Ringsbergskolans skolbibliotek Beskrivning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten läsåret

Transkript

1 Ringsbergskolans skolbibliotek Beskrivning och utvärdering av skolbiblioteksverksamheten läsåret Eric Haraldsson Skolbibliotekarie, Ringsbergskolan

2 Innehållsförteckning Förutsättningar för skolbiblioteksverksamheten läsåret Bemanning 3 Budget 3 Bibliotekslokal 3 Bestånd 3 Nyttjande av biblioteksbeståndet 4 Mål för skolbiblioteksverksamheten läsåret Skolledning 5 Samarbete och delaktighet 6 Pedagogiskt samarbete med lärare 6 Samarbete med speciallärare 6 Ett 1-20 årsperspektiv 7 Förskolor 7 Gymnasium 7 Pedagogisk skolbiblioteksverksamhet 8 Förskoleklass 8 Årskurs 1 9 Årskurs 2 9 Årskurs 3 10 Årskurs Årskurs 6 11 Årskurs 7 12 Årskurs 8 12 Årskurs 9 13 Uppföljning av utvärdering läsåret Att utveckla och förbättra inför läsåret

3 Förutsättningar för skolbiblioteksverksamheten läsåret Bemanning Fackutbildad skolbibliotekarie 32 timmar/vecka (0,8 tjänst). Under kommande läsår ökande till 40 timmar/vecka (1,0 tjänst). Budget Skolbiblioteket hade läsåret 2017/2018 en budget på kronor, för 242 elever. Detta innebär ca 125 kr/elev. Dessa pengar skulle räcka till inköp av skön- och facklitteratur och andra medier till skolbiblioteket samt viss specialutrustning som bokplast. Bibliotekslokal Då bibliotekslokalen inte längre är ett stundtals obevakat uppehållsrum under raster har slitaget på lokalen minskat till näst intill obefintlighet. En satsning har också gjort på bibliotekets möbler, med nya lättflyttade bokhyllor i lagom höjd för eleverna, nya bord och stolar, samt en klassuppsättning pallar för möjliggörande av helklassamlingar och mer flexibel pedagogisk verksamhet. De nyinköpta hyllorna är något mindre än de tidigare, vilket leder till att antalet hyllmeter minskat. Ett behov av gallring av medier finns således. Ett beslut har tagits att inför kommande läsår ta bibliotekslokalen i en ytterligare pedagogisk riktning, med en tydligare samverkan kring lokal mellan skolbibliotekarie och dramapedagog. Detta är ett av nästkommande läsårs utvecklingsområden. Bestånd Liksom tidigare år utgår inköpen till bibliotekets bestånd dels från önskemål från elever och dels från böcker som går att knyta till och använda inom de kurser och andra aktiviteter som skolans pedagogiska personal planerar för elever. Totalt ingår 7959 exemplar i Ringsbergskolans fysiska biblioteksbestånd, att jämföra med 7982 från förra årets utvärdering. Utöver det egna fysiska biblioteksbeståndet finns även en väl utbyggd fjärrlåneverksamhet mellan de kommunala skol- och gymnasiebiblioteken samt med stadsbiblioteket där biblioteken har möjlighet att låna in titlar från varandras bestånd. Skolbiblioteket är också anslutet till Myndigheten för Tillgängliga Medier (MTM) vilket möjliggör egen nedladdning av talböcker för de elever som av olika anledningar har behov av detta. Antalet elever med tillgång till Legimus uppgår i dagsläget till 10 elever. Vilka elever som upplevs ha behov bedöms av speciallärare. I MTM:s tjänst Legimus finns över titlar för nedladdning. Nyttjande av biblioteksbeståndet

4 Antalet registrerade utlån av fysiska medier för läsåret 2016/2017 ( ) var 2742 böcker. Det motsvarar 11,4 lån/elev. Motsvarande siffra föregående läsår var 3104 böcker. Det motsvarar 13,0 lån/elev. Tjänsten Wikispaces, som tillhandahållit plattform för skolbibliotekets digitala bibliotek släcks under 2018 ned. Alternativ ersättning för detta efterforskas. Mål för skolbiblioteksverksamheten läsåret Enligt planen för skolbiblioteksverksamhet på Ringsbergskolan ska skolbiblioteket med syfte att ge varje elev möjlighet till fördjupad kunskap och ökad måluppfyllelse: Samarbeta med och föra en dialog med skolledningen. Detta är en av de viktigaste faktorerna för att ett skolbibliotek skall fungera som ett pedagogiskt redskap och för att skolbiblioteket skall kunna bli, och fortsätta vara, en självklar del i undervisningen. Arbeta aktivt för att skapa samarbetsytor mellan pedagoger, skolbibliotekarie och övrig personal. Samarbetet utgår från det centrala innehållet i LGR11 och berör områdena informationskompetens, källkritik och läsfrämjande. Skapa förutsättningar för att eleverna upplever en kontinuitet i sin biblioteksupplevelse från förskola till gymnasium. Ta till vara, uppmuntra och utveckla elevens läslust och nyfikenhet i och utanför klassrummet (se bilaga 2). Erbjuda alla elever möjligheter att utveckla sin medie- och informationskunnighet samt sin förmåga att tillägna sig kunskap på egen hand (se bilaga 2). Med stöd i bibliotekslagen 8 ägna särskild uppmärksamhet åt elever med funktionshinder samt elever med annat modersmål än svenska (se bilaga 3). Nedan följer en utvärdering av skolbibliotekets verksamhet inom dessa mål. en har gjorts genom fortlöpande samtal med berörda pedagoger och elever samt med rektor. Skolledning I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för skolledningens delaktighet i skolbiblioteket och dess verksamhet: Samarbeta med och föra en dialog med skolledningen. Detta är en av de viktigaste faktorerna för att ett skolbibliotek skall fungera som ett pedagogiskt redskap och för att skolbiblioteket skall kunna bli, och fortsätta vara, en självklar del i undervisningen. Kommunikationen mellan skolbibliotekarie och skolledningen är fortsatt mycket väl fungerade. Att skolbiblioteket och rektors arbetsrum ligger i anslutning till varandra gör det enkelt att göra regelbundna avstämningar kring skolbiblioteksrelaterade frågor minst en gång i veckan.

5 Den goda kommunikationen bidrar också till att skolbibliotekarien med mycket hög delaktighet ingår i skolans pedagogiska utvecklingsarbete och att skolbibliotekets roll på skolan är i ständig utveckling. Samarbete och delaktighet I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för samarbete och delaktighet: Arbeta aktivt för att skapa samarbetsytor mellan pedagoger, skolbibliotekarie och övrig personal. Samarbetet utgår från det centrala innehållet i LGR11 och berör områdena informationskompetens, källkritik och läsfrämjande. Pedagogiskt samarbete med lärare Tidigare år har skolbibliotekarien delat upp arbetet med förskoleklass och årskurserna 1-5 (F- 5) så att undervisning bedrivits i hälften av klasserna under vårterminen och hälften under höstterminen. Genom utökning av tjänsten fanns i år tid att arbeta mot samtliga årskurser F-5 varje vecka under båda terminerna. Undantaget blev av schemamässiga anledningar årskurs 3 som endast fick pedagogisk verksamhet med skolbibliotekarien varannan vecka. I årskurs 6-9 har skolbibliotekariens arbete varit fokuserat mot den skriftliga rapporten, främst i stadierna som handlar om problemformulering och informationssökning/källkritik, men även som resurs för individuell handledning. I årskurs 6 och 7 har skolbibliotekarien tillsammans med svensklärare dessutom genomfört en sexveckorskurs i respektive årskurs. Vad gäller årskurs 8-9 har skolbibliotekarien även samverkat med lärare i flera olika ämnen, såsom musik, hem- och konsumentkunskap och SO. Skolbibliotekarien är också delaktig vid alla gemensamma pedagogiska konferenser, har deltagit i Skolverkets fortbildning för språk-, läs- och skrivutveckling (Läslyftet) samt har en stående punkt för information och inspiration vid varje arbetsplatsträff. Samarbete med speciallärare Speciallärare och skolbibliotekarie har regelbunden kontakt kring elever i behov av särskilt stöd. Främst rör detta elever som av olika anledningar har behov av talböcker genom tjänsten Legimus. Samverkan på skolan fungerar i stort mycket tillfredställande. Skolbibliotekariens kompetens har en naturlig plats i klassrummet och tiden är förhållandevis jämnt spridd över samtliga klasser. Det finns även en bredd vad gäller vilka ämnens arbete skolbiblioteket och skolbibliotekarien involveras i. Ett av målen för detta läsår var tydligare medverkan i arbetet med den skriftliga rapporten i årskurs 6-9. Genom ökad tjänst och tydligare dialog med schemaläggare var detta möjligt att rymma i schemat.

6 Ett annat mål var en finare gradering av bibliotekets Börja läsa -bestånd för att underlätta för skolans elever och pedagogisk personal vid val av böcker på lagom nivå. Detta har ännu inte genomförts. Skolbibliotekarie och speciallärare för dialog hur arbetet bäst genomförs. Målet kvarstår för kommande läsår. Ett 1-20 årsperspektiv I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för överlämningar mellan stadier: Skapa förutsättningar för att eleverna upplever en kontinuitet i sin biblioteksupplevelse från förskola till gymnasium. Förskolor Då Ringsbergskolan i och med detta läsår har ett eget upptagningsområde finns det elever på kommunens förskolor som har Ringsbergskolan som hänvisningsskola. Skolbibliotekarie har tillsammans med skolledare diskuterat om insatser skall göras mot dessa förskolor och kommit fram till att detta inte prioriteras i dagsläget. Om en större andel av barnen på närliggande förskolor går vidare till Ringsbergskolan finns möjlighet att omvärdera detta. Gymnasium De kommunala skolbiblioteken inom Utbildningsförvaltningen har en väl utbyggd samverkan där samtliga bibliotekarier träffas minst en gång per månad för att diskutera skolbiblioteksfrågor. Skolbiblioteken delar också bibliotekskatalog, vilket möjliggör insyn i varandras bestånd samt överlämning av låntagare mellan skolorna. Pedagogisk skolbiblioteksverksamhet I Centrumområdets skolbiblioteksplan finns följande mål för den pedagogiska skolbiblioteksverksamheten: Ta till vara på, uppmuntra och utveckla elevens läslust och nyfikenhet i och utanför klassrummet. Erbjuda alla elever möjligheter att utveckla sin medie- och informationskunnighet samt sin förmåga att tillägna sig kunskap på egen hand. Vad detta innebär mer i detalj återfinns i bilaga två i Ringsbergskolans skolbiblioteksplan och bygger på kunskapskraven samt det centrala innehållet i LGR11. Förskoleklass Enligt skolbibliotekplanen ska vi i förskoleklass bl.a. arbeta med: berättande texter och poetiska texter att tolka reflektera och att återberätta

7 Under hela läsåret har skolbibliotekarien haft verksamhet mot barnen i förskoleklassen en gång i veckan. Detta har inkluderat sådant som boklek, högläsning av och samtal utifrån bilderböcker samt övning i lässtrategier. Under våren besökte barnen också biblioteket för att låna egna böcker. Nytt för i år är att varje barn fått en bokpåse att förvara sin bok i. Utöver detta har skolbibliotekarien medverkat i och ansvarat för delar av ett klassmöte där information gavs kring skolbibliotekets arbetssätt. Föräldrar och vårdnadshavare fick också erbjudande om att göra en inläsning av en bok på valfritt språk. Dessa inläsningar skickades sedan till skolbibliotekarien som tillsammans med förskollärare tillgängliggjorde dessa för barnen. Under våren har skolbibliotekarien varannan vecka haft högläsning och träning av lässtrategier tillsammans med samtliga barn. Varannan vecka har förskoleklassen kommit till skolbiblioteket för att låna böcker. Föräldramötet var liksom föregående år lyckat med positiv respons och kommer därför att upprepas kommande läsår. Barnen har varit mycket engagerade i de boksamtal och diskussioner som uppstått kring det lästa. Personal i förskoleklassen har också uttryckt att samarbetet fungerar väl, samt att de samtal som förs under högläsningen möjliggör fördjupat arbete med texters struktur. Tanken med barnens egna bokpåsar är att det ska bli lättare för dem att hålla koll på var boken är, så att deras skolbibliotekslånande får en så bra start som möjligt. Påsen följer sedan med barnen upp i nästa årskurs. Årskurs 1 Enligt planen ska vi i årskurs 1 bl.a. arbeta med: berättande texter och poetiska texter att tolka reflektera och att återberätta informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker Skolbibliotekarien träffade klassen i klassrummet en gång i veckan under hela läsåret för gemensam högläsning och träning av lässtrategier. Temat för vilka böcker som lästs har följt det eleverna arbetar med just då, till exempel böcker om yrken, eller om djur och natur. Samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie har fungerat bra, trots oförutsedda förändringar i bemanning på grund av sjukdom, även om kontinuiteten och möjligheten till återkoppling och uppföljning därför varit mer begränsad. Schemamässigt var tiden direkt på måndagsmorgonen också något som gjorde att flera elever hade svårigheter att kunna följa med i läsningen och samtalen. Till kommande läsår blir det en annan tid.

8 Årskurs 2 Enligt planen ska vi i årskurs 2 bl.a. arbeta med: Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter Berättande texters budskap uppbyggnad och innehåll Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker och på webbsidor I årskurs 2 använde vi under hela året samma tid varje vecka för både pedagogisk verksamhet i klassrummet och utlån i biblioteket. Bland annat arbetade vi med olika sorters väsen och med ett åldersövergripande samarbete med årskurs 6 utifrån bilderböcker genom historien. Samverkan mellan skolbibliotekarie och ansvariga lärare fungerar mycket bra. Det åldersövergripande samarbetet var inte planerat, utan föll på plats lite av en slump. Detta visar på värdet i att skolbibliotekarien arbetar i ett tydligt F-9-perspektiv eftersom det var genom detta arbete i både årskurs 2 och årskurs 6 som potentialen för samverkan uppdagades. Årskurs 3 Enligt planen ska vi i årskurs 3 bl.a. arbeta med: Att tolka reflektera och återberätta Lässtrategier för att förstå och tolka texter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll Informationssökning i berättande och beskrivande texter i böcker och på webbsidor Årskurs 3 har under läsåret haft lite mer begränsad verksamhet, med bibliotekstid varannan vecka och simning varannan vecka jämfört med varje vecka i övriga årskurser i F-5. Fokus har därför legat på lässtimulerande arbete, med utlån, boktips och en genrehylla i det egna klassrummet. Denna genrehylla har bytts ut mot en ny genre ungefär var femte vecka. Eftersom årskurs 3 fick mindre tid än övriga årskurser är det viktigt att se till att de får bra förutsättningar under kommande läsår och inte blir förfördelade igen. Glädjande är att eleverna ändå refererar till och använder sig av lässtrategier de gånger vi samtalat om det lästa. Årskurs 4-5 Enligt planen ska vi i årskurs 4-5 bl.a. arbeta med: Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk Att tolka reflektera och återberätta

9 Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger Informationssökning uppslagsböcker och intervjuer, observationer, mätningar och via sökmotorer på Internet Fokus för arbetet med årskurs 4-5 låg kring att träna elevernas förmågor att läsa på raderna, mellan raderna (så kallade inferenser) och bortom raderna, samt att ge eleverna verktyg för att förstå hur dessa olika sätt att läsa en text dels bygger på varandra och dels hur de skiljer sig åt. Eleverna delade med sig av sina strategier via det digitala responsverktyget Socrative, för att vi därigenom skulle kunna ta del av varandras sätt att analysera och förstå en text. I årskurs 4 5 arbetade vi också med informationssökning och källkritik utifrån statistik, genom ålderspyramider och stapeldiagram. Detta skedde med koppling till arbetet med prova på-rapporten. I årskurs 4 arbetade vi med texter av Astrid Lindgren, då hennes författarskap låg till grund för årets julspel, som framförs av klassen. Vi arbetade dels med att få en bredd, från realism till texter med mer fantastiska inslag, och kopplade texterna till de historiska sammanhang i vilka de både är skrivna och utspelar sig i. I årskurs 5 arbetade vi med lässtrategier utifrån två klassuppsättningar, Som trolleri av Mårten Meling och Långt ifrån cool av Ingrid Olsson. Som trolleri knöts också till en radioteatertolkning där vi diskuterade skillnader och likheter i både berättelsen och mediet. Eleverna var väldigt engagerade i arbetet med läsning på, mellan och bortom raderna. Skolbibliotekarien och läraren observerade en utveckling hos eleverna kring hur de analyserade och tolkade texter och detta är ett arbetssätt som med fördel kan fortsättas. Samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie fungerar bra och har en tydlig kontinuitet, röd tråd och en hög kreativitet. Årskurs 6 Enligt planen ska vi i årskurs 6 bl.a. arbeta med: Berättande texter och poetiska texter från Sverige, Norden och övriga världen Skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling, och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och genom skilda tider En stor del av tiden med årskurs 6-7 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig både genom individuell handledning, vad gäller informationssökning, informationsvärdering och källkritik.

10 Liksom föregående år genomfördes detta genom att titta på bilderbokens historia, med start i mitten av 1800-talet och med avslut i vår egen samtid. Vi analyserade och undersökte vad böckerna förmedlade för syn på barnen, på de vuxna och på uppfostran. Vi anlade också ett genusperspektiv samt tittade på vilka samhällsklasser som skildrades i böckerna. Till detta skapade eleverna egna alster utifrån det vi läst, inom formerna serier, poesi, ramsor och foto. Bilderbokskursen fungerade fortfarande bra, men eleverna behövde mer tid för uppgifterna kring eget skapande än föregående år, varför en extralektion fick lyftas in. En av uppgifterna byttes ut och anpassades eftersom flera elever haft svårt att genomföra den. Årskurs 7 Enligt planen ska vi i årskurs 7 bl.a. arbeta med: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna Parallellhandling, tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i TV-serier, teaterföreställningar och webbtexter Skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen samt de historiska och kulturella sammanhang som de har tillkommit Liksom föregående år läste vi texter som på olika sätt anspelade på klassiska folk- och konstsagor och arbetade mycket med att läsa mellan raderna i texter och hitta de hemligheter som författaren gömt. Vi avslutade också med att applicera de strategier vi tränat på en film för ett intermedialt perspektiv. Upplägget är fortfarande mångsidigt och bra och eleverna är genomgående engagerade i diskussionerna och många gör goda analyser av de texter som lästs utifrån de perspektiv vi arbetar med. Årskurs 8 Enligt planen ska vi i årskurs 8 bl.a. arbeta med: Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden samt hur individer och grupper framställs till exempel utifrån kön och etnicitet

11 En stor del av tiden med årskurs 8-9 har varit arbetet med den skriftliga rapporten, där skolbibliotekarien varit delaktig genom främst individuell handledning, men även med informationssökning, informationsvärdering och källkritik. Föregående års kurs kring arbete med historiskt källmaterial mellan skolbibliotekarie, historielärare och hem- och konsumentkunskapslärare fortsatte även detta år. Detta bygger på Cajsa Wargs kokbok där eleverna får läsa historiskt källmaterial, tolka det och översätta det till en modern kontext, samt omsätta det i praktiken genom att tillaga ett antal rätter. Årskurs 8 har också arbetat ytterligare med informationssökning i historiska källor genom samarbete med NO-lärare där eleverna fick söka information om Växjösjön i stadsbibliotekets Växjösamling. Tidigare års samarbete i musik med att tolka om en bilderbok till ett ljudlandskap har också upprepats. Skolbibliotekarien har även varit involverat i gruppläsning i svenska av Förr eller senare exploderar jag av John Green. Här fick eleverna undersöka vilka referenser författaren gjorde till andra verk och platser i boken, samt undersöka hur mycket av boken som baseras på verkligheten och hur mycket som är påhittat. Årskurs 8 får, utöver arbetet med den skriftliga rapporten, ganska mycket verksamhet riktad mot sig i jämförelse med årskurs 9. Detta beror till viss del på hur schemat har legat när idéer till kurser uppstår mellan skolbibliotekarie och pedagog, och dels på att årskurs 9 har en mer fragmentarisk vårtermin genom nationella prov. Här är viktigt att vara konsekvent med arbetet mot årskurs 8, så att alla elever har det med sig in i årskurs 9. Kurserna har fungerat på det hela taget mycket väl. Musikkursen att hitta och skapa ljud från bilderböcker skulle behöva någon vecka till för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att genomföra uppgiften. Detta ses över till kommande läsår. Årskurs 9 Enligt planen ska vi i årskurs 9 bl.a. arbeta med: Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden samt hur individer och grupper framställs till exempel utifrån kön och etnicitet För arbetet med den skriftliga rapporten, se beskrivning och utvärdering för årskurs 8 då arbetssättet varit identiskt. Skolbibliotekarien har även i begränsad utsträckning varit involverad i arbetet med klassuppsättningen Boktjuven av Markus Zuzak.

12 Kursen kring Boktjuven var svår att få till schemamässigt utan att skapa stora rockader. Det finns något väldigt intressant i kursen, men skolbibliotekarie och lärare behöver arbeta vidare med hur vi kommer åt det. Uppföljning av utvärdering läsåret Förra års utvärdering visade på följande förbättringsområden, här kompletterat med uppföljning kring hur det gått med föreslagna åtgärder. Område Från utvärdering Åtgärd Uppföljning Bibliotekslokal Under vårtermin 2017 stängt för översyn. Återinvigning av bibliotekslokalen utifrån önskemål/vision från elever, skolbibliotekarie och pedagogisk personal. Tidplan: Tidigt hösttermin 2017 Skolbibliotekslokalen är uppfräschad och används nu endast till pedagogisk verksamhet. Detta intensifieras ytterligare utifrån nya förutsättningar. Se årets mål. Bibliotekslokal Svårt för elever i främst årskurs 1 att själva hitta böcker på lagom nivå. Ansvar: Skolbibliotekarie. Mer detaljerad indelning av beståndet på Börja Läsa -nivå, med utgångspunkt i elever som knäcker läskoden och utvecklar sin avkodningsförmåga. Kvarstår till kommande läsår. Tidplan: Läsår 2017/2018 Rapportskrivning På ett mer strukturerat sätt använda skolbibliotekariens kompetens i arbetet med informationssökning, källkritik, samt lässtrategier vid läsning av faktatexter. Ansvar: Skolbibliotekarie och speciallärare samt berörda lärare i årskurs 1. Prioritera planering och medverkan i den skriftliga rapporten högre. Tidplan: Hösttermin 2017 Ansvar: Skolbibliotekarie och berörda lärare. Högre tjänst möjliggjorde högre grad av medverkan från skolbibliotekarie. Med ännu högre tjänst för kommande läsår bör detta arbetssätt kunna fortsätta.

13 Att utveckla och förbättra inför läsåret Den pedagogiska verksamheten är av fortsatt mycket god kvalitet och få tydliga utvecklingsområden finns med nuvarande arbetsmodell. Utvecklingsområdena fokuserar därför på bibliotekslokalen och biblioteksbeståndet för kommande läsår. Område Från utvärdering Åtgärd Bibliotekslokal Samverkan dramapedagog och skolbibliotekarie. Anpassning/Utveckling av lokalen i form av lektionsyta lämpad för verksamheten i form av möblering, material och förhållningssätt. Tidplan: Hösttermin 2018 Bibliotekslokal Svårigheter för elever i främst årskurs 1 att på egen hand hitta böcker på lagom nivå. Ansvar: Skolbibliotekarie och dramapedagog. Mer detaljerad indelning av beståndet på Börja Läsa -nivå, med utgångspunkt i elever som knäcker läskoden och utvecklar sin avkodningsförmåga. Tidplan: Läsår 2018/2019 Ansvar: Skolbibliotekarie och speciallärare samt berörda lärare i årskurs 1.