Att mäta och beskriva sjukfrånvaro. Utvecklingen i Stockholms län år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11
|
|
- Ann-Charlotte Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro Utvecklingen i Stockholms län år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 På uppdrag av Stockholms läns landsting
2 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta folkhälsoakademierna i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Författare: Malin Kark, Institutionen för folkhälsovetenskap, Annika Gustavsson, Institutionen för folkhälsovetenskap, Anders Ahlbom, Institutet för miljömedicin och Peter Allebeck, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. ISBN Karolinska Institutets folkhälsoakademi Solna E-post: info@kfa.ki.se Telefon: Rapporten kan beställas/laddas ner från Folkhälsoguiden,
3 Innehåll Sammanfattning...3 Ordlista...4 Bakgrund...5 Metod...6 Resultat...8 Diskussion...20 Referenser...22 Utgivare: Karolinska Institutets folkhälsoakademi Rapport 2009:11 ISBN-nummer För fler exemplar, se Folkhälsoguiden:
4
5 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 3 Sammanfattning Försäkringskassans statistik över sjukfrånvaro redovisas ofta i antal dagar med utbetald ersättning. Vi har här använt de epidemiologiska måtten incidens och prevalens, för att beskriva utvecklingen i sjukfrånvaro för Stockholms läns befolkning åren Incidens och prevalens av sjukskrivning i Stockholms län minskade under åren Incidensen av sjuk- eller aktivitetsersättning i Stockholms län minskade under åren , men prevalensen är fortfarande hög. Bland yngre personer är incidensen av sjuk- eller aktivitetsersättning fortfarande hög. Aktuella siffror visar att det förekommer stora skillnader i både incidens och prevalens av sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning mellan kommuner och stadsdelar i Stockholms län.
6 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 4 Ordlista Kumulativ incidens = Antal personer som har påbörjat en sjukskrivning respektive nybeviljats sjuk- eller aktivitetsersättning under ett år dividerat med totala antalet personer i befolkningen vid årets början. Prevalens = Antal personer med pågående sjukskrivning respektive sjuk- eller aktivitetsersättning vid en viss tidpunkt för varje år dividerat med totala antalet personer i befolkningen vid samma tidpunkt.
7 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 5 Bakgrund Under åren skedde en markant ökning av sjukfrånvaron i Sverige, men under de senaste åren har den minskat (1;2). Visserligen skedde ökningen efter en tydlig nedgång under flera år, men den nivå på sjukfrånvaro som uppnåddes i början av 2000-talet var ändå historiskt exceptionellt hög både i Sverige och internationellt. I slutet av perioden var ökningen särskilt stor för långa sjukskrivningsfall (3). Sjukfrånvaroökningen har analyserats i ett antal statliga utredningar (2;4;5), och några enkla förklaringar har inte kunnat ges. I statistik om sjukfrånvaro från offentliga utredningar, Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån finns ett flertal olika begrepp och mått. Detta har också konstaterats av Hensing m fl (6) liksom av Borg m fl (7). De har även gett olika förslag på hur sjukfrånvaron i befolkningen bättre kan beskrivas ur ett epidemiologiskt perspektiv och flera exempel redovisas i dessa artiklar (6;7). De offentliga statistiksystemen är uppbyggda för att redovisa antal dagar med utbetald ersättning t ex sjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjukersättning och inte för epidemiologiska eller folkhälsovetenskapliga analyser. Det vanligaste måttet på sjukfrånvaro är ohälsotalet, som anger antal dagar med utbetald sjukpenning, rehabiliteringspenning, arbetsskadesjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat sjukbidrag eller förtidspension) per registrerad försäkrad under ett år. Ett annat mått är sjuktalet, som anger antal dagar med utbetald sjukpenning per registrerad försäkrad (exklusive försäkrade individer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning) under ett år. Både ohälsotalet och sjuktalet är således baserade på antal dagar med utbetald ersättning och inte på antal personer med sjukfrånvaro. I tidigare redovisningar av sjukfrånvaron har man sett stora skillnader mellan olika delar av landet, exempelvis mellan landsbygd och storstad respektive södra och norra Sverige. Gislaved och Strömsund är exempel på kommuner som varit föremål för särskilda studier (8). Systematiska uppföljningar av skillnader mellan kommuner i ett län eller förändringar över tid är naturligtvis av intresse och detta har inte tidigare gjorts för Stockholms län. Syftet med denna rapport är att med de epidemiologiska måtten, incidens och prevalens, systematiskt beskriva förekomst, tidstrender och regionala skillnader i sjukfrånvaro i Stockholms läns befolkning under åren
8 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 6 Metod Data över sjukfrånvaro bland män och kvinnor i åldrarna år som var folkbokförda i Stockholms län under åren beställdes från Försäkringskassan. Vi beställde data för de personer som fått ersättning enligt Försäkringskassans register i form av sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Personer med korttidssjukfrånvaro, dvs de första 14 dagarna vid sjukfrånvaro finns inte med (undantag gäller för arbetslösa personer där dessa dagar ingår). Vi kompletterade också Försäkringskassans data med befolkningsuppgifter och geografiska uppgifter från Statistiska centralbyrån. För varje person och år la vi på uppgift om i vilken kommun i Stockholms län eller stadsdel i Stockholms kommun personen var folkbokförd. Vi hämtade också uppgifter om totala antalet invånare i befolkningen i Stockholms län uppdelat på år, kön, fem-års åldersklasser, kommuner och stadsdelar i Stockholms kommun från Statistiska centralbyrån. Antal personer med sjukfrånvaro relaterades till antal personer i hela befolkningen i Stockholms län och till antal personer i befolkningen i respektive kommun eller stadsdel (i befolkningstalen ingår därmed personer med arbetslöshet, sjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning). Dessa data har sedan bearbetats vid Epidemiologiska enheten, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting (verksamheten är nu överförd till Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, Karolinska Institutet) och finns tillgängliga i webbdatabasen Hur mår Stockholm? (9). Våra data delades in årsvis på följande sätt: personer med påbörjad sjukskrivning som varat minst 30, 90 eller 365 dagar (sammanhängande tid, första tillfället per år, både hel- och deltid) personer med pågående sjukskrivning den 1/4 som varat minst 30, 90 eller 365 dagar (sammanhängande tid före och efter den 1/4, både hel- och deltid) personer med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning (både hel- och deltid) personer med pågående sjuk- eller aktivitetsersättning den 1/4 varje år (både heloch deltid) För personer med påbörjad sjukskrivning beräknades sjukskrivningstiden 30, 90 eller 365 dagar som sammanhängande tid från startdatum ett visst år och framåt (kan alltså fortsätta över nästa årsskifte) och samma person kan finns med för alla tidslängder. För personer med pågående sjukskrivning beräknades sjukskrivningstiden 30, 90 eller 365 dagar som sammanhängande tid både före och/eller efter den 1/4 varje år och samma person kan finnas med för alla tidslängder. Både heltids- och deltidssjukskrivning ingår i beräkningarna. Uppgift om sjukskrivning för år 1994 redovisas inte pga ej tillgängliga data för år 1993 och
9 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 7 inte uppgift om sjukskrivning minst 365 dagar för år 2006 pga ej tillgängliga data för år För att beskriva incidensen har vi använt det kumulativa incidenstalet beräknat som antal personer som påbörjat en sjukskrivning respektive nybeviljats sjuk- eller aktivitetsersättning under ett år dividerat med totala antalet personer i befolkningen vid årets början. Prevalenstalet har beräknats som antal med pågående sjukskrivning respektive sjuk- eller aktivitetsersättning den 1/4 varje år dividerat med totala antalet i befolkningen. Beräkningarna har gjorts med uppdelning efter kön, ålder och geografiskt område, dvs Stockholms län, kommuner i Stockholms län eller stadsdelar i Stockholms kommun. I beräkningarna av den kumulativa incidensen ingår även personer med sjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning i befolkningstalen (nämnaren) vilket naturligtvis är felaktigt därför att dessa personer inte står under risk att bli sjukskrivna eller beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Skälet är att befolkningsdata med dessa personer borträknade inte föreligger. Konsekvenserna av detta redovisas nedan i diskussionen. Resultaten anges som antal personer med sjukskrivning respektive sjuk- eller aktivitetsersättning per i befolkningen. De åldersstandardiserade talen är baserade på en uppdelning i fem-års åldersklasser och åldersfördelningen i Stockholms län år 1996.
10 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 8 Resultat Figur 1 och figur 2 visar en nedgång i både incidens och prevalens av antalet sjukskrivna per invånare i åldrarna år i Stockholms län under åren 2002 till Nedgången gäller alla de studerade tidslängderna för sjukskrivning; 30, 90 respektive 365 dagar. Figur 1 och 2 visar också att det är vanligare med sjukskrivning bland kvinnor än bland män. Det totala antalet personer (i absoluta tal) år 2006 som påbörjade en sjukskrivning som varade minst 30 dagar var kvinnor och män och det totala antalet personer (i absoluta tal) år 2006 med pågående sjukskrivning som varat minst 30 dagar var kvinnor och män.
11 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 9 Kvinnor Antal personer per invånare Minst 30 dagar Minst 90 dagar Minst 365 dagar År Män Antal personer per invånare År Minst 30 dagar Minst 90 dagar Minst 365 dagar Figur 1. Incidens av sjukskrivning, första tillfället varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland kvinnor och män år per invånare i Stockholms län
12 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 10 Kvinnor Antal personer per invånare År Minst 30 dagar Minst 90 dagar Minst 365 dagar Män Antal personer per invånare År Minst 30 dagar Minst 90 dagar Minst 365 dagar Figur 2. Prevalens av sjukskrivning den 1/4 varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland kvinnor och män år per invånare i Stockholms län
13 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 11 Figur 3 visar att incidensen av nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning för kvinnor och män i Stockholms län ökade från slutet av 1990-talet och fram till år 2004 men för de sista åren har en kraftig nedgång skett. Kvinnor har högre incidens än män under hela perioden. Kvinnor och män i åldrarna år har inte haft en lika starkt nedåtgående trend de senaste åren som kvinnor och män i åldrarna år. Kvinnor 250 Antal personer per invånare År år år år Män 250 Antal personer per invånare År år år år Figur 3. Incidens av nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning bland kvinnor och män år per invånare i Stockholms län
14 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 12 Figur 4 visar att prevalensen av sjuk- eller aktivitetsersättning för kvinnor och män har fortsatt att öka med en viss utplaning för år 2006 samt att kvinnor har högre prevalens än män. Antalet personer (i absoluta tal) med nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning år 2006 var kvinnor och män och antalet personer (i absoluta tal) med pågående sjuk- eller aktivitetsersättning år 2006 var kvinnor och män. Kvinnor Antal personer per invånare År år år år Män Antal personer per invånare År år år år Figur 4. Prevalens av sjuk- eller aktivitetsersättning den 1/4 varje år bland kvinnor och män år per invånare i Stockholms län
15 Att mäta och beskriva sjukfrånvaro 2009:11 13 Figur 5a och 5b visar att incidensen av sjukskrivning som varat minst 30, 90 och 365 dagar varierar kraftigt mellan olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län år Incidensen är dubbelt så hög bland dem som blev sjukskrivna minst 30 dagar i kommunen med den högsta incidensen jämfört med den med lägst incidens.
16 Kvinnor Antal personer per invånare Salem Upplands-Bro Värmdö Nykvarn Österåker Vallentuna Tyresö Södertälje Sigtuna Haninge Nynäshamn Upplands-Väsby Ekerö Huddinge Botkyrka Järfälla Vaxholm Norrtälje Sollentuna Hässelby-Vällingby Nacka Stockholms län Sundbyberg Farsta Hägersten Täby Kista Enskede-Årsta Älvsjö Lidingö Solna Vantör Bromma Skarpnäck Liljeholmen Skärholmen Spånga-Tensta Maria-Gamla Stan Danderyd Rinkeby Katarina-Sofia Norrmalm Kungsholmen Östermalm 30 dagar 90 dagar 365 dagar Figur 5a. Incidens av sjukskrivning, första tillfället varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland kvinnor år per invånare efter kommun och stadsdel i Stockholms län år 2005.
17 Män Antal personer per invånare Norrtälje Upplands-Bro Botkyrka Nynäshamn Haninge Sigtuna Rinkeby Vallentuna Upplands-Väsby Nykvarn Södertälje Värmdö Kista Skärholmen Vantör Farsta Huddinge Sundbyberg Österåker Spånga-Tensta Skarpnäck Järfälla Hässelby-Vällingby Ekerö Stockholms län Hägersten Sollentuna Tyresö Älvsjö Salem Vaxholm Solna Enskede-Årsta Nacka Maria-Gamla Stan Liljeholmen Täby Bromma Lidingö Kungsholmen Norrmalm Katarina-Sofia Östermalm Danderyd 30 dagar 90 dagar 365 dagar Figur 5b. Incidens av sjukskrivning, första tillfället varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland män år per invånare efter kommun och stadsdel i Stockholms län år 2005.
18 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 16 Figur 6a och 6b visar att prevalensen av sjukskrivning också skiljer sig starkt mellan kommuner och stadsdelar i Stockholms län år Prevalensen är nästan dubbelt så hög bland de med sjukskrivning minst 30 dagar i den kommun eller stadsdel med högst prevalens jämfört med den kommun eller stadsdel med lägst prevalens.
19 Kvinnor Antal personer per invånare 0 Värmdö Upplands-Bro Salem Vallentuna Sigtuna Nynäshamn Norrtälje Södertälje Tyresö Haninge Nacka Botkyrka Vaxholm Farsta Järfälla Nykvarn Skärholmen Upplands-Väsby Österåker Huddinge Vantör Hässelby-Vällingby Stockholms län Enskede-Årsta Sundbyberg Skarpnäck Ekerö Kista Täby Spånga-Tensta Bromma Liljeholmen Solna Hägersten Sollentuna Maria-Gamla Stan Älvsjö Lidingö Rinkeby Danderyd Norrmalm Kungsholmen Östermalm Katarina-Sofia 30 dagar 90 dagar 365 dagar Figur 6a. Prevalens av sjukskrivning den 1/4 varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland kvinnor år per invånare efter kommun och stadsdel i Stockholms län år 2005.
20 Män Antal personer per invånare 0 Värmdö Sigtuna Rinkeby Nynäshamn Vallentuna Spånga-Tensta Norrtälje Kista Botkyrka Södertälje Skärholmen Järfälla Haninge Upplands-Bro Farsta Vantör Salem Nacka Upplands-Väsby Hässelby-Vällingby Katarina-Sofia Huddinge Nykvarn Österåker Tyresö Stockholms län Skarpnäck Liljeholmen Sundbyberg Vaxholm Hägersten Solna Täby Bromma Ekerö Älvsjö Enskede-Årsta Maria-Gamla Stan Sollentuna Lidingö Kungsholmen Norrmalm Danderyd Östermalm 30 dagar 90 dagar 365 dagar Figur 6b. Prevalens av sjukskrivning den 1/4 varje år som varat 30, 90 eller 365 dagar bland män år per invånare efter kommun och stadsdel i Stockholms län år 2005.
21 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 19 För sjuk- eller aktivitetsersättning är incidensen respektive prevalensen högre för kvinnor än för män i de flesta kommuner och stadsdelar. Mer än dubbelt så stor skillnad i incidens respektive prevalens av sjuk- eller aktivitetsersättning förekommer mellan den kommun eller stadsdel med högsta jämfört med den med lägsta sjukfrånvaron (data ej redovisat).
22 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 20 Diskussion Resultaten från den här sammanställningen visar att incidens och prevalens av sjukskrivning har minskat under åren i Stockholms län. I enlighet med annan typ av statistik har vi visat att under senare delen av 1990-talet började sjukfrånvaron stiga för att sedan sjunka till dagens siffror (10;11). Den stora ökningen av sjukfrånvaron berodde till stor del på en ökning av långa sjukskrivningsfall vilket vi också sett i vårt material för Stockholms län. En förklaring till ökningen av de långa sjukskrivningsfallen kan vara att Försäkringskassan inte hann utreda/ta ställning till beviljandet av sjuk- eller aktivitetsersättning. Enligt Socialstyrelsen har ingen reell minskning av sjukfrånvaron under åren skett eftersom många personer med pågående långa sjukskrivningar beviljades sjuk- eller aktivitetsersättning (11). Våra resultat för Stockholms län visar att incidensen av nybeviljad sjuk- eller aktivitetsersättning först ökade under åren och sedan minskade under åren Prevalensen av personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har däremot fortsatt att vara hög under samma tidsperiod. Incidensen av sjuk- eller aktivitetsersättning bland unga (20-44 år) i Stockholms län har inte minskat lika mycket som bland äldre (45-64 år). Dessa resultat stämmer med nationella resultat från Socialstyrelsens lägesrapport från år 2007 som visar att ökningen av nybeviljade sjuk- eller aktivitetsersättningar i hela landet är störst i åldersgruppen år (11). Det är en oroväckande utveckling eftersom det i många fall leder till ett permanent utträde från arbetslivet (12). Att lämna arbetslivet vid en tidig ålder är förknippat med avsevärda förluster både på individ- och samhällsnivå. Individen märker av detta bland annat i form av en lägre ekonomisk standard (ökar risken för framtida fattigdom) och avsaknad av de sociala funktioner som en arbetsplats fyller. För samhällets del består förlusterna både av en lång ersättningsperiod och av ett långsiktigt produktionsbortfall (13). Stockholms län är starkt segregerat med avseende på invånarnas ekonomiska resurser. I Stockholms läns landstings Folkhälsorapport 2007 visades att den geografiska segregationen ofta sammanfaller med både social och etnisk segregation (10). Våra resultat visar också stora regionala skillnader. Kvinnorna i Rinkeby har t ex en lägre incidens respektive prevalens av sjukskrivning än övriga stadsdelar eller kommuner i Stockholms län, medan männen i Rinkeby däremot har högre tal. En orsak kan vara att sjukskrivningsfrekvensen är lägre i kommuner som betalar ut förhållandevis mycket socialbidrag (14). Antalet personer med sjukfrånvaro varierar mycket över tid och kan bero på många olika faktorer t ex ekonomiska förutsättningar, arbetsmarknad samt arbetslöshetsnivåer (15). Det är viktigt utifrån ett folkhälsoperspektiv att följa utvecklingen i sjukfrånvaro. Vi har här använt både incidens och prevalens för att följa tidstrender och förekomst av sjukfrånvaro i hela Stockholms läns befolkning.
23 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 21 Incidens är det mått som ofta används för att följa trender och redovisa regionala skillnader därför att det snabbast fångar upp olikheter. Prevalens å andra sidan är ett mått som används för att beskriva belastningen av sjukfrånvaro i samhället. En konsekvens av vårt val att redovisa incidensen av sjukfrånvaro per alla invånare i respektive geografiskt område, istället för att i nämnaren ta bort personer som redan är sjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning, blir att vi får för låga incidenstal. Vi har uppskattat att befolkningstalen (vår nämnare) skulle minskas med ca 10 procent om vi hade exkluderat dessa personer. Som ett resultat av en sådan minskning skulle detta medföra motsvarande högre incidenstal än de vi redovisat. För hela Stockholms län sammantaget innebär detta följaktligen att de redovisade incidenstalen är cirka 10 procent för låga vilket dock inte påverkar tolkningarna nämnvärt. Prevalenstalen påverkas förstås inte alls. Men eftersom prevalensen av sjukfrånvaro varierar regionalt blir underskattningarna av incidenstalen olika stora i olika regioner och vi uppskattar att effekten kan variera mellan 5 och 15 procent. Satt i relation till de mycket betydande variationer vi påvisat är också detta av begränsad betydelse. Som en ytterligare del borde personer som är arbetslösa också uteslutas i nämnaren vid incidensberäkningar, vilket vi inte har haft någon information om i aktuella beräkningar. Förekomst av arbetslöshet skiljer sig mellan olika stadsdelar och kommuner och kan därmed påverka incidenstalen i större eller mindre utsträckning. Ohälsotalet, som är det vanligaste måttet på sjukfrånvaro, är ett sammanfattande mått på antal dagar med utbetald ersättning per sjukförsäkrad. Det ger ingen information om huruvida ersättningen betalades ut till många personer med korta sjukskrivningar eller till några få personer med långa sjukskrivningar, eller enbart till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi vill med de epidemiologiska måtten som vi använt här bidra till fördjupade beskrivningar av sjukfrånvaron ur ett befolkningsperspektiv. Vi har tagit fram dessa data för Stockholms läns landsting som en del av vårt epidemiologiska bevakningsuppdrag och vi vill förespråka fortsatt metodutveckling för löpande uppföljning och analys av sjukfrånvaro nationellt.
24 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:11 22 Referenser 1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. Rapport nr 167. Göteborg: Arbetslivsinstitutet. Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar. Editors: Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T. Stockholm: Riksförsäkringsverket, Enheten för statistik. Pågående sjukfall längre än fyra veckor efter fallängd, Statistikinformation Is-I 2003:3. Stockholm: Statens offentliga utredningar. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande. SOU 2002: Socialdepartementet. Den svenska sjukan II - regelverk och försäkringsmedicinska bedömningar i åtta länder. Ds 2003:63. Stockholm: Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scand J Soc Med 1998; 26: Borg K, Goine H, Soderberg E, Marnetoft SU, Alexanderson K. Comparison of seven measures of sickness absence based on data from three counties in Sweden. Work 2006; 26: Frykman J, Hansen K. Att leva på kassan. Allmän försäkring och lokal kultur. RFV analyserar. Försäkringskassan. Stockholm: Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. Webb-databasen "Hur mår Stockholm?" Stockholm: Stockholms läns landsting. Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. Folkhälsa - lägesrapport Stockholm: Försäkringskassan. Socialförsäkringsboken På vuxenlivets tröskel. Stockholm: Försäkringskassan. Diagnosmönster i förändring - nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar Redovisar 2007:3. Stockholm: Riksförsäkringsverket, Enheten för analys. Regionala skillnader i sjukskrivning - Hur ser de ut och vad beror de på? Socialdepartementet, Regeringskansliet. Mera försäkring och mera arbete. Stockholm: 2006.
25
26 ISBN På uppdrag av Stockholms läns landsting
Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs merSårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar. Karolinska Institutets folkhälsoakademi På uppdrag av Stockholms läns landsting
Sårbara ungdomar med risk för självmordshandlingar Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari
Läs merDomar och beslut som inte verkställts SoL 2006
Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merDomar och beslut som inte verkställts LSS 2006
Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merAtt Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen
Att Förebygga Självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132
Läs merKommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09
Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning
Läs merBefolkningsprognos /50
Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos
Läs merBefolkningsprognos /50
Demografisk rapport 217:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 217 226/5
Läs mer38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN
38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys
Läs merFörlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms
Läs merUnderlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL
Underlag till Uppdrag psykisk hälsa - En lägesbeskrivning av vård för psykisk ohälsa i SLL Christina Dalman Henrik Dal- Susanne Wicks 218-9-12 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 45436, 4
Läs merBefolkningsprognos /50
Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5
Läs merInfluensasäsongen
1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...
Läs merKommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden
Kommunprognoser, sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsområden Bilaga till Stockholms läns huvudrapport BEFOLKNINGSPROGNOS 218 227/6 STOCKHOLMS LÄN DEMOGRAFIRAPPORT
Läs merSociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer Bo Burström professor/överläkare Avdelningen för socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Hälso och sjukvårdslag
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2015-03-25 1 (2) HSN 1503-0369 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2015-04-28, p 15 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018 Metodbeskrivning WebCare-data Detta material omfattar vårdtillfällen i WebCare
Läs merTandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2017-02-16 Diarienummer: HSN 2017-0398 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle
Läs merFöretagsamheten 2017 Stockholms län
Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merSTATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:
STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt
Läs merFörslag att upphandla basgeriatrisk vård
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 11 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Catharina Johansson Marite Sandström Förslag att upphandla basgeriatrisk vård Ärendebeskrivning Ärendet
Läs merSvenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet
Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet Den 20. nasjonale helseøkonomikonferansen 28 Mai 2018, Sundvolden Hotel Karolinska Institutet Bakgrund - primärvården i Sverige
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 2018
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Uppföljning och analys utifrån WebCare Data från mars 218 Innehåll Metodbeskrivning Sammanfattning Utskrivningsklara dagar Betalningsansvarsdagar
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Stockholm
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs merInkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Läs merSåväl in- som utpendlingen har tagit ny fart
2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merBOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större
Läs mer10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN
10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN 2016-1788 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-05-06 Allmänmedicin och geriatrik Elisabeth Höglund
Läs merSTATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Society har med Stadsledningskontoret
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Arbetssökande 2013 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har
Läs merAtt bygga strukturer för kunskapsutveckling
Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja
Läs merBOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större
Läs merBostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45
Läs merSociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26
Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2012
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om
Läs merom Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011
Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser
Läs merSocialtjänst och socialförsäkringar
18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån
Läs merBOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för lediga bostäder. Tänk på att ju mer aktiv du är desto större
Läs merBOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL
BOSTADSFÖRMEDLINGEN SÅ GÅR DET TILL VÄGEN TILL EN BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på att ju mer aktiv du
Läs merInkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Läs merSjälvmord i Stockholms län och Sverige
Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1
Läs merFöretagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merInrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda
Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första
Läs merSTATISTIKBILAGA. Diarienummer: 2016/00403
STATISTIKBILAGA Diarienummer: 2016/00403 Innehåll Förtydligande kring statistikbilagan och dess uppbyggnad... 3 Befolkningsstatistik från MIAS kommuner... 4 Statistik från SUS... 4 Könsuppdelad statistik
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merAborter och förlossningar i Stockholms län 2010
Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2016
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.
Läs merMortaliteten i Stockholms län :
Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 september 2014
Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms
Läs merAborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009
Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar
Läs merBostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD
Läs merTillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland
Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-08-24 15:00:00 16:30:00 2015-08-26 08:00:00 09:30:00 2015-08-31 15:00:00 16:30:00 2015-09-02
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2015
Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.
Läs merSamverkansfunktion Stockholmsregionen
Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet
Läs merBefolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik
Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2015
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De
Läs merFördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer
Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks,
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar
Läs merAnmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2016
i 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-03-29 HSN 2017-0398 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Siri Lindqvist Ståhle 2017-05-16 Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden
Läs merSvart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby
September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar
Läs merGrön BoStad Stockholm
Grön BoStad Stockholm Samverkan för hållbar stadsutveckling WP-LEDARE OCH AKTIVITETER projektövergripande effektlogik 17 EFFEKT LÅNG RESULTAT (3-5 ÅR) PROJEKTLEDNING(5) 1.0 0 1 MEDVERKANDE RKANDE SME KOMMUNIKATION
Läs merFöretagsamheten Stockholms län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merTillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland
Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-05-13 08:15:00 09:30:00 2015-05-18 15:00:00 16:15:00 2015-05-20 08:15:00 09:30:00 2015-05-25
Läs merStatistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Society har med Stadsledningskontoret
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv
Läs merFÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden
FÖRSLAG 2017:84 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Valkretsindelning för perioden 2018-2022 Stockholms läns landsting 28( 3 8) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-09-26 Kl. 10:00-189-212
Läs merBefolkning och befolkningsförändringar
2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer
Läs merFöretagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merAborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008
Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2008 med 707 förlossningar (2,7 procent) jämfört med år 2007. Det är
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten
Läs merDen demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKALLELSE TILL LANDSTINGSPOLITISK KONFERENS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING
Landstingspolitisk konferens 18 mars 2018 Rinkeby Folkets Hus KALLELSE TILL LANDSTINGS MED OMBUDS- FÖRDELNING OCH DAGORDNING 2018 Vänsterpartiet Storstockholm Till Distriktets partiföreningar Distriktsstyrelsens
Läs merTillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland
Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland Åkermyntans MVC 2015-04-13 15:00:00 16:15:00 2015-04-15 08:15:00 09:30:00 2015-04-20 15:00:00 16:15:00 2015-04-22
Läs merSTATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:
STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 29 S 21:8 21-7-7 Johan Regnér 8-58 35 65 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens
Läs merNya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015
Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015 Varför? Inget program 2008-2014 Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för
Läs merGemensam gymnasieregion 2.0
Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning
Läs merBostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning
Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2016
Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merTillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland
Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland OBS: Höger klicka i dokumentet och sök på barnmorskemottagningens namn Åkermyntans MVC 2016-09-14 08:00:00 09:30:00
Läs merTillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland
Tillgängliga drop-in tider för cellprovtagningen på barnmorskemott./mvc Stockholm/Gotland OBS: Höger klicka i dokumentet och sök på barnmorskemottagningens namn Åkermyntans MVC 2016-09-21 08:00:00 09:30:00
Läs merFöretagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om
Läs mer