FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA PUBLIKATIONER I SVERIGE
|
|
- Ola Karlsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA PUBLIKATIONER I SVERIGE Rapport av en enkätundersökning av Alf Askergren och Jan Ekholm December 1999 Arbetsgrupp inom Försäkringsmedicinska Sällskapet
2 FÖRORD Försäkringsmedicinska Sällskapets styrelse beslutade tidigt att skaffa sig en överblick över svenskt försäkringsmedicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Föreliggande sammanställning är resultatet av en enkät, ställd till enskilda forskare och institutioner, som Försäkringsmedicinska Sällskapet bedömde relevanta i sammanhanget. Indelningen i olika grupper är vårt ansvar. Många svar har tyvärr varit för kortfattade, för att kunna användas i vår karakterisering av ämnesområden och en del arbeten har förmodligen placerats i fel kategori, bl.a. som följd av bristfälligt underlag. Rapporten bör därför uppfattas som en första, preliminär, kartläggning av försäkringsmedicinska forskningen och utvecklingsarbetet i landet. Det är Sällskapets ambition att inom det närmaste året utarbeta en reviderad upplaga av rapporten. Vår förhoppning är att underlaget till den upplagan blir ändå mer representativt. Datorbearbetning av de klassificerade materialet, inklusive grafiska presentationer, har utförts av biomedicinsk analytiker Lisbet Broman, Inst. f. Folkhälsovetenskap, div. Rehab.-medicin, Karolinska Institutet, för vilket varmt tack riktas. Vi vill också tacka alla forskare och projektmakare som bidragit till sammanställningen med sitt insända material. Alf Askergren Docent Jan Ekholm Professor, styrelseledamot i Försäkringsmedicinska Sällskapet 2
3 INNEHÅLL BELASTNINGSSKADOR 4 INVALIDITETSBEDÖMNING 4 LÄKAREN OCH INTYGSSKRIVNING, BEDÖMNINGSUNDERLAG OCH BEDÖMNING AV UNDERLAG 4 LÄKEMEDELSFÖRSÄKRING 5 OLYCKSFALL- OCH TRAUMAFORSKNING 5 PATIENTFÖRSÄKRING 5 PENSION 6 PRIVAT LIV- OCH SJUKFÖRSÄKRING 6 RISKBEDÖMNING 7 SAMARBETSFORMER INOM FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 7 SOCIALFÖRSÄKRING (sjukdom, arbetsskada, rehabilitering etc) 8 ÖVRIGT 14 TABELL 15 GRAFISK PRESENTATION 16 3
4 BELASTNINGSSKADOR Zetterberg C, Oklar patomekanism bakom nack-skuldervärk. Problem vid försäkringsmedicinsk bedömning. Läkartidningen vol 93, nr 9, 1996 INVALIDITETSBEDÖMNING Lysell E, Sakkunnigläkaren viktig vid skaderegleringen. Medicinsk bedömning bas för korrekt ersättning. Läkartidningen vol 93, nr 7, 1996 LÄKAREN OCH INTYGSSKRIVNING, BEDÖMNINGSUNDERLAG OCH BEDÖMNING AV UNDERLAG Bremberg S, Mikaelsson B: Predictability of school absence for rate of sick-leave. Scand J Soc Med 1985;13: Hensing G, Alexanderson K, Timpka T. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare. 1997:6: Hörnquist J O, Mikaelsson B: Repeated short-term sick leave and Quality of life. Scand J Soc Med 1990;18:91-95 Ljungdahl LO, Bjurulf P. The accordance of diagnosis in a computerized sick-leave register with doctor s certificates and medical records. Scand J Soc Med 1991;19: Mikaelsson B, Leijon M: Upprepade korta sjukfall och ledighet för vård av barn. Socialmed Tidskrift 1986;63(9): Petersson S. Eriksson M. Tibblin G. Practice variation in Swedish primary care. Scand J Prim Health Care 1997;15:68-75 Sihm H. Den sjukskrivande läkarens ansvar- Tidig rehabilitering, aktiv sjukskrivning. Läkartidningen 1994;91: Thörn Å. Nya regler för sjukpenning och sjukpension: Antikverat sjukdomsbegrepp hotar vår trovärdighet. Läkartidningen vol 94;36: Tibblin G. Eriksson M. Studier av sjukskrivningspraxis. Landstingsförbundet Westrin CGG. Sjukskrivning-sjukvård i skymundan. Socialmed. tidskrift 1981;9: Timpka T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in Sickness Certification among Swedish Physicians. European Journal of Public Health 1995;5, Timpka T. Hensing G. Alexandersson K. Dilemmas in sickness certification among Swedish physicians. Eur J Public Health. 1995;5(3): Avhandling, hel eller del i Staaf L, Att kunna och att vilja arbeta en analys av utlåtanden vid Riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn. Licenciatavhandling. Stockholms universitet, inst för Socialt arbete. Rapport i socialt arbete nr Publicering i tidskrifter/folder Eriksen T Berg. Hippokrates idag? Samtiden 1991;5:2-14. Ljungdahl L, Mikaelsson B, Leijon M, Henriksson K: Sjukvårdskonsumtion vid upprepad korttidssjukskrivning. Svenska Läkarsällskapets Handlingar, band 94, häfte 6,1985 Nilsson A-C, Leijon M, Ljungdahl L, Mikaelsson B: Intyg från första dagen hindrar inte sjukskrivning. Social Försäkring 1987;2:
5 Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg. FK Sthlms län FoU rapport nr 3-91 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en enkät till sjukskrivande läkare. FK Sthlms län FoU rapport nr 7-92 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster. FK Sthlms län FoU rapport Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg för arbetslösa i Stockholmslän. CSF rapport 1995:1 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - en studie av utfärdade läkarintyg för arbetslösa i Jämtlands län. CSF rapport 1995:2 Karlsryd Eva, Läkarnas sjukskrivningsmönster - läkarnas syn på sjukskrivning av arbetslösa. CSF rapport 1995:8 RFV: Läkaren och intygsskrivning, bedömningsunderlag och bedömning av underlag. RFV anser 1997:3 Föredragsmanus (t ex symposium, konferens, Riksstämma etc) Mikaelsson B: Vem bedömer bäst arbetsförmågan vid sjukdom? Föredrag vid temakonferens Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, mars 1999 Intern rapport/pm Krafft S-O & Löfqvist A, Rekommendationer för bedömning av ortopediska arbetsskador enligt regler som gäller från och med 1 jan 1993 (LAF 1993). Försäkringskassan i Älvsborgs län, 1996 LÄKEMEDELSFÖRSÄKRING Perman E, Läkemedelsförsäkringen en underutnyttjad resurs. Läkarna borde hjälpa fler att anmäla. Läkartidningen vol 93, nr 5, 1996 OLYCKSFALLS- OCH TRAUMAFORSKNING Bring J och Bring G, Pisksnärtskador kniviga försäkringsärenden. Sannolikhetsresonemang i skaderegleringen. Läkartidningen vol 93, nr 34, 1996 Holm L, Cassidy J D, Sjögren Y, Nygren Å, Impairment and work disability due to whiplash injury following traffic collisions. An analysis of insurance material from the Swedish Road Traffic Injury Commission. Scand J Public Health 1999; 2: Jonsson C-E, Schüldt K, Linder J, Björnhagen V, Ekholm J. Rehabilitative, psychiatric, functional and aesthetic problems in patients treated for burn injuries a preliminary follow-up study. Acta Chirurgiae Plasticae 39, 1, 1997, pp PATIENTFÖRSÄKRING Netz P & Räf L, Hur undvika att patienten skadas i samband med operationen? Läkartidningen nr ; Netz P, Trombosprofylax vid ortopedi vad fordras för patienternas säkerhet? Läkartidningen nr ; Rydell N & Räf L, Bättre rutiner vid armbrott kan ge färre missar. Läkartidningen nr ;
6 Rydell N & Räf L, Spinal manipulation behandling med stor komplikationsrisk. Läkartidningen nr ; Rydell N, Bristande uppföljning av opererad fotledsfraktur. Tendens till färre kontroller av besparingsskäl. Läkartidningen nr ; Rydell N, Bristfällig undersökning och feltolkning av röntgen. Fortfarande vanligt att collumfraktur missas. Läkartidningen nr ; Rydell N, Patientförsäkringen i förebyggande verksamhet. Läkartidningen nr ; PENSION Selander J. and Marnetoft S-U.: Risk Factors for Disability Pension among Unemployed Women on Long-term Sick-leave. Accepted for publication in International Journal of Rehabilitation Research, Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Elofsson Stig, Marnetoft Sven-Uno, Gullberg Anders och Berglind Hans. Nybeviljade förtidspensioner i Jämtlands län CSF rapport 1996:2 Engström Per-Gösta och Larsson Anne-Sofie, Förtidspension - en studie av beslutsunderlag. FK Sthlms län FoU rapport Gerner Ulla, Förtidspensioner bland grekiska kvinnor bosatta i Grekland. FK Sthlms län FoU rapport nr Hyberg Birgitta, Förtidspensionärerna i Lidingö stad. FK Sthlms län FoU rapport Löfström Anna. Indragning och minskning av förtidspension/sjukbidrag - en studie baserad på beslut fattade av försäkringskassan i Stockholms län CSF rapport 1995:12 Rydén Terje och Sjölin Mikael, Kartläggning av nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag i Skärholmen. FK Sthlms län FoU rapport Staaf Lennart, Utvecklingen av förtidspensioneringen - en beskrivning av lagstiftning och omfattning. CSF rapport 1995:5 Svensson Sven, Siira Lillemor och Larsson Anne-Sofie, Projekt terapeuticum. FK Sthlms län FoU rapport Wessung Lise och Bergroth Alf, Indragning och minskning av förtidspension/sjukbidrag - en kvalitativ intervjustudie baserad på beslut fattade av försäkringskassan i Stockholms län och i Jämtlands län CSF rapport 1997:1 Annan form Borg K, Hensing G, Alexanderson K. Predicitive factors for disability pension in a cohort of young persons sick listed with neck-, shoulder or back pain. In manuscript. 25. Wide P, Hensing G, Alexanderson A. Experiences of contacts with rehabilitation actors. In manuscript. PRIVAT LIV- OCH SJUKFÖRSÄKRING Johansson B, Fösäkringsgivares beslut bör ifrågasättas. Kränkt patient bör få hjälp till rättslig prövning. Läkartidningen vol 93, nr 20,
7 RISKBEDÖMNING Brulin C, Gerdle B, Granlund B, Höög J, Knutsson A, Sundelin G. Physical and psychosocial work related risk factors associated with musculoskeletal symptoms among home care personnel. Scandinavian Journal of Caring Sciences in press. Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Karlsson M, Axelson O: Case-control study of risk factors for disease in the neck and shoulder area. Occup Environ Med 1994;51: Ekberg K, Karlsson M, Axelson O, Björkqvist B, Bjerre-Kiely B, Malm P: Cross sectional study of risk factors for symptoms in the neck and shoulder area. Ergonomies 1995;38: Hermerén G, Etik, försäkring och gentest. Angelägen offentlig debatt. Läkartidningen vol 93, nr 13, 1996 Jonsson L, Förslag från Socialdepartementet: Förbjud gentestning för försäkringsändamål. Läkartidningen vol 93, nr 18, 1996 Lindblom A och Nordenskjöld M, Ingen skall straffas för sina anlag. Genetisk information bör skyddas i lag. Läkartidningen vol 93, nr 10, 1996 Perman E, Försäkringsmedicin prognosmedicin. Läkartidningen vol 93, nr 1-2, 1996 Perman E, Gendiagnostik framtida försäkrings-krav? Ifrågasatt prognostiskt redskap. Läkartidningen vol 93, nr 3, 1996 Perman E, Håll isär individuell och allmän försäkring. Försäkringspremien inget fördelningspolitiskt redskap. Läkartidningen vol 93, nr 21, 1996 Thorén C, Intrikat riskbedömning vid barnförsäkringar. Läkartidningen vol 93, nr 3, 1996 Projektrapport The Norrtälje study Risk factors for low back and neck-shoulder disorders. Eva Vingård, Christer Hogstedt, Gunnar Németh, Mats Hagberg, Töres Theorell, Måns Waldenström, Åsa Kilbom, Christina Wiktorin, Lars Alfredsson and the Norrtälje MUSIC study group SAMARBETSFORMER INOM FÖRSÄKRINGSSYSTEMET Linder J, Schüldt K, Jansson K-Å, Ekholm J. Samverkan mellan psykiatri, ortopedi, rehabiliteringsmedicin och försäkringskassa en möjlighet till bättre underlag för beslut? Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, ,1999. Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Jakobsson B, Schüldt U, Bergroth A, Ekholm J: Utvärdering av Stockholmprojektet 2: Arbetsledarnas uppfattningar. Reports from Dep of Rehabilitation Medicine, Karoilinska Institutet no27, 1999, ISSN Kjellström D, Mikaelsson B, Söderström-Svensson C: Samverkan sjukvården- försäkringskassan FK, Sörmland, Rapport 5/1997 RFV: Försöksverksamhet inom rehabiliteringsområdet i Malmöhus, Norrbottens och Blekinge län en utvärdering. RFV anser 1992:12 Intern rapport/pm Alexanderson K, Samarbetsformer mellan Försäkringskassan Östergötland och Socialmedicinska avdelningen vid Samhälssmedicinska institutionen, Linköpings universitet. Rapport 1996 Alexanderson K, Thiringer G, Diderichsen F. Läkare och Försäkringsmedicin. Rapport från en hearing och en enkät till sektioner inom Svenska Läkaresällskapet. Sekiionen för Socialmedicin och Sektionen för Arbets- och miljömedicin, Svenska Läkaresällskapet RFV: FINSAM en slutrapport. FINANSIELL SAMORDNING 1997:1 7
8 RFV: SOCSAM Tidiga erfarenheter en lägesrapport. FINANSIELL SAMORDNING 1998:2 RFV: Mötet med Försäkringskassan. Kundundersökning RFV redovisar 1998:4 SOCIALFÖRSÄKRING (SJUKDOM, ARBETSSKADA, REHABILITERING ETC) Alexanderson K, Hensing G Leijon M, Åkerlind I, Rydh H, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence in a Swedish County in 1985, 1986 and , Journal of Epidemiology and Community Health, 1994; 48,5, Alexanderson K, Hensing, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence among Employed Women in a Swedish County. Scandinavian Journal of Enviroment, Work and Health. 1995;21: Alexanderson K, Leijon M, Rydh H, Åkerlind I, Bjurulf P. Epidemiology of Sickness Absence in a Swedish County 1985, 1986 and Scand J of Soc Med, 1994;22, 1, Alexanderson K, Sydsjö A, Hensing G, Sydsjö G, Carstensen J. Impact of pregnancy on sexdifferences in sickness absence. Scand Journal of Social Medicine, 1996;24,3, Alexanderson K. Genusskillnader i sjukskrivning i Östergötland under en period av stark ökning av sjukfrånvaro. Socialmedicinsk tidskrift nr Alexanderson K. Sickness absence: a review of performed studies with focus on levels of exposure and theories utilised. Scandinavian Journal of Social Medicine In press. Axelson 0. Arbetsskadebedömning vid exponering för organiska lösningsmedel. Läkartidningen 1984;17: Berglind H, Bergroth A, Ekholm J, Eriksen T, Westerhäll L: Kan mångvetenskaplig forskning om rehabilitering ge ny kunskap? Socialmedicinsk tidskrift, 74 nr 8-9, , 1997 Berglind H, Gerner U. Motivation och återgång i arbete bland långtidssjukskrivna, Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, ,1999 Blank N. Diderichsen F. Short-term and long-term sick-leave in Sweden: relationships with social circumstances, working conditions and gender. Scand J Soc Med Dec; 23 (4): Brulin C, Goine H, Edlund C, Knutsson A. Prevalence of long term sick leave among home care personnel in Northern Sweden. Journal of Occupational Rehabilitation, 1998 ( in press). Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Andersson A, Axelson O: Rehabilitering av arbetsrelaterade besvär. Fullgott resultat kräver helhetsgrepp. Läkartidningen 1994;22: Ekberg K, Björkqvist B, Malm P, Bjerre-Kiely B, Axelson O: Controlled two year follow up of rehabilitation for disorders in the neck and shoulders. Occup Environ Med 1994;51: Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Sick-leave due to psychiatric disorder: Higher incidence among women and longer duration for men. The British Journal of Psychiatry. 1996; 169, Hensing G, Alexanderson K, Bjurulf P, Allebeck P. How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scand Journal of Social Medicine, 1998;26:2: Hensing G, Alexanderson K, Åkerlind I, Bjurulf P. Sick-leave due to minor Psychiatric Morbidity: role of sex integration. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 1995; 30,1, Hensing G, Alexanderson K. Domestic violence, health and sickness absence. Social Science and Medicine. Accepted if revised Hensing G, Spak F, Alexanderson K, Allebeck P. Sick-leave among women and the role of psychiatric disorder. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1997;25:3: Hermansson U, Knutsson A, Rönnberg S, Brandt L. Feasibility of brief intervention in the workplace. Int J Occup Environ Health ( in press). 8
9 Hornquist JO. Zar M. Hansson B. Precursors of repeated short-term sick-leave: an empirical review of some background, job and well-being characteristics. Scand J Soc Med Sep;21(3): Isacsson A. Hansson BS. Janzon L. Kugelberg G. The epidemiology of sick leave in an urban population in Malmo, Sweden. Scand J Soc Med dec;20(4):234-9 Jeppsson Grassman E. Det korta livet, Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, ,1999 Knutsson A, Goine H. Occupation and unemployment rates as predictors of long term sickness absence in two Swedish counties. Social Science& Medicine ( in press). Landstad B, Ekholm J, Broman L, Schüldt K: Upplevda arbetsmiljöförhållanden hos kvinnor som arbetar trots smärtbesvär. Socialmedicinsk tidskrift, 76 (nr 5): , 1999 Landstad B, Ekholm J, Schüldt K, Bergroth A: Hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnor i arbete trots ohälsa. En prospektiv studie av lokalvårdare/hemtjänstpersonal med jämförelsegrupper före och efter personalstödjande interventioner. Socialmedicinsk tidskrift, 74 (nr 8-9): , 1997 Landstad B, Ekholm J, Schüldt K, Bergroth A: Kvinnor i arbete trots ohälsa: Diagnosförekomst, smärtanalys och förändring av klinisk bild. En prospektiv jämförelse av lokalvårdare/hemtjänstpersonal med och utan särskild personalstödjande intervention. Socialmedicinsk tidskrift, 74 (nr 8-9): , 1997 Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Gender-trends in sick-listing with musculoskeletal symptoms in a Swedish county during a period of rapid increase in sickness absence. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998:26:3; Leijon M, Hensing G, Alexanderson K. Sickness absence with musculoskeletal disorders in occupational groups: the role of gender segregation. Submitted Lidbeck J, Utökat rehabiliteringsansvar för försäkringskassan. Ny försäkringsläkarroll kräver utbildning. Läkartidningen vol 93, nr 23, 1996 Lindqvist R & Grape O, Vocational rehabilitation of the socially disadvantaged long-term sick: interorganizational co-operation between welfare state agencies. Scand J Public Health 1999; 1:5-10 Marnetoft S.U., Selander, J., Bergroth, A. & Ekholm, J.: Rehabilitering av arbetslösa. Socialmedicinsk tidskrift, nr 5, Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A and Ekholm J: Unemployed sick-listed people; a comparison of uneployment among sick-listed people in rural areas of Jämtland and in the city of Stockholm, Sweden. WORK 10: 3-8, 1998 Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A and Ekholm J: Vocational rehabilitation early versus delayed. The effect of early vocational rehabilitation compared to delayed vocational rehabilitation among employed and unemployed, long-term sick-listed people. Internat J of Rehabil Research Vol. 22, 1999: Marnetoft S-U, Selander J, Bergroth A, Ekholm J: The unemployed sick-listed and their vocational rehabilitation. Internat J of Rehabil Research Vol. 20, No : Mikaelsson B, Vårda sjukdomsbegreppet! Förhindra överutnyttjande av försäkringarna. Läkartidningen vol 93, nr 28-29, 1996 Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del1. Läkartidningen, dec 1999 Selander J, Marnetoft S-U, Bergroth A, Ekholm J: Arbetslivsinriktad rehabilitering och senare sjukfrånvaro. Rehabiliteringens effekter för anställda och arbetslösa långtidssjukskrivna. Socialmedicinsk tidskrift, 74 nr 8-9, , 1997 Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: The Effect of Vocational Rehabilitation on Later Sick-leave. Disability and Rehabilitation, 21(4): , Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: The Process of Vocational Rehabilitation for Employed and Unemployed People on Sick-leave: Employed vs Unemployed People in Stockholm compared with Circumstances in Rural Jämtland, Sweden. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 30:55-60,
10 Selander J., Marnetoft S-U., Bergroth A. and Ekholm J.: Vocational Rehabilitation and Future Sickleave. Disability and Rehabilitation, 20(2):49-54, Selander, J., Marnetoft, S.U., Bergroth, A.. & Ekholm, J.: Unemployment among the long-term sick. European J of Phys.Med.Rehabil. 6, ,1996. Stefansson CG. Svensson C. Identified and unidentified menatal illness in primary health care - social characteristics, medical measures and total care utilization during one year. Scand J Prim Health Care. Mar 1994;12:1:24-31 Sundström M, Arbetsskadeförsäkringen bedömningen i domstol av belastningsskador hos kontorister och sjuksköterskor. Arbete och Hälsa 1997;17 Sydsjö A, Sydsjö G, Alexanderson K. Influence of the state of pregnancy on sickleave statistics in women aged in a Swedish Municipality. Submitted Sydsjö A. Sydsjö G. Wijma B. Kjessler B. Changes in sick leave rates and the use of pregnancyassociated social benefits among pregnant Swedish women: an outcomes study. J Womens Health. Mar 1998;7:2: Westerhäll L, Rehabiliteringsförmåner och migration. Socialmedicinsk tidskrift, 76 nr 5, ,1999 Vällfors B. Acute, subacute and chronic low back pain: clinical symptoms, absenteeism and working environment. Scand J Rehabil Med Suppl 1985;11:1-98 Åkerlind I, Alexanderson K, Hensing G, Leijon M, Bjurulf P. Sex- Differences in Sickness Absence, in Relation to Parental Status. Scand Journal of Soc Med, 1996; 4,1, Avhandling, hel eller del i Alexanderson K. Sickness absence in a Swedish County, with reference to gender, occupation, pregnancy and parenthood. Doktorsavhandling. Inst för Samhällsmed., Hälsouniversitetet, Linköping, Selander J: Unemployed sick-leavers and vocational rehabilitation a person-level study based on a national insurance material, PhD-Thesis. Karolinska Institutet, Stockholm, 1999 Kapitel i monografi/lärobok etc Alexanderson K, Hensing G Leijon M, Åkerlind I, Rydh H, Carstensen J, Bjurulf P. Pregnancy-Related Sickness Absence in a Swedish County, Eds: Mishell D, Kirschbaum T, Herbst A. The Year Book of Obstretics and Gynecology, Mosby, USA, 1996; Alexanderson K, Hensing G. Ohälsa bland kvinnor i dagens Sverige. Kapitel i boken "Kvinnomedicin", red Schei B, Botten G, Sundby J, Bonniers Utbildning Alexanderson K. Samhälls- och socialmedicin. Red: Forsberg P, Bjuremark A. Kvinnors hälsa. En studie av utbildningsmaterial och undervisningsmetoder avseende grundutbildning för läkare vid Hälso- universitetet i Linköping. LEO, Linköpings universitetet 1996:1; Hensing G, Alexanderson K. Jämn könsfördelning; bra för hälsan? Om sjukfrånvaro i kvinno- och mansdominerade yrken. Red. Bladh C, Cedersund E, Hagberg JE. Kvinnor och män som aktörer och klienter. Nerenius & Santérus förlag, Stockholm Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Axelsson-Berggren Agneta och Ängeslevä Jocelyne, Rehabilitering av grekiska och turkiska invandrare - en studie av HälsoInvests Rehabiliteringsmetodik. FK Sthlms län FoU rapport nr Axelsson-Berggren Agneta, Slutrapport - En studie av HälsoInvests Rehabiliteringsmetodik sedd utifrån de grekiska och turkiska deltagarnas perspektiv. FK Sthlms län FoU rapport nr Bergelind Åsa och Magnusson Marie, Att vilja och att kunna påverka och ta beslut i den egna rehabiliteringsprocessen. FK Sthlms län FoU rapport Berglind H, Axelsson R, Bergroth A, Ekholm J, Westerhäll L: Arbetslivsinriktad rehabilitering - på väg från mångvetenskap till tvärvetenskap. CSF 5 års jubileum, Temanummer, CSF rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no1,
11 Bergroth Alf, Om rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr 1-92 Bjernbäck Marianne m fl, Om sjukskrivning. FK Sthlms län FoU rapport nr 2-92 Ekström Matilda och Helgesson Magdalena. Motivation inom försäkringskassans rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr Eliasch Christina, Lagerdahl Björn och Östlin Leif, Amalgambyte - ger det minskad sjukfrånvaro? FK Sthlms län FoU rapport Flygel Hannele, Rehabiliteringsutredning ur den sjukskrivnes perspektiv. FK Sthlms län FoU rapport Gerner Ulla, Rehabiliteringssystemen i Tyskland och Sverige - en beskrivning och jämförelse. CSF rapport 1995:9 Hallman Tina, Psykisk ohälsa. FK Sthlms län FoU rapport Halltoft Lena, Arbetslivsinriktad rehabilitering av personer som lider av anorexia nervosa och bulimia nervosa. FK Sthlms län FoU rapport nr Hellid Anja, Rehabilitering ur arbetsgivarperspektiv. FK Sthlms län FoU rapport Henerud Britt-Marie. Yrkesinriktad rehabilitering av kranskärlssjuka - uppföljning efter två månader. FK Sthlms län FoU rapport Hensing G, Alexanderson K, Bjurulf, P. Om nyttan av att vara sjuk. Existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom. Forskningsrådsnämnden. Rapport 95:10. Stockholm Karlsson Eiris, Söderback Ingrid, Synnerholm Maria, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Självskattad tidsanvändning under arbete och sjukfrånvaro - en studie av vad sjukskrivna personer gör och upplever när vardagliga sysslor och arbete utförs. CSF rapport 1996:3 Karlsson, E., Söderback, I., Synnerholm, M., Ekholm, J. & Bergroth, A Självskattad tidsanvändning under arbete och sjukfrånvaro. En studie av vad sjukskrivna personer gör och upplever när vardagliga sysslor och arbete utförs.. CSF Rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no 3: Kotilainen Kirsi och Svensson Sven, Rehabilitering av unga personer med svag förankring på arbetsmarknaden. FK Sthlms län FoU rapport Krafft S-O, Försäkringsmedicinsk utredning, bedömning och dokumentation. Försäkringskasseförbundet, debatt nr 3:1998 Lahtinen Tuula, Handläggning av svårbedömda rehabiliteringsärenden. FK Sthlms län FoU rapport Landstad Bodil, Bergroth Alf, Ekholm Jan, Rehabiliteringshandläggarnas uppfattning om sitt handlingsutrymme en studie av rehabiliteringshandläggare vid försäkringskassorna i Jämtlands och Stockholms län. CSF rapport 1995:11 Lindahl Lars, Socialförsäkringen som omfördelare av ekonomiska resurser. FK Sthlms län FoU rapport nr Lindholm Christina M och Clevler Nils, Instrument för utvärdering av rehabiliteringsproducenter. FK Sthlms län FoU rapport Lindholm Christina M och Holmgren Ann-Christine, Projekt Fibromyalgi. FK Sthlms län FoU rapport Lindholm Christina, Att mäta effekter av yrkesinriktad rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport Lindholm Christina, Köp av yrkesinriktad rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport nr 6-93 Magnusson Gunilla och Berglund Marie, Planerad rehabilitering under sjukbidrag. FK Sthlms län FoU rapport Marnetoft Sven-Uno, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Stockholm, John Selander. CSF rapport 1995:6 Marnetoft Sven-Uno, Ersättningssystem vid sjukdom, handikapp, skada, arbetslöshet och studier. CSF 11
12 rapport 1995:4 Marnetoft Sven-Uno, Selander John, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av rehabiliteringsprocessen och betingelserna för rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Jämtlands glesbygd. CSF rapport 1996:1 Marnetoft Sven-Uno, Selander John, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av rehabiliteringsprocessen och betingelserna för rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Stockholm. CSF rapport 1996:5 Målsäter Birgitta, Motivation för rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport RFV: Arbetslöshetens betydelse för friskskrivning och förtidspensionering. RFV redovisar 1995:10 RFV: En studie av rehabiliteringsarbetet på försäkringskassan. RFV redovisar 1994:5 RFV: Friskskrivning i Sverige under åren RFV redovisar 1994:2 RFV: Långvarigt sjukskrivna Arbetslöshet och sammansatta riskfaktorer. RFV redovisar 1996:14 RFV: RiksLS en undersökning om långvarig sjukskrivning och rehabilitering. RFV redovisar 1995:20 RFV: Risk- och friskfaktorer sjukskrivning och rehabilitering i Sverige. RFV redovisar 1997:6 RFV: Socialförsäkring (sjukdom, arbetsskada, rehabilitering etc). RFV anser 1998:5 RFV: Vem får arbetslivsinriktad rehabilitering? RFV redovisar 1997:10 Röjdner Carina och Mörk Kjell, Alternativ arbetsmetod för rehabilitering. FK Sthlms län FoU rapport Röjdner Carina och Regnér Hultgren Anna-Lisa, Kontroll - det är fult det, eller...?, FK Sthlms län FoU rapport Selander J, Marnetoft S-U, Bergroth A, Ekholm J. Arbetslivsinriktad rehabilitering En jämförande studie av anställdas och arbetslösas arbetslivsinriktade rehabilitering. Rapport 1997:2 på uppdrag av Riksdagens socialförsäkringsutskott Selander John, Marnetoft Sven-Uno, Bergroth Alf och Ekholm Jan, Arbetslivsinriktad rehabilitering - en jämförande studie av anställdas och arbetslösas arbetslivsinriktade rehabilitering. CSF rapport 1997:2 Selander John, Marnetoft Sven-Uno, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Arbetslösa sjukskrivna - en jämförande studie av arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna i Jämtlands glesbygd. CSF rapport 1995:7 Silfwerbrand Ewa och Landstad Bodil, Rehabiliteringens framväxt inom socialförsäkringen. CSF rapport 1995:10 Synnerholm Maria, Karlsson Eiris och Söderback Ingrid, Stanna hemma eller gå till jobbet? Om skälen bakom kort sjukfrånvaro. CSF rapport 1995:3 Synnerholm Maria, Söderback Ingrid, Karlsson Eiris, Ekholm Jan och Bergroth Alf, Brytpunkter Sjukskrivning - arbete. Självskattningsformulär för prediktion av sjukfrånvaro. CSF rapport 1996:4 Synnerholm, M., Söderback, I., Karlsson, E., Ekholm, J. & Bergroth, A.: Brytpunkter. Sjukskrivning - arbete. Självskattningsformulär för prediktion av sjukfrånvaro CSF Rapportserie, Mitthögskolan/KI/SU no Wastesson Ann, Arbetsplatsbaserad rehabiliteringshandläggare från Försäkringskassan. FK Sthlms län FoU rapport Wattjersson Kicki och Brunnström Britta, Varför större ohälsa i Norra än Södra Botkyrka? FK Sthlms län FoU rapport Projektrapport Alexanderson, K. Measuring health. Indicators for working women. Red; Kihlbom Å, Messing K, Bildt Thorbjörnsson C. Women's health at work. Stockholm, Arbetslivsinstitutet, Lundberg I, Engström K, Michélsen H, Bigert C. Working conditions and long-term sick leave due to a psychiatric diagnosis. Intern rapport, Yrkesmedicin, Karolinska sjukhuset. 12
13 Föredragsmanus (t ex symposium, konferens, Riksstämma etc) Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Abstract selected for publication: Sick-leave due to psychiatric disorder - higher incidence among women and longer duration for men. Psychiatry Digest, vol 4, August Intern rapport/pm Alexanderson K, Håkansson N, Hensing G, Strand E. Genusskillnader i konsekvenser av sjukskrivning en långtidsuppföljning. Institutionen för Samhällsmedicin, Linköpings universitet. Arbetsrapport maj Alexanderson K, Thiringer G, Diderichsen F. Läkare och Försäkringsmedicin. Rapport från en hearing och en enkät till sektioner inom Svenska Läkaresällskapet. Sektionen för Socialmedicin och Sektionen för Arbets- och Miljömedicin, Svenska Läkaresällskapet, 1996 Henerud Brittmari och Tennmark Bobo, Yrkesinriktad rehabilitering av kranskärlssjuka - kunskapsöversikt och förundersökning. FK Sthlms län FoU rapport Hensing G, Alexanderson K, Knutson F. Sjukfrånvaro och hälsa bland yrkesverksamma kvinnor i Östergötland - betydelsen av faktorer i betalt och obetalt arbete. Rapport nr 3 från projektet "Kvinnors hälsa och livsvillkor". Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, Utkommer även i reviderad version som en rapport i landstingets folkhälsorapportering Hensing G, Alexanderson K, Knutson F. Sjukfrånvaro och hälsa bland yrkesverksamma kvinnor i Östergötland betydelse av faktorer i betalt och obetalt arbete. Rapport nr 3 från projektet Kvinnors hälsa och livsvillkor. Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, 1998 Hensing G, Alexanderson K, Åhlgren M, Timpka T. Vardagens problem erfarenheter från handläggare inom Östergötlands läns Allmänna Försäkringskassa. Rapport från en studie. Institutionen för Samhällsmedicin, Linköpings universitet, 1996 Lagerström-Östlund G, Alexanderson K, Cedersund E, Hensing G. Att leva med ryggbesvär: så länge man kan stå kan man jobba. Rapport inom ramen för projektet Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. Socialmedicinska avdelningen, Institutionen för Hälsa och Miljö, Linköpings universitet, 1998 RFV: Försäkringskassan en framgångsrik rehabiliterare? RFV informerar If 1998:5 RFV: Kvinnor och ohälsa en kartläggning av långtidssjukskrivna kvinnor i Sörmland. RFV informerar If 1998:1 RFV: Rygg och Nacke (ISSA) Projektbeskrivning & undersökningsgrupp. Riksförsäkringsverket och Sahlgrenska universitetssjukhuset RFV: Sjukskrivna arbetslösa Behandlar vi dem annorlunda? RFV informerar If 1998:2 RFV: Vad påverkar rehabiliteringen? En studie av Försäkringskassan Syd och dess rehabiliteringsarbete. RFV informerar If 1998:4 RFV: Vem blir frisk? Viktiga faktorer vid rehabilitering av psykiskt sjuka. RFV informerar If 1998:6 RFV: Återskapad arbetsförmåga - Betydelse av arbetslivsinriktad rehabilitering för långtidssjukskrivna. RFV informerar If 1998:3 Thorsson Eva, Under resans gång en studie av vägen till långtidssjukskrivning, Centrum för utvärderingsstudier, 1997 Annan form Alexanderson K, Hensing G, Strand E. Sickness absence with disorders in back, shoulder, or neck - a 12 year follow up. In manuscript. Alexanderson K, Hensing G. Sickness absence with cardiovascular diseases; variation with gendersegregation of occupations. In manuscript. Forsgren H, Alexanderson K, Hensing G. Social support and sickness absence among employed women. Work in progress. 13
14 Hensing G, Alexandersson K, Allebeck P, Bjurulf P. Abstract selected for publication: Sick-leave due to psychiatric disorder higher incidence among women and longer duration for men. Psychiatriy Digest, vol 4, August 1997 Marnetoft, S-U, Selander, Bergroth A and Ekholm: Factors associated with successful vocational rehabilitation in a Swedish rural area. Manus. Submitted Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del 2. Insänd Läkartidningen, dec 1999 Mikaelsson B o.a.: Varför ökar sjukfrånvaron? Del 3. Manus Läkartidningen, 2000 Wide P, Hensing G, Alexanderson A. Experiences of contacts with rehabilitation actors. In manuscript. ÖVRIGT Offentlig rapport / Rapport till anslagsgivare Lagerdahl Björn. Utvecklingen av förtidspensioner, sjukbidrag och långa sjukfall. FK Sthlms län FoU rapport
15 Tabell1.Försäkringsmedicinska publikationer fördelat på ämnesområden och publikationstyp. Ämnesområde Antal Publikationstyp Antal Belastningsskador 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Invaliditetsbedömning 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Intygsskrivning mm 24 Vetenskaplig tidskr. referee Avhandling Publicering i tidskrift/folder Offentlig rapport o ansl giv Föredragsmanus Intern rapport Läkemedelsförsäkring 1 Vetenskaplig tidskr. referee 1 Olycksfall- och trauma 3 Vetenskaplig tidskr. referee 3 Patientförsäkring 7 Vetenskaplig tidskr. referee 7 Pension 11 Vetenskaplig tidskr. referee Offentlig rapport o ansl giv Annan form Privat liv- och sjukförsäkring Riskbedömning 11 Vetenskaplig tidskr. referee Projektrapport Samarbetsformer 9 Vetenskaplig tidskr. referee Offentlig rapport o ansl giv Intern rapport Socialförsäkring 132 Vetenskaplig tidskr. referee Avhandling Bokkapitel Offentlig rapport o ansl giv Projektrapport Föredragsmanus Intern rapport Annan form Vetenskaplig tidskr. referee 1 Övrigt 1 Offentlig rapport o ansl giv 1 Summa
16 Ämnesområde Övrigt Socialförsäkring Samarbetsformer inom förs. syst. 132 Riskbedömning Privat liv- och sjukförs. Pension Patientförsäkring Olycksfall och trauma Läkemedelsförsäkring Intygsskrivning Invaliditetsbedömning Belastningsskador Antal Figur 1. Antal publikationer/rapporter med försäkringsmedicinskt innehåll fördelat på ämnesområden. Publikation Vetenskaplig tidskr. referee-syst 85 Avhandling Bokkapitel Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare 71 Projektrapport Föredragsmanus Betygsuppsats Intern rapport Annan form Antal Figur 2. Antal publikationer/rapporter med försäkringsmedicinskt innehåll fördelat på publikationsform. 16
17 Vetenskaplig tidskrift med referee-system Ämnesområde Övrigt Socialförsäkring Samarbetsformer inom förs. syst. Riskbedömning Privat liv- och sjukförs. Pension Patientförsäkring Olycksfall och trauma Läkemedelsförsäkring Intygsskrivning Invaliditetsbedömning Belastningsskador Antal Figur 3. Antal publikationer i vetenskaplig tidskrift med referee-system fördelat på ämnesområde. Socialförsäkring Publikation Vetenskaplig tidskr. referee-syst Avhandling Bokkapitel Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare 51 Projektrapport Föredragsmanus Betygsuppsats Intern rapport Annan form Antal Figur 4. Antal publikationer/rapporter inom ämnesområdet socialförsäkring fördelat på publikationsform. 17
18 Vetenskaplig tidskr. referee-syst Intygsskrivning, pension och riskbedömning Publikation Avhandling Publicering i tidskrift/folder Rapport off. och ansl. givare Projektrapport Föredragsmanus Intern rapport Annan form Antal Intygsskrivning Pension Riskbedömning Figur 5. Antal publikationer/rapporter inom ämnesområdena intygsskrivning, pension och riskbedömning fördelat på publikationsform. 18
Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland
Uppdaterad av P Svedberg 2011-03-22 Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin Sjukfrånvaro och förtidspension - en prospektiv kohortstudie i Östergötland Detta är ett tvärvetenskapligt
Läs merSickness absence and disability pension - a prospective cohort study in a Swedish county
Updated by K Alexanderson and Pia Svedberg 20 May 2015 Page: 1 / 6 Department of Clinical Neuroscience Division of Insurance Medicine Sickness absence and disability pension - a prospective cohort study
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merFriskfaktorer i en kohort av unga människor med hög risk för förtidspension
NFT 3/2000 Friskfaktorer i en kohort av unga människor med hög risk för förtidspension av fil.kand Karin Borg, Socialmedicin och folkhälsovetenskap, Institutionen för hälsa och miljö, Linköpings universitet
Läs merCurriculum Vitae - Jenny Kärrholm e-post: jenny.karrholm@inspsf.se
Uppdaterad 2015-10-02 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Curriculum Vitae - Jenny Kärrholm e-post: jenny.karrholm@inspsf.se Idag arbetar jag som enhetschef
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merUpplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
Läs merProjektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,
Läs merInledning. Sex avhandlingar med olika perspektiv på sjukfrånvaro, rehabilitering och förtidspension
Inledning tema Sex avhandlingar med olika perspektiv på sjukfrånvaro, rehabilitering och förtidspension Bakgrund I detta temanummer presenteras sex doktorsavhandlingar, som lades fram vid olika universitet
Läs merFörsäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand
Läs merMuskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning
Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merRiskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)
Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merLäkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad Sid 1 / 8 2017-05-08 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med
Läs merArbetsgivares syn på rehabiliteringsarbete en kvalitativ intervjustudie
Sektionen för Hälsa och Samhälle Box 823 301 18 Halmstad Arbetsgivares syn på rehabiliteringsarbete en kvalitativ intervjustudie Josefine Lindfors och Hanna Lundgren Folkhälsovetenskap, 61-90 poäng Hösttermin,
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering, återgång i arbete och pensionsförmån
Arbetslivsinriktad rehabilitering, återgång i arbete och pensionsförmån En registerstudie över klienter som beviljats arbetslivsinriktad rehabilitering av försäkringskassan inom ett svenskt län Åsa Ahlgren
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merSTODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Läs merLäkares arbete med sjukskrivning, fyra omfattande enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad Sid 1 / 8 2018-10-28 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merLäkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Projektet: Uppdaterad 1 / 8 2015-12-03 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Läkares arbete med sjukskrivning,
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd en vägledning för sjukskrivning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd en vägledning för sjukskrivning tema Elsy Söderberg Med. Dr. Universitetslektor, Avdelningen för Samhällsmedicin, Institutionen för Medicin och Hälsa, 581 83 Linköpings
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merForskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet www.ki.se/im Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merGunnel Hensing Professor, Socialmedicin
Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Industrialismen Fackliga sjuklönekassor Välfärdssamhället Lagen om allmän försäkring 1950-talet Försäkring för inkomstbortfall Arbetsmarknadens förändring Vård,
Läs merUppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merSjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Läs merWorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn
WorkUp från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting Birgitta Grahn 150924 Regional styrgrupp för REHSAM-forskningen Projektledningsgrupp Anja Nyberg Region Skåne Lena
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merDen försäkringsmedicinska bedömningen i gränssnittet mellan medicin, försäkring och arbetsliv
Den försäkringsmedicinska bedömningen i gränssnittet mellan medicin, försäkring och arbetsliv tema Elsy Söderberg M. Dr., Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet. Under de senaste åren
Läs mer2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merSjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs merPub.År/Land Författare Orginalartikel Syfte Metod Slutsats. Litteraturstudie. Forskningen kring. sjukskrivningarna, den
Bilaga 1 Resultatmatris Pub.År/Land Författare Orginalartikel Syfte Metod Slutsats 2004/Sweden Alexanderson, K & Hensing, G. The association between sex segregations, working conditions, and sickness absence
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merTänker prata om Medicinska konsekvenser av sjukskrivning. Sjukfrånvaro i Europa
Medicinska konsekvenser av sjukskrivning Thorne Wallman Distriktsläkare, Docent Primärvårdens Utvecklingsenhet (PrimUS) Eskilstuna Centrum för Klinisk Forskning Sörmland, Uppsala universitet, Eskilstuna
Läs merKarakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa
REDOVISAR 2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa Sammanfattning Andelen sjukskrivna arbetslösa är överrepresenterad i förhållande till den totala andelen arbetslösa i hela
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merAtt mäta och beskriva sjukfrånvaro. Utvecklingen i Stockholms län år 1994-2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11
Att mäta och beskriva sjukfrånvaro Utvecklingen i Stockholms län år 1994-2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi
Läs merOktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,
Klinisk Försäkringsmedicin en introduktion Försäkringsmedicin Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas
Läs merSocialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången
Läs merKönsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen forskning och teori Nina Esfahani 1 Maria EH Larsson 2 Sylvia RN Määttä 3 Aina Granath 4 1 Leg. psykolog, Leg. psykoterapeut, Närhälsan Västra
Läs merCurriculum Vitae Magnus Helgesson, född 1974
Updaterad 23 Maj 2019 Sida: 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Curriculum Vitae Magnus Helgesson, född 1974 Telefon: +46 85 24 83 220 E-post: magnus.helgesson@ki.se
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Läs mer4. Metodologiska aspekter i forskning om sjukfrånvaro
4. Metodologiska aspekter i forskning om sjukfrånvaro Inledning Några utmärkande drag för forskningen om sjukfrånvaro och förtidspension är att den empiriska forskningen bedrivs inom många olika discipliner
Läs merVilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete?
Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete? Ulrika Müssener 1, Tommy Svensson 2 och Elsy Söderberg 3 1 Med.Dr., verksam vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings universitet,
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merHälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper
Hälsa, livsvillkor och sjukvårdsutnyttjande bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper Bo Burström, Anja Schultz, Kristina Burström, Sara Fritzell, Robert Irestig, Janne Jensen, Niels Lynöe, Anneli Marttila,
Läs merDocent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare
Uppdaterad 2018-11-09 Sid: 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Avdelningen för försäkringsmedicin Om forskningsprojektet Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv
Läs merKan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012
Kan vi bedöma arbetsförmåga? Göteborg 18 sept 2012 Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus Arbetsgivare Arbetare Arbetsplats Produktion
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merLäkares arbete med sjukskrivning: förutsättningar och problem
1 Läkares arbete med sjukskrivning: förutsättningar och problem Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merVälkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Läs merRehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp Rehabilitation Science MA, Models for Vocational Rehabilitation, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merPrata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
Läs merRutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering
HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merKan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus
Kan vi bedöma arbetsförmåga? Bengt Järvholm Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus Agenda Arbetsförmåga (egen erfarenhet) Yrke arbete Erfarenhet
Läs mereller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson
Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom
Läs merOrtopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne
Ortopedisk ohälsa Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand Epi-centrum Skåne SUS, Lund
Läs merFortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan
Elisabet Erwall, projektchef 2005-04-11 Sida 1 (6) Fortsatt och utvidgat samarbete mellan Försäkringskassan i Stockholms län och Stockholms läns landsting grund för samverkan 1 BAKGRUND (Bilagor) Samhällets
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete
Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum
Läs merLandstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001
Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn
Läs merInformation till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merPartiell sjukskrivning
REDOVISAR 2001:4 Partiell sjukskrivning förekomst och utfall Sammanfattning Partiell sjukskrivning studeras under en tvåårsperiod i en grupp som hade varit helt sjukskriven för rygg- och nackbesvär i fyra
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 19/2011 Arbets- och miljömedicin Lund ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång (ADA) en metod för att underlätta återgång i arbete för patienter sjukskrivna för utmattning Björn Karlson Peter
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merBilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1
Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade
Läs merVårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merKommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )
1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merAborter i Sverige 2009 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär
Läs merGenusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merREHABILITERINGSPOLICY
REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs mer