk. I studien intervjuades svenskar för att kartlägga förekomsten av LÖH. Studien visar att nästan två procent av personerna i studien led av LÖH, hälften av dessa på grund av en överanvändning av receptfria läkemedel. 6

12 Svensson & Anell (2008) skrev en rapport om betydelsen av receptfria läkemedel ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Rapporten belyser, utöver huvudvärk, även andra hälsorisker till följd av överkonsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel. Deras rapport ger en djupare insyn i de biverkningar som förekommer vid överkonsumtion av de preparat denna uppsats beskriver. 2.3 Lagstiftning Lagen 2009:730 om handel med vissa receptfria läkemedel (Sveriges Riksdag, 2013) röstades igenom i riksdagen den 11 juni 2009 (Sveriges Riksdag protokoll 2008/09:130, 2008) och verkställdes 1 nov Enligt den nya lagstiftningen var kravet att konsumenten skulle vara 18 år fyllda för att köpa smärtstillande preparat vid andra försäljningsställen än apotek. Läkemedelsverket fattar beslut om vilka receptfria läkemedel som har godkänns som receptfria läkemedel för försäljning och har i samarbete med kommunerna en kontrollerande funktion. Pågrund av att det finns två kontrollerande parter har båda rätt att ta ut en årsavgift enligt 22 (Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, 2012). 2.4 Reformens syfte Den största anledningen till att liberalisera marknaden för receptfria läkemedel var att skapa en större konsumentnytta. Målsättningen var en bättre tillgänglighet av läkemedel för den enskilde konsumenten än vad som är möjligt via apotek och apoteksombud (Prop. 2008/09:190). Avsikten med omregleringen var alltså att skapa en välfungerande marknad. Innan reformen verkställdes hade Sverige den näst lägsta apotekstätheten i Europa, över invånare per apotek (Sveriges Apoteksförening, 2011). Genom en avreglering av den receptfria marknaden ville man med flera nya aktörer öka konkurrensen. De nya aktörerna skulle utgöras av nya apotek tillsammans med detaljhandelsförsäljare (prop. 2008/09:190). Regeringen hoppades på att reformen skulle få samma effekt som i Norge, där man har gjort en liknande avreglering hösten Efter sex år i Norge hade antalet försäljningsplatser ökat med ca butiker/verksamheter, vilket är en var en avsevärd ökning av tillgänglighet för invånarna (SOU 2008:33). 7

13 För att målet om en välfungerande marknad och ökad konsumentnytta ska uppnås krävs enligt regeringen inte enbart ökad tillgänglighet utan även reducerade restider och kostnader. Vilket innebär effektivare resursanvändning av konsumentens disponibla medel. Regeringen poängterade, med hänvisning till rapporter från Konkurrensverket, att en övergripande prispress på de tillgängliga receptfria läkemedlen skulle framhållas (prop. 2008/09:190). Konkurrensverket beskrev att en sådan omreglering skulle kunna skapa förutsättningar för prispress och ökad tillgänglighet. Därmed uttryckte de stöd för regeringens formulering och teori om ökad konsumentnytta och en mer välfungerande marknad (Konkurrensverket, 2008a;2008b). Regeringens uppfattning var att med reformen skulle fler aktörer ansluta sig till marknaden och därmed kommer de att pressa priserna till en jämviktsnivå, enligt ekonomisk teori. Vad regeringen inte tog hänsyn till var att Apoteket AB redan hade pressat sina priser. Regeringen fattade även beslut om att ingen prisreglering skall förekomma på receptfria läkemedel för att stärka den eftersträvade effekten av ökad konsumentnyttan (Hägglund & Hedergran, 2009). Detta kan dock ge en oförutsägbar effekt av både minskning och ökning av prisbildningen I propositionen (2008/09:190) beskrevs även andra effekter som följd av avregleringen. Det poängterades att en avreglering kommer innebära ökade åtaganden för kommuner, domstolar och Läkemedelsverket innebära ökade åtaganden. Kommunernas tidigare beskrivna kontrollfunktion av detaljhandelns försäljning medför ökade och kostnader. För att kompensera denna kostnadsökning kommer en avgift tas ut som varierar mellan kr (prop. 2008/09:190) Liksom kommuner kommer även Läkemedelsverket ta ut en årsavgift (SFS 2009:730). Eftersom även Läkemedelsverket kommer att ta ut en årsavgift skapar regeringen inträdesbarriärer, som kommer öka kostnaderna för små aktörer. De ökade kostnaderna kan hindra dem att utöka sitt utbud av receptfria läkemedel. I propositionen (2008/09:190) påpekas det att vid ökad tillgänglighet för varje enskild konsument krävs det färre och kortare resor i samband vid konsumtion av receptfria läkemedel, vilket innebär en minskad belastning på miljön. Regeringen har även uttryckt farhågor om att omregleringen medför en risk att folkhälsan försämras, den ökade tillgängligheten kan medföra en överkonsumtion och felaktig användning av de mer lättillgängliga läkemedlen (prop. 2008/09:190). I riksdagsdebatten påpekade Elina Linna (v) att missbruk av receptfria läkemedel är vanligt förekommande bland unga och äldre. Hon uttryckte en osäkerhet om kontrollen av försäljningen. Vidare framkom att 8

14 rådgivningen kring smärtstillande förväntades gå förlorad (Sveriges Riksdag, 2008). Till följd av detta skrevs paragrafen 15 (Lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, 2012) som binder återförsäljare att informera vart man kan få farmaceutisk rådgivning. Det påpekas i konkurrensverkets rapport av Sundbom (2007) att den eventuella negativa effekten av överkonsumtion kommer övervägas av de positiva effekterna för konsumenterna. Antagandet kan motiveras av en politisk förespråkare eftersom informationen om de sålda läkemedlen kommer att finnas lättillgänglig. Däremot kommer regeringen ha svårigheter att övervaka de negativa konsekvenserna vid eventuell överkonsumtion, då ingen övervakning kommer att ske (prop. 2008/09:190). 2.5 Risker vid överkonsumtion När marknaden för receptfria läkemedel avreglerades följer det flera positiva effekter för varje enskild konsument, men det finns även en baksida. En av de största riskerna vid avregleringen är att det uppstår en överkonsumtion av receptfria smärtstillande läkemedel. Detta är något som insatta forskare i läkemedelsvärlden påpekar är ett växande problem, bland annat Irestedt m.fl. (2005). En rapport från institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) påpekar att det föreligger en ökad risk för överdosering och feldosering när läkemedlet är mer lättillgängligt och rådgivningen är bristfällig. En i många fall oavsiktlig förlängning av behandlingsperioden betyder inte bara ökade risker för patienten utan även ökade vårdkostnader till följd av biverkningar (Svensson & Anell, 2008). En negativ följd av överkonsumtion är LÖH, läkemedelsöveranvändningshuvudvärk som är en form av kronisk daglig huvudvärk som uppkommer vid felaktig användning av smärtstillande läkemedel (Jonsson m.fl., 2011). Detta växande problem har även noterats till exempel i Norge som införde en liknande reform En undersökning visade att en procent av den norska befolkningen är drabbad av LÖH, samt 2,5 procent daglig kronisk huvudvärk. Man kunde se en ökning av daglighuvudvärk och en liten, men stabil ökning av LÖH. Troligen är andelen drabbade av LÖH underskattat, då inte alla påverkande faktorer av LÖH ingår i resultatet (Linde m.fl., 2011). 9

15 Läkemedelsverket har beslutat att vissa stora förpackningar av receptfria smärtstillande läkemedel förblir receptbelagda (Läkemedelsverket, 2009). För att kunna motverka en överkonsumtion. I Storbritannien bekräftar studier att överkonsumtion har minskat i samband med paketstorleken minskat (Hawton m.fl., 2013). Innan denna reglering hade Storbritannien problem med stora överdoser, dödsfall kopplat till överdosering av paracetamol och acetylsalicylsyra och leversvikt kopplat till paracetamol. Andra biverkningar som dokumenterats är njursvikt vid hög och långvarig dosering, vilket speciellt är ett problem hos äldre (FASS, 2013). Vid abrupt avbruten användning efter överkonsumtion kan symptom som trötthet, muskelsmärta och nervositet uppträda. (Läkemedelsverket, 2011;Svensson & Anell, 2008). Regeringen noterar i sin proposition (2008/09:190) att det föreligger en risk för överkonsumtion kopplat till avregleringen men att problemet inte är av större betydelse. Svenska dagbladets skriver efter en undersökning att var sjätte tonårstjej i åldrarna år i Stockholm tar någon form av värktabletter varje dag eller flera gånger i veckan samt att fler unga överkonsumerar (El Mahdi & Ennart, 2010a;2010b). Undersökningen visade att tonåringarna oftast bar på värktabletter som en del av vardagen. Med ökad tillgänglighet ökar även risken att denna grupp med dagligt bruk av smärtstillande läkemedel växer. (Jonsson & Svahn, 2012; Jonsson m.fl., 2011). Rebecca Söderström (2011) från Reacta uppmanar i en artikel på SvD att mer fokus måste läggas på information och kontroll av försäljning till unga för att begränsa den växande problematiken. De olika undersökningarna bekräftar att överkonsumtionen hos den svenska befolkningen förekommer. Problemet kommer troligtvis att öka när de receptfria smärtstillande läkemedlen blir mer tillgängliga. Följden av denna överkonsumtion kan i framtiden medföra ökade vårdkostnader och sämre samhällshälsa (Svensson & Anell, 2008). 10

16 KAPITEL 3 FÖRSTUDIE Denna förstudie har för avsikt att diskutera förändringen från legalt monopol till konkurrens. De effekter som undersöks är prisförändringar och förändring av tillgänglighet i form av ökat antal försäljningsplatser samt restid. Detta ligger som grund för utvärdering av huruvida reformen fick de positiva effekter som eftersträvades. Det har gjorts tidigare studier på området, men inga aktuella studier har på ett lika genomgående vis studerat prisförändringar och tillgänglighet. Utan tidigare studier har fokuserat på service utbud, hur konsumenter upplever förändringen och läkemedelskostnader. 3.1 Teori Monopol Ett monopol karaktäriseras av att det endast finns en säljare men många köpare. Eftersom en monopolist är den enda som förser konsumenterna med en vara eller tjänst befinner sig konsumenterna i en behovssituation gentemot monopolisten. Generellt sett brukar detta leda till att monopolistens utbjudna kvantitet kommer att vara lägre än vid fullständig konkurrens och att priset kommer att vara högre. Detta innebär i sin tur en välfärdsförlust då färre köper produkten i ett monopol än i en fungerande fullständig konkurrens. (Pindyck & Rubinfeldt, 2009). Eftersom Apoteket AB var ett statligt legalt monopol innan reformen 2009 kan denna marknadsbild diskuteras. Man hade ensamrätt på all försäljning utav läkemedel men samtidigt en målsättning att hålla priserna på konsumentvänliga nivåer (Sundbom, 2007) Från monopol till fullständig konkurrens Då en marknad övergår från monopol till fullständig konkurrens resulterar detta generellt sett i lägre priser och högre utbjudna kvantiteter. Då monopolisten inte längre har ensamrätt till utbudet innebär det att fler aktörer attraheras till marknaden med 11

17 förhoppningar om vinstchanser. Då en förhoppning om en mer konkurrensbaserad marknad var ett av huvudsyftena med reformen innebär detta att vissa kriterier bör uppfyllas. Ett antagande för att fullständig konkurrens ska råda är att företagen är pristagare, vilket innebär att ingen enskild aktör kan påverka den generella prisbilden. De andra antagandena är att marknadens utbud är homogent, det saknas inträdes och utträdes barriärer samt att det råder fullständig information för alla inblandade aktörer (Pindyck & Rubinfeldt, 2009). 3.2 Resultat Tillgängligheten av läkemedel efter reformen Innan avregleringen av marknaden för receptfria läkemedel 2009 fanns det på marknaden totalt 929 apotek runt om i Sverige (Sveriges Apoteksförening, 2013). Detta innebar en apotekstäthet på ett apotek per , invånare vilket var den näst sämsta täckningen i hela Europa. Efter 2009 är 29 apoteksaktörer verksamma och antalet nya apotek på marknaden har ökat kraftigt. Drygt tre år efter reformen fanns det 1274 apotek i Sverige, vilket är en ökning på cirka 37,14 procent och apotekstätheten har utvecklats till ett apotek på personer, vilket inte inkluderar återförsäljare utanför apotek. Etableringstakten har avtagit, men antalet nya apotek fortsätter att öka. Man har även kunnat se att apotekens öppettider förlängts av konkurrensskäl. I genomsnitt har öppettiderna ökat från 42 timmar 2009 till 53 timmar/vecka. De förlängda öppettiderna 2009 jämfört med 2012, motsvarar omräknat i timmar drygt 330 gamla apotek. (Sveriges Apoteksförening, 2013). Reformen har medfört att antalet återförsäljare av receptfria läkemedel på marknaden ökat till 5685 återförsäljare. Vid omräkning av tillgängligheten för receptfria läkemedel, inkluderat apotek och återförsäljare, uppgår den totala mängden av försäljningsplatser till 6932 (Se figur 1). Det ger en täthet av försäljningsplatser av receptfria läkemedel till en per 1373 invånare, vilket innebär en ökning på 86,27 procent jämfört med innan reformen. Observationer visar att spridningen av apotek har förändrat marknadsbilden sedan 2009, de flesta nya apotek har etablerats i Stockholms region, Västa Götaland och Skåne, 12

18 närmare 57,39 procent 2. Detta kan jämföras med de länen där etableringstakten var långsammast, länen Jämtland, Gotland och Norrbotten, där antalet apotek ökat med endast 2,31 procent (Sveriges Apoteksförening, 2010 & 2012) Totalt antal försäljningsplatser Figur 1. Utvecklingen av apotek och återförsäljare av receptfria smärtstillande läkemedel Källa: (Apoteket AB, ; Läkemedelsverket, 2013) Fördelningen på marknaden mellan apotek och återförsäljare av receptfria läkemedel har nu drygt tre år efter reformen blivit 18- respektive 82 procent (Se figur 2). Det har alltså skett en omfördelning av marknadsmakt vid försäljning av receptfria läkemedel. Fördelning återförsäljare % Antal Apotek 82% Återförsäljare av receptfria läkemedel Figur 2. Fördelning av återförsäljare och apotek Källa: (Apotekens Service, 2013) nya apotek på dessa tre regioner. 13

19 Däremot visar försäljningsvärdet av den totala försäljningen en annan bild, här noteras att apoteken står för 69,35 procent av det totala försäljningsvärdet av receptfria smärtstillande läkemedel mätt i AUP 3. Andra återförsäljare utanför apotek stod för den resterande andelen 30,65 procent (Apotekens Service AB, 2013). Restiden till apotek och återförsäljare har även kortats ner efter formen. Konsumentverkets rapport 2011:9 Omregleringen av apoteksmarknaden av Berglund och Hall, visar att restiden har minska, med det finns geografiska skillnader. 93 procent av tillfrågade personer i storstäder angav att de har max 15 minuter till närmaste apotek eller utlämningsställe med snabbaste färdsätt. Motsvarande siffra i glesbygden är 80 procent. Undersökningen visar att tillgängligheten i både storstäder och glesbygden har ökat efter reformen (Berglund & Hall, 2011) Prisutveckling När en marknad går från ett monopol till en marknad med konkurrens uppstår teoretiskt en prispress på marknaden. Därmed är det logiskt att undersöka prisförändringar för varje enskild receptfri smärtstillande substans. Författarna har utgått från inhämtad data från Apotekens Service AB. För att beräkna prisförändringar, kommer det beräknas ett prisindex där december 2009 används som basmånad. Varukorgsperioden utgörs av de tolv månader som infaller före indexmånaden (december). Under denna period säljs varorna i varukorgen till ett visst totalt försäljningsvärde (AUP k, där k är N-1). Priserna mäts i AUP som är apotek aktörernas utförsäljningspris exklusive moms angivet i kronor. Priser per vara beräknas som genomsnittspriser för indexmånad respektive basmånad (Pris i,k respektive Pris b,k ). Därefter beräknas prisförändringen enligt formeln nedan (Apotekens Service AB; Renberg, 2013). 3 AUP= Apotekaktörernas försäljningspris 14

20 Källa: (Apotekens Service AB, Renberg, 2012) Undersökningen och uträkningen som presenteras i tabellen nedanför, visar att priserna för samtliga tre substanser 4 har ökat efter reformen För paracetamol började de genomsnittliga priserna sjunka åren 2010 och 2011 med 0,04 procent, för att sedan öka med 0,5 procent från de ursprungliga priserna. För ibuprofen började det likt paracetamol med en sänkning av de genomsnittliga priserna 2010 med 0,8 procent för att därefter stegvis öka, till en slutgiltig prisökning med 0,9 procent från år 2009:s priser. Acetylsalicylsyra har fått redovisas i två separata kolumner då det finns smärtstillande läkemedel som innehåller enbart acetylsalicylsyra och kombination av acetylsalicylsyra. För acetylsalicylsyra (ej kombination), har priserna ökat successivt med en slutgiltig prisökning på 6,2 procent. För acetylsalicylsyra kombination kan det noteras en total prisökning på 7,8 procent efter avregleringen. Tabell 1. Prisutveckling är basår = 0 Substans 2009 (Basår) Paracetamol 0 0,004 0,001 0,005 Ibuprofen 0 0,008 0,003 0,009 Acetylsalicylsyra 0 0,006 0,012 0,062 Acetylsalicylsyra, 0 0,000 0,001 0,078 kombination Källa: (Apotekens Service AB) 3.3 Diskussion Tillgängligheten för varje enskild konsument har ökat enligt resultaten från förestudien. Reformen har medfört att 29 nya apoteksaktörer har anslutit sig till marknaden vilket 4 Alla tre substanser men pågrund av data är Acetylsalicylsyra uppdelad i två delar. 15

Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad

Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad 2014-04-16 PM Sex steg mot en fungerande apoteksmarknad I åtta år har regeringen konsekvent prioriterat skattesänkningar och privatiseringar före en väl fungerande välfärd. Ideologiska marknadsexperiment

Läs mer

GLESBYGDEN STARKAST UT

GLESBYGDEN STARKAST UT GLESBYGDEN STARKAST UT RECEPTFRIA LÄKEMEDEL 2006 2010 LYDIAH WÅLSTEN 10 januari 2011 Författaren och Timbro 2011 Omslagsfoto: Ruka & Kuusamo, RukaKuusamo.com, flickr Creative Commons ISBN 91-7566-798-0

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN 2011-11-28 1 TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden Nivå och konstruktion av den ersättning som apoteken erhåller för sitt uppdrag Generiskt utbyte

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat?

Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat? Paracetamol: försäljning och förgiftning har något hänt sedan tillgängligheten ökat? Läkemedelsverket 2011-04-04 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Det svenska apoteksmonopolet på receptbelagda läkemedel - konsekvenser av en avreglering

Det svenska apoteksmonopolet på receptbelagda läkemedel - konsekvenser av en avreglering Det svenska apoteksmonopolet på receptbelagda läkemedel - konsekvenser av en avreglering The Swedish pharmacy s monopoly on prescription drugs consequences of a deregulation C-uppsats i nationalekonomi

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt

Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Värktabletter i dagligvaruhandelpositivt eller negativt? Vlora Capri Huvudområde:Farmaci Nivå: Grundnivå Nr: 2011: F4 Värktabletter i dagligvaruhandel - positivt

Läs mer

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, SOU 2017:15 202 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008

Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008 PM 2008: RI (Dnr 001-94/2008) Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som

Läs mer

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför?

Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Receptfritt - en klass för sig 2 juni 2015 Receptfria läkemedel - en kartläggning: Vem, hur och varför? Projektgrupp: Lena Ring, Carola Bardage, Sahra Barzi, Tommy Westerlund och Cecilia Bernsten Enheten

Läs mer

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4)

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4) 1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2008-02-06 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU

Läs mer

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29 Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare

Läs mer

Uppdrag angående förberedande åtgärder med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden delredovisning

Uppdrag angående förberedande åtgärder med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden delredovisning Vår beteckning Dnr 2507/2008 Solna 2009-02-23 Registrator Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående förberedande åtgärder med anledning av omregleringen av apoteksmarknaden delredovisning S2008/10720/HS

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-04-07 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sjukhusens läkemedelsförsörjning Enligt

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Sjukhusens läkemedelsförsörjning

Sjukhusens läkemedelsförsörjning Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU20 Sjukhusens läkemedelsförsörjning Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2007/08:142 Sjukhusens läkemedelsförsörjning. Några följdmotioner

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI 2013-12-12 Pangea är en internationell Internet Week of Action mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Det

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; försäljning och distribution av pocketböcker KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-06-15 Dnr 287/2010 1 (5) Anmälande företag Bonnierförlagen AB, org.nr 556023-8445, Box 3159, 103 63 STOCKHOLM Ombud: advokaten Lars Johansson, Nord & Co Advokatbyrå

Läs mer

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012.

En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter. En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. En undersökning om svenskarnas kunskap kring värktabletter En undersökning av Kronans Droghandel i samarbete med Novus mars/april 2012. Kronans Droghandel Kronans Droghandel är Sveriges tredje största

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl Karlstads universitet Avdelningen för nationalekonomi och statistik Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/26 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35 ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift till Apotekens Service Aktiebolag 1 (1) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vår beteckning Diarie nr 1100/2009 Solna 2009-05-20 Enligt sändlista Remiss Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter (2009:xx) om avgift

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS)

Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS) YTTRANDE 2008-04- Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS) Gotlands kommun tillstyrker i huvudsak

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Föreläsning 6. Kapitel 7, sid Jämförelse av två populationer

Föreläsning 6. Kapitel 7, sid Jämförelse av två populationer Föreläsning 6 Kapitel 7, sid 186-209 Jämförelse av två populationer 2 Agenda Jämförelse av medelvärden för två populationer Jämförelse av populationsandelar för två populationer Konfidensintervall och

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority

KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority Konsument Éérkilffföi KONKURRENSVERKET Swedish Competition Authority Datum Dnr 2009-12-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport från uppdrag samt insamling av information och statistik om Apoteket

Läs mer

Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd

Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd Redovisning av plan för att följa upp och utvärdera statsstöd till apotek i glesbygd delrapport oktober 2014 2 (15) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:190

Regeringens proposition 2008/09:190 Regeringens proposition 2008/09:190 Handel med vissa receptfria läkemedel Prop. 2008/09:190 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 april 2009 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter?

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Sveriges Apoteksförening driver en kampanj mot generikasystemet och har skrivit många debattartiklar om allt skulle bli så mycket bättre om

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Omreglering av apoteksmarknaden

Omreglering av apoteksmarknaden Södertörns högskola Institutionen för Företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp Ledarskap HT terminen 2011 Programmet för Medicinteknisk ekonom Omreglering av apoteksmarknaden en studie om svenska folkets

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:87

Regeringens proposition 2007/08:87 Regeringens proposition 2007/08:87 Bildande av moderbolag för Apoteket AB samt vissa omstruktureringsåtgärder Prop. 2007/08:87 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars

Läs mer

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet

Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet Praktiska tips Vägledning vid ansökan om receptfrihet 2015-06-02 Åsa Dismats och Ann-Louise Leo, Läkemedelsverket 1 Innehåll Receptfrihet; Over The Counter Ansökan På Läkemedelsverket Försäljning utanför

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller?

En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller? En ny apoteksmarknad i Sverige - en succé! - eller? Apotekare, Vice President, Corporate relations Apoteket AB Apoteket AB 2011-12-05 Sida 1 En ny apoteksmarknad i Sverige 1. Apoteksmarknaden fram till

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern

Hjärta och smärta. en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel. Till dig som har barn i skolåldern Hjärta och smärta en guide för hantering av receptfria smärtstillande läkemedel Till dig som har barn i skolåldern 2 Varför en guide om hantering av receptfria smärtstillande läkemedel? Guiden Hjärta och

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter

Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 26-2-21 Vår beteckning 325/26 Regeringen Socialdepartementet 3 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdraget att göra en internationell prisjämförelse av nya produkter (S24/794/HS)

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Snart får vi fler apotek i Sverige

Snart får vi fler apotek i Sverige Snart får vi fler apotek i Sverige Fler apotek och bättre öppettider. Varför? Målet med apoteksreformen är att vi ska få fler apotek i Sverige och bättre öppettider. Förändringen innebär att nya apotek

Läs mer

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82)

2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) KKV1001, v1.1, 2009-04-24 YTTRANDE 2009-12-02 Dnr 535/2009 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2008 års postlagsutrednings delbetänkande En ny postlag (SOU 2009:82) (N2009/7490/ITP) Konkurrensverket

Läs mer

Vilka läkemedel använder Stockholmarna?

Vilka läkemedel använder Stockholmarna? 1 Vilka läkemedel använder Stockholmarna? Björn Wettermark Enhetschef & Docent Utvecklingsavdelningen, HSF, SLL och CPE, Karolinska Institutet 2 Några frågor att besvara Hur stor andel av befolkningen

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Var och hur köper svenskarna starköl?

Var och hur köper svenskarna starköl? Var och hur köper svenskarna starköl? HUI Research på uppdrag av Sveriges Bryggerier Elin Gabrielsson Slutsatser Gränshandeln med starköl utgör en betydande andel av den svenska starkölskonsumtionen Konsumtionen

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna - TLV Sundbyberg 2015-09-01 Dnr.nr: S2014/3698/FS Vår referens: Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, tabellsamling (dessa skall returneras). Miniräknare. Ansvarig lärare: Jari Appelgren,

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel.

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel. BESLUT 1 (5) Datum 2017-06-21 Vår beteckning SÖKANDE Ebb Medical AB Box 114 371 22 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

- de olika aktörernas roller

- de olika aktörernas roller Utbyte av läkemedel på apotek - de olika aktörernas roller Modul 2 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på apotek regler och samband - Utbyte av läkemedel

Läs mer

Småhusbarometern under luppen

Småhusbarometern under luppen Småhusbarometern under luppen underliggande data säger mer Richard C.B. Johnsson 1 richard.johnsson@ratio.se 21 september, 2003 Inledning... 2 SCB:s siffror avser K/B-talet... 3 Prisutvecklingen under

Läs mer

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 Åkeribarometern, kvartal 1, 2013 HE 2013-02-26 Innehåll Åkeribarometern... 3 Sammanfattning... 4 Nettotal... 6 Den senaste tiden... 9 Jämfört med förra året samma tid...11 Nuläge...12 Den närmaste framtiden...15

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; detaljhandelsförsäljning av läkemedel.

Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579) om företagskoncentration; detaljhandelsförsäljning av läkemedel. KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-05-22 Dnr 246/2013 1 (6) Anmälande företag Oriola-KD Holding Sverige AB, 556622-5776, Box 252, 435 25 Mölnlycke Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

BESLUT. Datum 2013-01-14. Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT 1 (6) Datum 2013-01-14 Vår beteckning PART Region Skåne 291 89 Kristianstad SAKEN Förbud enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)

Läs mer

Remissvar från Läkemedelshandlarna avseende Apoteksmarknadsutredningens betänkande SOU 2008:4 (s2008/184/hs)

Remissvar från Läkemedelshandlarna avseende Apoteksmarknadsutredningens betänkande SOU 2008:4 (s2008/184/hs) Stockholm den 10 april 2008 Socialdepartementet, registrator 103 33 Stockholm Remissvar från Läkemedelshandlarna avseende Apoteksmarknadsutredningens betänkande SOU 2008:4 (s2008/184/hs) Sammanfattning

Läs mer