KÖPINGSÅN KÖPINGSVIKEN Intressentgruppen Köpingsån - Köpingsviken

Transkript

1 KÖPINGSÅN KÖPINGSVIKEN 2018 Intressentgruppen Köpingsån - Köpingsviken

2 Uppdragsgivare: Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Kontaktperson: Christina Schyberg Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Omslagsfoto: SYNLAB Susanne Holmström Elisabet Hilding Susanne Holmström Susanne Holmström Tel E-post: Vågsjön. Foto: Susanne Holmström, SYNLAB Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 4 Undersökningar förr och nu... 4 Rapportens utformning... 5 Miljökvalitetsmål... 5 Avrinningsområdet... 6 Markanvändning... 8 Föroreningsbelastande verksamheter... 8 RESULTAT...10 Lufttemperatur och nederbörd...10 Vattenföring...11 Vattenkemi (näringsämnen)...12 Ämnestransporter och arealspecifik förlust...15 Vattenkemi (bl.a. siktdjup, klorofyll, TOC, syrgas, kond, ph-värde och metaller)...18 Växtplankton...26 REFERENSER...27 BILAGA 1 Metodik, analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi..29 BILAGA 2 - Analysresultat för vattenkemi och syreprofiler år BILAGA 3 Vattenföring, ämnestransporter och arealspecifik förlust år BILAGA 4 Växtplankton Metodik. Resultatsammanställning med tidsserier, artlistor och fältprotokoll...63

4

5 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING På uppdrag av Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken har SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (tidigare ALcontrol) utfört undersökningar av vattenkemi och växtplankton i Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Högre lufttemperatur, mindre nederbörd, men ungefär normal årsmedelvattenföring Årsmedeltemperaturen var högre än året innan och 1,9 C över den normala inom Köpingsåns område. Medeltemperaturen i maj och juli var mer än 5 C högre än normalt. Endast februari och mars hade lägre temperaturer än normalt. Årsnederbörden var lägre än året innan och lägre än normalt. Minst nederbörd föll under maj och störst under januari och juni. Flödet under sista halvåret var ovanligt litet, men tack vare stort flöde under första kvartalet blev dock årsmedelvattenföringen större än år 2017 och ungefär i nivå med normal vattenföring. Lägre halter av närsalter i avrinningsområdets nordvästra del Närsalthalterna (kväve och fosfor) var låga eller måttligt höga i Vågsjön (V5), i avrinningsområdets nordvästra del och generellt höga till mycket höga i övriga delar av området (Figur 1, Figur 2, Figur 17 på sidan 13 och Figur 18 på sidan 14). Jämfört med närmast föregående sexårsperiod var närsalthalterna högre i Venabäcken (V10), till följd av förhöjda halter i augusti då vattenståndet var ovanligt lågt, och lägre i Valstaån (V99), Kölstaån (K98) samt i de tre stationerna i Köpingsviken (101, 102 och 104). Hög respektive god status med avseende på näringsämnen i Vågsjön och vid Runnskär Hög respektive god näringsstatus, bedömt utifrån fosforhalter, uppnåddes i Vågsjön och i Köpingsvikens yttre provpunkt Runnskär för perioden (Figur 1). Bedömningen av dessa två provpunkter är oförändrad sedan de två närmast föregående treårsbedömningarna. Figur 1. Karta till vänster visar tillståndsklassning för fosfor (år 2018), och till höger näringsstatus (perioden ), vid stationer i Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde. Tillståndsklassning är enligt Naturvårdsverket (1999) och status avser kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). Underlagskarta Lantmäteriet år

6 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 SAMMANFATTNING Ammoniakkväve uppnådde god status i samtliga undersökta sjöar och vattendrag Årsmedelhalterna av ammoniumkväve i ytvatten bedömdes nästan genomgående som mycket låga till låga med undantag för måttligt höga halter i ytvattnet i de två innersta lokalerna i Köpingsviken (Köpings hamn 101 och Hamnutloppet 102) och tidvis högre halter i vikens bottenvatten. Bedömningen blev god status för det Särskilt förorenande ämnet ammoniakkväve vid samtliga undersökta vatten. Generellt betydligt till starkt färgat vatten med höga halter av organiskt material (TOC) Vattnet bedömdes som måttligt färgat i Glåpen och som betydligt till starkt färgat i övriga vatten inom avrinningsområdet. Halten av organiskt material (mätt som TOC) var lägst i Vågsjön (måttligt hög) och högst i Glåpen (mycket hög), vilket stämmer överens med tidigare års resultat. Tidvis nästan syrefritt i Sörsjön och Glåpen Lågt flöde under sommaren bidrog till svagt syretillstånd (3-5 mg/l) i Venabäcken och Valstaån samt syrefattigt tillstånd (1-3 mg/l) i Kölstaån under sommaren. Som lägst förekom nästan syrefritt tillstånd (< 1mg/l) i bottenvattnet i Sörsjön och Glåpen samt svagt syretillstånd i Vågsjön och Lundbysjön. Åtminstone i Sörsjön har låga syrgashalter troligen orsakat frigörelse av fosfor från sedimentet. I de tre stationerna i Köpingsviken var vattnet syrerikt hela året, förutom i Köpings hamn där måttligt syrerikt tillstånd uppmättes i augusti. Hög status uppnåddes för både siktdjup och klorofyll i Vågsjön Siktdjupet bedömdes som måttligt stort i Vågsjön och som litet till mycket litet i övriga sjöar och i Köpingsviken. Endast i Vågsjön uppnåddes hög status avseende siktdjup (perioden ; Figur 2). Klorofyll statusklassades för samma period som hög i Vågsjön, god i Lundbysjön och som ej god i övriga sjöar och i Köpingsviken. Någon förändring i statusklassning har inte skett jämfört med föregående treårsperiod (perioden ). Figur 2. Statusklassning (perioden ) avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) samt tillståndsklassning av totalkväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) år 2018, vid stationer inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde. Underlagskarta Lantmäteriet år

7 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 SAMMANFATTNING Ämnestransporterna var bland de lägsta sedan (åtminstone) år 1998 Ämnestransporterna år 2018 var bland de lägre under perioden År 2018 bidrog Köpingsån, beräknat som summan av transporterna i Valstaån och Kölstaån, med 2,6 ton fosfor, 48 ton kväve, 858 ton organiskt material och 463 ton suspenderade ämnen till Köpingsviken. Surt i Venabäcken Årslägsta ph-värde var 6,1 eller högre i samtliga sjöar och vattendrag med lägst ph-värde (6,1; surt) i Venabäcken, som ligger i ett försurningskänsligt område, och högst (7,1; nära neutralt) i Glåpen. Förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) var god till mycket god förutom i Venabäcken där svag buffertkapacitet förelåg i samband med stor nederbörd och hög avrinning. Mycket låga till låga metallhalter i Köpingsviken Undersökning av metaller i vatten har utförts vid samtliga tre lokalerna i Köpingsviken i november samt även i april vid Köpings hamn(101). Halterna bedömdes genomgående som låga eller mycket låga och inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer (gäller koppar, zink krom och arsenik samt kadmium, bly, nickel och kvicksilver) har överskridits. Mycket stor risk för återkommande algblomningar i Glåpen Växtplanktonundersökningen visade på ett näringsfattigt tillstånd i referenssjön Vågsjön, som fick hög näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Lundbysjön och Köpings hamn fick god status, men det förekom många näringsgynnande arter och i expertbedömningen fick Köpingshamn måttlig status. Sörsjön fick måttlig status enligt bedömningsgrunderna på grund av förhöjd biomassa och förekomsten av många näringsgynnade arter. Både i Runnskär och i Glåpen var mängden cyanobakterier stor vid provtagningen. De klassades därför till otillfredsställande status och försiktighet bör iakttas om man vistas vid sjön med barn eller djur när en algblomning ser ut att pågå. Risken för återkommande blomningar bedömdes som mycket stor i Glåpen på grund av tidigare års blomningar och det näringsrika tillståndet. Algen Gubbslem (Gonyostomum semen; Figur 3), som kan orsaka besvär med klåda vid bad, påträffades i Lundbysjön, Runnskär, Sörsjön och Vågsjön. Mängden Gonyostomum kan ha varit besvärsbildande i Sörsjön. Figur 3. Gubbslem (Gonyostomum semen), en växtplanktonart som förekom i sjöar inom Köpingsåns avrinningsområde i augusti

8 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING INLEDNING Undersökningar förr och nu På uppdrag av Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken har SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (hette tidigare ALcontrol) utfört undersökningar i Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Undersökningar har utförts enligt Recipientkontrollprogram för Köpingsån-Köpingsviken under (Köpings kommun 2015). Denna rapport är en sammanställning av samtliga vattenkemiska och biologiska undersökningar utförda år Undersökningarna startade år 1964 År 1964 startade provtagningarna i Köpingsån och Köpingsviken. Ett samordnat recipientkontrollprogram för hela avrinningsområdet har funnits sedan år SYNLAB Analytics & Services Sweden AB har utfört undersökningar i avrinningsområdet sedan år 1999 med uppehåll under perioden då Eurofins Environment Sweden AB var uppdragstagare. Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken består av: Köpings kommun (Tekniska kontoret och Miljökontoret), Skinnskattebergs kommun (Miljökontoret), Surahammars kommun (Miljökontoret), GKN Driveline Köping AB, Mälarhamnar AB, Nordkalk AB, VAFAB Miljö AB, Volvo Powertrain Sweden, Yara AB. Följande personer har deltagit i kontrollen av Köpingsån-Köpingsviken år 2018: Olivia Lagergren och Liselotte Neumann, SYNLAB AB Bålsta provtagning vattenkemi och växtplankton, Magnus Bergström och Reijo Nygård, SYNLAB AB Linköping provtagning vattenkemi, Karin Nordwall, SYNLAB AB Bålsta provtagning vattenkemi, Per Wallenborg, SYNLAB AB Söderhamn provtagning vattenkemi, Ina Bodin, Ragnar Bergh, Annika Liungman, Malin Mohlin och Mikael Forssén analys och utvärdering av växtplankton (Medins Havs och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) Tjänstemän på kommun och företag utsläppsuppgifter, Håkan Olofsson, SYNLAB AB Halmstad framtagande av GIS-kartor, Elisabet Hilding, SYNLAB AB Linköping utvärdering av vattenkemi och rapportskrivning, Susanne Holmström, SYNLAB AB Linköping projektledare, löpande rapportering och kvalitetsgranskning av rapport. 4

9 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras kortfattat resultat för år Bilagorna innehåller analysparametrarnas innebörd, aktuellt års resultat av kemiska och fysikaliska undersökningar, vattenföring, ämnestransporter samt undersökningar av växtplankton. Miljökvalitetsmål Naturvårdsverket har i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen (vattenundersökningarna). Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs, men intentionerna råd kan behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö, belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt sexton övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). År 2010 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de sexton miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5

10 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING Avrinningsområdet Köpingsåns avrinningsområde ligger i kommunerna Köping, Surahammar och Skinnskatteberg i Västmanlands län och omfattar 287 km². Köpingsån har sitt ursprung i två mindre slättlandsåar; Valstaån i väst och Kölstaån i öst. Sydväst från Vågsjön rinner vatten via Venabäcken genom Lundbysjön till Valstaån, som i Köpings stad flyter samman med Kölstaån. Kölstaån kommer med vatten från sjöarna Glåpen och Sörsjön. Tillsammans bildar de två åarna Köpingsån, som mynnar i Köpingsviken i nordvästra delen av Galten i Mälaren (Figur 1 och Figur 31, sidan 30). Valstaån och sjöarna uppströms I norra delen av avrinningsområdet på gränsen mellan kommunerna Köping, Skinnskatteberg och Surahammar ligger Vågsjön (Figur 4). Vågsjön är 3,4 km² stor och cirka 16 meter djup. I dess avrinningsområde dominerar skog och sjöar och några få fritidshus finns. Berggrunden består främst av yngre graniter och gnejsgraniter. Den vanligaste jordarten är morän, som delvis är storblockig. Figur 4. Vågsjön station V5, Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. Sydväst från Vågsjön rinner vatten via Venabäcken (Figur 5) till Lundbysjön (Figur 6), som är belägen drygt tio kilometer nordväst om Köping. Lundbysjön är 1,2 km 2 stor och cirka 3,4 meter djup. I avrinningsområdet finns skog, sjöar, en del åkermark och ett fritidsområde. Berggrunden består främst av gnejsgranit, men även yngre graniter och leptiter förekommer. Den vanligaste jordarten är morän och runt sjön finns inslag av leror. Figur 6. Lundbysjön. Station V15 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. Figur 5. Venabäcken. Station V10 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. Från Lundbysjön rinner vattnet ut i Valstaån. Ån rinner igenom jordbruksbygd med inslag av skog och nära en motorbana och en golfbana. Provtagningspunkten i Valstaån (Figur 7) är belägen strax före Köpings tätort. Ån rinner igenom delar av Köpings tätort innan den förenas med Kölstaån och mynnar i Köpings hamn. Figur 7. Valstaån. Station V99 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. 6

11 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING Kölstaån och sjöarna uppströms I nordöstra delen av Köpingsåns avrinningsområde, ungefär fem kilometer väster om Suraham2 mar, ligger sjön Glåpen (Figur 8). Glåpen är 2,7 km stor och relativt grund (maxdjup cirka 2,9 meter). I sjöns avrinningsområde dominerar skogsmark, våtmarker och sjöar, men även åkermark och en hel del fritidsbebyggelse förekommer. Berggrunden består av yngre graniter. Den vanligaste jordarten är morän med inslag av lera. Figur 8. Glåpen. Station K3 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. Från Glåpen rinner vatten via Glåpmossen och Norrsjön till Sörsjön (Figur 9), belägen knappt tio kilometer väster om Surahammar. Sörsjön får även vatten från sjön Gryten. Sörsjön är 2,4 km2 stor. Maxdjupet är 8,7 meter och medeldjupet cirka 3,3 meter. Avrinningsområdet består av skogsmark, sjöar och jordbruksmark. Inom området finns både permantboende och fritidsbebyggelse. Berggrunden består av yngre graniter. Den vanligaste jordarten är lera med ett visst inslag av morän. Figur 9. Sörsjön. Station K6 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. Från Sörsjön rinner vattnet till Kölstaån. Ån rinner genom skogs- och jordbruksbygd innan den rinner in i Köpings tätort, förenas med Valstaån och mynnar i Köpings hamn. Provtagningspunkten i Kölstaån (Figur 10) är placerad strax före Köpings tätort. Köpingsviken Köpingsån mynnar i den långsmala, men djupa Köpingsviken, belägen i nordvästra Galten i Mälaren (Figur 12). Berggrunden är kalkhaltig. Sedimenten vid Köpings hamn och Runnskär består av gråbrun lera. Figur 10. Kölstaån. Station K98 i Köpingsåns avrinningsområde. Foto: SYNLAB AB. 7

12 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING Markanvändning Köpingsåns avrinningsområde är 287 km 2 och består av cirka 62 % skog, 5 % vattenyta, 13 % åkermark, 2 % betesmark samt 19 % övrig mark (Figur 11). Avrinningsområdet har en befolkning på cirka personer varav cirka bor i tätort och 1063 i glesbygd. Antalet djurenheter uppgår till cirka 651 ( 2% 13% 5% 19% 62 % Vattenyta Skog Övrig mark Åkermark Betesmark Figur 11. Markanvändning i Köpingsåns avrinningsområde (SCB 2005). Föroreningsbelastande verksamheter Diffusa utsläpp till Köpingsån och Köpingsviken kommer från enskilda avlopp, jord- och skogsbruk samt luftnedfall. Punktutsläpp sker från Norsa avloppsreningsverk, som är beläget mellan Köpings hamn och Hamnutloppet (Tabell 1 och Figur 12) samt från Yara AB:s anläggning som är belägen uppströms provtagningspunkten Köpings hamn (Tabell 2 och Figur 12). Dagvatten påverkar också Köpingsån-Köpingsviken med utsläpp från industri-, upplags- och hamnområde. Två dagvattenutsläpp mynnar uppströms Köpings hamn och fyra mellan Köpings hamn och Hamnutloppet (Eurofins 2015). I och med att Yara ändrade inriktning från NPK gödsel till tekniskt ammoniumnitrat för tillverkning av sprängämnen år 2008 minskade fosforutsläppen till vatten kraftigt. Den 2 juli 2004 eldhärjades Yara-fabriken i Köping och släckvattnet förde med sig cirka 26 ton kväve och cirka 0,8 ton fosfor ut i Köpingsviken, vilket är orsaken till de ovanligt stora utsläppen år

13 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 INLEDNING Figur 12. Köpingsvikens provtagningsstationer (röda punkter), utsläpp av dagvatten (svarta pilar) och lokaliseringen av utsläppen från Norsa avloppsreningsverk och företaget Yara AB. (Källa Köpings kommun 2015). Tabell 1. Utsläpp (ton/år) från Norsa avloppsreningsverk, Köpings kommun, år År BOD 7 COD Cr Totalfosfor Totalkväve , , , , , , , , , ,5 65 0, , , , , ,3 78 0, ,9 75 0, , ,9 79 0, ,1 76 0, ,2 73 0, ,2 56 0, ,0 47 0, ,5 42 0,71 30 Tabell 2. Utsläpp (ton/år) från Yara AB, Köping, år År Totalkväve Fosfatfosfor* , , , , , , , , , , , , , , , , *Sedan år 2011 mäts inte fosfatfosfor. 9

14 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT RESULTAT Figur 13. Vattnets kretslopp. Lufttemperatur och nederbörd Vatten från atmosfären når marken via nederbörd och flödar sedan vidare via vattendrag till havet för att därefter avdunsta till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grund-, yt- eller markvatten (Figur 13). Varmare, men mindre nederbörd än normalt År 2018 var ett ovanligt varmt och nederbördsfattigt år. Nederbörden var lägre än normalt detta år. Den totala årsnederbörden var 464 mm, vilket var 19 % mindre än år 2017 och ca 14 % mindre än normalt (Figur 14 och Figur 15). Minst nederbörd kom i maj (en femtedel jämfört med normalt) och under februari, juli, oktober och november var nederbörden ungefär hälften av den förväntade respektive månad. Störst nederbörd kom under januari och juni. 900 Nederbörd (mm) Figur 14. Årsnederbörd (mm) vid SMHI:s klimatstation i Hässlö, Västerås, åren i jämförelse med medelvärdet för perioden

15 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Störst temperaturöverskott under maj och juli Årsmedeltemperaturen vid Hässlö, Västerås, var cirka 7,8 C, vilket är cirka 1,9 C högre än normalt (det vill säga medeltemperaturen ). Medeltemperaturen i maj och juli var mer än 5 C högre än normalt, vilket medförde nytt rekord för dessa månader. Under hela året var endast februari och mars kallare än normalt (Figur 15). Nederbörd och temperatur påverkar lakvatten- och ytvattenflöden samt inverkar på grundvattenbildning. Väderförhållandena under år 2018 var inte gynnsamma för flödena eller för grundvattenbildningen (varmt och nederbördsfattigt). Lufttemp. ( C) Nederbörd (mm) J F M A M J J A S O N D 0 J F M A M J J A S O N D Figur 15. Månadsmedeltemperatur ( C) och månadsnede rbörd (mm) vid SMHI:s klimatstation i Hässlö, Västerås, år 2018, samt normalvärden för perioden Vattenföring Ytavrinning till följd av nederbörd är i regel störst under tidig vår, senhöst och milda vintrar. Sommartid avdunstar en del av nederbörden eller tas upp av växterna, vilket gör tillrinningen till vattendragen låg. I samband med kalla vintrar lagras nederbörden i form av snö som frigörs vid snösmältning. Om tjäle förekommer i marken när det regnar kommer andelen ytavrinning i förhållande till nederbörd att bli maximalt stor beroende på att ingen grundvattenbildning sker. Månadsmedelflöden för punkterna Venabäcken, Valstaån och Kölstaån år 2018 finns redovisade i Bilaga 3 och Figur 16. Ungefär normalt årsmedelflöde och högst månadsmedelflöde i april Årsmedelvattenföringen i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån var ungefär 10% större än år 2017 och ungefär i nivå med medelvärden för perioden Flödet var stort under januari till följd av stor nederbörd och blidväder kring årsskiftet 2017/2018. Under början av 2018 var det minusgrader, vilket medförde att nederbörden främst samlades som snö och flödet minskade. I april gav snösmältning och nederbörd en distinkt vårflod och årets högsta flöden uppmättes. Under sommaren och hösten var flödet litet eftersom sommaren var ovanligt varm, vilket medförde stor avdunstning. Dessutom dämpar växternas upptag av vatten nederbördens effekt på flödet i vattendragen (Figur 15 och Figur 16). 11

16 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT m 3 /s 4,0 3,5 3,0 2,5 V10 Venabäcken V99 Valstaån K98 Kölstaån 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 J F M A M J J A S O N D Figur 16. Månadsmedelvattenföring (m 3 /s) vid tre provtagningspunkter inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Vattenföringsdata avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE (för Venabäcken V10 X: Y:150604, Valstaån V99 X: Y: samt för Kölstaån K98 X: Y:151056). Vattenkemi Bedömningar av analysresultaten har gjorts utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999), KM Labs Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi (KM Lab 2000) samt Havs- och vattenmyndigheten (Hav 2013). Eftersom klassgränser för suspenderande ämnen saknas bedöms parametern utifrån Allmänna råd 90:4. För ammoniumkväve görs en bedömning både utifrån svenska ytvatten (Statens Naturvårdsverk 1969) och de senaste bedömningsgrunderna (Hav 2013). Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar redovisas i Bilaga 2. Näringsämnen Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. Ett näringsrikt tillstånd i vatten uppstår vid riklig tillförsel av olika kväve- och fosforfraktioner. De lösta näringsämnena fosfatfosfor, nitrat-/nitrit- och ammoniumkväve är lättillgängliga för växtplankton och följer en naturlig årscykel. Högre närsalthalter i avrinningsområdets sydligare delar jämfört med i norr Årsmedelhalten av totalfosfor var låg i Vågsjön (V5) samt hög i Venabäcken (V10) i den nordvästra delen av avrinningsområdet och därefter hög till mycket hög nedströms och i övriga delar (Figur 1 på sidan Fel! Bokmärket är inte definierat. och Figur 17). I Venabäcken uppmättes en extremt hög fosforhalt i augusti, men vid provtagningstillfället var vattennivån mycket låg och halterna av organiskt material (TOC) och suspenderade ämnen mycket höga, vilket visar att det troligen kommit med fosforrikt bottenmaterial i provet. Även i Valstaån (V99) respektive Kölstaån (K98) förekom tidvis högre halter av fosfor jämfört med övriga månader. Vid dessa tillfällen var oftast även halterna av organiskt material, färg och 12

17 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT partiklar högre än normalt och troligen bidrog nederbörd och flödesväxlingar till att fosforrika partiklar tillfördes från omgivningar och åfåra eller från botten (Figur 15 och Figur 16). Läckage av fosfor (i form av fosfatfosfor) från sjösediment kan ske om syrgashalten är låg i bottenvattnet, något som troligen tidvis sker i Lundbysjön och Sörsjön när sjöarna är isbelagda och/eller ingen cirkulation av vattnet förekommer. I Glåpen uppmättes en extremt hög fosforhalt i bottenvattnet i augusti (200 ug/l). Ingen tydlig temperaturskiktning förekom och syreförhållandena var bra, men absorbansen var dubbelt så hög vid botten som vid ytan och planktonundersökningen visade på otillfredställande status med mycket grönalger och stor mängd av cyanobakterier. Det kan vara plankton eller någon annan form av grumling som kommit med i vattenprovet och givit den extremt höga halten av fosfor. Jämfört med närmast föregående sexårsperiod förekom fosfor i högre medelhalter i Venabäcken och i Glåpens bottenvatten, vilket främst beror på enstaka mätvärden som behandlats i texten ovan. I Kölstaån, Valstaån och i de tre stationerna i Köpingsviken var årsmedelhalterna lägre jämfört med föregående sexårsperiod (Figur 17). 150 Totalfosfor (µg/l) V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 17. Årsmedelhalter av totalfosfor (staplar) i tio stationer inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (y) samt mörka staplar bottenvatten (b). Horisontella linjer markerar gräns mellan måttligt hög, hög och mycket hög halt. Under 12,5 µg/l är fosforhalten låg (se V5 Vågsjön yta och botten i diagram). Årsmedelvärden jämförs med normala värden, det vill säga medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Av Tabell 3 framgår att endast Vågsjön och Runnskär uppnådde minst god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i sjöar och näringsämnen i vattendrag enligt Havs- och vattenmyndigheten (2013) för perioden Bedömningen av Venabäcken och Sörsjön var ett snäpp sämre jämfört med fjolårets statusbedömning för åren , men om den extremt höga fosforhalten i Venabäcken i augusti 2018 inte tas med i beräkningen var statusen fortfarande god i Venabäcken. 13

18 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Tabell 3. Klassning av näringsstatus, klorofyll och siktdjup vid undersökta stationer inom Köpingsån- Köpingsvikens avrinningsområde med utgångspunkt från fosfor. Klassningen baseras på uppmätta halter under åren H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. (Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Sörsjön, Kölstaån och Valstaån) Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll V5 Vågsjön yta H H H V10 Venabäcken M V15 Lundbysjön yta M O G V99 Valstaån M K3 Glåpen yta M D ej G K6 Sörsjön yta O O ej G K98 Kölstaån M 101 Köpings hamn M D ej G 102 Hamnutloppet M D ej G 104 Runnskär G D ej G Totalkväve uppmättes i lägre halter i Vågsjön V5, Venabäcken V10 och Lundbysjön V15 (generellt måttligt höga halter), som är belägna i den nordvästra delen av avrinningsområdet, jämfört med övriga området och nedströms, där det var höga till mycket höga kvävemedelhalter. Jämfört med närmast föregående sexårsperiod var årsmedelhalterna 2018 generellt normala eller lägre (Figur 18). I Venabäcken var medelhalten högre jämfört med tidigare, vilket berodde på att kvävehalten i augusti var ungefär tre gånger högre än under resten av året och därmed ökade medelvärdet. Den mycket höga kvävehalten kan hänga ihop med den extremt höga fosforhalten som uppmättes vid samma provtillfälle (se text ovan om fosfor). Totalkväve (µg/l) V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 18. Medelhalter av totalkväve (hel stapel) och nitrat-nitritkväve (vit del av stapel) i tio stationer inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (yta) samt mörka staplar bottenvatten (btn). Horisontella linjer markerar gräns mellan måttligt hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, det vill säga medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 14

19 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Ammoniakkväve uppnådde god status i samtliga undersökta vatten Nitrat-/nitritkvävehalten varierar med årstiderna och den biologiska aktiviteten i vattendrag och sjöar. I praktiken innebär det att dessa halter ökar under vintern då den biologiska aktiviteten är låg och minskar under sommaren då aktiviteten är hög. Därför uppmäts de lägsta halterna vanligen under sommarmånaderna. Även år 2018 var halterna av nitrit-/nitratkväve i Kölstaån och i de inre delarna av Köpingsviken (Köpingshamn 101 och Hamnutloppet 102) högre än i övriga provpunkter (Figur 18). På liknande sätt som för nitrit-nitratkvävehalten förhåller det sig med ammoniumkväve där halten normalt varierar med aktiviteten hos nitrifikationsbakterierna. Under 4 ºC upphör i stort sett all omvandling av ammoniumkväve till nitratkväve, vilket leder till högre halter av ammoniumkväve under vintern. Avloppsvatten innehåller vanligtvis höga halter av ammoniumkväve och eventuell utsläppspåverkan är därför extra tydlig under vintern. Ammoniumkvävehalten var i medel mycket låg till låg, undantaget måttligt höga halter i ytvattnet i de två innersta lokalerna i Köpingsviken (Köpings hamn 101 och Hamnutloppet 102) och tidvis högre halter i bottenvattnet. I Köpings hamns bottenvatten uppmättes i april höga halter av ammoniumkvävehalter (ungefär dubbelt så höga som i ytvattnet) och vid provtillfället i slutet av februari, när viken var täckt av ett tunt lager is, var halterna måttligt höga och ungefär fem gånger högre än i ytvattnet. Även vid provpunkterna Köpingshamn 102 och Runnskär 104 var halterna generellt högre vid botten än vid ytan. Halterna var lägre vid Runnskär 104 jämfört med halterna i den inre delen av Köpingsviken. Köpings hamn 101 och Hamnutloppet 102 tar emot utsläpp av kväve från Yara (101) och Norsa avloppsreningsverk (102, Figur 12). Måttligt hög ammoniumkvävehalt förekom i Glåpens yta i februari (250 µg/l). Jämfört med senaste bedömningsgrunderna för Särskilt förorenande ämnen i inlandsytvatten (HaV 2015) låg samtliga provpunkters årsmedelvärden, omräknat till ammoniakkväve, under klassgränsen (1,0 µg/l), vilket medförde att god status uppnåddes med avseende på ammoniak vid samtliga stationer. Inga halter överskred varken gränsen för maximal tillåten koncentration (6,8 µg/l) eller årsmedel (1,0 µg/l). Ämnestransporter och arealspecifik förlust Flöden och ämnestransporter per månad samt arealspecifika förluster av fosfor och kväve för de rinnande vattnen för perioden finns redovisade i Bilaga 3. Variationer i månadstransporter följde skillnader i vattenföring under året. De största ämnestransporterna ägde rum i april i samband med vårfloden (Figur 19 och Figur 20). Köpingsåns transporter av fosfor och kväve ut i Köpingsviken i Mälaren var cirka 2,6 respektive 48 ton (beräknat som summan av transporterna i Valstaån och Kölstaån; Tabell 4). Belastningen av organiskt material (mätt som TOC) och slam (mätt som suspenderade ämnen) var 858 respektive 463 ton. Av Figur 21 framgår att transporterna av fosfor och kväve från Köpingsån år 2018 var bland de lägre under perioden

20 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT ton tot-n J F M A M J transport av N m 3 /s vattenföring 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 J A S O N D kg tot-p transport av P m 3 /s 400 vattenföring 4, J F M A M J J A S O N D 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 19. Månadstransport av totalkväve och medelvattenföring i Valstaån, Köpingsåns avrinningsområde år Figur 20. Månadstransport av totalfosfor och medelvattenföring i Valstaån, Köpingsåns avrinningsområde år ton N/år 0 Kvävetransport Flöde m3/s 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 ton P/år Fosfortransport Flöde m3/s 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 21. Årstransport av kväve och fosfor relativt årsmedelvattenföring för Köpingsån åren beräknat genom summering av transporter respektive medelvattenföring i Valstaån och Kölstaån. Tabell 4. Transporter av kväve (tot-n) och fosfor (tot-p), organiskt material (TOC) och suspenderade ämnen, Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Köpingsån avser summan av transporterna i Valstaån och Kölstaån Tot-N ton/år Tot-P ton/år TOC ton/år Susp. ton/år Venabäcken V10 4,2 0, Valstaån V , Kölstaån K , Köpingsån (V99+K98) 48 2,

21 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Utsläppsmängderna från Norsa avloppsreningsverk och Yara AB var generellt mindre än tidigare Nedströms sammanflödet av Kölstaån och Valstaån tillförs Köpingsviken närsalter från dagvattenutsläpp från industri-, upplags- och hamnområde, Stäholmsbäcken samt punktutsläpp från Yara AB och Norsa avloppsreningsverk. Utsläppen av kväve från Köpings reningsverk i Norsa och från Yara AB var något större än år 2017, men mindre än medel för perioden (Tabell 1 och Tabell 2, sidan 9). Utsläppen av fosfor och syretärande organiska ämnen (mätt som COD och BOD) från Köpings reningsverk i Norsa var mindre än år 2017 och bland de minsta under perioden (Tabell 1 och Tabell 2, sidan 9). Fördelningen av punktkällornas belastning av närsalter på Köpingsviken Det tas inga vattenprov för att beräkna transporter från avrinningen från de övriga delområden som har tillrinning till Köpingsviken, det vill säga nedströms Valstaåns och Kölstaåns sammanflöde (innan vattnet når Köpingsviken) samt ytterligare tillflöde till Runnskär (huvudsakligen från Stäholmsbäcken). Transporterna från dessa övriga delområden beräknades vara cirka 8 ton fosfor och cirka 94 ton kväve år 2014 (Eurofins 2015). De mängder som kommer med dagvatten är troligen jämförelsevis små (Eurofins 2015). Fördelningen av punktkällornas belastning på Köpingsviken redovisas i Figur 22. Angivna procentandelar av fosfor- och kväveutsläpp är angivna utan korrigering för självrening (retention). Retentionen är generellt störst för utsläpp högt upp i avrinningsområdet och lägst för utsläpp längre ned. I Köpingsån är retentionen av kväve och fosfor från punktkällorna försumbar, eftersom utsläppen sker långt ned i avrinningsområdet och för att det saknas större sjöar nedströms utsläppspunkterna. Av mängden kväve och fosfor som tillförs Köpingsviken, beräknat som summan av det som kommer från Köpingsån (transporterna från Valstaån och Kölstaån) samt utsläppen från Yara och Norsa avloppsreningsverk, var andelen från Köpingsån år 2018 (fosfor: 79 % och kväve: 41 %, Figur 22) mindre än år 2017 (fosfor: 84 % och kväve: 49 %). Andelarna från Köpings avloppsreningsverk respektive Yara AB var därmed något större år Köpings Arv 21% Yara AB 34 % Köpingsån 79 % Köpingsån 41 % Totalfosfor: 3,3 ton Köpings Arv 25% Totalkväve: 119 ton Figur 22. Fördelning av fosfor- och kvävebelastning från Köpingsån, Norsa avloppsreningsverk och Yara AB på Köpingsviken år Övriga tillskott till Köpingsviken från dagvatten, ett mindre vattendrag samt Stäholmsbäcken har inte räknats in. 17

22 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Mycket låga arealspecifika förluster i Venabäcken under perioden Liksom tidigare perioder var de arealspecifika förlusterna till Venabäcken mycket låga av både kväve och fosfor och lägre än i Valstaån och Kölstaån. För Venabäcken var avvikelsen från jämförvärdena för fosfor och kväve ingen eller obetydlig under perioden Förlusterna av både fosfor och kväve var måttligt höga från Valstaån respektive höga från Kölstaån. Avvikelsen från jämförvärdet för fosfor var stor både för Valstaån och Kölstaån. Avvikelsen från jämförvärdet för kväve var ingen eller obetydlig för Valstaån och tydlig för Kölstaån under perioden Fosfor- och kväveförluster år 2018 var ungefär i nivå med förlusterna åren 2016 och Kväve/fosforkvot Större risk för algblomning i Köpingsviken vid Runnskär jämfört med i övriga sjöpunkter Kväve/fosfor-kvoten visade att det förekom kväveöverskott i Vågsjön, vilket innebär liten risk för blomning av kvävefixerande cyanobakterier (blågrönalger). I Glåpen samt i Köpings hamn 101 och Hamnutloppet 102 rådde balans mellan kväve och fosfor, vilket innebär en viss risk för att blågrönalger (cyanobakterier) kan bilda massförekomster. I Runnskär 104 var kväve-fosforkvoten på gränsen mellan balans och måttligt kväveunderskott, vilket tyder på en större risk för algblomning jämfört med vid övriga punkter i viken. I Sörsjön förekom måttligt kväveunderskott. I Lundbysjön visade kväve/fosfor-kvoten däremot på extremt kväveunderskott i augusti 2018, vilket skulle innebära en mycket stor risk för blomning av kvävefixerande cyanobakterier. Planktonundersökningen visade dock på en mycket liten andel av cyanobakterier 2018 (se utdatablad för Lundbysjön i Bilaga 4). Vissa arter av både kvävefixerande och icke kvävefixerande blågrönalger kan producera gift när de massutvecklas och göra att vattnet blir otjänligt för bad. Planktonsamhällets sammansättning i respektive sjö och i Köpingshamn 101 samt Runnskär 104 har gjorts och resultaten presenteras under planktonavsnittet längre fram i denna rapport och i Bilaga 4. Ljusförhållanden Suspenderade ämnen, eller slamhalt, är ett mått på uppslammade partiklar i vattnet. Partiklarna kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar, som lera. Organiska partiklar kan vara till exempel plankton eller humusflockar. Vattnets färg är oftast ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, exempelvis humusämnen, samt metallerna järn och mangan. Sjöar fungerar generellt som renings- och klarningsbassänger genom att partiklar och humusämnen i vattnet sjunker till botten och därmed försvinner ur vattnet. Generellt lägre slamhalter i Valstaån och Kölstaån än närmast föregående sexårsperiod Slamhalten bedömdes som måttligt hög i Venabäcken samt hög i Valstaån och Kölstaån år Under året förekom de högsta slamhalterna i Kölstaån i samband med vårfloden i april. I Venabäcken och Valstaån uppmättes högst slamhalter i augusti i samband med låg vattenföring och lågt vattenstånd i vattendragen. Årsmedelhalten 2018 var högre i Venabäcken, men lägre i Kölstaån och Valstaån jämfört med respektive vattendrags medelhalten för den närmast föregående sexårsperioden (Figur 23). 18

23 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT 24 Suspenderade ämnen (mg/l) V10 Venabäcken V99 Valstaån K98 Kölstaån Figur 23. Medelhalter för suspenderade ämnen (stapel) i tre vattendrag inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Horisontella linjer markerar gräns mellan låg, måttligt hög, hög och mycket hög slamhalt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, det vill säga medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Betydligt till starkt färgat vatten undantaget måttligt färgat i Glåpen Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) bedömdes ytvattnet i vattendrag och sjöar som betydligt till starkt färgat med undantag för sjön Glåpen (K3) där vattnet bedömdes som måttligt färgat (Figur 24). Sannolikt beror den lägre vattenfärgen i Glåpen på mindre tillförsel av organiskt material och humusämnen från omgivningen jämfört med tillförseln till övriga vatten. 0,400 Abs filtr. (420nm/5cm) 0,300 0,200 0,100 0,000 V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 24. Medelhalter för vattenfärg (stapel) mätt som absorbans i tio stationer inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (yta) samt mörka staplar bottenvatten (btn). Horisontella linjer markerar gräns mellan måttligt, betydligt och starkt färgat vatten. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, det vill säga medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 19

24 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT I Vågsjön var vattenfärgen i augusti betydligt starkare än vanligt och medförde att årsmedelfärgen blev betydligt starkare än medelfärgen under närmast föregående sexårsperiod (Figur 24). Vad som orsakat den starkare vattenfärgen är oklart, men troligen hänger det ihop med den ovanligt varma och torra sommaren som gav lågt vattenstånd i vattendrag och sjöar. I övriga sjöar och vattendrag var vattenfärgen i nivå med eller svagare än föregående sexårsperiod. Troligen beror även dessa resultat på väder och flödesförhållandena. I Köpingsviken var färgen lägre än i Valstaån och Kölstaån. Innan vattnet når Köpingsviken rinner det via Köpingsån genom Köpings stad. Halten av färgade humusämnen (en del av TOC) minskar då i Köpingsån, eftersom omgivningen består av stadsmiljö som bidrar med vatten men inte med några höga halter av organiskt material. Vattnet i Köpingsån späds således ut med detta vatten från hårdgjorda ytor på sin väg ner till Köpingsviken. Vattenfärgen har generellt ökat i södra Sverige I de flesta vattendrag i södra och mellersta Sverige har färgtalet och halten av organiskt material ökat under (åtminstone) de senaste närmare 40 åren. Forskarna har ännu inte klarlagt orsaken till den så kallade brunifieringen. Man tror att den ökande transporten av humusämnen från land delvis beror på förändrat klimat och minskat nedfall av surt regn. Ökad nederbörd leder till ökad urlakning från jordar och den ökande temperaturen leder till snabbare nedbrytning av organiskt material till humus. Minskat nedfall av surt regn bidrar till ökat ph-värde i jorden, vilket i sin tur leder till att humusen binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. Inom Köpingsåns avrinningsområde kan en ökande tendens av vattnets färg (mätt som absorbans) ses i främst Venabäcken (V10) och Kölstaån (K98; Figur 25). I Valstaån (V99) och Köpings hamn (101 Y) var ökningen mindre tydlig. Diagrammen visar tidsperioden från talets början till år ,40 V 10 Absorbans filtrerat (abs/5 cm) 0,40 K 98 Absorbans filtrerat (abs/5 cm) 0,30 0,30 0,20 0,20 0,10 0,10 0, , ,40 V 99 Absorbans filtrerat (abs/5 cm) 0, Y Absorbans filtrerat (abs/5 cm) 0,30 0,30 0,20 0,20 0,10 0,10 0, , Figur 25. Årsmedelhalter för vattenfärg (stapel) mätt som absorbans (abs/5 cm) under perioden i Venabäcken (V10), Kölstaån (K98), Valstaån (V99) och Köpings hamns ytvatten (101 Y), som alla är provtagningsstationer belägna inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde. 20

25 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Siktdjup och klorofyll Siktdjupet visar hur ljusets nedträngning sammantaget påverkas av vattenfärg och grumlighet, samt ger ett mått på hur djupt de gröna växterna kan förekomma i en sjö. Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes vilket gör att halten klorofyll kan användas som ett mått på mängden alger i vattnet. Endast Vågsjön uppnådde god eller hög status med avseende på siktdjup Av de undersökta sjöarna inom avrinningsområdet har Vågsjön störst siktdjup. Det var 3,0 meter år 2009, mellan 3,6-5,3 meter åren (Eurofins 2015, ALcontrol 2017) och 5,5 meter (stort) år År 2018 var det 3,5 m och bedömdes som måttligt siktdjup (Figur 26). Vågsjön är en relativt djup och näringsfattig sjö med låga halter av fosfor och klorofyll (Figur 17 och Figur 26) samt liten växtplanktonproduktion, vilket ofta ger ett bra siktdjup. I Glåpen, som är näringsrik med mycket hög klorofyllhalt och riklig planktonproduktion, var siktdjupet mycket litet (Figur 26). I Sörsjön och Lundbysjön var siktdjup litet och i de tre lokalerna i Köpingsviken mycket litet. Dessa vatten har även under tidigare år haft litet eller mycket litet siktdjup. I Lundbysjön, Köpings hamn och Hamnutloppet var klorofyllhalterna låga, medan de var på gränsen mellan höga och mycket höga i Sörsjön och Runnskär. 0,0 Vågsjön V5 Lundbysjön V15 Glåpen K3 Sörsjön K6 Köpings hamn 101 Hamnutlopp 102 Runnskär 104 Klorofyll (µg/l) 60 1, ,0 30 3, ,0 Siktdjup (m) Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l) 0 Figur 26. Vita staplar avser siktdjup (mätt med vattenkikare) och gröna klorofyllhalter i augusti i sjöar inom Köpingsåns avrinningsområde och i Köpingsviken år Statusklassning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19, uppdaterad ) av siktdjups medelvärdet under perioden (Tabell 3, sidan 14) baseras på augustivärden för sjöar och på siktdjup från maj-oktober för Köpingsviken. Endast Vågsjöns siktdjup uppnådde hög status. Siktdjupet statusklassades som otillfredsställande i Sörsjön och Lundbysjön samt som dåligt i Glåpen och i Köpingsviken. Det innebar samma klassning som föregående års resultat baserade på perioderna och Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter uppnåddes ej god status med avseende på klorofyll i Glåpen, Sörsjön och i Köpingsviken med utgångspunkt från treårsmedelvärden (augusti) för perioden Statusklassningen i Vågsjön och Lundbysjön blev däremot hög respektive god (se Tabell 3, sidan 14). Klassningen är oförändrad jämfört med de senaste treårsperioderna och

26 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Organiskt material Höga halter organiskt material (mätt som totalt organiskt kol, TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden i vattnet om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet låg. Enligt Naturvårdsverket (1999) bedömdes årsmedelhalterna av organiskt material som måttligt höga i Vågsjön och Runnskär, som mycket höga i Glåpen och Sörsjön och i övrigt som höga. Årsmedelhalten var generellt oförändrad jämfört med närmast föregående sexårsperiod, men i Kölstaån och Valstaån var den lägre och i Glåpen och Sörsjön högre (Figur 27). 20 TOC (mg/l) V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 27. Medelhalter för organiskt material (stapel) mätt som totalt organiskt kol (TOC) i tio stationer inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (yta) samt mörka staplar bottenvatten (btn). Horisontella linjer markerar gräns mellan måttligt hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, det vill säga medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Syrgas I slutet av Bilaga 2 finns diagram med syreprofiler, det vill säga syrgashalt och vattentemperatur avsatt mot djupet. Dessa parametrar redovisas för sjöarna och stationerna i Köpingsviken. Svagt till syrefattigt tillstånd under den varma sommaren Vattendragens årslägsta syrgashalter uppmättes i juni, juli och augusti. Venabäcken och Valstaån hade som lägst svagt syretillstånd och Kölstaån syrefattigt tillstånd. Sämre flöde under sommaren bidrar till sämre syreförhållanden liksom högre vattentemperaturer (syrets löslighet minskar med ökande temperatur samtidigt som nedbrytningsaktiviteten ökar). Tidvis nästan syrefritt i Sörsjön och Glåpen Nästan syrefritt tillstånd förekom i bottenvattnet i Sörsjön (februari och augusti) och i Glåpen (februari), medan svagt syretillstånd förekom i Vågsjön (augusti) och i Lundbysjön (februari). Samtidigt förhöjda halter av fosfor (jämfört med i ytvattnet) i bland annat Sörsjön kan troligen kopplas till de låga syrgashalterna. Vid syrebrist reduceras föreningar som innehåller fosfor så att det frigörs från sediment och kommer i lösning i vattnet. 22

27 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT I Köpings hamn uppmättes i augusti måttligt syrerikt tillstånd i vattnet från ytan och ner till botten. För övrigt var vattnet syrerikt i hela vattenpelaren på samtliga tre stationer i Köpingsviken vid samtliga provtagningstillfällen år Konduktivitet Konduktiviteten, den totala halten lösta salter i vattnen, påverkas bland annat av berggrundens sammansättning, vittring, atmosfärisk deposition, klimatfaktorer och punktutsläpp. Konduktiviteten inom Köpingsåns avrinningsområde ökade i medel nedströms från lägst konduktivitet i Vågsjön (3,7 ms/m) till högst i Kölstaån (12,9 ms/m; Figur 28). Jämfört med medelvärdet för den senast föregående sexårsperioden var konduktiviteten på samma nivå förutom i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån där halterna var högre år Främst är det under andra halvan av året, i samband med låga flöden (haltkoncentrering), som de högsta salthalterna har uppmätts Konduktivitet (ms/m) V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 28. Årsmedelvärden av konduktivitet (staplar) i tio stationer i Köpingsåns-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (yta) samt mörka staplar bottenvatten (btn). Årsmedel jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. Alkalinitet och ph Nederbörd är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner ibland inte vattnet buffras, vilket då innebär att sjöars och vattendrags motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att ph-värdet börjar minska. Skogs- och myrmarksdominerade vattensystem är ofta sura på grund av att vegetationen har en försurande effekt på marken genom nedbrytnings- och jonbytesprocesser medan kalkrik berggrund eller jordbruksmark tillför buffrande ämnen. Vågsjön, Venabäcken och Lundbysjön ligger i ett försurningskänsligt område. Venabäcken är ett av de åtgärdsområden som ingår i den kemiska kalkeffektuppföljningen och kalkning sker årligen uppströms i sjön Älgstand ( Jorden och berggrunden kring Köping är däremot kalkhaltig, vilket ger vattnet en bättre buffringsförmåga. 23

28 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Surt i Venabäcken Årslägsta ph-värde var 6,1 eller högre i samtliga sjöar och vattendrag. Utgående från årslägsta ph-värde bedömdes ytvattnet som surt i Venabäcken, måttligt surt i Lundbysjön, på gränsen mellan måttligt och svagt surt i Sörsjön och som svagt surt till nära neutralt i övriga provpunkter (Figur 29). Undantaget Venaböcken var buffertförmågan god eller mycket god Buffertkapaciteten (mätt som alkalinitet) var i allmänhet god till mycket god. Undantaget var svag buffertkapacitet i Venabäcken i samband med större nederbörd och avrinning i januari, februari, april och december. 7,2 ph-värde 7,0 6,8 6,6 6,4 6,2 6,0 5,8 V5 Vågsjön yta V5 Vågsjön btn V10 Venabäcken V15 Lundbysjön yta V15 Lundbysjön btn V99 Valstaån K3 Glåpen yta K3 Glåpen btn K6 Sörsjön yta K6 Sörsjön btn K98 Kölstaån 101 Köpings hamn 102 Hamnutloppet 104 Runnskär Figur 29. Årslägsta ph-värden (staplar) i tio stationer i Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år Ljusa staplar avser ytvatten (yta) samt mörka staplar bottenvatten (btn). Horisontella linjer markerar gräns mellan surt, måttligt surt, svagt surt och nära neutralt ph-värde. Årslägsta värden jämförs med "normala" värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta värden - horisontella streck, samt högsta respektive lägsta årslägsta värde - vertikala streck). Metaller Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Metallanalys av vatten från de tre stationerna i Köpingsviken skulle ha utförts i april och november. En miss på laboratoriet medförde dock att endast vatten från Köpings hamn (101) analyserades vid dessa två tillfällen, medan vatten från Hamn utloppet (102) och Runnskär (104) analyserades enbart i november. Jämfört med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913), var dock alla metallhalter låga eller mycket låga i samtliga fyra undersökta vattenprov (Tabell 5). Bedömningsskalan avser visserligen halter i vattenprov som inte filtrerats genom ett 0,45 µm-filter före analys i Köpingsviken filtreras vatten innan metallanalys, vilket innebär att uppmätta metallhalter är lika med eller lägre än i vatten som inte filtrerats före analys - men en jämförelse med Rapport 4913 ger ändå en bra uppfattning om nivån på halterna. 24

29 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT Inga gränsvärden eller bedömningsgrunder för metaller i vatten angivna i HVMFS 2013:19 (som utgår från halter i filtrerade vatten; Tabell 6) överskreds. Uppmätta halter av kadmium, bly, kvicksilver och nickel var således lägre än gränsvärdena för kemisk ytvattenstatus och uppmätta halter av arsenik, koppar, krom och zink var lägre än bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen i inlandsytvatten. Tabell 5. Halter av metallerna arsenik, kadminum, krom, koppar, järn, kvicksilver, nickel, bly och zink i filtrerat ytvatten från Köpings hamn (101), Hamnutloppet (102) och Runnskär (104) den 11 november 2018 samt den 19 april för station 101. Trots att halterna är filtrerade är de bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913; som avser ofiltrerade vatten). För metallerna Fe och Hg saknas bedömningsgrunder Station Datum Arsenik Kadmium Krom Koppar Järn Kvicksilver Nickel Bly Zink filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l 101 yta ,41 0,036 0,64 1, ,9 0,40 5,6 101 yta ,39 0,011 0,21 2,4 280 <2 1,1 0,34 2,4 102 yta ,37 <0,01 0,19 2,0 210 <2 1,2 0,26 1,4 104 yta ,37 <0,01 0,18 1,8 200 <2 1,2 0,24 1,1 Klass, benämning Klass, benämning Klass, benämning 1 Mycket låga halter 3 Måttligt höga halter 5 Mycket höga halter 2 Låga halter 4 Höga halter Tabell 6. Klassificering av metaller i vatten från Köpings hamn (101), Hamnutloppet (102) och Runnskär (104) år 2018 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter avseende ytvatten (HVMFS 2013:19; uppdaterad ) Station Datum Arsenik Kadmium Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Zink 101 yta U U U U U U U U 101 yta U U U U U U U U 102 yta U U U U U U U U 104 yta U U U U U U U U U=Underskrider Ö=Överskrider Växtplankton Resultatsammanfattning med tidsserier, fältprotokoll och artlistor redovisas i Bilaga 4. I recipientkontrollen studeras växtplankton främst för att växtplanktonsamhällets biomassa och artsammansättning avspeglar näringssituationen och eventuell näringspåverkan, men också för att vissa växtplanktonarter kan orsaka direkta problem, till exempel genom toxiska (giftiga) algblomningar. Stor biomassa av näringsgynnade potentiellt giftproducerande växtplanktonarter är en möjlig och allvarlig effekt av övergödning. Referenssjön Vågsjön hade en mycket liten biomassa av växtplankton (Figur 30) och dess näringsstatus blev som förväntat hög (Tabell 7). Lundbysjön och Köpings hamn fick god status enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) trots att artsamman- 25

30 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN RESULTAT sättningen visade på förekomst av flera näringsgynnade arter. I expertbedömningen fick Köpings hamn måttlig status på grund av tidigare års resultat och avsaknaden av näringskänsliga arter. Sörsjön kännetecknades av förhöjd biomassa av växtplankton och förekomst av många näringsgynnade arter. Sörsjön fick måttlig status, både enligt bedömningsgrunderna och i expertbedömningen. Både i Runnskär och i Glåpen förekom en stor mängd cyanobakterier (blågrönalger) vid provtagningen 2018 och de klassades därför till otillfredsställande status, både enligt bedömningsgrunderna och i expertbedömningen. Växtplanktonsamhället dominerades av trådformiga cyanobakterier från släktena Dolichospermum respektive Aphanizomenon. Dessa släkten kan producera toxiner och försiktighet bör iakttas vid sjön när blomning pågår. Det är t.ex. inte lämpligt att då låta barn bada eller djur dricka av vattnet. Glåpen har även tidigare år haft blomningar av cyanobakterier. Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger 0 Glåpen Mälaren, Köpings hamn Lundbysjön Mälaren, Runnskär Sörsjön Vågsjön Blågrönalger Figur 30. Totalbiomassa av växtplankton och biomassans taxonomiska sammansättning i sjöarna undersökta i Köpingsån-Köpingsviken år Tabell 7. Numeriskt värde, sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunderna (Havsoch vattenmyndigheten 2013) och Medins expertbedömning för de undersökta sjöarna år Numeriskt värde kan vara som minst 0 och som mest 5, 0-1 motsvarar dålig status, 1-2 otillfredsställande status, 2-3 måttlig status, 3-4 god status och 4-5 hög status Lokal Numeriskt Sammanvägd status Expertbedömning värde HVMFS:2013 Medins Glåpen 1,54 Otillfredsställande Otillfredsställande Mälaren, Köpings hamn 3,16 God Måttlig Lundbysjön 3,11 God God Mälaren, Runnskär 1,40 Otillfredsställande Otillfredsställande Sörsjön 2,34 Måttlig Måttlig Vågsjön 4,08 Hög Hög 26

31 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN REFERENSER REFERENSER ALcontrol Laboratories. 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2016 och Recipientundersökningar i Köpingsåns Köpingsvikens avrinningsområde 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2015 och Eurofins Köpingsån-Köpingsviken Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Uppdaterad Havs och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1: Havs- och vattenmyndigheten. 2016c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Vattenkemi i vattendrag. Version 1: Hårding, I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg, I. & Svensson, J-E Bedömningsgrunder för växtplankton: Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. ( KM Lab Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Köpings kommun Recipientkontrollprogram för Köpingsån Köpingsviken under Länsstyrelsen Västmanlands län. Miljöenheten Sjöar i Västmanlands län. En sammanställning av befintlig kunskap om Västmanlands större sjöar. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Allmänna råd 90:4. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden (MI11 SM0701). SIS SS-EN 15204: Vattenundersökningar: vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikrokopi (Utermöhlteknik). SIS SS-EN 16698:2015. Vattenundersökningar: vägledning för kvantitativ och kvalitativ provtagning av fytoplankton från sjöar och vattendrag. SMHI Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. ISSN Statens Naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV 1969:1. Statens Naturvårdsverks författningssamling Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. SNFS 1990:11 MS:29. Svelab miljölaboratorier Årsrapporter för recipientkontrollen i Köpingsån-Köpingsviken för åren 1996, 1997 och SYNLAB AB Recipientundersökningar i Köpingsåns Köpingsvikens avrinningsområde

32 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN REFERENSER Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int Ver Limnol 9: Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Internetadresser: Statistik för avrinningsområden (Data hämtade ) Vattenföringsdata. (Sidan besöktes i maj 2019.) Lufttemperatur och nederbörd. (Sidan besöktes i april 2019.) Information om kalkningsinsatser. (Sidan besöktes den ) Information om utsläpp till vatten från Yara AB. (Sidan besöktes den ) 28

33 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 BILAGA 1 Metodik, analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi 29

34 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 METODIK Provtagningspunkter I Recipientkontrollprogram för Köpingsån-Köpingsviken under (Köpings kommun 2015) ingår totalt tio provtagningspunkter (Figur 31 och Tabell 8). Figur 31. Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde med provtagningsplatser för vattenkemiska, fysikaliska och biologiska undersökningar. V5=Vågsjön, V10=Venabäcken, V15=Lundbysjön, V99=Valstaån, K3=Glåpen, K6=Sörsjön, K98=Kölstaån, 101=Köpings hamn, 102=Hamnutloppet och 104=Runnskär. Provpunkterna 101, 102 och 104 är belägna i Köpingsviken i nordvästra delen av Galten, Mälaren. Underlagskarta Lantmäteriet år

35 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Tabell 8. Provtagningspunkter för fysikalisk och kemisk vattenundersökning (FK), växtplankton (V), bottenfauna (BF) och kiselalger (K) inom Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde, enligt Recipientkontrollprogram för Köpingsån-Köpingsviken under Siffror i parentes anger antal prov per år varav 1/3 innebär en gång var tredje år (2014, 2017 och så vidare). Koordinater angivna enligt RT 90 Nr. Namn X-koordinater Y-koordinater Undersökningar V5 Vågsjön FK (2) V (1), BF (1/3) V10 Venabäcken FK (12) K (1/3) V15 Lundbysjön FK (2) V (1), BF (1/3) V99 Valstaån FK (12) K (1/3) K3 Glåpen FK (2) V (1), BF (1/3) K6 Sörsjön FK (2) V (1), BF (1/3) K98 Kölstaån FK (12) K (1/3) 101 Köpings hamn FK (6) V (1), BF (1/3) 102 Hamnutloppet FK (6) 104 Runnskär FK (6) V (1), BF (1/3) Provtagning SYNLAB har ansvarat för all provtagning som redovisas i denna rapport. Provtagning av vatten och metaller i vatten utfördes av provtagare utbildade enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11 MS:29) och med ackrediterade metoder. Vid provtagning av vatten i sjöar, viken samt från broar användes en Ruttnerhämtare (Figur 32). I Venabäcken användes en Fyrisåhämtare (Figur 32). Prov uttogs i allmänhet från 0,5 meters djup. Vid bottendjup mindre än en meter uttogs prov från halva bottendjupet. Figur 32. Fyrisåhämtare (till vänster) och Ruttnerhämtare (till höger). I Venabäcken, Valstaån och Kölstaån togs prov på ytvatten (0,5 m djup) varje månad. I februari och augusti togs prov av yt- och bottenvatten i Vågsjön, Lundbysjön, Glåpen och i Sörsjön. På tre stationer i Köpingsviken (101, 102 och 104) utfördes provtagning av ytvatten sex gånger, med start i februari och slut i november. I samband med årets tre första undersökningar i viken undersöktes även halten ammoniumkväve i bottenvattnet. Vid provtagningen av sjöar och Köpingsviken mättes även syre och temperatur på varje meter från ytan ner till botten. 31

36 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Analys Vattenkemiska analyser har utförts av ett SWEDAC ackrediterat laboratorium, SYNLAB Analytics & Services Sweden AB (ackrediteringsnummer 1006) i enlighet med svensk standard eller därmed jämförbar metod (Tabell 9). Temperatur, syrgashalt och siktdjup bestämdes i fält. Övriga analyser utfördes på laboratorium. Proven har transporterats och förvarats enligt gällande standard för vattenundersökningar. Vart tredje år undersöks metallhalter i Köpingsviken i april och november. Metaller undersöktes år 2018, vilket betyder att nästa undersökningstillfälle infaller år Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för dessa redovisas längre fram i denna bilaga. Tabell 9. Analyserade vattenkemiska parametrar i Köpingsån-Köpingsvikens avrinningsområde år 2018, utförda vid SYNLAB Parameter Enhet Metod o C Vattentemperatur Syrgashalt (elektrod) mg/l SS-EN ISO 5814:2012 Syrgasmättnad % SS-EN ISO 5814:2012 Syrgashalt (optisk) mg/l ISO 17289:2014 Syrgasmättnad % ISO 17289:2014 Absorbans vid 420 nm, filtr. abs/5cm SS-EN ISO 7887:2012, C mod. Konduktivitet 25 o C ms/m SS-EN ph-värde SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet mekv/l SS EN ISO , utg 1 Totalt organiskt kol, TOC mg/l SS-EN 1484, utg.1 Ammoniumkväve, NH4-N µg/l ISO :2013 B NO2-N+NO3-N µg/l ISO :2013 C Totalfosfor, Tot-P µg/l SS-EN ISO :2005 Totalkväve, Tot-N mg/l SS-EN 12260:2004 Fosfatfosfor, PO4-P µg/l SS-EN ISO :2005 Klorofyll-a µg/l SS mod Suspenderat material mg/l SS-EN 872, mod Klorid mekv/l SS-EN ISO :2009 Sulfat mekv/l SS-EN ISO :2009 Molybdatreaktivt kisel mg/l Std. Met C,D mod Kalcium mg/l SS-EN ISO :2009 Magnesium mg/l SS-EN ISO :2009 Natrium mg/l SS-EN ISO :2009 Kalium mg/l SS-EN ISO :2009 Arsenik, As µg/l SS-EN ISO :2016 Bly, Pb µg/l SS-EN ISO :2016 Kadmium, Cd µg/l SS-EN ISO :2016 Koppar, Cu µg/l SS-EN ISO :2016 Krom, Cr µg/l SS-EN ISO :2016 Nickel, Ni µg/l SS-EN ISO :2016 Zink, Zn µg/l SS-EN ISO :2016 Kvicksilver, Hg µg/l SS-EN ISO mod. Järn, Fe µg/l SS-EN ISO 11885:

37 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Utvärdering Samtliga vattenkemiska och fysikaliska resultat för år 2018 redovisas i Bilaga 2. Vid medelvärdesberäkningar har mindre-än -värden satts till halva värdet. Om till exempel värdet för suspenderade ämnen var <5 mg/l angavs det till 2,5 mg/l vid beräkningen. Analysresultat för år 2018 samt tidsserier utvärderades med hjälp av bedömningsgrunder utgivna av Naturvårdsverket (1999) och Havs och Vattenmyndigheten (Hav 2013). Vissa tillägg och avvikelser har gjorts (KM Lab, ALcontrol, 2000; numer SYNLAB). Dessa avvikelser har rapporterats till Naturvårdsverket i en skrivelse från KM Lab (skrivelse, angående bedömningsgrunder, KM Lab ). Klassgränser samt avvikelser från, och tillägg till, dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd" längre fram i denna bilaga. Lufttemperatur och nederbörd Data gällande lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2018 har inhämtats från SMHI ( för den meteorologiska stationen i Hässlö, Västerås. Vattenföring Vattenföringsuppgifter har hämtats från SMHI beräknade enligt S-HYPE-modellen (shype2016_version_2_0_2). Data för Kölstaåns flöde kommer från delavrinningsområde (vid mätstation Odensvibron 2) med utloppspunkt , (SWEREF99). Flödet för Valstaån avser delavrinningsområde (vid Q i Län punkt) med utloppspunkt , (SWEREF99). Venabäckens flöde avser delavrinningsområde (vid mynningen i Lundbysjön) med utloppspunkt , (SWEREF99). Tidigare år har PULS-modellen använts för flödena från Venabäcken och Valstaån. Både PULSoch HYPE-modellen använder bland annat nederbörd, lufttemperatur, potentiell avdunstning, arealfördelning mellan skog, öppen mark och sjö som indata. Det som skiljer modellerna åt är utdatan. Transportberäkningar Års- och månadstransporter av totalkväve, totalfosfor, organiskt material (TOC) och suspenderande ämnen beräknades för provtagningsstationerna i Venabäcken, Valstaån och Kölstaån. Transporten har beräknats genom att vattenföringen dag för dag multiplicerats med halten av respektive ämne i form av interpolerade värden mellan provtagningstillfällena. Erhållna dygnstransporter har sedan summerats till månads- och årstransporter. Tidigare var SMHI:s flödesuppgifter för Venabäcken och Valstaån beräknade enligt PULS-modellen. Från och med år 2010 övergick SMHI till en annan beräkningsmodell (S-HYPE). Flödena från de olika modellerna skiljer sig åt, vilket medför att historiska transporter (det vill säga före år 2010) kan skilja sig åt jämfört med flöden erhållna från modellen S-HYPE (efter 2010). Även vid transportberäkningar har mindre-än -värden satts till halva värdet. Det vill säga om till exempel värdet för suspenderade ämnen var <5 mg/l har det satts till 2,5 mg/l vid transportberäkningen. 33

38 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten har beräknats genom att beräknade transporter dividerats med arealen för respektive avrinningsområde. Arealerna framgår av Tabell 10. Uppgifterna för Venabäcken och Valstaån är hämtade från Avrinningsområden i Sverige (SMHI, 1996). Arealuppgiften gällande Kölstaån har beräknats av SMHI till mätstationen vid Odensvibron. Tabell 10. Arealer (km 2 ) av Köpingsåns delavrinningsområden Nr Namn Areal/km 2 V10 Venabäcken 41,8 V99 Valstaån 159,4 K98 Kölstaån 110,3 34

39 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Ramdirektivet för vatten, införlivat i svensk lagstiftning, har målet att alla vattenförekomster ska uppnå minst god ekologisk status till år 2021 (eller 2027 för de med dispens till detta år). Utgångspunkten för att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster är bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer (biologiska, hydromorfologiska med flera) och dess underliggande parametrar (bottenfauna, växtplankton med flera). Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer bedömts för treårsperioden enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19): Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar hänfördes sjöarna till regionen Sjötyp Södra Sverige humösa sjöar. Flertalet uppgifter om medeldjup och höjd över havet har erhållits från Länsstyrelsen i Västmanland (Johan Axnér) och från årsrapporten 2014 (Eurofins 2015). För Köpingsvikens höjd över havet användes Mälarens medelvattenstånd (0,33 meter över havet). Eftersom uppgifter om höjd över havet för Venabäcken inte erhållits vid färdigställandet av rapporten testades både 30 och 57 meter som höjd över havet vid beräkningarna vilket inte gav någon skillnad i statusklassning. Valsta- och Kölstaåns avrinningsområden har >10% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta med hjälp av uppgifter om andel jordbruksmark (Eurofins 2014) samt referensvärde för totalfosfor i jordbruksmark som erhölls från Länsstyrelsen i Värmland (Johan Axnér). För flertalet parametrar tillämpas även Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi, KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För ph-värde och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (0,5 m över botten). Eftersom rapport 4913 saknar bedömningsnormer för vissa parametrar har suspenderade ämnen bedömts enligt Allmänna råd 90:4 (Naturvårdsverket 1986). För ammoniumkväve gjordes bedömning med hjälp av bakgrundsdata från Bedömningsgrunder för svenska ytvatten - effekter på fisk (SNV 1969:1). Det görs även en statusklassning för kvalitetsfaktorn Ammoniakkväve samt var tredje år (nästa tillfälle år 2018) en bedömning av metaller enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Hav 2013). ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under cirka 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. 35

40 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg (KM Lab) 8 9 Högt ph-värde > 9 Mycket högt ph-värde Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det vill säga förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande, effektrelaterade skala: >0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10 0,20 God buffertkapacitet 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetyd.buffertkapacitet Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika utsläppsvattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 36

41 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Syrehalt Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt följande: Avvikelse från bedömningsnormer: Klassningen av en skiktad sjö skall enligt bedömningsgrunderna göras på en station/provtagningsdjup som motsvarar minst 10 % av sjöns bottenyta. Provtagningarna i sjöarna görs i djuphålan. Klassningen är gjord utifrån dessa mätningar, oavsett dess andel av sjöns bottenyta. >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Absorbans Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) på filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar med färgkomparator (färgtal). I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. 0,02 Ej/obet. färgat vatten Absorbans vid 420 nm är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av 0,02-0,05 Svagt färgat vatten näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (abs/5 cm) göras enligt: > 0,2 Starkt färgat vatten 37

42 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Suspenderade ämnen (mg/l) Suspenderade ämnen (mg/l) är ett annat mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar, som lera. Rapport 4913 innehåller inga bedömningsnormer för suspenderade ämnen. Enligt Allmänna råd 90:4, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt: < 1,5 1, >12 Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet förbrukar syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: Kväve/fosforkvot i sjöar Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan även en klassindelning av sjöarna göras utgående från kväve/fosforkvoten i ytvattnet under sommaren. En indelning görs enligt vidstående tabell (kväve/fosfor): Vid kväveöverskott regleras produktionen av fosfortillgången i vattnet. Ju större kväveunderskottet blir, < 5 Extremt kväveunderskott desto större risk för massförekomst av kvävefixerande cyanobakterier (blågrönalger). Dessa kan vara toxinbildande (toxin = gift). 30 < 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Kväveöverskott Kvävefosforbalans Måttligt kväveunderskott 5-10 Stort kväveunderskott Siktdjup (m) Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter, maj-oktober) göras enligt: 8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1,0-2,5 Litet siktdjup <1,0 Mycket litet siktdjup Klorofyll a Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. 38

43 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga >40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt indelningen till höger. I föreliggande rapport har endast 2017 års klorofyllhalter bedömts enligt Rapport 4913 medan statusklassningen gjordes på treårsvärden enligt HAV <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Totalfosfor, fosfatfosfor och partikulär fosfor Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO 4 -P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P, är den fraktion av fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (till exempel humus, alger, lerpartiklar) och som därför kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under > 100 Extremt höga halter övriga delar av året samt för årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. Totalkväve, nitratkväve och ammoniumkväve Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammoniumkväve omvandlas i sin tur till nitratkväve, en process som förbrukar stora mängder syre (det åtgår 4,6 mg syre för att oxidera 1,0 mg ammoniumkväve). 300 Låga halter Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj oktober) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt vidstående ruta: Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter

44 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga delar av året samt för årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. En bedömning av halten ammoniumkväve (NH 4 -N µg/l) görs i relation till biologiska effekter. Bakgrundsdata till indelningen enligt vidstående tabell är hämtad från SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, effekter på fisk. Giftigheten ökar med ökad temperatur och ökat ph-värde. För ammoniak finns bedömningsgrunder för särskilt förorenande ämnen angivna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19 (Hav 2013, uppdaterad i maj 2015). Kvalitetsfaktorn Särskilda förorenande ämnen ska klassificeras till god status om övervakningsresultat visar att ammoniakvärdet som årsmedelvärde (1 µg/l) samt som maximal tillåten koncentration (6,8 µg/l) inte överskrids vid någon övervakningsstation och med måttlig status om värdet överskrids. Halt ammoniak, uttryckt som ammoniakkväve (NH3-N), beräknas utifrån halt ammoniumkväve (NH4-N), temperatur och ph-värde. 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt följande klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster 40

45 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 I denna rapport har arealförlusterna för åren bedömts. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt vidstående klassindelning: Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: 2,5 Ingen/obet. avvikelse 2,5-5 Tydlig avvikelse 5-20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse 1,5 Ingen/obet. avvikelse 1,5-3 Tydlig avvikelse 3-6 Stor avvikelse 6-12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Allmänt om metaller Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter om de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Bedömningsgrunder enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913 (Naturvårdsverket 1999) saknas för bland annat järn, mangan, kalcium, magnesium, natrium och kalium. 41

46 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 1 Enligt Naturvårdsverket (Rapport 4913) indelas metallhalter (µg/l) i ytvatten (ofiltrerade prov) enligt tabellen nedan. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter. Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 Bedömningsgrunder och gränsvärden för metaller i vatten finns angivna i de senaste bedömningsgrunderna, Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 (Hav 2013, uppdaterad i maj 2015) och gäller för prov som filtrerats före metallanalys. Dessa gäller särskilda förorenande ämnen (koppar, zink, krom och arsenik) samt prioriterade ämnen (kadmium, kvicksilver, bly och nickel). Dessa metaller har sammanställts i nedanstående tabell. I de fall bly, nickel, zink och koppar överskrider de som anges i bedömningsgrunderna enligt tabell nedan ska bedömning ske med avseende på den biotillgängliga delen, det vill säga den del av den lösta halten som beräknas tas upp av vattenlevande organismer. Metallhalterna undersöks var tredje år (2015, ). Gränsvärdet för kadmium är olika beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: <40 mg CaCO 3 /l, klass 2: 40 - <50 mg CaCO 3 /l, klass mg CaCO 3 /l, klass <200 mg CaCO 3 /l och klass 5 >200 mg CaCO 3 /l). Metall Årsmedelvärde Maximalt enskilt värde Referens Krom (VI) 3,4 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat Zink *5,5 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat Arsenik 0,5 µg/l 7,9 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat Koppar *0,5 µg/l - HVMFS 2013:19 uppdat Kadmium <0,08 µg/l (klass 1) <0,45 µg/l (klass 1) 0,08 µg/l (klass 2) 0,45 µg/l (klass 2) 0,09 µg/l (klass 3) 0,60 µg/l (klass 3) 0,15 µg/l (klass 4) 0,90 µg/l (klass 4) 0,25 µg/l (klass 5) 1,5 µg/l (klass 5) HVMFS 2013:19 uppdat Kvicksilver 0,07 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat Bly *1,2 µg/l 14 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat Nickel *4 µg/l 34 µg/l HVMFS 2013:19 uppdat Analys ska utföras på filtrerat (0,45 µm) prov För arsenik ska bakgrundsvärde dras bort vid förhöjd halt *Avser biotillgängliga värden 42

47 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi och syreprofiler år

48 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Venabäcken V10 Vattenkemi vattendrag Plats Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs Susp. TOC PO 4 -P Tot-P Tot-N NH 4 -N NO Vatt. Syre Syre Botten- Fårans Vatten- Kal- Magne- Nat- Kalium Sulfat Klorid Övrigt temp. initet filt. sub. NO 3- N temp. (fält) mätt. djup bredd föring cium sium rium o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l o C mg/l % m m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l V ,0 6,2 0,090 3,76 0,20 8,0 14 2, ,1 12, Hög 3,5 0,94 2,3 0,47 0,068 0,068 Is=öppet. Flöde=högt. V ,0 6,2 0,092 3,78 0,26 <5 14 < ,1 12,0 81 0,50 3,5 Medel 3,6 0,96 2,3 0,56 0,067 0,066 Fåran mestadels istäck V ,0 6,4 0,11 4,02 0,21 <5 13 <2 9, ,1 12,0 83 0,80 5,0 Hög 3,6 0,94 2,4 0,52 0,072 0,078 Is. V ,0 6,1 0,061 3,10 0,26 6,1 15 < ,4 10,4 84 0,80 5,0 Hög 2,9 0,80 1,9 0,56 0,052 0,050 V ,0 6,5 0,14 3,87 0,22 <5 13 6, <10 17,6 6,0 63 0,10 3,0 Medel 3,9 1,0 2,2 0,57 0,056 0,065 V ,5 6,5 0,16 4,01 0,20 < ,4 5,0 56 0,10 5,0 Medel 4,2 1,1 2,2 0,56 0,051 0,063 V ,0 6,5 0,21 4,46 0,23 < <10 19,3 4,9 53 0,10 3,0 Låg 4,6 1,1 2,3 0,36 0,560 0,048 V ,0 6,8 0,30 5,11 0, , <10 <10 14,8 8,8 88 0,01 2,0 Låg 6,1 1,5 2,5 0,89 <0,02 0,070 V ,5 6,6 0,30 5,93 0,26 7,3 12 6, ,5 6,8 57 0,20 2,0 Låg 6,4 1,7 2,9 0,80 0,08 0,086 V ,0 6,4 0,23 5,36 0,17 <5 11 3, ,6 6,8 59 0,10 3,0 Låg 4,9 1,4 2,9 0,68 0,10 0,097 V ,0 6,3 0,13 6,20 0,24 <5 15 5, ,8 6,5 71 0,10 - Låg 5,3 1,7 3,3 0,99 0,20 0,11 V ,0 6,1 0,077 6,27 0,25 <5 19 3, ,1 12,7 86 0,30 3,0 Låg 5,5 1,8 3,4 0,95 0,23 0,090 Min -11,0 6,1 0,061 3,10 0,17 <5 11 <2 9,6 440 <10 <10-0,1 4,9 53 0,01 2,0 2,9 0,80 1,9 0,36 <0,02 0,048 Medel 8,8 6,4 0,16 4,66 0,24 5,1 14 5, ,6 8,7 72 0,28 3,5 4,5 1,2 2,6 0,66 0,13 0,074 Max 20,0 6,8 0,30 6,27 0, ,4 12,7 88 0,80 5,0 6,4 1,8 3,4 0,99 0,56 0,11 Median 11,0 6,4 0,14 4,24 0,24 2,5 14 4, ,1 7,8 76 0,10 3,0 4,4 1,1 2,4 0,57 0,070 0,069 44

49 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Kölstaån K98 Plats Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs Susp. TOC PO 4 -P Tot-P Tot-N NH 4 -N NO Vatt. Syre Syre Botten- Fårans Vatten- Kal- Magne- Nat- Kalium Sulfat Klorid Övrigt temp. initet filt. sub. NO 3- N temp. (fält) mätt. djup bredd föring cium sium rium o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l o C mg/l % m m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l K ,0 6,9 0,26 7,36 0,28 6, ,1 14, ,3 2,1 3,8 1,4 0,068 0,11 Is=Delvis öppet. K ,5 7,0 0,30 7,28 0, , ,8 14,0 96 1,2 5,5 Medel 7,5 2,2 3,7 1,2 0,11 0,11 Is ca 10 cm. K ,0 7,0 0,33 8,65 0,28 6, ,0 14,1 95 1,2 5,5 Medel 8,3 2,4 4,8 1,5 0,13 0,15 Is ca 15 cm. K ,0 6,9 0,23 6,39 0, , ,2 12,0 98 1,3 6,0 Medel 6,3 2,0 3,4 1,2 0,099 0,086 K ,0 7,2 0,36 7,44 0, ,5 8,3 84 1,1 5,5 Medel 8,0 2,2 3,7 1,4 0,10 0,10 K ,5 7,1 0,43 8,27 0, < ,8 7,1 77 0,8 10,0 Medel 9,3 2,5 4,3 1,5 0,099 0,11 Asfalteringsarbete pågår. K ,0 7,1 0,84 13,6 0,20 9, ,9 2,5 27 0,5 8,0 Låg 14 3,8 7,5 2,2 0,10 0,22 K ,0 7,2 1,2 19,1 0,15 < ,3 2,3 23 0,8 4,0 Låg 19 5,1 12 3,0 0,098 0,36 K ,0 7,3 1,1 17,1 0,088 6,0 8,5 9, < ,8 6,1 53 0,6 4,0 Låg 16 4,4 12 3,2 0,10 0,40 K ,0 7,1 1,8 26,8 0,18 8, <10 <10 10,9 1,4 12 0,8 6,0 Låg 25 7,2 17 5,1 0,18 0,56 K ,0 7,3 1,0 19,8 0,20 7, ,0 8,5 69 0,6 5,5 Låg 19 5,6 11 3,8 0,31 0,41 K ,5 7,1 0,36 12,8 0,29 < ,1 13,9 94 0,3 5,5 Medel 12 4,1 6,4 1,7 0,36 0,17 * Min -3,0 6,9 0,23 6,39 0,088 <5 8,5 6, <10 <10-0,1 1,4 12 0,3 4,0 6,3 2,0 3,4 1,2 0,068 0,086 Medel 10,1 7,1 0,68 12,9 0,23 8, ,7 8,7 69 0,8 6,0 13 3,6 7,5 2,3 0,15 0,23 Max 22,0 7,3 1,8 26,8 0, ,9 14,1 98 1,3 10,0 25 7,2 17 5,1 0,36 0,56 Median 11,5 7,1 0,40 10,7 0,24 8, ,0 8,4 81 0,8 5,5 10,7 3,2 5,6 1,6 0,10 0,16 * övrigt: Flöde kan ej avgöras p.g.a is. Is behöver krossas för att ta prov. Prov togs närmare strandline än normalt p.g.a is. Valstaån V99 Plats Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs Susp. TOC PO 4 -P Tot-P Tot-N NH 4 -N NO Vatt. Syre Syre Botten- Fårans Vatten- Kal- Magne- Nat- Kalium Sulfat Klorid Övrigt temp. initet filt. sub. NO 3- N temp. (fält) mätt. djup bredd föring cium sium rium o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l o C mg/l % m m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l V ,0 6,7 0,15 6,32 0,29 5,7 18 7, ,3 14, ,0 7,8-4,9 1,8 4,6 0,89 0,13 0,15 Is=5 cm. V ,5 6,7 0,18 5,89 0,28 <5 17 2, ,2 14,6 99 2,3 6,5 Medel 5,1 1,9 3,5 0,90 0,14 0,10 Is ca 5-6 cm. V ,0 6,9 0,23 8,19 0,26 < ,0 14, ,3 7,0 Medel 6,2 2,3 5,3 1,0 0,18 0,18 Is ca 20 cm. V ,0 6,6 0,11 4,68 0,28 9,6 15 3, ,9 12, ,4 7,0 Medel 4,0 1,6 2,8 0,90 0,10 0,070 V ,0 7,0 0,28 6,88 0, ,8 8,1 82 2,0 6,0 Medel 6,3 2,3 4,0 1,0 0,16 0,10 V ,5 7,1 0,43 9,03 0,24 6, < ,7 6,8 74 0,7 10,0 Låg 8,6 3,0 5,6 1,5 0,16 0,14 Kundvagn, skräp i vattnet. V ,0 7,0 0,61 12,3 0, ,5 3,8 41 0,4 9,0 Låg 11 3,7 7,9 2,1 0,18 0,23 V ,0 7,1 0,70 15,1 0, ,1 5,4 55 0,5 5,0 Låg 12 4,2 12 2,5 0,19 0,36 V ,1 7,3 0,77 18,5 0,11 8,9 9, ,5 7,9 69 1,0 5,0 Låg 13 5,1 16 2,9 0,36 0,57 V ,0 7,0 0,80 15,9 0,18 <5 12 4, < ,9 5,7 51 0,8 8,0 Medel 14 5,0 8,7 3,1 0,36 0,26 V ,0 7,1 0,48 14,3 0, ,9 9,9 80 0,7 5,0 Låg 11 4,5 8,4 2,3 0,47 0,25 V ,5 6,9 0,20 9,91 0,19 5,9 13 7, ,1 14,5 98 0,8 6,0 Medel 7,9 3,4 4,9 1,4 0,42 0,12 Min -3,0 6,6 0,11 4,68 0,11 <5 9,1 2, < ,0 3,8 41 0,4 5,0 4,0 1,6 2,8 0,89 0,10 0,070 Medel 10,1 7,0 0,41 10,6 0,23 9, ,6 9,9 79 1,2 6,9 8,7 3,2 7,0 1,7 0,24 0,21 Max 22,0 7,3 0,80 18,5 0, ,5 14, ,4 10,0 14 5,1 16 3,1 0,47 0,57 Median 11,6 7,0 0,36 9,47 0,25 7, ,2 9,0 81 0,9 6,8 8,3 3,2 5,5 1,5 0,18 0,17 45

50 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Vattenkemi sjöar Vågsjön V5 Plats Djup Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOC PO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- KaliumSulfat Klorid Klorotemp. initet filt. NO 3- N reakt. kisel djup dj. u vk. temp. (fält) mätt. riktn. hastig. nig- djup cium sium rium fyll-a m o C mekv/lms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s het m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l Vågsjön V5 V5 yta 0, * -8,0 6,7 0,10 3,74 0,16 10 <2 6, , ,4 12,9 89 vxl ,0 3,6 0,83 2,2 0,42 0,071 0,063 - V5 yta 0, ,0 6,9 0,11 3,59 0,28 9,4 <2 <5 420 <10 <10 2,4 3,5 2,5 20,1 8, ,0 3,7 0,82 2,2 0,43 0,065 0,062 3,6 V5 btn 16, * -8,0 6,6 0,10 3,65 0,13 10 < , ,7 6,3 46 vxl ,0 3,6 0,83 2,2 0,38 0,068 0,063 - V5 btn 15, ,0 6,3 0,11 3,65 0,10 9,5 <2 7, , ,6 3, ,0 3,7 0,83 2,1 0,38 0,065 0,056 - Min yta -8,0 6,7 0,10 3,59 0,16 9,4 <2 <5,0 350 <10 <10 2,4 3,5 2,5 0,4 8, ,0 3,6 0,82 2,2 0,42 0,065 0,062 Medel yta 5,0 6,8 0,11 3,67 0,22 9,7 1,0 4, ,5 3,5 2,5 10,3 10, ,5 3,7 0,83 2,2 0,43 0,068 0,063 Max yta 18,0 6,9 0,11 3,74 0,28 10 <2 6, ,5 3,5 2,5 20,1 12, ,0 3,7 0,83 2,2 0,43 0,071 0,063 Min bot. -8,0 6,3 0,10 3,65 0,10 9,5 <2 7, ,6 2,7 3, ,0 3,6 0,83 2,1 0,38 0,065 0,056 Medel bot. 5,0 6,5 0,11 3,65 0,12 9,8 1,0 9, ,8 5,7 4, ,5 3,7 0,83 2,2 0,38 0,067 0,060 Max bot. 18,0 6,6 0,11 3,65 0,13 10 < ,9 8,6 6, ,0 3,7 0,83 2,2 0,38 0,068 0,063 *Is ca 25 cm Lundbysjön V15 Plats Djup Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOC PO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- KaliumSulfat Klorid Klorotemp. initet filt. NO 3- N reakt. kisel djup dj. u vk. temp. (fält) mätt. riktn. hastig. nig- djup cium sium rium fyll-a m o C mekv/lms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s het m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l Lundbysjön V15 V15 y 0, * -12,0 6,4 0,10 4,11 0,30 17 < , ,1 13,1 88 vxl 0 4 7,0 3,7 1,2 2,6 0,57 0,075 0,073 - V15 y 0, ,0 7,0 0,20 4,68 0, , <10 1,4 1,1 0,85 20,1 7, ,5 7 6,5 4,5 1,5 2,9 0,85 0,083 0, V15 b 6, * -12,0 6,3 0,23 7,66 0, , , ,4 3,3 25 vxl 0 4 7,0 7,0 2,5 3,6 1,4 0,20 0,10 - V15 b 6, ,0 6,8 0,20 5,0 0, <10 1, ,6 5, ,5 7 6,5 4,7 1,6 2,9 0,93 0,11 0,070 - Min yta -12,0 6,4 0,10 4,11 0,22 12 < <10 1,4 1,1 0,85 0,1 7,8 86 6,5 3,7 1,2 2,6 0,57 0,08 0,071 Medel yta 3,0 6,7 0,15 4,40 0, , ,9 1,1 0,85 10,1 10,5 87 6,8 4,1 1,4 2,8 0,71 0,08 0,072 Max yta 18,0 7,0 0,20 4,68 0, , ,4 1,1 0,85 20,1 13,1 88 7,0 4,5 1,5 2,9 0,85 0,08 0,073 Min bot. -12,0 6,3 0,20 5,04 0, , <10 1,7 4,4 3,3 25 6,5 4,7 1,6 2,9 0,93 0,11 0,070 Medel bot. 3,0 6,6 0,22 6,35 0, ,7 11,5 4,3 42 6,8 5,9 2,1 3,3 1,2 0,16 0,084 Max bot. 18,0 6,8 0,23 7,66 0, ,7 18,6 5,3 58 7,0 7,0 2,5 3,6 1,4 0,20 0,10 46

51 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Glåpen K3 Plats Djup Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOC PO 4 -PTot-P Tot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- KaliumSulfat Klorid Klorotemp. initet filt. NO 3- N reakt. kisel djup dj. u vk. temp. (fält) mätt. riktn. hastig. nig- djup cium sium rium fyll-a m o C mekv/lms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s het m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l Glåpen K3 K3 y 0, * -6,5 7,1 0,38 7,55 0, < , ,6 13,0 89 vxl 0 3 2,5 7,6 2,1 3,3 1,4 0,082 0,094 - K3 y 0, ,0 7,6 0,33 6,42 0, , <10 <10 0,50 0,50 0,50 19,5 10, ,0 7,0 1,9 3,1 1,3 0,11 0, K3 b 2, * -6,5 7,1 0,38 7,40 0, < , ,4 0,4 3 vxl 0 3 2,5 7,5 2,0 3,2 1,4 0,080 0,091 - K3 b 3, ,0 7,6 0,33 6,42 0, , <10 <10 0, ,9 8, ,0 7,0 1,9 3,1 1,2 0,12 0,097 - Min yta -6,5 7,1 0,33 6,42 0, <2, <10 <10 0,50 0,50 0,50 0,6 10, ,5 7,0 1,9 3,1 1,3 0,082 0,089 Medel yta 4,8 7,4 0,36 6,99 0, , ,60 0,50 0,50 10,1 11, ,8 7,3 2,0 3,2 1,4 0,096 0,092 Max yta 16,0 7,6 0,38 7,55 0, <2, ,70 0,50 0,50 19,5 13, ,0 7,6 2,1 3,3 1,4 0,11 0,094 Min bot. -6,5 7,1 0,33 6,42 0, <2, <10 <10 0,50 3,4 0,4 3 2,5 7,0 1,9 3,1 1,2 0,080 0,091 Medel bot. 4,8 7,4 0,36 6,91 0, , ,60 11,2 4,3 46 2,8 7,3 2,0 3,2 1,3 0,10 0,094 Max bot. 16,0 7,6 0,38 7,40 0, , ,70 18,9 8,2 89 3,0 7,5 2,0 3,2 1,4 0,12 0,097 *Is ca 25 cm. Sörsjön K6 Plats Djup Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOC PO 4 -PTot-P Tot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- KaliumSulfat Klorid Klorotemp. initet filt. NO 3- N reakt. kisel djup dj. u vk. temp. (fält) mätt. riktn. hastig. nig- djup cium sium rium fyll-a m o C mekv/lms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s het m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l Sörsjön K6 K6 y 0, * -11,0 6,5 0,26 6,68 0, < , ,5 8,5 56 vxl 0 2 8,0 7,0 2,0 3,1 1,4 0,10 0,086 - K6 y 0, ,0 7,3 0,30 6,09 0, , <10 <10 0,40 1,0 0,90 19,8 8, ,5 6,6 1,9 3,0 1,3 0,11 0, K6 b 7, * -11,0 6,5 0,31 7,28 0, , ,9 0,8 6 vxl 0 2 8,0 7,8 2,2 3,2 1,6 0,10 0,092 - K6 b 7, ,0 6,8 0,34 6,36 0, <10 1, ,4 <0,1 < ,5 7,2 2,0 3,0 1,3 0,070 0,081 - Min yta -11,0 6,5 0,26 6,09 0, , <10 <10 0,40 1,0 0,90 0,5 8,5 56 7,5 6,6 1,9 3,0 1,3 0,10 0,081 Medel yta 2,5 6,9 0,28 6,39 0, ,9 1,0 0,90 10,2 8,6 76 7,8 6,8 2,0 3,1 1,4 0,11 0,084 Max yta 16,0 7,3 0,30 6,68 0, < ,3 1,0 0,90 19,8 8,6 95 8,0 7,0 2,0 3,1 1,4 0,11 0,086 Min bot. -11,0 6,5 0,31 6,36 0, <10 1,0 3,9 <0,1 <1 7,5 7,2 2,0 3,0 1,3 0,070 0,081 Medel bot. 2,5 6,7 0,33 6,82 0, ,4 10,7 0,4 3 7,8 7,5 2,1 3,1 1,5 0,085 0,087 Max bot. 16,0 6,8 0,34 7,28 0, ,8 17,4 0,8 6 8,0 7,8 2,2 3,2 1,6 0,10 0,092 47

52 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Köpings hamn 101 Yta Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 101 Yta * -5,0 6,9 0,23 7,16 0, , , ,9 13,9 96 vxl 0 2 3,0 6,6 2,2 4,6 1,2 0,14 0,14 Is ca 3 cm 101 Yta * -5,0 7,0 0,36 10,9 0, , ,1 14,5 99 vxl 0 3 5,0 8,5 2,7 7,9 1,5 0,17 0,29 Is ca 3-4 cm 101 Yta ,0 6,6 0,15 7,94 0, , ,9 0,67 0,53 6,1 12,2 97 vxl 0 3 8,5 6,4 2,3 4,5 1,3 0,22 0, Yta ,0 7,2 0,41 13,6 0,11 9, ,2 0,70 0,65 22,1 5, ,5 1 6,5 8,9 2,9 12 2,3 0,24 0, Yta ,5 7,3 0,41 12,8 0,089 9, ,5 0,30 0,30 14,3 8, ,1 8,2 2,6 11 2,0 0,29 0,32 ** 101 Yta ,5 7,2 0,51 19,4 0,095 7, ,8 0,65 0,50 7,0 9, ,3 11 4,2 19 3,0 0,32 0,77 *** Min -5,0 6,6 0,15 7,16 0,089 7,7 4, ,2 0,30 0,30 0,1 5, ,0 6,4 2,2 4,5 1,2 0,14 0,14 12 Medel 5,2 7,0 0,35 12,0 0, ,4 0,58 0,50 8,4 10, ,1 8,3 2,8 10 1,9 0,23 0,35 12 Max 23,0 7,3 0,51 19,4 0, ,9 0,70 0,65 22,1 14, ,5 11 4,2 19 3,0 0,32 0,77 12 *Kommer inte fram till provpunkt på grund av svag is och fartygsrännan. ** Skepp släppte ut vatten precis bredvid provpunkt. *** Ej djupare än 7 m någonstans. Konstruktionsarbete på kaj pågår, arbetsfordon i vattnet. Köpings hamn 101 Botten Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o o C mg/l % m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 101 Btn * -5, ,2 13,2 95 vxl 0 2 3,0 Is ca 3 cm 101 Btn * -5, ,7 13,4 98 vxl 0 3 5,0 Is ca 3-4 cm 101 Btn , ,7 12,0 94 vxl 0 3 8,5 Min -5, ,2 12, ,0 Medel 1, ,5 12, ,5 Max 13, ,7 13, ,5 Köpings hamn 101 Yta Datum Arsenik Kadmium Krom Koppar Järn Kvicksilver Nickel Bly Zink filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l ,41 0,036 0,64 1, ,9 0,40 5, ,39 0,011 0,21 2,4 280 <2 1,1 0,34 2,4 Min 0,39 0,011 0,21 1,9 280 <2 1,1 0,34 2,4 Medel 0,40 0,024 0,43 2, ,5 0,37 4,0 Max 0,41 0,036 0,64 2, ,9 0,40 5,6 48

53 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Hamnutloppet 102 Yta Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 102 Yta * -5,0 6,8 0,26 10,1 0, , , ,8 12,7 87 vxl 0 2 5,0 7,0 2,5 7,8 1,6 0,18 0,27 Is ca 3 cm 102 Yta * -5,0 6,8 0,26 8,58 0, , , ,7 13,1 91 vxl 0 3 6,5 5,9 2,0 6,6 1,2 0,14 0,23 Is ca 3-4 cm 102 Yta ,0 6,9 0,28 9,19 0, ,2 0,49 0,41 6,1 12,2 96 vxl 0 3 8,5 6,9 2,6 5,6 1,6 0,18 0, Yta ,0 7,3 0,41 12,4 0, , ,0 0,65 0,55 22,2 6, ,5 2 8,0 8,8 2,8 11 2,1 0,40 0, Yta ,5 7,3 0,41 13,0 0,089 9, ,5 0,50 0,30 13,8 8, ,8 8,9 2,8 11 2,2 0,29 0, Yta ,5 7,3 0,38 15,3 0,084 7, ,2 0,60 0,60 5,2 11, ,0 9,6 3,2 15 2,4 0,39 0,47 Medel 5,3 7,1 0,33 11,4 0, ,1 0,56 0,47 8,1 10, ,5 7,9 2,7 9,5 1,9 0,26 0,33 Max 23,0 7,3 0,41 15,3 0, ,2 0,65 0,60 22,2 13, ,0 9,6 3,2 15 2,4 0,40 0,47 *Kommer inte fram till provpunkt på grund av svag is och fartygsrännan. Hamnutloppet 102 Botten Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o o C mg/l % m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 102 Btn * -5, ,2 12,5 86 vxl 0 2 5,0 Is ca 3 cm 102 Btn * -5, ,5 12,6 89 vxl 0 3 6,5 Is ca 3-4 cm 102 Btn , ,4 12,0 93 vxl 0 3 8,5 Min -5, ,2 12, ,0 Medel 1, ,7 12, ,7 Max 14, ,4 12, ,5 *Kommer inte fram till provpunkt på grund av svag is och fartygsrännan. Hamnutloppet 102 Yta Datum Arsenik Kadmium Krom Koppar Järn Kvicksilver Nickel Bly Zink filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l ,37 <0,01 0,19 2,0 210 <2 1,2 0,26 1,4 (Ingen provtagning i april i 102 och 104 pga miss av lab) Min 0,37 <0,01 0,19 2,0 210 <2 1,2 0,26 1,4 Medel 0,37 <0,01 0,19 2, ,2 0,26 1,4 Max 0,37 <0,01 0,19 2,0 210 <2 1,2 0,26 1,4 49

54 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Runnskär 104 Yta Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 104 Yta ,0 6,7 0,15 6,47 0,27 14 < , ,1 13,4 90 vxl 0 3 8,0 4,7 1,8 4,8 0,94 0,13 0,16 Is ca 20 cm 104 Yta ,0 6,7 0,16 5,89 0, , , ,2 13,8 94 vxl 0 7 8,0 4,1 1,4 4,4 0,80 0,10 0,16 Is ca15-20 cm 104 Yta ,0 6,7 0,16 6,72 0, , ,2 0,68 0,57 5,4 12,3 95 vxl 0 2 8,6 5,0 2,0 4,6 1,2 0,14 0, Yta ,0 7,8 0,38 11,0 0, , < ,60 0,70 0,50 21,3 9, ,6 8,3 2,6 9,4 1,9 0,38 0, Yta ,5 7,5 0,36 12,0 0, ,6 0,50 0,40 12,9 9, ,8 8,3 2,6 11 1,9 0,34 0, Yta ,5 7,2 0,36 13,1 0,087 7, ,1 0,65 0,50 4,5 12, ,0 8,7 2,7 12 2,0 0,41 0,32 Min -5,0 6,7 0,15 5,89 0,087 7,6 < < ,60 0,50 0,40 0,1 9, ,8 4,1 1,4 4,4 0,80 0,10 0,14 Medel 5,3 7,1 0,26 9,20 0, , ,7 0,63 0,49 7,4 11, ,2 6,5 2,2 7,7 1,5 0,25 0,24 Max 23,0 7,8 0,38 13,1 0, ,2 0,70 0,57 21,3 13, ,6 8,7 2,7 12 2,0 0,41 0,37 Runnskär 104 Botten Datum Luft- ph Alkal- Kond Abs TOCPO 4 -PTot-PTot-N NH 4 -N NO Molybdat- Sikt- Sikt- Vatt. Syre Syre Vind- Vind- Mol- Botten- Kal- Magne- Nat- Ka- Sulfat Klorid Kloro- Övrigt temp. initet filt. NO 3- N reakt. kiseldjupdj. u vktemp.(fält) mätt. riktn. hastighetnighet djup cium sium rium lium fyll-a o C mekv/l ms/m 5 cm mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l m m o C mg/l % o m/s m mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mekv/l µg/l 104 Btn , ,8 12,4 86 vxl 0 3 8,0 Is ca 20 cm 104 Btn , ,9 12,4 86 vxl 0 7 8,0 Is ca15-20 cm 104 Btn , ,3 12,2 95 vxl 0 2 8,6 Min -5,0 75 0,8 12, ,0 Medel 1, ,3 12, ,2 Max 14, ,3 12, ,6 Runnskär 104 Yta Datum Arsenik Kadmium Krom Koppar Järn Kvicksilver Nickel Bly Zink filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. filt. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l ,37 <0,01 0,18 1,8 200 <2 1,2 0,24 1,1 (Ingen provtagning i april i 102 och 104 pga miss av lab) Min 0,37 <0,01 0,18 1,8 200 <2 1,2 0,24 1,1 Medel 0,37 <0,01 0,18 1, ,2 0,24 1,1 Max 0,37 <0,01 0,18 1,8 200 <2 1,2 0,24 1,1 50

55 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Syreprofiler Station: Vågsjön V5 Station: Lundbysjön V15 Datum: Datum: Datum: Datum: Djup temp syre syre temp syre syre Djup Djup temp syre syre temp syre syre (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) (m) (m) ( C) (mg/l) (%) ( C ) (mg/l) (%) 0,5 0,4 12, ,1 8,5 94 0,5 0,5 0,1 13, ,1 7,8 86 1,0 0,4 12, ,0 8,4 94 1,0 1,0 0,4 12, ,9 7,6 84 2,0 0,7 12, ,0 8,4 94 2,0 2,0 0,8 11, ,8 7,5 83 3,0 0,8 12, ,8 8,3 92 3,0 3,0 1,3 9, ,8 7,4 81 4,0 0,9 12, ,7 8,3 92 4,0 4,0 2,7 7, ,6 7,1 78 5,0 1,1 12, ,7 8,2 91 5,0 5,0 3,2 5, ,2 6,1 67 6,0 1,2 12, ,3 7,8 85 6,0 6,0 3,8 4, ,6 5,3 58 7,0 1,4 11, ,4 4,7 48 7,0 6,5 4,4 3,3 25 8,0 1,5 11, ,2 4,8 46 8,0 9,0 1,6 10, ,2 4,6 42 9,0 10,0 1,8 10,4 74 9,4 4, ,0 11,0 1,9 9,9 71 9,0 4, ,0 12,0 2,1 9,3 67 8,8 4, ,0 13,0 2,2 8,8 63 8,6 3, ,0 14,0 2,3 8,5 62 8,6 3, ,0 15,0 2,5 7,7 56 8,6 3, ,0 16,0 2,5 7, ,5 2,7 6, djup (m) Vågsjön V djup (m) Lundbysjön V djup (m) Vågsjön V djup (m) Lundbysjön V

56 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Station: Sörsjön K6 Station: Glåpen K3 Datum: Datum: Datum: Datum: Djup temp syre syre temp syre syre Djup temp syre syre temp syre syre (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (m g/l) (%) 0,5 0,5 8, ,8 8,6 95 0,5 0, ,5 10, ,0 0,6 8, ,8 8,6 94 1,0 0,9 12, ,5 10, ,0 1,7 9, ,8 8,3 92 2,0 2,7 1, ,2 9,0 95 3,0 2,6 6, ,8 7,7 85 2,5 3,4 0,4 3 18,9 8,2 89 4,0 2,9 5, ,5 6,8 76 5,0 3,2 4, ,4 7,7 85 6,0 3,4 3, ,1 7,0 76 7,0 3,6 2, ,4 <0,2 1 7,5 3,9 0, djup (m) Sörsjön K ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3, djup (m) Glåpen K Sörsjön K djup (m) 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2, djup (m) Glåpen K

57 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Station: Köpings hamn 101 Datum: * Datum: * Datum: Datum: Datum: Datum: Djup temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l ) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) 0,5 0,9 13,9 96 0,1 14,5 99 6,1 12, ,1 5, ,3 8,3 81 7,0 9,4 76 1,0 1,8 13,5 96 0,8 14,2 98 6,0 12, ,8 5, ,3 8,2 80 7,0 9,4 76 2,0 2,1 13,3 95 2,5 13,5 98 5,7 12, ,5 5, ,2 8,2 80 7,0 9,4 76 3,0 2,2 13,2 95 2,7 13,4 98 5,5 12, ,5 5, ,2 8,2 80 7,0 9,3 76 4,0 2,7 13,4 98 5,5 12, ,5 5, ,2 8,2 80 7,0 9,3 76 5,0 2,7 13,4 98 5,5 12, ,4 5, ,0 8,4 82 6,9 9,3 75 6,0 5,5 12, ,5 4, ,7 8,6 83 6,9 9,2 75 7,0 5,7 12, ,7 8,4 82 8,0 5,7 12,0 94 8,5 *Kommer inte fram till provpunkt på grund av svag is och fartygsränna. Köpings hamn 101, Köpings hamn 101, Köpings hamn 101, ,0 0 0,5 1,0 1,5 2, ,5 3,0 djup (m) 4 5 djup (m) 8 10 djup (m) Köpings hamn 101, Köpings hamn 101, Köpings hamn 101, djup (m) 8 djup (m) 8 djup (m) 53

58 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Station: Hamnupploppet 102 Datum: * Datum: * Datum: Datum: Datum: Datum: Djup temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l ) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) 0,5 0,8 12,7 87 0,7 13,1 91 6,1 12, ,2 6, ,8 8,7 84 5,2 11,2 87 1,0 0,8 12,7 87 0,8 13,1 90 5,7 12, ,5 6, ,8 8,6 84 5,3 11,1 87 2,0 1,0 12,6 87 0,9 13,0 90 5,5 12, ,1 7, ,8 8,6 84 5,3 11,1 87 3,0 1,0 12,6 87 1,0 12,9 90 5,4 12, ,0 7, ,8 8,6 84 5,3 11,1 87 4,0 1,1 12,6 87 1,2 12,8 90 5,4 12, ,9 7, ,8 8,6 84 5,3 11,1 86 5,0 1,2 12,5 86 1,4 12,8 90 5,4 12, ,8 7, ,8 8,6 84 5,3 11,1 86 6,0 1,5 12,6 89 5,4 12, ,6 7, ,8 8,6 84 5,4 11,1 86 7,0 5,3 12, ,6 7, ,7 8,7 84 5,4 11,1 86 8,0 5,4 12, ,6 7, ,5 8,6 83 5,3 11,0 86 8,5 5,4 10,9 86 *Kommer inte fram till provpunkt på grund av svag is och fartygsränna. Hamnutloppet 102, Hamnutloppet 102, Hamnutloppet 102, syre (mg/l djup (m) 6 8 djup (m) 6 8 djup (m) Hamnutloppet 102, Hamnutloppet 102, Hamnutloppet 102, syre djup (m) 8 djup (m) 8 djup (m) 54

59 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2 Station: Runnskär 104 Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Djup temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre temp syre syre (m) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l ) (%) ( C) (mg/l) (%) ( C) (mg/l) (%) 0,5 0,1 13,4 90 0,2 13,8 94 5,4 12, ,3 9, ,9 9,7 92 4,5 12,3 93 1,0 0,1 13,1 88 0,2 13,8 94 5,2 12, ,9 9, ,9 9,7 92 4,5 12,3 93 2,0 0,5 12,7 87 0,2 13,6 93 5,2 12, ,6 9, ,9 9,7 92 4,5 12,3 93 3,0 0,7 12,5 86 0,9 12,8 89 5,2 12, ,3 9, ,9 9,7 92 4,5 12,3 93 4,0 0,8 12,5 86 1,0 12,7 88 5,1 12, ,2 8, ,9 9,7 92 4,5 12,3 93 5,0 0,8 12,5 86 1,0 12,7 88 5,1 12, ,2 8, ,9 9,7 92 4,5 12,1 92 6,0 0,8 12,4 86 1,0 12,7 88 5,1 12, ,2 8, ,9 9,7 92 4,5 12,1 92 7,0 0,8 12,4 86 1,0 12,7 88 5,2 12, ,2 8, ,9 9,7 92 4,6 11,9 91 7,5 0,8 12,4 86 0,9 12,4 86 5,3 12, ,2 8, ,9 9,7 92 4,6 11,8 91 8,5 Runnskär 104, djup (m) djup (m) Runnskär 104, djup (m) Runnskär 104, Runnskär 104, Runnskär 104, Runnskär 104, syre 10 djup (m) 10 djup (m) 10 djup (m) 55

60 56 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 2

61 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3 BILAGA 3 Vattenföring, ämnestransporter och arealspecifik förlust år

62 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3 Månadsmedelflöden m 3 /s 4,0 3,5 3,0 2,5 V10 Venabäcken V99 Valstaån K98 Kölstaån 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 J F M A M J J A S O N D Medelflöde (m 3 /s) år 2018 V10 V99 K98 Månad Venabäcken Valstaån Kölstaån jan 0,65 2,8 1,9 feb 0,42 1,8 1,2 mars 0,22 0,97 0,75 april 1,2 3,7 2,3 maj 0,28 1,0 0,87 juni 0,072 0,34 0,45 juli 0,039 0,19 0,28 aug 0,030 0,16 0,21 sep 0,027 0,13 0,16 okt 0,037 0,15 0,16 nov 0,044 0,16 0,15 dec 0,11 0,44 0,35 Totalt (Mm 3 /år) 8, Medel 0,26 0,98 0,73 Min 0,027 0,127 0,145 Max 1,2 3,7 2,3 58

63 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3 Ämnestransporter TRANSPORT av FOSFOR (kg) år 2018 V10 V99 K98 V99 + K98 Venabäcken Valstaån Kölstaån Köpingsån jan feb mars 6, april maj juni 6, juli 5, aug sep 5, okt 3, nov 3, dec 7, Totalt Min 3, Medel Max TRANSPORT av KVÄVE (ton) år 2018 V10 V99 K98 V99 + K98 Venabäcken Valstaån Kölstaån Köpingsån jan 0,78 5,0 5,6 11 feb 0,47 2,7 3,2 5,9 mars 0,31 2,1 2,5 4,6 april 1,5 7,2 6,6 14 maj 0,39 1,9 2,3 4,2 juni 0,10 0,64 1,1 1,7 juli 0,067 0,38 0,67 1,0 aug 0,12 0,27 0,42 0,68 sep 0,068 0,19 0,22 0,41 okt 0,060 0,24 0,29 0,54 nov 0,074 0,42 0,65 1,1 dec 0,20 1,1 1,8 2,9 Totalt 4, Min 0,060 0,19 0,22 0,41 Medel 0,35 1,8 2,1 4,0 Max 1,5 7,2 6,

64 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3 TRANSPORT av ORGANISKT MATERIAL, TOC (ton) år 2018 V10 V99 K98 V99 + K98 Venabäcken Valstaån Kölstaån Köpingsån jan feb mars 7, april maj juni 2, juli 1,4 7, aug 1,5 5,0 7,3 12 sep 1,0 3,2 4,0 7,2 okt 1,2 4,4 5,5 10 nov 1,7 4,4 5,2 10 dec 5, Totalt Min 1,0 3,2 4,0 7,2 Medel 9, Max TRANSPORT av SUSPENDERADE ÄMNEN (ton) år 2018 V10 V99 K98 V99 + K98 Venabäcken Valstaån Kölstaån Köpingsån jan feb 4, mars 1,9 9, april maj 2, juni 0,46 8, juli 0,37 9,2 7,4 17 aug 1,3 8,3 2,3 11 sep 0,73 4,0 2,1 6,0 okt 0,38 2,1 3,4 5 nov 0,29 4,5 2,6 7 dec 0, ,3 15 Totalt Min 0,29 2,1 2,1 5,5 Medel 3, Max

65 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3 Arealspecifik förlust Arealspecifika förluster av fosfor (P), kväve (N), organiskt material (TOC) och suspenderade ämnen (susp.) samt avvikelse från jämförvärdet för fosfor och kväve i tre rinnande vatten i Köpings kommun. Köpingsån = V99 + K98. Arealspecifika förluster avser medel för åren Jämförvärden är baserade på årsmedelflödet och beräknade enligt formel 1 (fosfor) samt formel 6 (kväve) i Rapport 4913 (NV 1999). Rinnande lokal Arealspecifik förlust (kg P/ha,år) Uppmätt halt/ jämförvärde Klass Benämning V10 Venabäcken 0,026 0,024 1,1 1 Ingen/obet.avvikelse V99 Valstaån 0,078 0,025 3,1 3 Stor avvikelse K98 Kölstaån 0,14 0,027 5,4 3 Stor avvikelse Köpingsån 0,11 0,020 5,4 3 Stor avvikelse Rinnande lokal Arealspecifik förlust (kg N/ha,år) Jämförvärde Jämförvärde Uppmätt halt/ jämförvärde Klass Benämning V10 Venabäcken 0,73 0,93 0,78 1 Ingen/obet. avvikelse V99 Valstaån 1,4 0,94 1,5 1 Ingen/obet. avvikelse K98 Kölstaån 2,4 0,95 2,5 2 Tydlig avvikelse Köpingsån 1,9 0,90 2,1 1 Ingen/obet. avvikelse Rinnande lokal Arealspecifik förlust (kg TOC/ha,år) Arealspecifik förlust (kg susp./ha,år) V10 Venabäcken 20 5,3 V99 Valstaån K98 Kölstaån Köpingsån

66 62 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN BILAGA 3

67 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 BILAGA 4 Växtplankton år 2018 Metodik. Resultatsammanställning med tidsserier, artlistor och fältprotokoll 63

68 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 METODIK VÄXTPLANKTON Provtagning Växtplanktonprovtagning utfördes vid sex lokaler, Sörsjön, Vågsjön, Lundbysjön, Runnskär, Glåpen och Köpings hamn, av godkända provtagare från SYNLAB (se karta i Figur 31, sidan 30). Provtagning utfördes 13 och 14 augusti 2018 enligt standardiserad metod (Havs och vattenmyndigheten 2016 och SS-EN 16698:2015). Vatten för analys insamlades med en två meter lång rörhämtare. Fem prov i sjöspecifika djupintervall slogs samman. Djupintervallen för varje sjö står på fältprotokollen i slutet av denna bilaga. Ur detta samlingsprov togs ett delprov som konserverades i Lugols lösning. Dessutom togs ett kvalitativt prov med en planktonhåv med maskstorleken 25 µm (Figur 33). Figur 33. Växtplanktonhåv. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN (SIS 2006) och Handledningen för miljöövervakning (Havs och vattenmyndigheten 2016). Sedimenterad volym var 1, 3 eller 10 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15204: 2006 och Havs- och vattenmyndighetens handledning för miljöövervakning (Havs och vattenmyndigheten 2016). Artlistor med biomassa och individtäthet för respektive art redovisas i denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följer Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et al. 2011) kan man läsa om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som använts för bedömningen av påverkan. I de fall Medins bedömning avviker från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder har detta kommenterats. 64

69 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 Förklaring till resultatsidorna Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013, (HVMFS 2013:19). För att klassificera näringsstatus används tre parametrar 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, för cirka 35 oligtrofi- och cirka 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007 och Hav- och vattenmyndigheten 2013), andra kriterier som kan vara relevanta (till exempel Naturvårdsverket kriterier från 1999), mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier samt annan erfarenhet, till exempel från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 65

70 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 V5. Vågsjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 0,36 7,90 1,26 4, ,84 0,99 0,18 Hög Hög Måttlig Hög Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): H H H M H H H H H Biomassa (mg/l) Övriga 5 Gonyostomum 4 Kiselalger 3 Cyanobakterier Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan och andelen cyanobakterier var mycket liten. Både eutrofiindikatorer och oligotrofiindikatorer påträffades varför TPI-värdet blev högt. En sammanvägning av dessa parametrar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) gav hög status. Samma klassning gjordes i expertbedömningen. Det besvärsskapande nålflagellaten Gonyostomum semen påträffades i provet, dock i mindre mängd än vad som anses vara potentiellt besvärsskapande. Även tidigare år, förutom 2013, har sjöns växtplanktonsamhälle visat på näringsfattiga förhållanden. V15. Lundbysjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 1,64 0,97 2,92 3, ,18 1,00 0,11 Måttlig Hög Otillfredsställande God Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G H M G O M G G G Biomassa 4 (mg/l) Kommentar Växtplanktonbiomassan i Lundbysjön var måttligt stor och dominerades av kiselalger följt av ögonalger. Artantalet visade inte på surhetspåverkan som resultaten från De olika parametrarna gav olika status dock blev den sammanvägda bedömningen god status enligt bedömningsgrunderna. Även i expertbedömningen bedömdes statusen som god. Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 66

71 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 K3. Glåpen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 11,72 41,23 2,55 1, ,03 0,63 0,12 Dålig Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Biomassa (mg/l) Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): O O O H O O O O O 20 Övriga Gonyostomum 15 Kiselalger Cyanobakterier Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan var mycket stor och dominerades av grönalger och cyanobakterier. Ett flertal näringsgynnade arter förekom varför TPI-värdet blev mycket högt. Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) gav otillfredsställande status, liksom i expertbedömningen. Artantalet var högt och indikerade ingen surhetspåverkan. Även tidigare år har sjön haft en liknande artsammansättning och statusen har de flesta år varit otillfredsställande. K6. Sörsjön Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 7,95 12,10 2,28 2, ,04 0,95 0,13 Dålig Hög Otillfredsställande Måttlig Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M G G M G O O G M M M Biomassa (mg/l) 25 Övriga 20 Gonyostomum Kiselalger 15 Cyanobakterier Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan i Sörsjön var mycket stor och dominerades av kiselalger, främst släktet Aulacoseira. Andelen cyanobakterier var liten men ett flertal eutrofiindikatorer påträffades och TPI-värdet blev mycket högt. Enligt Havsoch Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) blev statusen måttlig efter sammanvägning av parametrarna. Samma klassning gjordes i expertbedömningen. Den potentiellt besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen som påträffats vid ett flertal tillfällen tidigare, noterades även vid årets provtagning. Arten är känd för sina migrationer i djupled i vattenmassan, vilket kan bidra till variationen i biomassa mellan åren. 67

72 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA Mälaren, Köpings hamn Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 1,65 3,81 2,19 3, ,18 1,00 0,14 Måttlig Hög Otillfredsställande God Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G M M M O M M G G Biomassa (mg/l) Kommentar Växtplanktonbiomassan var måttligt stor och dominerades av kiselalger. Andelen cyanobakterier var mycket liten men TPI var mycket högt. Den sammanvägda statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) visade god status men sänktes i expertbedömningen till måttlig på grund av den stora förekomsten av eutrofiindikatorer och tidigare års resultat. Artantalet indikerade ingen surhetspåverkan. Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 104. Mälaren, Runnskär Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 9,91 54,33 2,62 1, ,03 0,49 0,12 Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande Otillfredsställande Nära neutralt * Status avser årets värden Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): M O G M O G M M O Biomassa (mg/l) Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Kommentar Den totala växtplanktonbiomassan var mycket stor och dominerades av cyanobakterier (av släktet Aphanizomenon ) och av kiselalger (främst av stora celler från släktet Stephanodiscus ). Andelen cyanobakterier var stor. Ett flertal näringsgynnade arter förekom varför TPI-värdet blev mycket högt. Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013) gav otillfredsställande status, samma klassning gjordes i Medins expertbedömning. Fyra potentiellt toxinbildande släkten cyanobakterier identifierades. Artantalet var högt och indikerade ingen surhetspåverkan. 68

73 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 Artlistor FÖRKLARING TILL ARTLISTORNA Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Varierar från -3 (starkaste oligotrofiindikatorerna) till 3 (starkaste eutrofiindikatorerna). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm l -1 ). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten (i något enstaka fall anges kolonier per liter). Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 69

74 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 V5. Vågsjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-4 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Mikael Forssén 70 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 722 0,0001 Eucapsis aphanocapsoides - (SKUJA) KOM. & HIND. O ,009 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 311 0,0002 Snowella sp. - ELINKIN I 285 0,001 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) 797 0,0001 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 228 0,0002 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I 19 0,0002 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 12 0,001 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 45 0,015 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 79 0,002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 30 0,012 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 6 0,014 Katablepharis ovalis - SKUJA I 68 0,004 Plagioselmis lacustris - (PASCHER & RUTTNER) JAVORN. -1 I 55 0,005 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 292 0,022 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 0,1 0,013 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I 11 0,003 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 0,2 0,002 Gymnodinium sp. (40-60 µm) - STEIN I 0,4 0,006 Gymnodinium sp. ( µm) - STEIN I 1 0,024 Peridinium sp. - EHRENBERG I 9 0,008 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 0,0002 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 91 0,007 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 9 0,0002 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 6 0,001 Dinobryon divergens - IMHOF I 4 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 8 0,0004 Mallomonas tonsurata - TEILING emend. W. KRIEG. -1 I 2 0,0004 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 32 0,016 Mallomonas sp. (20-30 µm) - PERTY I 8 0,005 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 9 0,004 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 4 0,001 Stichogloea sp. - CHODAT 4 0,001 Synura sp. - EHRENBERG I 66 0,038 Uroglena sp. - EHRENBERG I 49 0,006 Chrysophyceae obestämda monader (5-10 µm) 47 0,005 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 46 0,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 19 0,011 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 9 0,002 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 17 0,0002 Bacillariophyceae Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2,8 0,008 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 0,1 0,002 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 0,00003 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 55 0,003 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 46 0,004 Oocystis sp. - BRAUN I 137 0,012 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 4 0,0004 Quadrigula sp. - PRINTZ O 9 0,0003 Scenedesmus sp. - MEYEN E 8 0,0002 Stauridium privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 25 0,012 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 49 0,001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Cosmarium sp. - RALFS O 4 0,003 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 0,9 0,0040 Staurodesmus sp. - TEILING I 0,1 0,0003 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 0,3 0,023 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,001 Elakatothrix sp. - WILLE I 23 0,0001 Goniochloris sp. - GEITLER 2 0,0003 Gyromitus cordiformis - SKUJA 6 0,007 Monomastix sp. - SCHERFFEL 8 0,0002 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) 189 0,008 Övriga, oidentifierad monad 94 0,004 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 47 0,008 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) 8 0,005 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

75 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 V15. Lundbysjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-4 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ragnar Bergh RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,004 Aphanothece sp. - NÄGELI ,005 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 5 0,001 Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,002 Snowella sp. - ELINKIN I ,004 Oscillatoriales Planktolyngbya contorta - (LEMM) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 E 79 0,0001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 101 0,036 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 50 0,120 Katablepharis ovalis - SKUJA I 50 0,004 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,078 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 3 0,001 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 6 0,002 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 13 0,001 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 25 0,005 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 13 0,002 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 13 0,001 Synura sp. - EHRENBERG I 63 0,024 Uroglena sp. - EHRENBERG I 63 0,008 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 7 0,010 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 151 0,035 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 1 0,004 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 38 0,027 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 19 0,001 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 3 0,002 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O ,742 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I 25 0,006 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 25 0,018 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 111 0,352 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 101 0,002 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID ,005 Crucigenia sp. - MORREN I 25 0,002 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 50 0,001 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 189 0,003 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 25 0,0002 Nephrochlamys sp. - KORSHIKOV 25 0,001 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 227 0,003 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 0,001 Tetraëdron minimum var. tetralobulatum - REINSCH 13 0,001 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 101 0,030 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum sp. - K. DIESING 7 0,074 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1 0,0003 Elakatothrix sp. - WILLE I 25 0,0004 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,022 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71

76 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 K3. Glåpen Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-2 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Annika Liungman 72 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,0001 Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI 891 0,086 Cyanocatena cf. imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN E ,009 Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG. 3 E ,001 Cyanodictyon planctonicum - MEYER 3 I ,002 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,017 Cyanodictyon sp. (annan) - PASCHER ,001 Eucapsis cf. aphanocapsoides - (SKUJA) KOM. & HIND. O ,006 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E ,486 Microcystis sp. - KÜTZING E ,552 Radiocystis sp. - H. SKUJA I 928 0,003 Chroococcales obestämd kolonibildande art ,030 Nostocales Dolichospermum cf. sigmoideum - (NYGAARD) WACK., L.HOFF. & KOM. 2 E ,458 Dolichospermum lemmermannii - (P.G.RICHT.) WACKLIN et al. 1 I ,510 Dolichospermum spp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 E ,664 Oscillatoriales Planktolyngbya brevicellularis - CRONBERG & KOM. 3 E ,048 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,641 Pseudanabaena sp. - LAUTERBORN E ,317 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 408 0,191 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 371 0,029 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - STEIN I 56 0,064 Peridinium sp. - EHRENBERG I 111 0,262 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 19 0,006 Chrysophyceae obestämda monader 37 0,002 Chrysophyceae obestämda monader (2-5 µm) 37 0,002 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 6 0,021 Aulacoseira spp. - THWAITES I 70 0,308 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 223 0,025 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 74 0,060 Bacillariophyceae Belonastrum berolinense - (LEMMERM.) ROUND & MAIDANA 3 E 854 0,107 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 223 0,049 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 19 0,010 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 37 0,046 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus braunii - KÜTZING * I 3 0,305 Desmodesmus cf. opoliensis - (P. RICHTER) E. HEGEWALD E 37 0,009 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E ,018 Franceia sp. - LEMMERMANN ,001 Kirchneriella lunaris - (KIRCHNER) MÖBIUS I 74 0,005 Lacunastrum gracillimum - (W.WEST & G.S.WEST) H. Mc MANUS * E 19 0,099 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 19 0,0003 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 56 0,005 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 56 0,002 Oocystis sp. - BRAUN I 93 0,067 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 93 1,028 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 130 3,087 Stauridium privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 111 0,016 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 594 0,911 Tetraëdron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 446 0,031 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 557 0,032 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 37 0,002 Cosmarium sp. - RALFS O 130 0,013 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 260 0,070 Staurodesmus sp. - TEILING I 37 0,007 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

77 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 K6. Sörsjön Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-5 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Malin Mohlin 73 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,158 Cyanocatena imperfecta - (CRONBERG & WEIBULL) JOOSTEN E ,001 Cyanodictyon filiforme - KOMÁREK & KOMÁRKOVÁ-LEG. 3 E ,001 Cyanodictyon sp. - PASCHER ,004 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 350 0,027 Snowella sp. - ELINKIN I ,029 Chroococcales obestämd kolonibildande art (<1 µm) ,065 Nostocales Aphanizomenon cf. gracile - (LEMMERMANN) LEMMERMANN 3 E ,124 Dolichospermum cf. smithii - (KOMÁREK) WACKLIN et al. 2 E ,416 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 652 0,041 Oscillatoriales Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,078 Romeria sp. - KOCZWARA E ,017 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 274 0,281 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 103 0,590 Plagioselmis cf. lacustris - (PASCHER & RUTTNER) JAVORN. -1 I 446 0,055 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 377 0,041 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 6 0,074 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon divergens - IMHOF I 60 0,013 Synura sp. - EHRENBERG I 34 0,013 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 515 1,718 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E ,421 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 515 0,123 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 172 0,278 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 343 0,197 Cyclotella sp. (<10 µm) - (KÜTZING) BRÉBISSON -2 I 206 0,025 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 223 0,060 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 257 0,022 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 206 0,134 Belonastrum berolinense - (LEMMERM.) ROUND & MAIDANA 3 E 129 0,058 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 138 0,049 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 15 0,050 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 206 0,693 CHLOROPHYTA (grönalger) Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 0,134 Coelastrum sphaericum - NÄGELI 3 I 617 0,060 Crucigenia lauterbornii - (SCHMIDLE) SCHMID ,023 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 274 0,005 Lagerheimia sp. - CHODAT 2 E 34 0,023 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 240 0,009 Oocystis sp. - BRAUN I 274 0,005 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 0,003 Quadrigula sp. - PRINTZ O 686 0,031 Scenedesmus sp. - MEYEN E 274 0,006 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 240 0,027 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 34 0,110 Treubaria triappendiculata - BERNARD ,003 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 206 0,147 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 892 0,043 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala 377 0,042 Chlorophyta 240 0,007 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 69 0,003 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 9 0,005 Cosmarium sp. - RALFS O 206 0,012 Spondylosium sp. - BRÉBISSON 103 0,013 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 103 0,304 Staurastrum sp. (annan) - (MEYEN) RALFS 43 0,062 Staurodesmus sp. - TEILING I 4 0,005 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 15 0,807 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY ,022 Elakatothrix sp. - WILLE I 206 0,001 Gyromitus cordiformis - SKUJA 103 0,184 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

78 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA Mälaren, Köpings hamn Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-4 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Ragnar Bergh RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Chroococcus sp. (5-10 µm) - NÄGELI 13 0,004 Microcystis sp. - KÜTZING E 67 0,003 Snowella sp. - ELINKIN I 158 0,001 Woronichinia sp. - ELENKIN E 52 0,001 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E ,039 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 44 0,010 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 11 0,003 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E 265 0,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 139 0,142 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 69 0,164 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 12 0,033 Katablepharis ovalis - SKUJA I 13 0,001 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 32 0,002 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I 0,3 0,001 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 0,0004 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 18 0,057 Aulacoseira sp. (5-10 µm) - THWAITES I 257 0,239 Aulacoseira sp. (10-15 µm) - THWAITES I 59 0,144 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 50 0,014 Coscinodiscophyceae (20-30 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 13 0,080 Stephanodiscus sp. (>40 µm) - EHRENBERG 2 E 25 0,480 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 10 0,008 Belonastrum berolinense - (LEMMERM.) ROUND & MAIDANA 3 E 13 0,005 Cymatopleura cf. solea - (BRÉB.) W. SMITH E 0,3 0,013 Gyrosigma sp. - HASALL I 0,3 0,014 Surirella sp. - TURPIN I 0,3 0,020 Ulnaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 1 0,013 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I 25 0,001 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus cf. longicauda - (EHRENB.) DUJARDIN 3 E 0,3 0,029 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 6 0,003 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 6 0,007 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 9 0,051 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 6 0,0001 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 13 0,002 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 50 0,005 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 208 0,002 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 13 0,001 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 20 0,003 Oocystis sp. - BRAUN I 25 0,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 0,3 0,001 Scenedesmus cf. ecornis - (EHRENBERG) CHODAT E 88 0,001 Scenedesmus cf. quadricauda - (TURPIN) BRÉB. E 3 0,002 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 19 0,002 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 0,0004 Tetraëdron triangulare - KORSHIKOV E 6 0,003 Chlorophyta obestämda enstaka klotformiga 126 0,014 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 126 0,007 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 6 0,001 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 0,3 0,0001 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 6 0,003 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 1 0,003 Staurodesmus sp. - TEILING I 0,3 0,00001 ÖVRIGA Elakatothrix genevensis - (REVERDIN) HINDÁK I 13 0,0003 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 0,3 0,0002 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 737 0,012 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 74

79 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA Mälaren, Runnskär Kvantitativ växtplanktonanalys Provtagningsdatum: Lokalkoordinater: / (RT90) Nivå: 0-6 m Metod: SS-EN15204: HaV:s Handledn. för miljööverv. Det. Mikael Forssén 75 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E 57 0,005 Snowella sp. - ELINKIN I 614 0,018 Woronichinia sp. - ELENKIN E 133 0,004 Chroococcales ,264 Nostocales Aphanizomenon sp. (tomma ändceller) - MORREN ex BORNET et FLAH. 3 E ,793 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 537 0,078 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 384 0,222 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 217 0,137 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 179 0,271 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 13 0,073 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 320 0,024 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) DUJARDIN I 1 0,094 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas caudata - IWANOFF I 13 0,038 Mallomonas sp. (20-30 µm) - PERTY I 26 0,039 Mallomonas sp. (30-40 µm) - PERTY I 13 0,058 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 73 0,465 Aulacoseira spp. (<5 µm) - THWAITES I 77 0,020 Aulacoseira spp. (5-10 µm) - THWAITES I 524 0,506 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 26 0,022 Coscinodiscophyceae (20-30 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 13 0,036 Stephanodiscus sp. (30-40 µm) - EHRENBERG 2 E 51 0,767 Stephanodiscus sp. (>40 µm) - EHRENBERG 2 E 82 1,536 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 21 0,018 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 29 0,005 Surirella sp. - TURPIN I 1 0,005 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 6 0,0003 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 13 0,022 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 26 0,076 Trachelomonas sp. (20-25 µm) - EHRENBERG 3 E 13 0,068 Euglenales ,030 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 26 0,001 Ankyra sp. - FOTT I 13 0,0002 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 8 0,005 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 13 0,0004 Crucigenia sp. - MORREN I 51 0,016 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E 26 0,0004 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 141 0,004 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 13 0,001 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 13 0,001 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 0,016 Scenedesmus sp. - MEYEN E 153 0,002 Selenastrum cf. bibraianum - REINSCH E 26 0,002 Selenastrum sp. - REINSCH E 64 0,004 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 13 0,001 Treubaria setigera - (ARCHER) G. M. SMITH 13 0,003 Chlorophyta obestämda kolonibildande klotformiga 102 0,011 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 6 0,001 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 18 0,010 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 26 0,046 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum sp. - K. DIESING 1 0,017 ÖVRIGA Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 217 0,037 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) 26 0,037 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

80 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 V5. Vågsjön Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Vågsjön Kommun: Köping Lokalnummer: V5 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 12:45 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 16 Ytvattentemperatur ( C): 20 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): Ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): 6 Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 4 Väderlek: mulet, lätt duggregn, svag vind Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-4 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - V15. Lundbysjön Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Lundbysjön Kommun: Köping Lokalnummer: V15 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 09:50 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 6,5 Ytvattentemperatur ( C): 20 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: mulet, vindstilla, uppehåll Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-4 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 76

81 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA 4 K3. Glåpen Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Glåpen Kommun: Köping Lokalnummer: K3 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 16:45 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3 Ytvattentemperatur ( C): 20 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: eutrof Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: mulet, lätt regn, svag vind Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-2 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - K6. Sörsjön Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Sörsjön Kommun: Köping Lokalnummer: K6 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 19:30 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 7,5 Ytvattentemperatur ( C): 20 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: - Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: mulet, några regnstänk Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-5 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 77

82 KÖPINGSÅN-KÖPINGSVIKEN 2018 BILAGA Mälaren, Köpings hamn Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Mälaren Kommun: Köping Lokalnummer: 101 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Köpings hamn Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 14:30 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 6,5 Ytvattentemperatur ( C): 22 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): Nej Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: eutrof Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: klart, få moln, lätt vind Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-4 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Mälaren, Runnskär Vattenområdesuppgifter Län: 19 Västmanland Sjönamn: Mälaren Kommun: Köping Lokalnummer: 104 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: Runnskär Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Olivia Lagergren, Liselotte Neumann Datum: Organisation: SYNLAB Tid på dygnet: 13:15 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 8,6 Ytvattentemperatur ( C): 21 Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): Ja Vattenfärg: klart Språngskiktets läge (m): 8 (botten) Trofinivå: eutrof Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Väderlek: klart, få moln, lätt vind Vattenkemi (j/n): Ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupintervall (m): 0-6 Kvantitativ metod: SS-EN16698: HaVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): Nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 78

83

84 SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Olaus Magnus Väg Linköping Sverige Tel: E-post: Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC CERTIFIERAD ISO Ledningssystem för miljö