Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS)

Transkript

1 YTTRANDE Socialdepartementet STOCKHOLM Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) (Dnr: S2008/184/HS) Gotlands kommun tillstyrker i huvudsak att en omreglering sker av apoteksmarknaden med den inriktning som utredningen föreslår samt att nuvarande apoteksmonopol upphör. Synpunkter på delavsnitt i utredningen lämnas enligt följande: Detaljhandeln En trygg och effektiv läkemedelsförsörjning är av central betydelse för både Gotlands befolkning och för hälso- och sjukvården. Dagens modell för distribution via ett statligt ägt företag har inneburit en hög täckning med apotek (drygt 8000 invånare per apotek på Gotland) samt tillgång till apoteksombud på mindre orter. Genom en avreglering av marknaden och införande av konkurrens avses apoteksmarknaden kunna göras mer effektiv och ännu mer kundanpassad. För Gotlands del, med en stor del av befolkning boende i glesbygd kan man dock befara att intresset för att etablera nya apotek eller överta apotek som avvecklas av Apoteket AB inte blir tillräckligt stort med den ersättningsmodell som föreslås. Det är här viktigt med det sistahandsansvar som föreslås för Apoteket AB. Den förväntade ökning av distanshandeln som utredningen förutsätter innebär att nuvarande system med apoteksombud bedöms ersättas av att läkemedel levereras av vanliga varulogistikföretag. Även här kan vi se en möjlig nackdel för glesbygdsservicen. Den beskrivna utvecklingen är dock redan på gång inom existerande system. I utredningen konstateras att det inte finns några författningsreglerade villkor för inom vilken tid ett läkemedel skall kunna levereras till en kund och inga sådana villkor föreslås heller införas. Vi noterar att nuvarande distributionskedja nyligen ändrats från att läkemedlen packades på apotek på Gotland och sändes ut till apoteksombuden till att packning sker i Falun och sänds med logistikföretag. Detta har inneburit att leveranstiderna generellt sett ökat från ett till två dygn och är en utveckling där Gotland med sina speciella förhållanden missgynnats. Att patienten 1

2 efter ett läkarbesök eller efter utskrivning från slutenvård kan påbörja föreskriven läkemedelsbehandlingen snabbt är här av väsentligt intresse. Hinder mot att bedriva apoteksverksamhet Utredningens förslag med inskränkningar av rättigheten att bedriva apoteksverksamhet för intressenter som har ekonomisk vinning av att påverka utlämningen av läkemedel är välmotiverad. Undantag görs dock för vårdföretag som alltså skall kunna få bedriva apoteksverksamhet. Om en sådan ordning införs bör motsvarande möjlighet även gälla för landsting. Inom ramen för utredningen borde även kunna klargöras att landsting bör få lagstöd för att upphandla och tillhandahålla förbrukningsartiklar. Redovisning och kontroll Ur ett kommunalt redovisningsperspektiv har nuvarande ordning där de mycket stora belopp som hanteras faktureras av ett statligt ägt företag utan vinstintresse garanterat en hög trygghet. Ett särskilt skäl för att säkra kontrollmekanismer är att den åtgärd som utlöser kostnaden är en receptförskrivning till en gotländsk patient som kan göras av vilken förskrivare som helst inom landet utan att kommunen har någon insyn eller kontroll. I ett system med flera vinstinriktade aktörer innebär detta att kraven på transparens och kontroll ökar. Framförallt gäller detta de IT-system som utgör grunden för de ekonomiska flödena. Man kan här befara krav på en ökad resursinsats av landstingen i form av kostnader för hantering av fakturor, kontroll och uppföljning. Eva Nypelius kommunstyrelsens ordförande Bo Dahllöf regiondirektör 2

3 Dnr: KS 2008/ Åke Wennerberg, LK Rolf Forsman, HSF Kommunstyrelsen Remiss: Huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Den 8 januari 2008 överlämnade Apoteksmarknadsutredningen sitt huvudbetänkande Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4). Betänkandet innehåller förslag som möjliggör även för andra aktörer än Apoteket AB att bedriva detaljhandel med receptbelagda och receptfria läkemedel. I betänkandet lämnas också förslag om bl a prissättning av läkemedel, distanshandel med läkemedel och hur det ska säkerställas att vissa tjänster och funktioner som i dag utförs av Apoteket AB kommer att finnas tillgängliga även i framtiden. Syftet med omregleringen är enligt direktiven att åstadkomma effektivisering, bättre tillgänglighet för konsumenterna, prispress samt en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. I direktiven betonas att utredningen ska utgå från ett patient- och konsumentperspektiv i sitt arbete och att den höga kompetens, säkerhet och kvalitet som i dag utmärker handeln med läkemedel ska bibehållas. Det framhålls också att det är viktigt att tillgängligheten till läkemedel i bl a glesbygd tryggas, att läkemedelsförsörjningen bedrivs rationellt och främjar en säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning samt att förslag som berör enskilda företag utformas så att företagens administrativa börda blir så liten som möjligt. Förslagen ska gälla fr o m Utredningen föreslår en kontrollstation år 2011, dvs efter en tvåårig etableringsfas. Avgränsning i yttrandet I föreliggande förslag till yttrande fokuseras främst på förhållanden som är av betydelse för Gotlands kommun ur ett befolkningsperspektiv och avseende kommunen i egenskap av sjukvårdshuvudman. Kostnadsutveckling Enligt utredningen uppgick försäljningen av läkemedel år 2006 i Sverige till ca 31 miljarder kronor (mdr). Huvuddelen ca 20 mdr avser receptbelagda patenterade läkemedel inom läkemedelsförmånen, ca 3 mdr receptbelagda utbytbara läkemedel inom förmånen, ca 6 mdr läkemedel i slutenvården och ca 3 mdr receptfria läkemedel. 1

4 Under 2007 omsattes i hela landet humanläkemedel för 33 mdr, på Gotland för 252 Mkr. I riket kostade receptläkemedlen dryga 26 mdr (ökning med 4,2% jämfört med 2006) och slutenvårdsläkemedlen dryga 6 mdr (uppgång 13,7%). På Gotland såldes receptläkemedel för totalt 158 Mkr (ökning 4%) varav 119 Mkr betalades av förmånen och 39 Mkr var egenavgift. Slutenvårdsläkemedlen kostade 36,6 Mkr vilket är en ökning med 23% jämfört med Egenvårdsprodukter (OTC) såldes på Gotland för 113 Mkr varav receptfria läkemedel för 57 Mkr. Djurläkemedel såldes för 5,6 Mkr. För 2008 beräknas kostnadsökningen totalt (öppen+slutenvård) till 5,9%. Enligt utredningen hade de svenska läkemedelskostnaderna en snabb ökningstakt under större delen av 1990-talet, men ökningen har planat ut från år 2002 och framåt. År 1990 uppgick läkemedelskostnaderna till ca 10 mdr. Sedan 2002 har försäljningen inom det receptbelagda läkemedelssegmentet legat relativt konstant, medan försäljningen av receptfritt och försäljningen till slutenvården har fortsatt att öka. Under de närmaste åren förväntas kostnaderna för läkemedelsförmånerna stiga snabbare än under de senaste åren. Finansiering Kostnaderna för läkemedel finansieras enligt utredningen till 71 procent av offentliga medel. Kostnaderna för de läkemedel som används inom framförallt sjukhusvården utgör 15 procent och betalas av landstingen med skattemedel. Resterande 56 procent utgörs huvudsakligen av kostnaden för läkemedelsförmånen. Det direkta kostnadsansvaret ligger där sedan 1997 på landstingen men täcks av ett specialdestinerat statsbidrag. Detta bidrag grundades initialt på historiska kostnader men är sedan några år baserat på en behovsmodell liknande den modell som gäller för kostnadsutjämningen inom skatteutjämningssystemet. Bidragen till landstingen har under några år ökat samtidigt som kostnaderna i läkemedelsförmånen haft en liten ökningstakt. Bakgrunden till den låga ökningstakten har varit de kostnadsbegränsningar som åstadkommits genom utbyte till billigare synonympreparat (generikareformen). I sjukhusvården har dock kostnaderna ökat mycket snabbt. Statsbidraget till Gotlands kommun har under de senaste åren utvecklats enligt följande. (Mkr) ,6 125,0 131,2 135,7 135,7 Från landstingen har i statsbidragsförhandlingarna framhållits att staten borde se till kostnadsutvecklingen inom hela läkemedelssektorn, dvs även beakta den kraftiga kostnadsutvecklingen inom sjukhusvården. Som synes av utvecklingen mellan 2007 och 2008 har man inte fått gehör för detta. Särskilt bekymmersamt är detta eftersom staten avseende även de generella statsbidragen väljer att frysa dessa. På detta sätt stannar ansvaret för de ökande kostnaderna helt inom landstingen. Detta blir särskilt kännbart för landsting med låg skattekraft och höga strukturkostnader. Bedömd kostnadsminskning genom omregleringen Enligt utredningen bedöms förslagen om prispress och inköpsrabatter leda till minskade kostnader för det allmänna. Sammanlagd bedömd kostnadsminskning 2

5 under det första året uppgår till 110 Mkr och under två år bedöms att ytterligare 80 Mkr kan sparas. För Gotland motsvarar detta en kostnadsminskning med ca 690 tkr första året och ytterligare ca 500 tkr efter två år. Således en marginell påverkan om den föreslagna prissättningsmodellen införs. Detaljhandeln År 2006 fanns enligt utredningen 870 öppenvårdsapotek i Sverige. Den genomsnittliga försäljningen per apotek var 32 Mkr. I Sverige finns invånare per apotek. Endast Danmark har lägre täckning ( invånare per apotek). Medianen för de 25 europeiska länder som rapporterar in data är personer per apotek. Efter omregleringen av den norska apoteksmarknaden har antalet invånare per apotek sjunkit från till På Gotland finns sju apotek vilket innebär en täckning på invånare per apotek. Utöver detta finns ett flertal apoteksombud, huvudsakligen i form av livsmedelsaffärer. En särskild form av apoteksombud utgör gotlandsfärjorna som är tillåtna att föra ett mycket begränsat sortiment av receptfria läkemedel och som naturligtvis inte förmedlar receptbelagda mediciner. Några omsättningssiffror för de olika apoteken på Gotland kan inte anges, eftersom sådana uppgifter inte lämnas ut av Apoteket AB. Man kan dock notera att åtminstone ett apotek under senare år varit i farozonen för nedläggning. Synpunkter Detaljhandeln En trygg och effektiv läkemedelsförsörjning är av central betydelse för både Gotlands befolkning och för hälso- och sjukvården. Dagens modell för distribution via ett statligt ägt företag har inneburit en hög täckning med apotek (drygt 8000 invånare per apotek på Gotland) samt tillgång till apoteksombud på mindre orter. Genom en avreglering av marknaden och införande av konkurrens avses apoteksmarknaden kunna göras mer effektiv och ännu mer kundanpassad. För Gotlands del, med en stor del av befolkning boende i glesbygd kan man dock befara att intresset för att etablera nya apotek eller överta apotek som avvecklas av Apoteket AB inte blir tillräckligt stort med den ersättningsmodell som föreslås. Det är här viktigt med det sistahandsansvar som föreslås för Apoteket AB. Den förväntade ökning av distanshandeln som utredningen förutsätter innebär att nuvarande system med apoteksombud bedöms ersättas av att läkemedel levereras av vanliga varulogistikföretag. Även här kan vi se en möjlig nackdel för glesbygdsservicen. Den beskrivna utvecklingen är dock redan på gång inom existerande system. I utredningen konstateras att det inte finns några författningsreglerade villkor för inom vilken tid ett läkemedel skall kunna levereras till en kund och inga sådana villkor föreslås heller införas. Vi noterar att nuvarande distributionskedja nyligen ändrats från att läkemedlen packades på apotek på Gotland och sändes ut till apoteksombuden till att packning sker i Falun och sänds med logistikföretag. Detta har inneburit att leveranstiderna generellt sett ökat från ett till två dygn och är en 3

6 utveckling där Gotland med sina speciella förhållanden missgynnats. Att patienten efter ett läkarbesök eller efter utskrivning från slutenvård kan påbörja föreskriven läkemedelsbehandlingen snabbt är här av väsentligt intresse. Hinder mot att bedriva apoteksverksamhet Utredningens förslag med inskränkningar av rättigheten att bedriva apoteksverksamhet för intressenter som har ekonomisk vinning av att påverka utlämningen av läkemedel är välmotiverad. Undantag görs dock för vårdföretag som alltså skall kunna få bedriva apoteksverksamhet. Om en sådan ordning införs bör motsvarande möjlighet även gälla för landsting. Inom ramen för utredningen borde även kunna klargöras att landsting bör få lagstöd för att upphandla och tillhandahålla förbrukningsartiklar. Redovisning och kontroll Ur ett kommunalt redovisningsperspektiv har nuvarande ordning där de mycket stora belopp som hanteras faktureras av ett statligt ägt företag utan vinstintresse garanterat en hög trygghet. Ett särskilt skäl för att säkra kontrollmekanismer är att den åtgärd som utlöser kostnaden är en receptförskrivning till en gotländsk patient som kan göras av vilken förskrivare som helst inom landet utan att kommunen har någon insyn eller kontroll. I ett system med flera vinstinriktade aktörer innebär detta att kraven på transparens och kontroll ökar. Framförallt gäller detta de IT-system som utgör grunden för de ekonomiska flödena. Man kan här befara krav på en ökad resursinsats av landstingen i form av kostnader för hantering av fakturor, kontroll och uppföljning. Risker Även om vi i huvudsak tillstyrker utredningens förslag kan följande risker framhållas vid ett genomförande: Att syftet inte uppnås, dvs att de ersättningar som erbjuds inte lockar till etableringar speciellt i glesbygdområden med följd att servicen försämras. Att kostnaderna för läkemedelshanteringen inte kan reduceras genom den föreslagna omregleringen. Att tillgänglighet både lokalmässig, sortimentsmässig och tidsmässig inte uppnås över hela ön Förslag till kommunstyrelsen för beslut Yttrande avges enligt upprättat förslag. Bo Dahllöf regiondirektör 4