4. Metodologiska aspekter i forskning om sjukfrånvaro
|
|
- Lovisa Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4. Metodologiska aspekter i forskning om sjukfrånvaro Inledning Några utmärkande drag för forskningen om sjukfrånvaro och förtidspension är att den empiriska forskningen bedrivs inom många olika discipliner med varierande studiedesign, att utvecklingen av teoribildningen varit långsam och svag, att mängden utfallsmått är stor, att variationer i terminologi är stora samt att svårigheter föreligger för jämförande forskning då försäkringsbestämmelserna skiftar över tid liksom mellan nationer och arbetsgivare. Innebörden i begreppen Definitioner och andra avgränsningar av begrepp har diskuterats i Kapitel 1. Det finns ändå anledning att också i detta metodkapitel påpeka komplexiteten i de fenomen, som vi studerar. De reflekterar flera dimensioner och det är flera faktorer som påverkar såväl hälsa och ohälsa som frånvaro och närvaro. Sjukfrånvaro och förtidspension är vidare fenomen som är processer i tiden både i form av kalenderdagar och i form av klocktid över dygnet [2,10,20]. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan också beskrivas som ett sammanhängande utvecklingsförlopp (kontinuum) av pågående intentioner, aktioner och relationer mellan (och inom) berörda individer dvs den sjukskrivne, anhöriga, arbetsgivare eller verksamma inom hälso- och sjukvård eller olika försäkringssystem [11]. 91
2 Några av de mest basala dimensionerna i sjukskrivningsprocessen kan med en förenklad modell beskrivas på följande sätt: Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom eller skada Ja Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Nej I arbete Skolk/missbruk av försäkringen Ja Frånvaro från arbete Figur 4.1 Modell över basala dimensioner i sjukskrivningsprocessen. Det hälsomässiga rekvisitet nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom är flerdimensionellt. Sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är relaterade men inte identiska. Emellertid finns det få studier som inkluderat skattning av både sjukdom och arbetsförmåga. Inom bl a arbetsterapeutisk forskning har man utvecklat instrument, som mäter funktions- och arbetsförmåga, men vanligen är de utvecklade i patientgrupper, där graden av nedsatt arbetsförmåga är mycket mer omfattande än i en genomsnittlig sjukskrivningsgrupp [9,14]. När det gäller arbetsförmågebedömning behövs metodutveckling med en tvärvetenskaplig ansats. I det svenska försäkringssystemet kan vidare en person vara sjukskriven för att delta i rehabilitering, arbetsträning och utbildning utan att arbetsförmågan är nedsatt pga sjukdom i den omfattning som krävs för sjukskrivning på heltid. Utformningen av olika länders och arbetsgivares regelverk med avseende på t ex föräldraledighet och semester påverkar troligen arbetstagares sjukfrånvaro (och vice versa). För mer detaljerade beskrivningar av olika typer av frånvaro från arbetet och deras inbördes samband hänvisas till Tellnes [20] och Alexanderson [2]. 92 SJUKSKRIVNING ORSAKER, KONSEKVENSER OCH PRAXIS
3 Olika sätt att mäta sjukfrånvaro och förtidspension Flera forskare har vid olika tidpunkter gjort litteraturöversikter [8,12, 16,21] över vilka olika mått som används inom forskningen om sjukfrånvaro. Alla kommer till samma slutsats: antalet mått är mycket stort, redan på 1960-talet förekom över 40 olika mått i litteraturen [20]. Fördelen med detta är de stora möjligheterna till olika typer av analyser, vilka i sig speglar olika dimensioner av sjukfrånvaro. Nackdelen är svårigheten att jämföra mellan olika studier och sett ur det perspektivet skulle forskningsområdet vinna på en ökad enhetlighet i använda mått. Utöver antalet mått finns det också ett stort antal benämningar på samma mått [12]. De enheter som varieras i måtten är sjukfall, tid och person. I den följande listan ges exempel på hur sjukfrånvaro kan kvantifieras med utgångspunkt i dessa enheter. Sjukfall: nya/pågående/avslutade olika längd olika nivåer (hel- eller deltid) olika typer (sjukskrivning, rehabiliteringspenning, sjukbidrag, förtidspension) olika diagnoser. Tid: dagar kalenderdagar/arbetsdagar hela eller delar av dagen ersatta dagar frånvarande dagar timmar antal frånvarotimmar inom arbetstiden andel av totala arbetstiden någon är frånvarande. Person: antal sjukskrivna totalt eller uppdelat på heltid respektive deltid andel sjukskrivna totalt eller uppdelat på heltid respektive deltid. 93
4 Enheterna kan kombineras med varandra på flera olika sätt. Sjukfall/ person är ett av de vanligaste måtten tillsammans med sjukdagar/ (sjukskriven) person vanligen uttryckt som någon form av medelvärde. Mått där personer är enheten i täljaren har varit mindre vanligt, vilket möjligen kan bero på att mycket av forskningen har varit kopplad till arbetslivet och till frågeställningar om kostnader och produktionsbortfall snarare än till den sjukskrivnes hälsa och livskvalitet. I medicinsk forskning om sjukfrånvaro och förtidspension använder många forskare epidemiologiska mått. Därmed har också frågan om vilken nämnare som används lyfts fram. Nämnaren reflekterar ju studiebasen och påverkar i hög grad utfallet. Centralt är t ex att de personer som finns i nämnaren faktiskt också är at risk, dvs utgör en del av den population som kan bli sjukskriven. Tyvärr är det vidare inte ovanligt att beskrivningen av hur utfallsmåttet kvantifierats är mycket summarisk och ofullständig också i studier av i övrigt god kvalitet. Ofta har måtten som använts varit baserade på administrativa rutiner snarare än teoretiska överväganden. Det är viktigt att ta ställning till vilket mått som ska användas, då olika mått kan ge olika resultat. Innebörden i olika mått har diskuterats men utgör ett av flera områden där det både behövs en teoriutveckling och empiriska studier. Ofta har sjukskrivningens varaktighet ansetts spegla tillståndets svårighetsgrad åtminstone om man utgår från val av termer. Severity rate är ett exempel på en benämning av medelantalet sjukdagar/person eller annat mått på varaktighet. Det är ovanligt att begreppen definieras annat än operationellt [12]. Varaktigheten har emellertid inte alltid kvantifierats på ett logiskt sätt i förhållande till detta synsätt. Ibland har man helt enkelt lagt ihop antalet sjukdagar under ett år utan hänsyn till om dessa sjukdagar kommit under ett enda långt sjukfall eller under ett antal korta sjukfall. Är det allvarligare att vara sjukskriven sex månader i sträck eller varannan månad under ett år? Är det allvarligare att vara deltidssjukskriven under ett år än helt sjukskriven under en månad? En annan metodaspekt rör hur frånvaroperioder av andra skäl än sjukfrånvaro hanteras. Det kan gälla semester, långledighet av andra skäl, större helger eller att någon är tjänstledig under en eftermiddag för studier. I Sverige har vi ju rätt att vara sjukskrivna också under föräldraledighet och semester men risken att bli sjukskriven är antagligen lägre. 94 SJUKSKRIVNING ORSAKER, KONSEKVENSER OCH PRAXIS
5 Valet av mått ska naturligtvis bero på frågeställningen, men troligen kommer vi under ytterligare ett antal år att behöva göra studier där vi använder flera olika mått och ställer dem i relation till olika instrument och frågeställningar för att nå ökad insikt om innebörden i och tolkningen av dem. Tidsbegreppet är en intressant del av sjukfrånvaroforskningen och huvuddelen av all forskning inom området har varit fokuserat på hur länge en person är borta från jobbet eller hur många timmar arbetsgivaren förlorar i produktionen pga frånvaron. Ett annat sätt att närma sig forskningsområdet är att fråga sig hur lång tid det tar att komma tillbaka i arbete efter en sjukdom eller hur lång tid en individ är i arbete mellan olika sjukfall. Om forskningens fokus är återgång i arbete ökar betydelsen av att studera behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Vidare är det väsentligt att skilja på riskfaktorer för sjukskrivning bland personer i befolkningen (bland alla, bland ett urval av personer anställda på vissa ställen eller bland personer som tillhör visst försäkringsbolag), bland patienter (t ex från vissa kliniker) respektive bland personer som redan är sjukskrivna (t ex en viss längd, med en viss diagnos, under en viss tid). Alla dessa tre typer av studier förekommer, och då selektionen in i respektive grupp skiljer sig mycket åt är det avgörande att beakta när mer generella slutsatser av resultaten ska dras. Att mäta sjuknärvaro I amerikanska studier av sambandet mellan depression/emotionella problem och arbetslivsrelaterade konsekvenser, förekommer det att man mäter sjuknärvaro, eller snarare sjuknärvarons konsekvenser, genom att fråga om individen har presterat sämre på jobbet pga ohälsa [4]. Ett annat sätt att mäta sjuknärvaro är att fråga individen om hon/han vid något tillfälle har gått till jobbet trots att man känt att man med tanke på sitt hälsotillstånd egentligen borde ha varit sjukskriven (se vidare Kapitel 10) [3]. Sjuknärvarons konsekvenser i form av nedsatt arbetsförmåga kan också skattas/observeras av arbetsledare, medarbetare eller andra observatörer samt genom objektiva mått på produktivitet i de yrken där sådana finns. Detta är emellertid ett område där det fortfarande finns mycket lite forskning, vilket också innebär att metodutvecklingen ännu är obetydlig. 95
6 Validitet Insamling av sjukfrånvaro- och förtidspensionsdata kan ske genom självrapportering eller via register hos arbetsgivare, försäkringsbolag eller offentliga försäkringskassor. I de nordiska länderna har tillgången till register bidragit till något högre validitet med avseende på sjukfrånvarooch förtidspensionsdata i jämförelse t ex med studier av självskattad sjukfrånvaro. Emellertid finns det begränsningar, t ex när det gäller information om sjukfrånvaro i olika diagnosgrupper; i Sverige måste då en särskild datainsamling ske manuellt i försäkringskassans arkiv eftersom kassan hittills inte har fått lagra information om diagnos på datormedium. Denna manuella datainsamling är mycket tidskrävande och bidrar till ökade kostnader i forskningsprojekt kring sjukfrånvaro i olika diagnoser. I sådana studier är frågan om validitet än mer problematisk eftersom den både gäller sjukfrånvarons omfattning och dess diagnos. Ett fåtal studier har gjorts av kvaliteten i självrapporterad sjukfrånvaro i jämförelse med registerbaserad insamling [1,6,7,17,19,22]. Revicki et al [17] fann en god överensstämmelse mellan självrapporterade uppgifter om sjukdagar och arbetsgivarens register. Studien baserades i en grupp med hög utbildning och låg sjukfrånvaro, vilket enligt författarna kan ha påverkat resultaten. Agius et al [1], Burdorf et al [6] och Fredriksson et al [7] studerade överensstämmelsen mellan självrapporterad sjukfrånvaro för ryggsmärtor (via enkäter) och arbetsgivarens register. I de tre studierna fann man en hög specificitet medan sensitiviteten var lägre, vilket delvis berodde på studieperiodens längd. Severens et al [19] testade överensstämmelsen mellan enkätsvar om sjukfrånvaro och arbetsgivarens register. De fann att självrapporterade data hade relativt hög tillförlitlighet, men att precisionen var lägre för sjukperioder som låg längre bort i tiden. De föreslår att man sätter en gräns vid två månader för självrapporterad sjukfrånvaro. van Poppel et al [22] använde återkommande enkäter (varje månad under sex månader och två enkäter per tremånadersperiod under de nästföljande sex månaderna) för att studera självrapporterad sjukfrånvaro. De fann överlag en låg överensstämmelse mellan den självrapporterade sjukfrånvaron och arbetsgivarens register med avseende på såväl antal sjukfall som sjukfallens längd. De rekommenderar därmed att man i första hand väljer register där det finns sådana att tillgå och där dessa håller god kvalitet! 96 SJUKSKRIVNING ORSAKER, KONSEKVENSER OCH PRAXIS
7 Mer kunskap behövs om betydelsen av att använda olika typer av data, och om kvaliteten på data från olika typer av register. Att mäta exponering I inledningen av kapitlet konstaterades att det finns många olika orsaker som var för sig eller i interaktion leder fram till sjukfrånvaro. Dessa faktorer finns på olika strukturella nivåer i samhället, hos individen, i familjen, på arbetsplatsen, på bostadsorten liksom i samhället i stort (Kapitel 1 och Tabell 1 i Sammanfattningen). I sjukfrånvaroforskning, som inte enbart har en deskriptiv ansats, finns problemen med att definiera, operationalisera och skatta exponering för faktorer av mycket olika slag. Inte minst pga detta är det viktigt att forskning om sjukfrånvaro och förtidspension har en tvärvetenskaplig ansats. Det finns också svårigheter i att uppnå kontrasterande exponering i sådan grad att jämförelse mellan grupper är möjlig respektive meningsfull. Andra metodproblem berör sådant som forskare inom alla discipliner med kvantitativa ansatser måste hantera. Selektionsprocesser är ett av de viktigaste. I princip kan selektion verka på flera sätt. Hälsomässig selektion innebär att friska personer söker sig till fysiskt och/eller psykiskt krävande arbeten. De har en större möjlighet att arbeta och att stanna kvar i motsvarande krävande arbeten. Vid en sådan situation underskattar man sambanden mellan en viss typ av arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Vi har en motsatt hälsoselektion om friska personer söker sig från en dålig arbetsmiljö. I det fallet riskerar vi att överskatta sambanden mellan arbetsmiljön och sjukfrånvaro pga de som arbetar i miljön har en generellt sämre hälsa än befolkningen i stort. I en studie av sjukskrivna personer med psykiatrisk diagnos fann man en högre andel sjukskrivna bland männen som arbetade i extremt kvinnodominerade yrkesgrupper än bland kvinnorna i de yrkesgrupperna [13]. Ett av de yrken som var extremt kvinnodominerat var sekreterare. Frågan är då om de manliga sekreterarna var exponerade för en psykisk arbetsmiljöbelastning pga att de tillhörde könet i minoritet eller om de sökt sig till sekreteraryrket av hälsoskäl? I det här fallet talar en del för det senare dvs en negativ hälsoselektion då en studie visat att män som söker sig till sekreteraryrket redan vid mönstring hade en sämre hälsa [23]. Selektionsprocesser kan 97
8 röra andra faktorer än hälsa såsom ålder, livsstil eller andra aspekter som påverkar en persons sjukfrånvaro. Ett annat centralt metodproblem är confounding, som innebär att en eller flera faktorer samvarierar både med den exponering man är intresserad av och med utfallsmåttet [18]. Ålder är en vanlig confounder, som bör hållas under kontroll i studier av sjukfrånvaro där flera åldersgrupper ingår och där forskaren är intresserad av någon annan exponering i t ex arbetsmiljön. I många studier har man inte kontrollerat för confounders, vilka det sedan länge är känt att samvarierar med sjukfrånvaro/förtidspension. De viktigaste av dessa är ålder, kön och yrke/socioekonomisk position. Detta gäller i hög grad äldre studier, men också i nyare studier saknas detta ibland, vilket försämrar kvaliteten på en i övrigt god studie. En annan viktig fråga gäller en studies generaliserbarhet. Den sammanhänger med det studerade urvalets statistiska representativitet i förhållande till den totalpopulation från vilket urvalet är draget. Selektion är en viktig faktor också när det gäller vilka individer som väljer att delta respektive inte delta i en vetenskaplig studie. Exempelvis kan personer som varit sjukskrivna vara mer angelägna om att besvara en enkät om arbetsförhållanden än de som inte varit sjukskrivna. Eftersom sjukfrånvaron är högre i vissa yrken kan en sådan selektion medföra att andelen i dessa yrken är högre i det studerade urvalet än i den totalpopulation från vilket man dragit urvalet. Urvalet är därmed inte statistiskt representativt och generaliserbarheten minskar. Andra faktorer, som regelverket inom sjukförsäkringen eller arbetslivet generellt i det land där studien gjorts, påverkar också generaliserbarheten av fynden. Ytterligare metodproblem är recall bias (minnesfel) dvs systematiska fel som beror på skillnader i hur noga och fullständigt man minns händelser eller andra exponeringar. Vidare är sjukfrånvarodata inte normalfördelad. De vanligaste statistiska metoderna förutsätter normalfördelning, medan sjukfrånvarodata är mycket kraftigt snedfördelad. De allra flesta i en population har ingen eller mycket lite sjukfrånvaro, medan ett fåtal svarar för den långa sjukfrånvaron. Det här problemet kan man hantera genom att stratifiera populationen i olika grupper med avseende på hur mycket sjukfrånvaro 98 SJUKSKRIVNING ORSAKER, KONSEKVENSER OCH PRAXIS
9 man haft. Det sättet fungerar bra i stora material men i små material blir det vanligen för låga antal i de olika grupperna. Vissa statistiska analyser som Poissonregression har använts eftersom den inte förutsätter normalfördelning [15]. Flertalet epidemiologiska modeller och statistiska metoder är utvecklade för att studera nyinsjuknande respektive ett enstaka utfall. Sjukfall kan dock vara återkommande händelser för en person. I likhet med en rad sjukdomar och ohälsoproblem kan sjukfrånvaro upprepas dvs en individ kan under en studieperiod vara sjukskriven mer än vid ett tillfälle [5]. Slutsatser om huruvida en faktor verkligen orsakat sjukfrånvaron eller inte, är mycket svåra att dra och kan bara göras i experimentella situationer eller longitudinella studier där man följer enskilda individer. Dessutom krävs att man har god kontroll på confounders och övriga metodproblem. Avslutning Avsikten med det här kapitlet har varit att göra en översiktlig genomgång av några metodproblem i forskning om sjukfrånvaro och förtidspension. Väsentligen gäller de beskrivna problemen oavsett om utfallsmåttet är sjukfrånvaro eller förtidspension. Generellt sett behövs det också en metodutveckling inom forskningsområdet, kanske framför allt för att kunna göra jämförande studier. Skillnader i regelverk över tid och mellan länder och företag, och olika traditioner i metodanvändning mellan skilda vetenskapliga discipliner, innebär särskilda utmaningar i framtida forskning. 99
10 Referenser 1. Agius RM, Lloyd MH, Campbell S, Hutchison P, Seaton A, Soutar CA. Questionnaire for the identification of back pain for epidemiological purposes. Occup Environ Med 1994;51: Alexanderson K. Sickness absence with special reference to age, occupation, gender, sex-integration and pregnancy: Linköping university, nr 734; Aronsson G, Gustafsson K, Dallner M. Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism. J Epidemiol Community Health 2000;54: Birnbaum H, Cremieux P, Greenberg P, Kessler R. Management of major depression in the workplace Impact on employee work loss. Disease Management & Health Outcomes 2000;7: Borg K. Sickness Absence with Musculoskeletal Diagnoses An Eleven- Year Follow-Up of Young Persons. Linköping: Linköping University; Burdorf A, Post W, Bruggeling T. Reliability of a questionnaire on sickness absence with specific attention to absence due to back pain and respiratory complaints. Occup Environ Med 1996; 53: Fredriksson K, Toomingas A, Torgen M, Thorbjornsson CB, Kilbom Å. Validity and reliability of self-reported retrospectively collected data on sick leave related to musculoskeletal diseases. Scand J of Occup Ther 1998;24: Gaudet F. Solving the problems of employee absence. New York: AMA; Haglund L, Karlsson G, Kielhofner G, Lai J. Validity of the Swedish Version of the Worker Role Interview. Scand J of Occup Ther 1997;4: Hensing G. Sickness absence and psychiatric disorder epidemiological findings and methodological considerations: Linköping University; Hensing G. Bedömning av arbetsförmåga ett dilemma för rehabiliteringsaktörerna. Socialmedicinsk Tidskrift Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. How to measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scand J Soc Med 1998;26: Hensing G, Alexanderson K, Åkerlind I, Bjurulf P. Sick-leave due to minor psychiatric morbidity: role of sex integration. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 1995;30: Kielhofner G, Lai J, Olson L, Haglund L, Ekbladh E, Hedlund M. Psychometric properties of the work environment impact scale: a cross-cultural study. Work 1999;12: Marmot M, Feeney A, Shipley M, North F, Syme SL. Sickness absence as a measure of health status and functioning: from the UK Whitehall II study. J Epidemiol Community Health 1995;49: Muchinsky P. Employee Absenteeism: A Review of the Literature. J Vocat Behav 1977; SJUKSKRIVNING ORSAKER, KONSEKVENSER OCH PRAXIS
11 17. Revicki D, Irwin D, Reblando J, Simon G. The accuracy of self-reported disability days. Med Care 1994;32: Rothman K, Greenland S. Modern Epidemiology. Philadelphia: Lippincott- Raven Publishers; Severens J, Mulder J, Laheij R, Verbeek A. Precision and accuracy in measuring absence from work as a basis for calculating productivity costs in The Netherlands. Soc Sci Med 2000;51: Tellnes G. Sickness Certificationan Epidemiological Study Related to Community Medicine and General Practice: University of Oslo; Tellnes G, Bjerkedal T. Epidemiology of Sickness Certification. Scand J Soc Med 1989;17: van Poppel M, de Vet H, Koes B, Smid T, Bouter L. Measuring sick leave: a comparison of selfreported data on sick leave and data from company records. Occup Med 2002;52: Östlin P, Alfredsson L, Hammar N, Reuterwall C. Myocardial infarction in male and female dominated occupations. Occup Environ Med 1998;55:
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs mer2015-04-28. Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga
1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga 2007 uppgav ca 1 av 10 personer i arbetsför ålder sig ha nedsatt arbetsförmåga, dvs 10 procent av arbetskraften presterar mindre än vad de skulle kunna göra.
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merRehabiliteringsrutin Fastställd av rektor
Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka
Läs mer10. Sjuknärvaro. Sammanfattning. Inledning
10. Sjuknärvaro Sammanfattning När en person har nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom och ändå går till sitt arbete används ibland termen sjuknärvaro. Ett problem med denna term är att den indikerar att detta
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merA aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merHur gör man på friska arbetsplatser?
Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR
ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR Cecilia Heister Danielsson, företagsläkare, Bergslagens Arbetsmiljö, Filipstad e-post: cecilia@bergslagensarbetsmiljo.se Telefon:0590/61870
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merSjukfrånvaro i psykiska sjukdomar
Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Utveckling och orsaker Ulrik Lidwall Sid 1 Januari 2016 Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Några vanliga missuppfattningar Psykisk sjukdom är mer accepterat idag Psykisk
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merLandsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?
Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av
Läs merLånga sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral
Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merPsykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014
Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merFel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merhälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG
hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.
Läs merKommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen
Läs merLantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna
FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merÄngelholms kommun Personalredovisning 2015
Ängelholms kommun Personalredovisning 2015 Förhandsversion 160229 Producerad av Ängelholms kommun Redaktör: Mikael Nyström 2 PERSONALREDOVISNING 2015 ÄNGELHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning 4 Medskapande
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merhandlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merGunnel Hensing Professor, Socialmedicin
Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Industrialismen Fackliga sjuklönekassor Välfärdssamhället Lagen om allmän försäkring 1950-talet Försäkring för inkomstbortfall Arbetsmarknadens förändring Vård,
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merÖvertagande av patient från annan enhet
Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består
Läs merSickness absence and disability pension - a prospective cohort study in a Swedish county
Updated by K Alexanderson and Pia Svedberg 20 May 2015 Page: 1 / 6 Department of Clinical Neuroscience Division of Insurance Medicine Sickness absence and disability pension - a prospective cohort study
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merFörsäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand
Läs merÖverenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande
Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
Läs merJämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret
Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och
Läs merEx post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?
Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merArbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se
på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.
ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...
Läs merInnehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Läs merArbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merDe framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Läs merANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier
ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin
Läs mer