Ringsbergskolans skolbibliotek Beskrivning och utvärdering av verksamheten läsåret

Transkript

1 Ringsbergskolans skolbibliotek Beskrivning och utvärdering av verksamheten läsåret

2 Innehåll Förutsättningar för skolbiblioteksverksamheten läsåret Bemanning... 4 Budget... 4 Bibliotekslokal... 4 Bestånd... 4 Nyttjande av biblioteksbeståndet... 6 Mål för skolbiblioteksverksamheten läsåret Skolledning... 8 Utvärdering... 8 Samarbete och delaktighet... 9 Pedagogiskt samarbete med lärare... 9 Samarbete med speciallärare Kommunövergripande samarbeten och utvecklingsarbeten Utvärdering Ett 1-20 årsperspektiv Förskolor Gymnasium Pedagogisk skolbiblioteksverksamhet Förskoleklass Utvärdering Årskurs Utvärdering

3 Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Årskurs Utvärdering Uppföljning av utvärdering läsåret Att utveckla och förbättra inför läsåret

4 Förutsättningar för skolbiblioteksverksamheten läsåret Bemanning Fackutbildad skolbibliotekarie 40 timmar/vecka (1,0 tjänst). Budget Skolbiblioteket hade läsåret 2018/2019 en budget på kronor, för 242 elever. Detta innebär ca 125 kr/elev. Dessa pengar skulle räcka till inköp av skön- och facklitteratur och andra medier till skolbiblioteket samt viss specialutrustning som bokplast. Utöver detta har skolbiblioteket haft en budget på 3000 kronor för inköp av kurslitteratur och motsvarande för skolans pedagogiska personal. Bibliotekslokal Bibliotekslokalen fick i slutet av läsåret 2017/2018 nya bokhyllor. De nya hyllorna har också gjort ommöblering i bibliotekslokalen enklare vid exempelvis storsamlingar. Studietimmen för årskurs 6-7 respektive 8-9 har i år varit förlagd till bibliotekslokalen för att ge de eleverna en möjlighet till en dedikerad bemannad lånetid. Ansvariga för studietimmen i årskurs 8-9 valde av logistikskäl att flytta studietimmen till salen Ofelia efter ungefär halva läsåret. Samverkan kring bibliotekslokalen mellan skolbibliotekarie och dramapedagog har fungerat mycket bra, med stor ömsesidig respekt och villighet att hitta lösningar. Bestånd Liksom tidigare år utgår inköpen till bibliotekets bestånd dels från önskemål från elever och dels från böcker som går att knyta till och använda inom de kurser och andra 4

5 aktiviteter som skolans pedagogiska personal planerar för elever. Totalt ingår 7415 exemplar i Ringsbergskolans fysiska biblioteksbestånd, att jämföra med 7982 från förra årets utvärdering. Minskningen av beståndet beror på att antalet hyllmeter på bibliotekslokalens nya hyllor var något färre än tidigare, varför viss gallring har genomförts. Gallringen har genomförts i samråd med SO- respektive NO-lärare för att säkra en hög kvalitet i möjligaste mån. Utöver det egna fysiska biblioteksbeståndet finns även en väl utbyggd fjärrlåneverksamhet mellan de kommunala skolbiblioteken, både på grundskola och gymnasium, samt med stadsbiblioteket där biblioteken har möjlighet att låna in titlar från varandras bestånd. Skolbiblioteket är också anslutet till Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM) vilket möjliggör egen nedladdning av talböcker genom Legimus för de elever som av olika anledningar har behov av detta. Antalet elever med tillgång till Legimus uppgår i dagsläget till 10 elever. Vilka elever som upplevs ha behov bedöms av speciallärare. I MTM:s tjänst Legimus finns över titlar för nedladdning. Skolbibliotekeket har också möjlighet att på efterfrågan låna böcker på hemspråket för de elever som har annat modersmål än svenska. Detta görs genom Utbildningsförvaltningens mångspråksbibliotek. Under läsåret har skolbibliotekarien i samråd med skolans speciallärare utarbetat en tydligare progression i skolbibliotekets Börja läsa -bestånd. Dessa böcker är nu indelade i fyra kategorier utifrån hur avancerat språket i dem är. Detta var ett av läsårets utvecklingsområden. 5

6 Nyttjande av biblioteksbeståndet Antalet registrerade utlån av fysiska medier för läsåret 2018/2019 ( ) var 5041 böcker. Det motsvarar 20,8 lån/elev. Motsvarande siffra föregående läsår var 2704 böcker. Det motsvarar 11,4 lån/elev. Ökningen är tämligen dramatisk med 86% fler utlån jämfört med föregående läsår. Anledningen till ökningen är inte säkerställd, men möjliga faktorer kan vara dels att de lägre åldrarna inleder varje skoldag med läsning och dels ökning av skolbibliotekariens tjänst, vilket möjliggör med tid för lån i varje klass. Skolbibliotekariens bedömning är också att de yngre eleverna lånar betydligt mer frekvent från biblioteksbeståndet än de äldre eleverna. 6

7 Mål för skolbiblioteksverksamheten läsåret Enligt planen för skolbiblioteksverksamhet på Ringsbergskolan ska skolbiblioteket med syfte att ge varje elev möjlighet till fördjupad kunskap och ökad måluppfyllelse: Samarbeta med och föra en dialog med skolledningen. Detta är en av de viktigaste faktorerna för att ett skolbibliotek skall fungera som ett pedagogiskt redskap och för att skolbiblioteket skall kunna bli, och fortsätta vara, en självklar del i undervisningen. Arbeta aktivt för att skapa samarbetsytor mellan pedagoger, skolbibliotekarie och övrig personal. Samarbetet utgår från det centrala innehållet i LGR11 och berör områdena informationskompetens, källkritik och läsfrämjande. Skapa förutsättningar för att eleverna upplever en kontinuitet i sin biblioteksupplevelse från förskola till gymnasium. Ta till vara, uppmuntra och utveckla elevens läslust och nyfikenhet i och utanför klassrummet (se bilaga 2). Erbjuda alla elever möjligheter att utveckla sin medie- och informationskunnighet samt sin förmåga att tillägna sig kunskap på egen hand (se bilaga 2). Med stöd i bibliotekslagen 8 ägna särskild uppmärksamhet åt elever med funktionshinder samt elever med annat modersmål än svenska (se bilaga 3). Nedan följer en utvärdering av skolbibliotekets verksamhet inom dessa mål. Utvärderingen har gjorts genom fortlöpande samtal med berörda pedagoger och elever samt med rektor. 7

8 Skolledning I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för skolledningens delaktighet i skolbiblioteket och dess verksamhet: Samarbeta med och föra en dialog med skolledningen. Detta är en av de viktigaste faktorerna för att ett skolbibliotek skall fungera som ett pedagogiskt redskap och för att skolbiblioteket skall kunna bli, och fortsätta vara, en självklar del i undervisningen. Utvärdering Kommunikationen mellan skolbibliotekarie och skolledningen är fortsatt mycket väl fungerade. Att skolbiblioteket och rektors arbetsrum ligger i anslutning till varandra gör det enkelt att göra regelbundna avstämningar kring skolbiblioteksrelaterade frågor minst en gång i veckan. Den goda kommunikationen bidrar också till att skolbibliotekarien med mycket hög delaktighet ingår i skolans pedagogiska utvecklingsarbete och att skolbibliotekets roll på skolan är i ständig utveckling. I samtal har skolledare och skolbibliotekarie kommit överens om att ett skolbiblioteksperspektiv skulle gynna Ringsbergskolans digitaliseringsarbete genom dess digitaliseringsplan. I detta finns också utrymme för en riktad insats kring möjligheterna med digitala lärverktyg i förskoleklassen. 8

9 Samarbete och delaktighet I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för samarbete och delaktighet: Arbeta aktivt för att skapa samarbetsytor mellan pedagoger, skolbibliotekarie och övrig personal. Samarbetet utgår från det centrala innehållet i LGR11 och berör områdena informationskompetens, källkritik och läsfrämjande. Pedagogiskt samarbete med lärare I årskurs F-5 har lärare och skolbibliotekarie samverkat två gånger/vecka. Ett av tillfällena har skett i klassrummet där skolbibliotekarien och läraren tillsammans genomfört lektioner kopplade till det eleverna arbetar med. Det andra tillfället har varit i bibliotekslokalen där skolbibliotekarie och lärare gemensamt handlett eleverna i att hitta böcker som är både intressanta och på en lagom nivå för eleven. I årskurs 3 och 5 har båda dessa aktiviteter varit förlagda till ett längre pass på 90 minuter. Detta har fungerat, men med effekten att några elever blir oroliga och funderar mycket över låneaktiviteten under tiden i klassrummet. Om schemamässigt möjligt är två separata pass att föredra. Årskurs 2 har också behövt byta tider flera gånger under läsåret, vilket lett till mer bristfällig kontinuitet och svårigheter i att hitta fungerade rutiner. I årskurs 6-9 har skolbibliotekariens arbete varit fokuserat mot den skriftliga rapporten, främst i stadierna som handlar om problemformulering och informationssökning/källkritik, men även som resurs för individuell handledning. I årskurs 6-9 har skolbibliotekarien även samverkat och genomfört lektioner tillsammans med lärare i flera olika ämnen utöver Svenska, SO och NO, såsom Musik och Hem- och konsumentkunskap. Skolbibliotekarien är också delaktig vid alla gemensamma pedagogiska konferenser och fortbildningar för pedagogisk personal, samt har en stående punkt för information och inspiration vid varje arbetsplatsträff. 9

10 Samarbete med speciallärare Speciallärare och skolbibliotekarie har regelbunden kontakt kring elever i behov av särskilt stöd. Främst rör detta elever som av olika anledningar har behov av talböcker genom tjänsten Legimus. Kommunövergripande samarbeten och utvecklingsarbeten Skolbibliotekarien och skolans rektor har genomfört två föreläsningar kring att leda skolbiblioteksverksamhet, dels för besökare på konferensen Skolbibliotek 2018 och dels för skolledare inom. Önskemål har inkommit från Utbildningsförvaltningen att hålla föreläsningen ytterligare en gång under kommande läsår, då för medarbetare på ett språkcafé. Skolbibliotekarien har bedrivit skolbiblioteksutvecklingsarbete på gymnasieskolan Teknikum och på F-6-skolan Bäckaslövskolan. På Teknikum har arbetet skett i form av konsultationer i en referensgrupp bestående av skolans skolbibliotekarie samt programrektorer. På Bäckaslövskolan har skolbibliotekarien genomfört dels en föreläsning tillsammans med lärare från Ringsbergskolan för all pedagogisk personal, dels en workshop för all pedagogisk personal tillsammans med Bäckaslövskolans skolbibliotekarie. Det finns intresse från skolledare och skolbibliotekarier inom Centrumområdet att under kommande läsår få ett tydligare utbyte och samverkan mellan skolbibliotekarierna vad avser skolbiblioteksverksamheterna. Utvärdering Samverkan på skolan fungerar i stort mycket tillfredställande. Skolbibliotekariens kompetens har en naturlig plats i klassrummet och tiden är förhållandevis jämnt spridd över samtliga klasser. Det finns även en bredd vad gäller vilka ämnens arbete skolbiblioteket och skolbibliotekarien involveras i. Glädjande är att skolbibliotekets arbetssätt uppmärksammas även på kommunövergripande nivå och att flera skolor efterfrågar kompetensutveckling på de egna enheterna. 10

11 Utökningen till 1,0 tjänst från tidigare 0,8 har också inneburit en större flexibilitet där möjligheterna att rymma mer pedagogisk verksamhet inom tjänsten blivit betydligt större. 11

12 Ett 1-20 årsperspektiv I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för överlämningar mellan stadier: Skapa förutsättningar för att eleverna upplever en kontinuitet i sin biblioteksupplevelse från förskola till gymnasium. Förskolor Ringsbergskolan har sedan en tid tillbaka ett eget upptagningsområde och det finns därmed elever på kommunens förskolor som har Ringsbergskolan som hänvisningsskola. Skolbibliotekarie har tillsammans med skolledare diskuterat om insatser skall göras mot dessa förskolor och kommit fram till att detta inte prioriteras i dagsläget. Om en större andel av barnen på närliggande förskolor går vidare till Ringsbergskolan finns möjlighet att omvärdera detta. Gymnasium De kommunala skolbiblioteken inom Utbildningsförvaltningen har en väl utbyggd samverkan där samtliga bibliotekarier träffas minst en gång per månad för att diskutera skolbiblioteksfrågor. Skolbiblioteken delar också bibliotekskatalog, vilket möjliggör insyn i varandras bestånd samt överlämning av låntagare mellan skolorna. 12

13 Pedagogisk skolbiblioteksverksamhet I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för den pedagogiska skolbiblioteksverksamheten: Ta till vara på, uppmuntra och utveckla elevens läslust och nyfikenhet i och utanför klassrummet. Erbjuda alla elever möjligheter att utveckla sin medie- och informationskunnighet samt sin förmåga att tillägna sig kunskap på egen hand. Vad detta innebär mer i detalj återfinns i bilaga två i Ringsbergskolans skolbiblioteksplan och bygger på kunskapskraven samt det centrala innehållet i LGR11. Förskoleklass Enligt skolbibliotekplanen ska vi i förskoleklass bl.a. arbeta med: berättande texter och poetiska texter att tolka reflektera och att återberätta Under hela läsåret har skolbibliotekarien haft verksamhet mot barnen i förskoleklassen en gång i veckan. Detta har inkluderat sådant som boklek, högläsning av och samtal utifrån bilderböcker samt övning i lässtrategier. En bit in på läsåret började barnen också besöka bibliotekslokalen för att låna egna böcker som de förvarat i sina bokpåsar. Under slutet av läsåret utökades verksamheten mot förskoleklass till två gånger i veckan, med ett tillfälle i förskoleklassens lokaler och ett tillfälle i halvklass i bibliotekslokalen. Utöver detta har skolbibliotekarien medverkat i och ansvarat för delar av ett klassmöte där information gavs kring skolbibliotekets arbetssätt. Föräldrar och vårdnadshavare fick också erbjudande om att göra en inläsning av en bok på valfritt språk. Dessa inläsningar 13

14 skickades sedan till skolbibliotekarien som tillsammans med förskollärare tillgängliggjorde dessa för barnen. Utvärdering Barnen har varit mycket engagerade i de boksamtal och diskussioner som uppstått kring det lästa. Personal i förskoleklassen har också uttryckt att samarbetet fungerar väl, samt att de samtal som förs under högläsningen möjliggör fördjupat arbete med texters struktur. Tanken med barnens egna bokpåsar är att det ska bli lättare för dem att hålla koll på var boken är, så att deras skolbibliotekslånande får en så bra start som möjligt. Påsen följer sedan med barnen upp i nästa årskurs. Vissa barn använder bokpåsen mycket och vissa använder den mindre ofta. Föräldramötet fick positiv respons, men mängden inläsningar var mycket få. Det finns därför anledning att fundera över i vilka former detta skall fortsätta. Årskurs 1 Enligt planen ska vi i årskurs 1 bland annat arbeta med: berättande texter och poetiska texter att tolka reflektera och att återberätta informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker Skolbibliotekarien träffade klassen i klassrummet en gång i veckan under hela läsåret för gemensam högläsning och träning av lässtrategier. Temat för vilka böcker som lästs har följt det eleverna arbetar med just då, till exempel böcker om familjer, eller om djur och natur. En elev har också under våren fått anpassad lånetid där eleven kommit till bibliotekslokalen enskilt för att få en stund som bättre passar elevens förutsättningar. 14

15 Utvärdering Samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie har fungerat bra och det har räckt med kortfattade avstämningar för att fånga upp vad eleverna arbetar med. Klassen är mycket diskussionsvillig och intresserad av böcker och berättelser. Schemamässigt har tiden på tisdagar efter lunch fungerat bra. Årskurs 2 Enligt planen ska vi i årskurs 2 bland annat arbeta med: Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker och på webbsidor I årskurs 2 har vi dels arbetat med lässtrategier utifrån skönlitterära texter, främst bilderböcker, utifrån de områden eleverna arbetar med. Under slutet av vårterminen startade även ett nytt tema utifrån informationssökning och författande av faktatexter utifrån beskrivningar av djurs utseenden, med hjälp av tankekartor. Arbetsområdet uppkom lite av en slump, men blev väldigt lyckat och kan med fördel följas upp och utvecklas. Två elever har också under våren fått anpassad lånetid där de kommit till bibliotekslokalen enskilt för att få en stund som bättre passar deras förutsättningar. Utvärdering Samverkan mellan skolbibliotekarie och ansvariga lärare fungerar mycket bra. Den enda gången det haltade var när schemat omkastades under våren, och det blev oklart vilken lärare som var knuten till lektionstillfällena. Årskurs 3 Enligt planen ska vi i årskurs 3 bland annat arbeta med: 15

16 Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker och på webbsidor Årskurs 3 hade i år ett långt pass på 90 minuter som under stor del av terminen låg i direkt anslutning till att de kom tillbaka från simhallen. Under året gjordes ett försök att låta eleverna bli inspiratörer för varandra kring läsning, genom att de fick berätta både om böcker de lånat och böcker de läst. Experiment har också gjorts kring om det fungerar bäst att läsa tillsammans först och gå till bibliotekslokalen och låna sedan, eller tvärt om. Läsåret avslutades med en kortare titt på hur man gör när man läser högt specifikt kopplat till olika genrer. Vad händer om man läser en faktatext som om det var en prosaisk text eller vice versa? Detta var kopplat till ett arbetsområde där eleverna årskurs tre berättade för barnen i förskoleklass om fåglar de undersökt. Utvärdering Många elever var betydligt tröttare än vanligt, förmodligen på grund av att de kommit direkt från simningen. Vissa veckor har det varit svårt att bedriva undervisning som vanligt, utan behov av lugnare anpassningar har funnits. Temat med att låta eleverna berätta om sin läsning för varandra upprepades under ett antal veckor, och utifrån hur eleverna talade med varandra och under besöken i bibliotekslokalen, så blev deras medvetenhet om utbudet i biblioteksbeståndet mer utvecklat. Det verkar i årskurs tre generellt vara mer fördelaktigt att låna böcker vid lektionens slut, jämfört med i inledningen eftersom det för flera elever tar väldigt lång tid att välja böcker. Det finns också ett antal elever som har svårigheter att förhålla sig till skolbiblioteket som en lokal där man rör sig lugnt. Olika anpassningar gjordes under 16

17 året, där eleverna bland annat fick komma i mindre grupper, vilket ger mer tid per elev men också är betydligt mer tidskrävande. Årskurs 4 Enligt planen ska vi i årskurs 4 bland annat arbeta med: Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet Årskurs 4 har arbetat med berättelser med koppling till religioner och myter, med fokus på jämförelser och tillhörande gemensamma övningar i informationssökning. Efter det arbetade eleverna med berättelser om medeltiden genom att först läsa och samtala om etablerade författares medeltidsberättelser och sedan skriva sina egna utifrån en struktur med inledning, problem, lösning och avslut. Innan jul arbetade skolbibliotekarien stöttande mot årskurs 4 i dramapedagogens arbete med årets julspel. Eleverna har också arbetat med romanen Ellika Tomsons första bok av Åsa Lind, med gemensam högläsning, samtal och diskussioner utifrån lässtrategier. Under våren uppkom en sjukskrivning för den lärare som var knuten till lektionstillfällena. Utvärdering Undervisningen har fungerat bra, även om sjukskrivningen under våren givetvis påverkade utformningen av undervisningen. 17

18 Eleverna svarade väldigt väl mot arbetet med eget skrivande och pratade och refererade till skrivandet under lång tid efter avslutande kurs. Årskurs 5 Enligt planen ska vi i årskurs 5 bland annat arbeta med: Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet Årskurs fem har arbetat mycket med läsning av skönlitteratur, användande av lässtrategier och att ställa frågor till texten. Detta har gjorts genom högläsning av två romaner i klassuppsättning, där eleverna både har lyssnat och följt med i boken. Den första boken, Drakskeppet, kopplades till arbete med vikingatiden där diskussionerna präglades av vad vi får veta om vikingatiden och hur vi kan verifiera om det stämmer eller inte. Boken omvandlades också till årets SO-teater där skolbibliotekarien i likhet med årskurs fyra fungerade som resurs. Den andra boken, Det är jag som är Mickan, kopplades till arbetet med identitet och samlevnad. I samband med läsningen av boken var den normalt till lektionen knutna läraren sjukskriven. Mellan böckerna arbetade eleverna med historia. För skolbiblioteksverksamheten låg fokus på Gustav Vasa och fakta kontra mytbildning. Vi läste tre texter om Gustav Vasa med olika tillförlitlighet och arbetade med att försöka verifiera vilken information som stämde. 18

19 Utvärdering Det är stor spridning i klassen, med många utmaningar. En av de utmaningarna ligger i att kunna anpassa undervisningen och uppgifterna för att passa alla i klassrummet eftersom ett fåtal elever annars tenderar att ta överhanden. I den sortens grupp blir det extra sårbart med när personal byts ut. Årskurs 6 Enligt planen ska vi i årskurs 6 bland annat arbeta med: Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och genom skilda tider En av insatserna mot årskurs 6-7 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig genom individuell handledning, vad gäller informationssökning, informationsvärdering och källkritik, samt genomgång kring informationssökning i helklass. Även detta år arbetade årskurs 6 med bilderbokens historia, med start i mitten av talet och med avslut i vår egen samtid. Fokus låg på analys av vad böckerna förmedlade för syn på barnen, på de vuxna och på uppfostran, samt ett genus- och ett maktperspektiv. Till detta skapade eleverna egna alster utifrån det vi läst, inom formerna serier, poesi, ramsor och foto. 19

20 Utvärdering Inblandningen av skolbibliotekarien i den skriftliga rapporten för årskurs 6-7 har varit mer begränsad. Bemanningen på lektionerna har varit tillräcklig och skolbibliotekarien har därför fokuserat på administrativt arbete. Bilderbokskursen fungerar fortfarande bra, och utvecklas mycket av diskussionerna kring makt utifrån Läslyftsmodulen kring kritiskt textarbete. Årskurs 7 Enligt planen ska vi i årskurs 7 bland annat arbeta med: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i TVserier, teaterföreställningar och webbtexter Skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen samt de historiska och kulturella sammanhang som de har tillkommit En av insatserna mot årskurs 6-7 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig genom individuell handledning, vad gäller informationssökning, informationsvärdering och källkritik, samt genomgång kring informationssökning i helklass. Liksom föregående år läste eleverna inom kursen Läshörnan texter som på olika sätt anspelade på klassiska folk- och konstsagor och arbetade mycket med att läsa mellan raderna i texter och hitta de hemligheter som författaren gömt. Vi avslutade också med att applicera de strategier vi tränat på en film för ett intermedialt perspektiv. 20

21 Kursen där eleverna i musikundervisningen fått tolka om bilderboksillustrationer till ljud och ljudlandskap flyttades i år till årskurs sju eftersom årskurs åtta arbetat med liknande förmågor i anslutning till när kursen skulle starta. I år var årskurs 1 närvarande vid premiären då de läst boken Tågresan under läsåret. Tågresan ersatte också tidigare års När kommer bussen. Utvärdering Inblandningen av skolbibliotekarien i den skriftliga rapporten för årskurs 6-7 har varit mer begränsad. Bemanningen på lektionerna har varit tillräcklig och skolbibliotekarien har därför fokuserat på administrativt arbete. Upplägget med kursen Läshörnan är fortfarande mångsidigt och bra och eleverna är genomgående engagerade i diskussionerna och många gör goda analyser av de texter som lästs utifrån relevanta perspektiv. Upplevelsen hos svensklärare och skolbibliotekarie efter avslutad kurs var att elevernas resonemang nådde djupare än vanligt och att de kom längre i sina analyser kring berättelsernas budskap och de normer som kursens författare förmedlar i texterna. Kursen i musik gav också intressanta, särskilt som eleverna fick instruktioner att de inte fick göra ljud med munnen. Ändå lyckades eleverna tolka om illustrationerna till ljud så pass framgångsrikt att eleverna i årskurs 1 lyckades gissa vilken bok det var som årskurs 7 tolkat. Årskurs 8 Enligt planen ska vi i årskurs 8 bland annat arbeta med: Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer 21

22 Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden samt hur individer och grupper framställs till exempel utifrån kön och etnicitet En återkommande del i arbetet med årskurs 8-9 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig genom främst individuell handledning, men även med informationssökning, informationsvärdering och källkritik. Föregående års kurs kring arbete med historiskt källmaterial mellan skolbibliotekarie, historielärare och hem- och konsumentkunskapslärare fortsatte även detta år. Detta bygger på Cajsa Wargs kokbok där eleverna får läsa historiskt källmaterial, tolka det och översätta det till en modern kontext, samt omsätta det i praktiken genom att tillaga ett antal rätter. Skolbibliotekarien har också arbetat tillsammans med SO-lärare och svensklärare i arbetet med etik och moral respektive lässtrategier genom läsning av Den utvalde. Utvärdering I arbetet med den skriftliga rapporten var skolbibliotekarien främst involverad under inspirationsveckorna och under informationssökningsfasen. Under problemformuleringen, skrivprocessen och presentationerna prioriterades istället administrativa arbetsuppgifter. Kursen kring Cajsa Wargs kokbok lyfte inte riktigt på samma sätt som tidigare år. Elevernas engagemang var lägre och skulle kanske ha mått bra av ytterligare anpassning för gruppen. Utifrån de förutsättningarna är dock kursen fortsatt intressant och värd att fortsätta. Årskurs 9 Enligt planen ska vi i årskurs 9 bland annat arbeta med: Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer 22

23 Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden samt hur individer och grupper framställs till exempel utifrån kön och etnicitet En återkommande del i arbetet med årskurs 8-9 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig genom främst individuell handledning, men även med informationssökning, informationsvärdering och källkritik. Utvärdering I arbetet med den skriftliga rapporten var skolbibliotekarien främst involverad under inspirationsveckorna och under informationssökningsfasen. Under problemformuleringen, skrivprocessen och presentationerna prioriterades istället administrativa arbetsuppgifter. Årskurs 9 fick ganska stort fokus under sin tid i årskurs 8 och det är därför naturligt att klassen inte fått lika många riktade insatser under innevarande läsår. 23

24 Uppföljning av utvärdering läsåret Förra års utvärdering visade på följande förbättringsområden, här kompletterat med uppföljning kring hur det gått med föreslagna åtgärder. Område Från utvärdering Åtgärd Uppföljning Bibliotekslokal Samverkan dramapedagog och skolbibliotekarie. Anpassning/Utveckling av lokalen i form av lektionsyta lämpad för verksamheten i form av möblering, material och förhållningssätt. Tidplan: Hösttermin 2018 Gallring av bestånd genomförd. Anpassningen av lokalen för kombinerad skolbiblioteksverksamhet och livskunskap genomförd. Bibliotekslokal Svårigheter för elever i främst årskurs 1 att på egen hand hitta böcker på lagom nivå. Ansvar: Skolbibliotekarie och dramapedagog. Mer detaljerad indelning av beståndet på Börja Läsa -nivå, med utgångspunkt i elever som knäcker läskoden och utvecklar sin avkodningsförmåga. Indelningen genomförd i samråd med speciallärare. Tidplan: Läsår 2018/2019 Ansvar: Skolbibliotekarie och speciallärare samt berörda lärare i årskurs 1. 24

25 Att utveckla och förbättra inför läsåret Den pedagogiska verksamheten i på elevnivå är av fortsatt mycket god kvalitet med en tydlig organisation, ett tydligt ledarskap och en rimlig arbetsbelastning. Utvecklingsområden för kommande läsår fokuserar därför del på skolövergripande utvecklingsarbete och dels på ett områdesövergripande utvecklingsarbete. Område Från utvärdering Åtgärd Digitaliseringsplan Skolbiblioteksperspektiv i skolans digitaliseringsplan. Genomgång och revideringar av skolans digitaliseringsplan utifrån ett skolbiblioteksperspektiv. Tidplan: Läsåret 2019/2020 Förskoleklass Områdesövergripande skolbiblioteksutveckling Samverkan och dialog med pedagoger i förskoleklass kring pedagogisk användning av digitala lärverktyg. Önskemål från skolbibliotekarier och skolledare att starta ett mindre nätverk för skolbiblioteksutveckling. Ansvar: Skolbibliotekarie och skolledare. Regelbundna möten med utgångspunkt i behov kring de digitala enheter förskoleklassen har tillgång till. Tidplan: Läsår 2019/2020 Ansvar: Skolbibliotekarie ansvariga pedagoger i förskoleklass. Uppstart och inbjudan till träff för kartläggning av verksamheternas behov. Tidplan: Läsår 2019/2020 Ansvar: Skolbibliotekarie på Ringsbergskolan. 25