KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(2) Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde måndagen den 13 november 2017, klockan 18:00 i sessionssalen, förvaltningshuset för att behandla följande ärenden: Ärende 1. Budgetuppföljning nämnder och styrelser Dnr 2017/ Delårsrapport kommunkoncernen Dnr 2017/ Taxor och avgifter 2018, kommunstyrelsen Dnr 2017/ Motion (SD) om att avskaffa månadsavgiften för trygghetslarm Dnr 2017/ Taxor och avgifter 2018, omsorgsnämnden Dnr 2017/ Revidering av plan- och bygglovstaxa 2018 Dnr 2017/ VA-taxa 2018 Dnr 2017/ Avfallstaxa 2018 Dnr 2017/ Utdebitering 2018 Dnr 2017/ Budget 2018 samt plan Dnr 2017/ Investeringsbudget 2018 Dnr 2017/ Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Dnr 2017/ Motion - Inrättande av fritidsbank i Smedjebacken Dnr 2017/ Motion - VBU huvudman för kulturskolan Dnr 2017/00020

2 Smedjebackens kommun Datum Sida 2(2) Ärende 15. Utökning av medlemskommuner i språktolknämnden i Dalarna Dnr 2017/ Motion (SD) om införande av förbud mot tiggeri i vissa zoner Dnr 2017/ Avsägelse som ersättare i miljö- och byggnadsnämnden Dnr 2017/ Delgivningar Dnr 2017/00068 Allmänheten ges möjlighet att ställa frågor om ärendet budget 2018, mellan klockan Carin Runeson Ordförande Mona Hyttsten Sekreterare

3 Kansliavdelningen Mona Hyttsten, TJÄNSTESKRIVELSE Datum Kommunfullmäktige Sida 1(1) Referens KS /00067 Budgetuppföljning nämnder och styrelser Förslag till beslut Budgetredovisningen godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Budgetredovisning från verksamheterna inom kommunstyrelsen, familjeoch utbildningsnämnden, kulturskolan, omsorgsnämnden, kulturnämnden, miljö- och byggnadsnämnden, VBU, Bärkehus AB, SEAB, WBAB och kommunrevisionen.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 111 Dnr 2017/00415 Delårsrapport kommunkoncernen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Delårsrapporten godkänns. Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har upprättat delårsrapport per för kommunkoncernen. Kommunens totala resultat för perioden uppgår till 32,9 mkr. Prognosen på helår visar ett överskott på 35,3 mkr. Beslutsunderlag Delårsrapport Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 DELÅRSRAPPORT 2017 smedjebacken.se

6 Innehållsförteckning Övergripande information Kommunens vision 2 Organisation 3 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser och framtid 4 God ekonomisk hushållning 6 Driftredovisning 7 Investeringsredovisning 8 Balanskravsutredning 9 Finansiell analys 10 Personal 12 Ekonomisk redovisning Sammanställd redovisning 13 Redovisningsprinciper 13 Resultaträkning och balansräkning 14 1

7 Vision Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med engagemang, trygghet och framtidstro Smedjebackens kommun kännetecknas av Närhet, Vatten och Utveckling Smedjebacken är en kommun i ständig utveckling, där vårt rika kulturarv också är vår nutid. Järnhantering och skogsbruk har utgjort och utgör basen i vårt näringsliv. Det har format vårt landskap och vår bebyggelse. Kommunens variationsrika bebyggelse och karaktär ger en spännande kontrast mellan tradition och nytänkande och mellan industriort och landsbygd. Kommunen är naturskön och rik på vatten med möjlighet till sjö nära boende och fantastiska rekreationsområden. Attraktivt boende finns i hela kommunen och den största koncentrationen av bebyggelse finns längs Barkensjöarna i stråket mellan Ludvika och Fagersta. Vattnet bidrar även till ett rikt båt- och sjöliv. Via Strömsholms kanal förbinds vi med Mälaren och världshaven. I Smedjebackens kommun finns närhet; närhet till varandra, till beslutsfattare, till naturen och till våra grannkommuner. Våra många föreningar, eldsjälar och entreprenörer bidrar till livskvalitet, sammanhållning och levande traditioner i hela kommunen. 2

8 Organisation Mandatfördelning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Centern Miljöpartiet Folkpartiet Liberalerna Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Totalt

9 Väsentliga händelser och framtid Resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till och med augusti 2017 uppgår till 40,7 mkr (30,4 mkr), av vilka kommunen står för 32,9 mkr. Kommunens resultat för motsvarande period förra året var 20,5 mkr. Befolkningen i Smedjebackens kommun var den sista juni personer. Det är en minskning med 59 personer sedan 1 januari i år. Födelsenettot uppgick till -13 personer. Antagandet som budgeten bygger på är en befolkning på personer. På integrationssidan har ersättningen för ensamkommande flyktingbarn förändrats kraftigt. Detta medför att enheten under senare delen av halvåret har utrett möjligheten att placera ensamkommande barn som anvisats Smedjebackens kommun i våra HVB hem istället för platser som vi köper i Ludvika kommun. Våra HVB hem Björkbacken och Domherren har under perioden haft inspektioner från IVO där resultatet visar att boendena följer uppsatta regelverk och har god kvalitet i arbetet med att stödja ungdomarna till att integreras i det svenska samhället. Upphandling av nytt telefoniavtal i länet pågår fortfarande och det lokala projektet som planerats under hösten skjuts framåt i tiden. Kompetensförsörjningen är en fråga som är aktuell både på kort och lång sikt. Under perioden januari till och med augusti har vi haft 125 rekryteringar, vilket kan jämföras med 128 rekryteringar på hela Under 2017 har fritidsavdelningen organisatoriskt lagts som en enhet under utvecklingsavdelningen och ny fritidschef har rekryterats. Detta har inneburit att vi idag har en mer kontinuerlig kontakt med föreningarna och byalagen inom kommunen. Näringslivsarbetet fortskrider inom de prioriterade områdena. Det går bra för företagen i kommunen och fortsatt hög sysselsättning, bra omsättningsutveckling och attityd. Arbetet från vår sida fokuseras på att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt hos företagen. Arbetet med översiktsplanen är i stort sett klart och samrådsmaterial beräknas föreligga under oktober månad. I samband med arbetet med naturvårdsfrågorna i översiktsplanen har en grönplan för Smedjebacken tagits fram. Flertalet detaljplaner har tagits fram, ändrats eller planerats under perioden. Planarbete pågår för en omfattande detaljplan för industri vid Röbackenområdet. Inom kart- och mät verksamheten har arbetet med nybyggnadskartor för olika typer av byggnationer varit omfattande, detaljplanearbetet har genererat ett stort behov av grundkartor. Bygglovsverksamheten har legat på en högre nivå än väntat under perioden och består till största delen av tillbyggnader, verandor och komplementbyggnader, men även flertalet bostadshus. Under året har stora förändringar genomförts inom omsorgen. Organisationen har ändrats och flera nya medarbetare i nyckelpositioner har anställts. Rollen som biträdande förvaltningschef har tagits bort, däremot har det tillkommit en roll som experthandläggare som även har rollen som chef för biståndshandläggarna. En helt ny enhetschefstjänst har tillskapats inom äldreomsorgen för att avlasta andra chefer med för stora ansvarsområden. 4

10 Korttidspoolen inom omsorgen har på prov utökats från sex till tolv personer vilket har underlättat personalförsörjningen betydligt. En tillräckligt stor, kompetent och flexibel pool är en tillgång för hela omsorgen. Antalet platser inom förskolan har utökats 2017, tre nya avdelningar centralt i Smedjebacken och en extra avdelning i Söderbärke. Trots utökningen så finns det fortsatt stor efterfrågan på platser. Gruppen med långvariga biståndstagare har minskat från föregående år med 8 stycken, från 59 till 51 hushåll. Inställda arrangemang vid Flogberget på grund av raset blev ett tråkigt beslut att ta då besök vid Flogbergets gruva har varit populära. Pensionsavgångar på biblioteksavdelningen och Kulturnämndens prioriteringar kring rekrytering påverkar verksamheten. Under hösten implementeras även ett nytt bibliotekssystem då det gamla faller ur tiden. Digitalisering är ett område som de flesta verksamheter jobbat med under Ett flertal nya system har införts för att öka tillgängligheten för kommunmedborgarna och effektivisera arbete inom verksamheterna. Flera projekt är också på gång som att digitalisera nämndsprocessen och införandet av e-handel. Den 25 augusti anordnade Smedjebackens kommun en digitaliseringsdag på Folkets hus. Programmet bjöd på olika föreläsare inom digitalisering. 180 besökare fanns på plats, både anställda inom kommunkoncernen och personer från kommuner och organisationer i dalarna. 5

11 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att: Verksamheten styrs av kommunfullmäktiges mål och budgetramar. De i budget angivna målen med indikatorer avrapporteras i bokslutet. Den ekonomiska planeringen utgår från försiktighetsprincipen. Resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 3 procent. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera investeringar. De tre indikatorerna till kommunfullmäktiges mål om Bra och effektiv kommunal service som också är övergripande mål för god ekonomisk hushållning redovisas med utfall per den 31 augusti och med prognos för helåret Årets resultat i förhållande till s:a skatteintäkter och utjämning i resultaträkningen (minst 3 %) Periodens utfall är 8,1 % (5,3 % 2016). Prognosen för helåret 2017 är 5,8 % (4,3 % utfall 2016) Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar Utfall för perioden är 100 % (100 % 2016). Prognosen för helåret 2017 är 100 % (100 % utfall 2016). Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (%) Den totala sjukfrånvaron för perioden uppgår till 6,8 % (7,6 % 2016). Utfallet på helår 2016 var 7,5 %. Trenden visar på en nergång från 2016 års sjukfrånvaro, prognosen är att sjukfrånvaron är liknande den för perioden januari till och med augusti 2017 vid årets slut. Alla tre målen för god ekonomisk hushållning beräknas uppnås vid årets slut. 6

12 Driftredovisning Kommunens totala resultat för perioden uppgår till 32,9 mkr. Prognosen på helår visar ett överskott på 35,3 mkr. Nämnderna redovisar ett resultat för perioden på 6,1 mkr och en prognos för helåret på 8,3 mkr. Omsorgsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden prognostiserar underskott där omsorgsnämnden har det största prognostiserade underskottet på 1,4 mkr. Orsakerna till de ökade kostnaderna är att antalet ärenden inom LSS ökat, dessa ärenden är oftast väldigt kostsamma och svåra att förutse och påverka. Miljö- och byggnadsnämndens underskott på 0,3 mkr beror på höga kostnader för bostadsanpassningsverksamheten. I bokslut 2016 fick vi en återbetalning av VBU på 11,1 mkr på grund av att fördelningen av budget sker utifrån principen att Ludvika kommun täcker 70 procent och Smedjebackens kommun täcker 30 procent sedan sker en avräkning med den faktiska fördelningen baserad på elevantal och kostnader för olika gymnasieprogram. Enligt den prognos som vi fått från VBU för januari till augusti så är Smedjebackens andel 24 procent, vilket motsvarar 10 mkr om VBU gör ett resultat lika med budget. Under gemensam finansiering redovisas såväl positivt resultat för perioden som prognos för året. Lägre kostnader för pensionsutbetalningar i och med extra inbetalningen som gjordes i bokslut 2016 påverkar såväl resultat som prognos positivt. Lägre räntor på lån och pensionsskulden samt reglering av preliminära arbetsgivaravgifter beräknas ge ett överskott. Driftredovisning per nämnd (mkr) Prognos jan- dec 2017 Resultat jan- aug 2017 Resultat jan- dec 2016 Resultat jan- aug 2016 Kommunstyrelsen 0,0 4,3 14,4-0,9 Kulturnämnden 0,0-0,5 0,0 0,0 Miljö- och byggnadsnämnden -0,3-0,6 0,0-0,1 Familje- och utbildningsnämnden 0,0 3,7 2,7 4,2 Omsorgsnämnden -1,4-0,4 0,2-1,1 Överförmyndarnämnden 0,0-0,3 0,0-1,1 Revisionen 0,0 0,2-0,1 0,0 Alkohol, tobak och receptfria läkemedel 0,0 0,0 0,0 0,1 Västerbergslagens kulturskola 0,0-0,3-0,1-0,1 Västerbergslagens utbildningscentrum 10,0 0,0 11,1-0,2 Summa nämnder 8,3 6,1 28,2 0,7 Gemensamt 27,0 26,9-2,8 19,8 Totalt 35,3 32,9 25,4 20,5 7

13 Investeringsredovisning Investeringsvolym (mkr) 31-aug dec dec dec 2014 Inventarier 2,1 1,7 2,4 4,4 Skolfastigheter 4,5 8,4 18,5 3,4 Barnomsorgsfastigheter 0,3 2,4 0 5,4 Fritidsanläggningar 0,4 0,7 1,9 7,5 Övrigt 2,7 10,4 4,5 14,9 Summa 10,0 23,5 27,3 35,8 Investeringsplanen för 2017 fastställdes i budget för år 2017 till 35,4 mkr. Periodens investeringar i fastigheter och inventarier uppgår till 10,0 mkr. De största enskilda investeringarna för perioden avser installation av hiss i skolorna i Vad och Vinsbo på 4 mkr. En fullt sysselsatt byggmarknad har medfört att planerade upphandlingar av aktuella investeringsobjekt för perioden har avbrutits på grund av att inga anbud inlämnats. Renovering och ombyggnad av Röda Berga skolan har stoppats på grund av orimligt höga kostnader för evakueringslokaler samt otillräcklig elkraft på grund av nybyggnationen av bostäder inom området. Beslut har tagits att omfördela de 14,5 mkr till energioch klimatåtgärder i kommunala fastigheter. (KF ) 8

14 Balanskravsutredning Balanskravet är ett lagstadgat krav som kommunen måste uppfylla enligt kommunallagen. Balanskravet utgår från en undre gräns för vilket resultat som är tillåtet att budgetera och redovisa i bokslutet. Balanskravet innebär att kommuner och landsting ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott de närmaste tre åren. Balanskravsutredning 31-aug dec 2017 prognos mkr Balanskravet Periodens/årets resultat 32,9 35,3 Reavinster -0,1-0,1 Balanskravsresultat för perioden 32,8 35,2 med helårsprognos Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 0,0 Balanskravsresultat att reglera utifrån 32,8 35,2 period och helårsprognos 9

15 Finansiell analys Årets resultat Årets resultat för kommunen 2017 beräknas bli 35,3 mkr. Resultatet för året beräknas bli 16,6 mkr bättre än budget. Tack vare den partiella inlösen av pensioner intjänade före 1998 som gjordes i bokslutet 2016 beräknas pensionskostnaderna bli 3,5 mkr lägre än budgeterat. Det låga ränteläget påverkar fortsättningsvis de finansiella kostnaderna de beräknas bli 4,5 mkr lägre än budgeterat. Den stora skillnaden mot budgeterat resultat är den beräknade återbetalningen från VBU på 10 mkr. Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKL:s prognos i augusti. Avvikelsen mot budget är -1,2 mkr, jämfört med föregående år 9,7 mkr högre. Verksamhetens nettokostnad Ett tecken på sund utveckling av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Totalt sett beräknas skatteintäkterna öka med 9,7 mkr eller 1,7 procent ökade skatteintäkterna med 32,4 mkr eller 5,5 procent. Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 0,4 mkr eller 0,07 procent. För 2016 var ökningen av nettokostnader 25,8 mkr eller 4,6 procent. Nettokostnader och skatteintäkter per invånare Prognos 2017 Nettokostnader per invånare Skatteintäkter per invånare Finansnetto Finansiella kostnader uppgår till 2,8 mkr för perioden och beräknas bli 5,5 mkr för helåret. Det låga ränteläget gör att vid omsättningar av lån minskar räntekostnaderna väsentligt. I bokslut 2016 var de finansiella kostnaderna 6,1 mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 1,7 mkr för perioden och beräknas bli 2,2 mkr på helår, vilket är ungefär som Finansnettot är fortfarande negativt med 3,3 mkr men det är en minskning från 2016 då finansnettot var -3,8 mkr och i bokslut 2015 då det var -7,4 mkr. Pensionsåtagande Den pensionsförpliktelse som kommunen har att betala ut i framtiden redovisas på två olika sätt enligt den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som uppstått från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkningen och som en avsättning och kortfristig skuld i balansräkningen. Kommunens totala pensionsskuld beräknas uppgå till 319,9 mkr vid bokslut Pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt, mkr Prognos 2017 Avsättning och kortfristig skuld 53,4 54,8 58,7 57,4 54,8 Ansvarsförbindelse 328,5 313,1 304,7 292,5 265,1 Totalt 381,9 367,9 363,4 349,9 319,9 10

16 Eget kapital Kommunens prognostiserade resultat på 35,3 mkr innebär att det egna kapitalet stärks med motsvarande belopp. Det egna kapitalet beräknas uppgå till 67,4 mkr vid årets slut och är därmed tillbaka på den nivå som kommunen hade i slutet av 90-talet. Mellan 2000 och 2014 hade kommunen negativt eget kapital, 2015 blev det positivt och uppgick till knappt 6,8 mkr. Betalningsförmåga Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten uppgår till 10,7 procent, vilket är mycket lågt men en förbättring från bokslut 2016 då soliditeten var 5,8 procent. 11

17 Personal Antalet anställda Den 31 augusti var antalet tillsvidareanställda 717 personer. Vi är nu 599 kvinnor och 118 män i kommunen, vilket utgör 83,5 procent kvinnor och 16,5 procent män. Från 31 december 2016 har vi ökat antal tillsvidareanställda med 1 person. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron i kommunen var, till och med den 31 augusti 2017, 6,8 procent. Samma tid förra året var motsvarande siffra 7,6 procent. I bokslutet per den 31 december uppgick sjukfrånvaron till 7,5 procent för helåret Löneöversyn Årets löneöversyn närmar sig sitt slut. För perioden till och med augusti återstod enbart lönerevideringar för medlemmarna inom lärarfacken, vilka nu är klara. Ett stort arbete har genomförts på personalavdelningen för att göra en lönekartläggning av all personal inom kommunen, vilket kommer att underlätta processen framåt. 12

18 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. I delårsrapporten görs en enklare konsolidering i vilken endast aktiekapital och borgensavgifter elimineras. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 40,7 mkr (30,4 mkr) vilket är en förbättring från samma period föregående år med 10,3 mkr. Prognostiserade årsresultat för Smedjebackens kommun 35,3 mkr, Bärkehus AB uppgår till 4,7 mkr, för Smedjebackens Energi och Vatten AB till -1 mkr, Smedjebackens Energi Nät AB till 2,3 mkr och för WBAB 0 mkr, vilket totalt innebär en prognos med 41,3 mkr. Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som använts vid upprättande av Smedjebackens kommuns Årsredovisning 2016 gäller även för upprättandet av delårsrapporten per sista augusti Inga förändringar av redovisningsprinciper har skett sedan årsskiftet. Bolagsskatt redovisas inte i delårsrapporten. 13

19 Resultaträkning Kommunen Koncernen Utfall jan-aug 2017 Utfall jan-aug 2016 Budget jan-dec 2017 Prognos jan-dec 2017 Utfall jan-aug 2017 Utfall jan-aug 2016 (mkr) Verksamhetens intäkter 103,8 93,8 105,5 155,7 239,0 227,3 Verksamhetens kostnader -465,8-448,3-663,7-702,0-578,4-556,5 Avskrivningar -10,3-9,3-16,8-15,4-24,2-23,4 Verksamhetens nettokostnader -372,3-363,8-575,0-561,7-363,6-352,6 Skatteintäkter 343,8 331,6 511,7 515,2 343,8 331,6 Generella statsbidrag och utjämning 62,5 55,0 89,8 85,1 62,5 55,0 Finansiella intäkter 1,7 1,9 2,2 2,2 1,0 1,3 Finansiella kostnader -2,8-4,3-10,0-5,5-2,9-5,0 Resultat efter finansiella poster 32,9 20,5 18,7 35,3 40,8 30,4 14

20 Balansräkning Kommunen Koncernen Utfall jan-aug 2017 Utfall jan-dec 2016 Utfall jan-aug 2017 Utfall jan-dec 2016 (mkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 386,5 386,7 929,1 879,2 varav mark, byggnader och tekniska anläggningar 370,8 369,3 910,2 856,9 varav maskiner och inventarier 15,7 17,4 18,9 22,3 Finansiella anläggningstillgångar 41,8 42,0 15,9 16,0 Summa anläggningstillgångar 428,4 428,7 945,0 895,2 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 3,3 3,2 5,8 5,7 Kortfristiga fordringar 31,5 63,5 145,9 89,0 Kassa och bank 71,1 60,1 103,4 92,8 Summa omsättningstillgångar 105,8 126,8 255,1 187,6 SUMMA TILLGÅNGAR 534,2 555, , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 32,1 6,8 113,9 86,5 Periodens resultat 32,9 25,4 40,8 27,5 Summa eget kapital 65,1 32,1 154,7 113,9 Avsättningar Avsättningar för pension och liknande förpliktelser 55,3 57,4 55,3 57,4 Summa avsättningar 55,3 57,4 55,3 57,4 Skulder Långfristiga skulder 333,6 336,2 787,6 701,8 Kortfristiga skulder 80,3 129,8 202,5 209,7 Summa skulder 413,8 466,0 990,1 911,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 534,2 555, , ,8 15

21 smedjebacken.se Smedjebackens kommun Smedjebacken Telefon: Telefax: E-post:

22

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 123 Dnr 2017/00481 Taxor och avgifter 2018, kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Avgifter för lokaler och idrottsanläggningar fastställs enligt fritidschefens förslag. 2. Avgifter gällande räddningstjänstens verksamhet fastställs enligt räddningschefens förslag. 3. Avgifterna gäller från 1 januari 2018 och tillsvidare. Ärendebeskrivning Årligen ska kommunens taxor och avgifter ses över och om så behövs justeras av kommunfullmäktige. Fritidschefen har upprättat förslag till nya avgifter för hyra av kommunens lokaler och idrottsanläggningar. Det innebär bl.a. att strötidstaxan tas bort och ersätts med ordinarie taxa samt att avgifterna justeras för att bättre stämma mot Ludvika kommuns motsvarande avgifter. Räddningschefen har utarbetat förslag till revidering av avgifter för räddningstjänstens externa tjänster. Avgifterna har justerats genom anpassning till gällande lönenivåer. Kommunchefen upplyser om att taxa för uthyrning av fordon, exempelvis hävare och brandfordon, nyttjas vid enstaka tillfällen. Det är främst det kommunala bolaget SEAB som till exempel hyr fordon i samband med utbyte av någon belysningspunkt eller vid ledningstryckning av sjöledningar. Beslutsunderlag Avgifter hyra lokaler och idrottsanläggningar Avgifter för räddningstjänstens externa tjänster Samhällsbyggnadsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 Avgifter Hyra 2018 Lokaler/Idrottsanläggningar Fritidsenheten Ungdomsförening kr/tim Seniorförening kr/tim Övriga kr/tim Strötider *1 kr/tim Cuper/turneringar *2 ungdom/vuxen kr/tim Smedjehallen Skepp /120 Skepp /120 Badmintonbana Bergahallen Helplan /120 Halvplan /60 Badmintonbana Ovakohallen Match Isbana Match Fotbollsplaner Gräsplan /120 Match Gräsplan/7-manna Match 0 Aktivitetshallen Helplan /120 Halvplan /60 Badmintonbana Övriga vardag/ lör-sön/storhelg kr/tim Strötider *1 kr/tim Cuper/turneringar *2 vardag/lör-sön/storhelg kr/tim Barken Arena /665/ /665/820 Övriga arrangemang: Ovakohallen (ej säsong), Smedjehallen och Bergahallen gäller enhetstaxa 1890 kr/dag Barken Arena 3000 kr/dag (ej säsong, inkl golv) Avgifter exl. städning, elektricitet och vaktmästartjänster, som inte är under ordinarie arbetstid. För iordningställande av lokalen före/efter arrangemang debiteras en tomhyra på 315 kr/dag. Hyrs ut av Föreningen Söderbärkeparken Hyra för grönytor t.ex. sportfältet 3150 kr/tillfälle. Taxa för cirkus 2100 kr/tillfälle Tillfällig campinghyra vid arena 45 kr/dygn Omklädningsrum, då inte kommunens anläggning nyttjas vid t.ex. träningar 30 kr/omklädningsrum *1 Ej föreningar. Vardagar till samt helger. *2 Vid deltagande från annan kommun.

25 Avgifter Hyra 2018 Lokaler/Idrottsanläggningar Fritidsenheten Må - Sö kr/tim Föreningar Privat Ungdomsförening kr/tim Lokala föreningar Privat Ströbokningar Ströbokningar Fest (OBS! möjligheten tas bort) Morgårdshammar Festsal/Gymnastiksal kr/tim varav 1000 kr i förskott Cafe kr/tim Konferens Iordningställande och städning av lokal - timpris Konferensrum Konferensrum Logen Dialogen Barken Arena Gym Enkel träning vuxen Enkel träning pensionär/skolungdom 10-kort vuxen 10-kort pensionär/skolungdom Månadskort vuxen Månadskort pensionär/skolungdom Årskort vuxen Årskort pensionär/skolungdom

26 Avgifter Interntaxa 2018 Lokaler/Idrottsanläggningar Fritidsenheten Interntaxa Smedjehallen Skepp 1 80 Skepp 2 80 Skepp Bergahallen Helplan 80

27 PRISLISTA Räddningstjänstens externa tjänster fr.o.m XX-01 Antagen av Kommunfullmäktige 2017-xx-xx Innehåll A. Personalkostnader B. Extern utbildning C. Tillsyn D. Larmavgifter E. Fordon F. Materiel 1. Handbrandsläckare 2. Pumpar 3. Slang 4. Andningsskydd 5. Övrig materiel G. Lokaler

28 Sida 2 av 4 Tjänst Pris exkl. moms 2017-xx-01 A Personalkostnader - Bevakning t. ex. säkerhetsvakt, efterbevakning 450:-/tim - Övrigt (teknisk service, fordonsförare m.m.) Påbörjad 1:a timme räknas som hel timme 350:-/tim därefter debiteras påbörjad 1/2 -timme 320:-/tim - Uppsättning av flagglina inom Smedjebackens tätort (inkl. personalkostnad) 520:- B Utbildning (kommunanställda) - Brandskyddsutbildning ca:4 lektionstimmar. *1 (t ex SBA, brandskyddskontrollant) 200:-/deltagare - Brandskyddsutbildning ca:6 lektionstimmar. *1 (t ex brandskyddsansvarig) 300:-/deltagare - Heta arbeten enl. BFNN:s prislista. *2 ( ) 3 200:-/deltagare - Hjärt- och lungräddning ca:4 lektionstimmar. *1 200:-/deltagare - Docka i samband med kurs Hjärt- och lungräddning (torso) 370:-/st - Lunga till docka (torso) 18:-/st - Utrymningsövning (ej kommunal verksamhet). Kostnader för ev. materiel och 350:-/1:a tim transporter inkluderat. Påbörjad 1:a timme räknas som hel timme därefter debiteras påbörjad 320:-/följande timmar *1) Kaffe + bulle *2) Kaffe + smörgås, lunch, kaffe + bulle C. Tillsyn enl. LSO och LBE - Grundbelopp för tillsyn 1 100:- - Timdebitering vid tillsyn 700:-/tim D. Larmavgifter - Felaktig alarmering av vaktstyrka via automatlarm 10% av prisbasbelop (prisexempel 2017) 4 480:-/ larm

29 Sida 3 av 4 Tjänst Pris exkl. moms 2017-xx-01 E. Fordon (exklusive personalkostnad uthyres endast med förare) - Hävare 650:-/tim - Tyngre brandfordon med pump 550:-/tim - Lättare brandfordon (Typ Pick-Up eller persontransportfordon) 325:-/tim - Bandi 325:-/tim - Skoter 250:-/tim - Båt 370:-/tim F. Materiel och utrustningar - 1. Handbrandsläckare - Uthyrning av handbrandsläckare (använd släckare deb. omladdning) 90:-/dygn - Omladdning i samband med uthyrning, 6 kg pulver 450:-/st - Omladdning i samband med uthyrning, 12 kg pulver 750:-/st - Omladdning i samband med uthyrning, 5-6 kg kolsyra 450:-/st - 2. Pumpar (exklusive personalkostnad pumpar uthyres endast med personal) - Pumpkapacitet upp till 900 liter/minut (exklusive drivmedel, personalkostnad och fordon) 60:-/tim - Pumpkapacitet 900 liter/minut eller större (exklusive drivmedel, personalkostnad och fordon) 90:-/tim - Länspump 350 liter/minut eller mindre 250:-/dygn - 3. Slang - Uthyrning av slang mm Skadad uthyrd slang debiteras med nypris. - Uthyrning av slang mm 120:-/st. 1:a dygn 90:-/st. följande dygn - Slangvård - Tvättning, torkning, provtryckning av mm 140:-/st - Lagning 120:-/st - Omkoppling (Pris för kopplingar se nedan) 120:-/st - Byte packning 90:-/st

30 Sida 4 av 4 Tjänst Pris exkl. moms 2017-xx-01 - Slang kopplingar eller hylsor / kopplingspar - 38 mm 750:-/par - 42 mm 770:-/par - 63 mm 900:-/par - 76 mm 930:-/par - Hylsor - 38 mm 30:-/st - 42 mm 35:-/st - 63 mm 40:-/st - 76 mm 50:-/st - 4. Andningsskydd - Räddningstjänsten åtager sig ej fyllning eller revisionsbesiktningar av luftpaket - 5. Övrig materiel - Elgenerator (exklusive drivmedel) 60:-/tim - Rökfläkt (endast eldriven) 250:-/dygn - Strålrör, grenrör, brandpostarmatur o. övrig slangarmatur 90:-/st och dygn - Arbetarskyddsmateriel som linor, stegar, säkerhetsselar, andningsskydd m.m uthyrs/utlånas ej G. Lokaler - Lektionssal - Hel dag 800:- - Lektionssal - Halv dag 450:- - Kaffe i samband med hyra/lån av lektionssal 10:-/kopp Vid Akut RVR, städning av Trafikverkets vägar och spår gäller priser enligt SBF Restvärdesenhetens prislista som justeras för personalersättning i enlighet med arbetskostnadsindex, övriga ersättningar justeras i enlighet med konsumentprisindexförändring, under perioden juni-juni.

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 124 Dnr 2017/00325 Motion (SD) om att avskaffa månadsavgiften för trygghetslarm Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Mot beslutet reserverar sig Tobias Johansson (SD). Ärendebeskrivning Sverigedemokraterna har inlämnat en motionsskrivelse med yrkan om att månadsavgiften för trygghetslarm avskaffas. Kommunfullmäktige beslöt att remittera motionsskrivelsen till omsorgsnämnden för yttrande. Från omsorgsnämnden föreligger följande yttrande: Intäkterna som omsorgsförvaltningen i nuläget erhåller för trygghetslarmen uppgår till ca kr per år. Förvaltningen har inte inom nuvarande budgetram möjlighet att avstå från denna intäkt med mindre än att besparingar görs inom någon befintlig verksamhet. Omsorgsförvaltningen har svårt att klara innevarande års budgetmål och ser därför inte att det är möjligt att avskaffa månadsavgiften. Flertalet insatser som omsorgen tillhandahåller är avgiftsbelagda i enlighet med en taxa som årligen fastställs av kommunfullmäktige. Motionärerna uttrycker oro för att pensionärer med låga inkomster inte har råd att efterfråga trygghetslarm. Om man har hemtjänstinsatser och är i behov av trygghetslarm ingår avgiften för trygghetslarmet i hemtjänstavgiften. Eventuella avgifter som den enskilde betalar till omsorgen kan aldrig bli högre än den enskildes avgiftsutrymme. Den som saknar avgiftsutrymme helt befrias från att betala avgift. Detta gäller även för trygghetslarmet. Det finns nationella riktlinjer som förvaltningen följer för att årligen uppskatta om det finns ett avgiftsutrymme, och hur stort det är, hos varje enskild brukare inom omsorgen. De som bedöms ha ett betalningsutrymme och inte har hemtjänstinsatser betalar 250 kr per månad för trygghetslarmet. Omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige är att nuvarande avgift för trygghetslarm bibehålls. Yrkanden Tobias Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Jan Tholerus (C), Lotta Gunnarsson (M), Gertrud Jernberg-Zernig (M), Carin Runeson (S) och Fredrik Rönning (S) yrkar att motionen avslås. Efter framställd proposition förklarar ordförande att kommunstyrelsen beslutat föreslå kommunfullmäktige att motionen ska avslås. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Motionsskrivelse inlämnad Omsorgsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

33

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 73 Dnr 2017/00088 Motion om att avskaffa månadsavgiften för trygghetslarm Omsorgsnämnden beslutar Bibehålla nuvarande avgift för trygghetslarm och överlämna motionssvaret till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning En motion har inkommit med förslaget att avskaffa månadsavgiften för trygghetslarm. Motionen har remitterats från kommunfullmäktige till omsorgsnämnden för yttrande. Intäkterna som omsorgsförvaltningen i nuläget erhåller för trygghetslarmen uppgår till ca kr per år. Förvaltningen har inte inom nuvarande budgetram möjlighet att avstå från denna intäkt med mindre än att besparingar görs inom någon befintlig verksamhet. Omsorgsförvaltningen har svårt att klara innevarande års budgetmål och ser därför inte att det är möjligt att avskaffa månadsavgiften. Flertalet insatser som omsorgen tillhandahåller är avgiftsbelagda i enlighet med en taxa som årligen fastställs av kommunfullmäktige. Motionärerna uttrycker oro för att pensionärer med låga inkomster inte har råd att efterfråga trygghetslarm. Om man har hemtjänstinsatser och är i behov av trygghetslarm ingår avgiften för trygghetslarmet i hemtjänstavgiften. Eventuella avgifter som den enskilde betalar till omsorgen kan aldrig bli högre än den enskildes avgiftsutrymme. Den som saknar avgiftsutrymme helt befrias från att betala avgift. Detta gäller även för trygghetslarmet. Det finns nationella riktlinjer som förvaltningen följer för att årligen uppskatta om det finns ett avgiftsutrymme, och hur stort det är, hos varje enskild brukare inom omsorgen. De som bedöms ha ett betalningsutrymme och inte har hemtjänstinsatser betalar 250 kr per månad för trygghetslarmet. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från förvaltningschef, Protokollsutdrag från kommunfullmäktige Motion om att avskaffa månadsavgiften för trygghetslarm Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) Kommunstyrelsen 125 Dnr 2017/00480 Taxor och avgifter 2018, omsorgsnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Avgifterna för hjälpmedel 2018 ska vara oförändrade. 2. Avgifterna för hälso- och sjukvård samt högkostnadsnivå 2018 ska vara oförändrade. 3. Månadsavgiften för hund på hunddagis fastställs till kronor. 4. Avdraget på månadsavgiften då hunddagis måste stänga fastställs till 65 kronor per dag. 5. Avgiften för tillfällig vistelse på hunddagis fastställs till 80 kronor per dag. 6. Priset för helt matabonnemang fastställs till kronor per månad. 7. Priset för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde fastställs till 60 kronor per portion. 8. Avgiften för trygghetslarm 2018 ska vara oförändrad. 9. En engångsavgift på 250 kronor tas ut för trygghetslarm som beviljats men som biståndstagaren sedan avstår från. 10. En avgift om kronor för den enskilde i händelse av att trygghetslarmet ej återlämnas efter upphörd service införs. 11. Avgifterna gäller från och med 1 januari Mot beslutet gällande punkt 8 reserverar sig Tobias Johansson (SD). Ärendebeskrivning Nämnder och styrelser ser årligen över taxor och avgifter. Eventuella förslag till förändringar ska inarbetas i nämndens budgetförslag och fastställs av kommunfullmäktige. Omsorgsnämnden behandlade följande taxor för nämndens verksamhet. Avgifter för hjälpmedel i ordinärt boende, särskilt boende samt LSS- och psykiatriboende 2018 De gällande avgifterna för hjälpmedel 2017 är: - Utprovningsavgift hjälpmedel barn och ungdom under 20 år 0 kronor. - Hjälpmedelsavgift i ordinärt boende 150 kronor per komplett hjälpmedel. - Hjälpmedelsavgift för personer i särskilt boende, LSS- och psykiatriboende 150 kronor per komplett hjälpmedel. Avgifter för hälso- och sjukvård och högkostnadsnivå 2018 De gällande avgifterna för 2017 är: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) Kommunstyrelsen - Hembesök för barn och ungdom under 20 år 0 kronor. - Hembesök för personer över 20 år av sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/ på delegation 150 kronor. - Uteblivet besök eller sent avbokat besök 300 kronor samt 50 kronor i faktureringsavgift. - Tidssamordnade besök med exempelvis läkare på landstinget 150 kronor. - Vid flera behandlingar samma dag debiteras enbart ett besök. Konsultation vid sjukvårdande behandling sker utan uttag av avgift. Endast en avgift uttas då flera i samma familj får vård i hemmet vid samma tillfälle. De gällande avgifterna för högkostnadsnivå 2017 är: - Enstaka hembesök 150 kronor per besök, dock maximalt 450 kronor per månad. - För den som inte har några andra pågående hemtjänstinsatser och enbart är inskriven i hemsjukvården med kontinuerliga besök 450 kronor per månad. - Den som har hemtjänstinsatser som även är i behov av hemsjukvård betalar maximalt efter kommunens maxtaxa för hemtjänstinsatser. Avgifter för hunddagis 2018 De gällande avgifterna för 2017 är: kronor per månad för hund på hunddagis. - Avdraget på månadsavgiften då hunddagis måste stänga 61 kronor per dag. - Tillfällig vistelse på hunddagis 76 kronor per dag. Den månatliga avgiften föreslås höjas till kronor och övriga avgifter föreslås höjas till 65 respektive 80 kronor. Matpriser 2018 De gällande avgifterna för 2017 är kronor per månad för helt matabonnemang kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. Dessa priser föreslås höjas till kronor per månad för helt matabonnemang samt 60 kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. De nya priserna föreslås gälla från och med den 1 januari Avgifter för trygghetslarm 2018 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

37 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Kommunstyrelsen - Gällande avgift för trygghetslarm 2017 är 250 kronor per månad. Denna avgift föreslås vara oförändrad Vidare föreslås att avgift införs vid installation av trygghetslarm samt i händelse av att larmet inte återlämnas efter upphörd service. Installationsavgiften föreslås vara 250 kronor och avgiften i fall larmet inte återlämnas kronor. Yrkanden Tobias Johansson (SD) yrkar på att beslutspunkt 8 ändras till att avgiften för trygghetslarm avskaffas. Carin Runeson (S) yrkar att beslutspunkt 9 ändras till: En engångsavgift på 250 kronor tas ut för trygghetslarm som beviljats men som biståndstagaren sedan väljer att avstå från. Efter framställd proposition mellan omsorgsnämndens förslag och Tobias Johanssons förslag förklarar ordförande att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med omsorgsnämndens förslag. Efter framställd proposition mellan omsorgsnämndens förslag och Carin Runesons förslag förklarar ordförande att kommunstyrelsen beslutat enligt Carin Runesons förslag. Beslutsunderlag Omsorgsnämnden 76 Avgifter för hjälpmedel Omsorgsnämnden 77 Avgifter för hälso- och sjukvård Omsorgsnämnden 78 Avgifter för hunddagis Omsorgsnämnden 79 Matpriser Omsorgsnämnden 80 Avgifter för trygghetslarm Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 76 Dnr 2017/00109 Avgifter för hjälpmedel i ordinärt boende, särskilt boende samt LSS- och psykiatriboende 2018 Omsorgsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: Avgifterna för hjälpmedel 2018 ska vara oförändrade. Ärendebeskrivning De gällande avgifterna för hjälpmedel 2017 är: Utprovningsavgift hjälpmedel barn och ungdom under 20 år 0 kronor. Hjälpmedelsavgift i ordinärt boende 150 kronor per komplett hjälpmedel. Hjälpmedelsavgift för personer i särskilt boende, LSS- och psykiatriboende 150 kronor per komplett hjälpmedel. Samtliga avgifter föreslås vara oförändrade Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 77 Dnr 2017/00110 Avgifter för hälso- och sjukvård och högkostnadsnivå 2018 Omsorgsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: Avgifterna för hälso- och sjukvård samt högkostnadsnivå 2018 ska vara oförändrade. Ärendebeskrivning De gällande avgifterna för hälso- och sjukvård 2017 är: Hembesök för barn och ungdom under 20 år 0 kronor. Hembesök för personer över 20 år av sjuksköterska/arbetsterapeut/sjukgymnast/ på delegation 150 kronor. Uteblivet besök eller sent avbokat besök 300 kronor samt 50 kronor i faktureringsavgift. Tidssamordnade besök med exempelvis läkare på landstinget 150 kronor. Vid flera behandlingar samma dag debiteras enbart ett besök. Konsultation vid sjukvårdande behandling sker utan uttag av avgift. Endast en avgift uttas då flera i samma familj får vård i hemmet vid samma tillfälle. De gällande avgifterna för högkostnadsnivå 2017 är: Enstaka hembesök 150 kronor per besök, dock maximalt 450 kronor per månad. För den som inte har några andra pågående hemtjänstinsatser och enbart är inskriven i hemsjukvården med kontinuerliga besök 450 kronor per månad. Den som har hemtjänstinsatser som även är i behov av hemsjukvård betalar maximalt efter kommunens maxtaxa för hemtjänstinsatser. Samtliga avgifter gällande hälso- och sjukvård samt högkostnadsnivån föreslås vara oförändrade Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 78 Dnr 2017/00111 Avgifter för hunddagis 2018 Omsorgsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Månadsavgiften för hund på hunddagis fastställs till kronor från och med den 1 januari Avdraget på månadsavgiften då hunddagis måste stänga fastställs till 65 kronor per dag från och med den 1 januari Avgiften för tillfällig vistelse på hunddagis fastställs till 80 kronor per dag från och med den 1 januari Ärendebeskrivning De gällande avgifterna för hunddagis är 2017: kronor per månad för hund på hunddagis. Avdraget på månadsavgiften då hunddagis måste stänga 61 kronor per dag. Tillfällig vistelse på hunddagis 76 kronor per dag. Den månatliga avgiften föreslås höjas till kronor och övriga avgifter föreslås höjas till 65 respektive 80 kronor. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 79 Dnr 2017/00112 Matpriser 2018 Omsorgsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Priset för helt matabonnemang fastställs till kronor per månad från och med den 1 januari Priset för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde fastställs till 60 kronor per portion från och med den 1 januari Ärendebeskrivning De gällande matpriserna för 2017 är: kronor per månad för helt matabonnemang. 58 kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. Dessa priser föreslås höjas till kronor per månad för helt matabonnemang samt 60 kronor per portion för färdiglagad mat som distribueras hem till den enskilde. De nya priserna föreslås gälla från och med den 1 januari Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Omsorgsnämnden 80 Dnr 2017/00113 Avgifter för trygghetslarm 2018 Omsorgsnämnden beslutar Ge omsorgsförvaltningen i uppdrag att ta fram kontrakt till de enskilda för påskrift om att de tagit del av informationen om avgifterna. Föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Avgiften för trygghetslarm 2018 ska vara oförändrad. 2. Införa en installationsavgift om 250 kronor för trygghetslarm från och med den 1 januari Införa en avgift om kronor för den enskilde i händelse av att trygghetslarmet ej återlämnas efter upphörd service från och med den 1 januari Ärendebeskrivning Gällande avgift för trygghetslarm 2017 är 250 kronor per månad. Denna avgift föreslås vara oförändrad Vidare föreslås att avgift införs vid installation av trygghetslarm samt i händelse av att larmet inte återlämnas efter upphörd service. Installationsavgiften föreslås vara 250 kronor och avgiften i fall larmet inte återlämnas kronor. Anledningen till att omsorgsförvaltningen önskar införa dessa avgifter är att det är förenat med betydande kostnader för oss att installera ett larm. Vi har sett att utan en installationsavgift händer det alltför ofta att den som har beställt larm ångrar sig när vi redan har lagt ner många timmars arbete på förberedelser. Vi råkar även ut för att larm inte återlämnas när uppdraget upphör och detta skapar stora merkostnader för omsorgsförvaltningen. I värsta fall får vi ersätta leverantören med kronor per förlorat larm. Larmen ägs inte av omsorgsförvaltningen utan leasas från leverantören Tunstall. Beslutsunderlag Protokollsutdrag från omsorgsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse från omsorgsförvaltningen, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 126 Dnr 2017/00485 Revidering av plan- och bygglovstaxa 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Ny justeringsfaktor (N) i plan- och bygglovstaxan ska vara 1,0. 2. Taxan gäller alla inregistrerade ärenden från och med 1 januari Ärendebeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige att ny justeringsfaktor (N) i plan- och bygglovstaxan ska vara 1,0 samt att taxan ska gälla alla inregistrerade ärenden från och med 1 januari Avgifterna i plan- och bygglovstaxan tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) eller kommunallagen 1991:900). Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnader för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda. För att kunna möta de krav som ställs i samband med ett ökat byggande i kommunen bedömer miljö- och byggnadsnämnden att en förstärkning av de personella resurserna behövs inom bygghandläggningen. I plan- och bygglovstaxan finns en justeringsfaktor N som gör att avgiftsnivån kan anpassas till förhållandena inom kommunen. I nuvarande taxa utgörs justeringsfaktorn av siffran 0,8. Genom att ändra denna faktor till 1,0 skulle intäkterna öka och delvis finansiera en ny bygghandläggartjänst. I taxan kan bygglovsavgifter justeras om de verkar oskäliga, alternativt kan avgiften också tas ut med tidsersättning enligt timtaxetabell. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 127 Dnr 2017/00471 VA-taxa 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Brukningsavgiften för VA höjs med 3 % inklusive moms 2. Anslutningsavgiften för VA förblir oförändrad. 3. Avgifterna gäller från 1 januari 2018 och tillsvidare. Ärendebeskrivning Styrelsen för Smedjebacken Energi & Vatten AB beslöt att föreslå kommunfullmäktige en höjning av brukningsavgiften för VA med 3 % (inklusive moms) från 1 januari 2018 och tillsvidare. Anslutningsavgiften för VA föreslås förbli oförändrad tillsvidare, d.v.s kronor inklusive moms. Beslutsunderlag SEAB styrelse 51 e) VA-taxa 2018 tariffer Taxa för Smedjebacken Energi & Vatten allmänna vatten- och avloppsanläggning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 128 Dnr 2017/00472 Avfallstaxa 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Avfallstaxan i Smedjebackens kommun höjs med 3 % inklusive moms. 2. Taxan gäller från 1 januari 2018 och tillsvidare. Ärendebeskrivning Avfallstaxan i Smedjebackens kommun har varit oförändrad sedan Styrelsen för Smedjebacken Energi & Vatten AB beslöt att föreslå kommunfullmäktige besluta om en prishöjning med 3,0 % (inklusive moms). Beslutsunderlag SEAB styrelse d) Avfallstaxa Smedjebackens kommun Prisbilaga Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 129 Dnr 2017/00458 Utdebitering 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Utdebiteringen för 2018 fastställs till 22: Beslutet gäller förutsatt att regeringen godkänner landstingets och kommunernas skatteväxlingsbegäran och därmed ny länsvis skattesats för landstinget och kommunerna från och med den 1 januari Ärendebeskrivning För år 2017 är utdebiteringen fastställd till 22:93. Kommunfullmäktige beslutade om skatteväxling med landstinget för den allmänna kollektivtrafiken och färdtjänst. I och med det sänks skattesatsen från 1 januari 2018 för kommunen med 0,47 öre och höjs motsvarande för landstinget. Efter skatteväxling blir föreslagen skattesats för Smedjebackens kommun 22:46. Beslutsunderlag Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

68 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 130 Dnr 2017/00254 Budget 2018 samt plan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Budget för 2018 samt plan fastställs enligt upprättat förslag. Mot beslutet reserverar sig Tobias Johansson (SD) Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har sammanställt förslag till driftbudget för 2018 samt plan för Sverigedemokraterna har inlämnat förslag till årsplan för Yrkanden Fredrik Rönning (S), Lotta Gunnarsson (M), Jan Tholerus (C) och Christer Larsson (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Tobias Johansson (SD) yrkar att Sverigedemokraternas förslag till årsplan för 2018 antas. Efter framställd proposition förklarar ordförande att kommunstyrelsen beslutat föreslå kommunfullmäktige att bifalla arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Budget 2018 samt plan för Budgetförslag Sverigedemokraterna inlämnat Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

69 BUDGET 2018 Plan smedjebacken.se

70 Innehållsförteckning Sida Vision 2 Kommunfullmäktiges mål 3 Indikatorer 4 Styrmodell för verksamhet och ekonomi, inkl. riktlinjer för 5 god ekonomisk hushållning Budgetförutsättningar för 2018 och plan Resultatbudget 12 Balansbudget 13 Investeringsbudget 14 Nämnder Kommunstyrelsen 15 Kulturnämnden 17 Miljö- och byggnadsnämnden 19 Familje- och utbildningsnämnden 21 Omsorgsnämnden 24 Överförmyndarnämnden 27 Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU 28 Västerbergslagens kulturskola 29 Revisionen 30 Bolag Bärkehus AB 31 Smedjebackens Energi & Vatten AB 32 1

71 Vision Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med engagemang, trygghet och framtidstro Smedjebackens kommun kännetecknas av Närhet, Vatten och Utveckling Smedjebacken är en kommun i ständig utveckling, där vårt rika kulturarv också är vår nutid. Järnhantering och skogsbruk har utgjort och utgör basen i vårt näringsliv. Det har format vårt landskap och vår bebyggelse. Kommunens variationsrika bebyggelse och karaktär ger en spännande kontrast mellan tradition och nytänkande och mellan industriort och landsbygd. Kommunen är naturskön och rik på vatten med möjlighet till sjönära boende och fantastiska rekreationsområden. Attraktivt boende finns i hela kommunen och den största koncentrationen av bebyggelse finns längs Barkensjöarna i stråket mellan Ludvika och Fagersta. Vattnet bidrar även till ett rikt båt- och sjöliv. Via Strömsholms kanal förbinds vi med Mälaren och världshaven. I Smedjebackens kommun finns närhet; närhet till varandra, till beslutsfattare, till naturen och till våra grannkommuner. Våra många föreningar, eldsjälar och entreprenörer bidrar till livskvalitet, sammanhållning och levande traditioner i hela kommunen. 2

72 Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med engagemang, trygghet och framtidstro Mål: En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjligheter att leva ett gott liv och känna sig delaktiga. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara god. Trygghet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och integration. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjligheter för alla åldrar. Jobb och innovationskraft Smedjebacken är och ska fortsätta vara en tillväxtkommun med hög sysselsättning och goda förutsättningar för företagande. För att främja fortsatt tillväxt och minska sårbarheten behöver näringslivet breddas till fler branscher. Regionförstoring med närmare samarbete med våra grannkommuner och tydligare kopplingar till Mälardalen behövs för att skapa en större arbetsmarknad. Innovationskraft, engagemang och entreprenörskap ska uppmuntras Attraktivt boende Smedjebackens kommun ska fortsätta att erbjuda attraktivt boende. Vi ska förtäta för de som vill bo i tätorterna och erbjuda nya tomter i strandnära lägen. Tillgång till kommunalt vatten, avlopp och bredbandsfiber ska användas för att öka attraktiviteten. Bra och effektiv kommunal service Kommunorganisationens arbete ska präglas av effektivitet och hög kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och ligga bland de 100 bästa kommunerna i Sveriges kommuner och landstingskvalitetsmätningar. Verksamheten ska utvecklas i dialog med medborgare, föreningar och företag. En ekokommun i framkant Smedjebacken har länge legat i framkant i miljöarbetet. Vi ska fortsätta det arbetet och jobba för klimatsmart energi, miljövänliga transporter och minskade giftutsläpp. Kommunen och de kommunala bolagen ska vara goda miljöförebilder 3

73 Indikatorer Nedanstående indikatorer kommer att användas för att följa upp målen på övergripande nivå. En kommun för alla Informationsindex kommunens webbplats Nöjd-inflytande-index Ohälsotal, genomsnittligt antal utbetalda dagar med sjukpenning och andra ersättnings typer, för befolkningen år Jobb och innovationskraft Befolkningsutveckling Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år i % av befolkning Andel öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år i % av befolkning Företagare i % av förvärvsarbetare Utveckling av företag ekonomisk omsättning i % Attraktivt boende Antal beviljade bygglov för bostäder Antal nybyggnationer småhus/flerfamiljshus Andel hushåll med kommunalt vatten Andel hushåll med kommunalt avlopp Andel hushåll med tillgång till bredbandsfiber Bra och effektiv kommunal service Årets resultat i förhållande till s:a skatteintäkter och utjämning i resultaträkningen (minst 3 %) Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (%) Att grundskolan ligger topp 100 i SKL:s kvalitetsmätning Att särskilda boenden ligger topp 100 i SKL:s kvalitetsmätning Att ordinärt boende (hemtjänst) ligger topp 100 i SKL:s kvalitetsmätning En ekokommun i framkant Utsläpp av växthusgaser från kommunkoncernens fastigheter, verksamheter och resor (ton koldioxidekvivalenter/år) Energiförbrukning från kommunkoncernens lokaler (kwh/m 2 /år) Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda Andel ytvatten av god kemisk status (%) Effektivitet i kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall (%) 4

74 Styrmodell för verksamhet och ekonomi, inkl. riktlinjer för god ekonomisk hushållning Styrning I varje kommun ska det finnas en beslutande församling, kommunfullmäktige. Fullmäktige ska tillsätta en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Kommunstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att kommunallagen förutsätter att den ska leda och samordna förvaltningen och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen som fastställts av kommunfullmäktige och den delegation som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer mål för ekonomi och verksamhet på övergripande nivå samt anslag till de olika nämnderna. Kommunens helägda bolag följer tidplanen för budgetprocessen och budget och plan för drift och investeringar finns med i kommunens budgetdokument som information. I Smedjebackens kommun innehåller budgeten följande delar: Vision Övergripande mål Indikatorer Styrmodell för verksamhet och ekonomi, inklusive riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Detta genomförs genom att: Verksamheten styrs av kommunfullmäktiges mål och budgetramar. De i budget angivna målen med indikatorer avrapporteras i bokslutet. Den ekonomiska planeringen utgår från försiktighetsprincipen. Resultatet i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgå till lägst 3 procent. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera investeringar. Fördelning av ansvar I budgeten fastställer fullmäktige anslag på nämndsnivå. Fördelning av ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvar mellan olika nivåer i organisationen beskrivs nedan: Kommunfullmäktige - fastställer övergripande mål - fastställer anslag per nämnd - beslutar om justeringar under året mellan nämnderna - fastställer total investeringsnivå samt investeringsplan Kommunstyrelsen Har enligt kommunallagen och på kommunfullmäktiges uppdrag att leda och samordna förvaltningens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen fungerar också som facknämnd för ett antal övergripande verksamheter. Nämnden Har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och budgetdokument 5

75 - fastställer anslagen per verksamhet/avdelning/enhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvar) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster. - beslutar om ekonomiska justeringar under året mellan olika verksamheter/avdelningar/ enheter - beslutar om investeringar inom, av fullmäktige, beslutad ram Kommunchefen - ansvarar via sin ledningsgrupp för samordning av förvaltningschefer och VD Förvaltningschef - har inför nämnden ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och att genomföra uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret Avdelningschef/verksamhetschef/enhetschef/budgetansvarig - har ansvaret och befogenheterna att driva sin avdelning/verksamhet/enhet inom ramen för sin budget. Ramar Kommunfullmäktige fastställer ekonomisk ram per nämnd. En preliminär driftbudget tas i juni och den slutgiltiga i november. Det gör att nämnderna måste vara klara med sina budgetunderlag under första delen av maj och oktober. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag. Kommunfullmäktige kan justera dessa ramar under pågående år. Nämnder ska inom den budgetram som beslutats av kommunfullmäktige uppfylla fastställda målsättningar. Taxor och avgifter Förutom skatteintäkter får kommunen ta in avgifter och taxor för olika typer av tjänster, till exempel förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, äldreomsorg och bygglov. Taxor och avgifter till kommande år är en del av budgetprocessen i respektive nämnd. De påverkar nettoramen, och ska vara med i underlaget som beslutas av kommunfullmäktige i november. Ekonomiska beslut Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Respektive nämnd är skyldig att se till att inga beslut som kräver ekonomiska resurser fattas utan att finansiering är klarlagd. Vid nämndbeslut som medför ekonomiska konsekvenser (till exempel verksamhetsförändringar) ska kostnader redovisas i beslutsunderlaget. Investeringar, som innebär volymökning alternativt ny eller utökad verksamhet, ska inför ett beslut alltid presenteras med en förkalkyl som innehåller såväl kapitalkostnader som övriga driftkostnader. När investeringen färdigställts ska en slutredovisning göras av investeringsprojektet. Uppföljning och rapportering Ekonomi Budgetansvarig chef ska löpande följa sitt ekonomiska utfall och delta i förvaltningens gemensamma uppföljningsarbete. På nämnd- och bolagsnivå ska dessa uppföljningar göras, vid varje sammanträde, på ackumulerat resultat samt en helårsprognos som rapporteras till kommunstyrelsen. Om prognosen för det ekonomiska utfallet pekar mot ett budgetöverskridande ska nämnden redovisa åtgärder som behöver tas för att undvika underskott. För augusti görs också en delårsrapport för kommunkoncernen. Årsbokslut görs per den 31 december för kommunkoncernen. Verksamhet och mål Nämnder och styrelser följer upp sina verksamheter löpande under året. Nämnderna har, förutom Kommunfullmäktiges mål med indikatorer, egna mål som är mätbara och som följs upp av nämnden. Kommunfullmäktiges mål följs upp, en gång per år, i samband med årsbokslut. 6

76 Koncernnytta Nämnder och styrelser ska handla utifrån ett gemensamt hushållningsperspektiv vilket kan benämnas koncernnytta. Det innebär att nämnder och styrelser ska se till den lösning som för kommunkoncernen är den mest fördelaktiga. Detta kan ske genom samordning av resurser eller samordning av upphandling. Idag är följande verksamheter samordnade: fastighet, IT, växel, personal, ekonomi, upphandling och kost. Priser för kommande år, internt i kommunen eller externt för bolagen, kommer att beslutas i kommunstyrelsen i samband med att planeringsförutsättningar och tidplan för budget tas i februari. Prismodellerna skiljer sig åt för olika utförare ; Kostpriset räknas ut per portion inom grundskolan, per dag inom förskolan och per dygn inom äldreomsorgen. Fördelningen är utifrån antalet elever/barn/boende. Det finns idag kök som arbetar mot de olika verksamhetsgrenarna och det är deras kostnader som ligger till grund för priset. Internhyran beräknas utifrån kostnaden för lokalen, det vill säga mediakostnad, beräknad underhållskostnad samt avskrivning och internränta. När en lokal är nyrenoverad är kostnaden för avskrivning och internränta hög men underhållskostnaden är låg, vilket förändras över tid. IT-prisets beräkningsgrund är att verksamheten betalar sin konsumtionsdel samt att övergripande kostnader fördelas per användare. En modell för inköp av maskinvara håller på att tas fram. Syftet är att begränsa antalet gamla datorer ute i organisationen som behöver mycket support och som gör att det är svårt att uppgradera systemen. Över- och underskott Över- och underskott balanseras inte mellan åren. Undantag görs för externa medel till exempel EUbidrag eller andra medel som är knutna till godkända och tidsbundna projekt, vilka ska periodiseras. Statliga bidrag som av staten knutits till vissa specifika projekt eller uppdrag ska redovisas på den period som uppgörelsen avser, och i enlighet med god redovisningssed. Investeringar Investeringsbelopp fastställs i samband med att preliminär budget tas i juni, slutlig investeringsplan ingår i budgetdokumentet som beslutas av kommunfullmäktige i november månad. Årlig ram finns för vissa samlingsinvesteringar som till exempel lås och larm. Ej upparbetad budget för samlingsinvesteringar kommer inte att flyttas med till nästkommande år. Även familje- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden har årliga ramar för inventarieanskaffning som hanteras lika. Anskaffning av inventarier för lägre belopp än två prisbasbelopp, exklusive moms, ska betraktas som inventarier av lägre värde, och bokföras som en driftkostnad. När det gäller anskaffning av flera inventarier, med ett naturligt samband, ska anskaffningen avse det samlade anskaffningsvärdet. Motsvarande gäller även anskaffning som kan anses vara ett led i en större inventarieinvestering. Kostnader som följer av en gjord investering, avskrivning och ränta liksom övriga driftkostnader, ska belasta den verksamhet och enhet som investeringen kan hänföras till. Internkontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa god intern kontroll. För ytterligare information hänvisas till kommunfullmäktiges reglemente som beskriver dels organisation samt regler och anvisningar för intern kontroll. 7

77 Budgetförutsättningar för 2018 och plan Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling (Ekonomirapporten, Sveriges kommuner och landsting (SKL) oktober 2017) Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Vår bedömning är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Vi räknar därefter med en återgång till ett konjunkturellt normalläge. Därmed blir tillväxttalen betydligt lägre efter Ökningen av BNP begränsas till runt 1,5 procent per år samtidigt som antalet arbetade timmar nästan stagnerar. Det betyder att den reala ökningen av skatteunderlaget gradvis avtar från över 2 procent i fjol till under 1 procent från och med Tillsammans med den snabba befolkningsökningen som innebär ökade behov av skola, vård och omsorg leder detta till allt större svårigheter för kommunsektorn att finansiera verksamheten. Nyckeltal för den svenska ekonomin BNP 3,1 3,4 2,6 1,5 1,4 1,6 Sysselsättning, timmar 2,1 1,2 0,9-0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,1 3,1 3,4 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistike 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF 1,4 2,0 1,8 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,3 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Prisbasbelopp Källa: SKL Kommunerna redovisade ett resultat på 22 miljarder kronor Resultatet motsvarar 4,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I dessa siffror ingår ovanligt stora rea- och exploateringsvinster på 9 miljarder, netto. Justerat för dessa uppgår resultatet till 2,4 procent av skatter och generella statsbidrag, också det ett bra resultat. De senaste fyra åren har rea- och exploateringsvinsterna netto uppgått till 7,5 miljarder i genomsnitt, att jämföra med 4 miljarder åren dessförinnan. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren med i genomsnitt 2,9 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunerna har alltså med god marginal klarat de 2 procent som kan sägas utgöra en tumregel för god ekonomisk hushållning för sektorn. De ekonomiska förutsättningarna varierar mellan olika kommuner och det är upp till varje kommun att bestämma sina mål för god ekonomisk hushållning. Men den viktigaste inkomstkällan är skatteintäkter. Den underliggande ökningen av skatteunderlaget räcker emellertid inte för att behålla resultatet på en någorlunda oförändrad nivå. Effektiviseringar, bland annat med hjälp av digitalisering av välfärdstjänster, måste till för att klara verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en längre tid. Investeringarna i kommunkoncernerna ökade från 72 miljarder år 2007 till 116 miljarder kronor år 2016 i löpande priser (61 procent). År 2016 ökade investeringarna med 10 procent. Det är större städer som står för de största investeringarna per invånare, men landsbygdskommunernas investeringar ökar mest jämfört med De kommunala bolagen svarar för lite drygt hälften av kommunernas investeringar och där återfinns den största ökningen. Investeringsnivån kommer troligen att fortsätta att öka under 8

78 de kommande åren. Detta beror bland annat på att många bostäder och verksamhetsfastigheter byggdes under och 1970-talen och att dessa nu behöver renoveras eller ersättas. Andra förklaringar är att Sveriges befolkning ökar snabbt och urbaniseringen. En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunens driftbudget. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Ett vanligt förekommande mål är att resultatet ska uppgå till en viss andel av skatter och generella statsbidrag. Många kommuner har valt 2 procent, vilket är det samma som SKL använt som tumregel för sektorn som helhet under många år. Med kraftigt ökade investeringar, allt annat lika, kan detta mål i en enskild kommun behöva revideras till 3 5 procent för att till exempel bibehålla soliditeten. Målet för Smedjebackens kommun är 3 procent. Kommunernas investeringar och avskrivningar, miljarder kronor Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Det demografiska trycket kommer att vara synnerligen starkt många år framöver. Enligt SCB:s befolkningsprognos från maj i år kommer de demografiskt betingade behoven i genomsnitt att öka med drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Åren ligger genomsnittet på 1,5 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren Vid en demografisk framskrivning används olika»prislappar«för olika åldersgrupper. Kostnaderna för en verksamhet slås ut per invånare i den aktuella åldersgruppen. 9

79 Kommunen Befolkningens storlek 31 december respektive år Vid halvårsskiftet 2017 var personer bosatta i Smedjebackens kommun, vilket är en minskning med 59 personer sedan årsskiftet. Underlaget för budget 2018 är personer. Det är räkningen av befolkningen den 1 november 2017 och som utgör grunden för skatteintäkter För planperioden prognostiseras en försiktigare förändring än den bedömning som SKL gör. Skatter och statsbidrag Skatter och statsbidrag tillsammans med fastighetsavgiften beräknas öka med 2,1 % för 2018, 2,6 % för 2019 och med 2,2 % för Skattesats Skattesatsen förändras i och med skatteväxling med landstinget för kollektivtrafiken på -0,47 öre och föreslås därmed uppgå till 22,46 % för år 2018 förutsatt att regeringen godkänner landstingets och kommunernas skatteväxlingsbegäran. Det medför att skatteintäkterna minskats med 13,6 mkr och justering av ramarna skett på kommunstyrelsen för kollektivtrafiken på 5,8 mkr, skolskjutsar på familje- och utbildningsnämnden med 6,6 mkr samt färdtjänst på omsorgsnämnden på 1,2 mkr. Nettokostnadsutveckling För att kunna hålla balans i ekonomin är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än vad skatter och statsbidrag gör. Rensat från jämförelsestörande poster så har balansen fluktuerat kraftigt sedan Enligt nuvarande prognos för 2017 ökar nettokostnaderna med 0,4 % medan skatter och bidrag ökar med 1,7 %. Enligt förelagd budget kommer nettokostnaderna att öka med 2,6 % och skatter och bidrag ökar med 2,1 % under Räntor Ränteläget är för närvarande mycket lågt. Riksbanken sänkte 14 september 2016 reporäntan till -0,50 % och bedömningen är att nivån behöver ligga kvar på en låg nivå tills inflationen tydligt tar fart. Först i mitten av 2018, beroende på konjunkturläget, bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan igen. Medelräntan på kommunens lån är beräknad till 1,0 % och tillsammans med räntan på pensionsskulden utgör den 7 mkr av budgeten. Kostnadsutjämningen I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader, som den enskilda kommunen inte själv anses kunna påverka. Utjämning sker inte för faktorer som beror på servicenivå, effektivitet, kvalitet och/eller avgiftssättning. Systemet är helt kommunalt. De kommuner som har gynnsamma strukturella förhållanden betalar till de som har ogynnsamma. 10

80 Förenklat kan sägas att systemet ska utjämna för att exempelvis andelen äldre med stort vårdbehov varierar kraftigt mellan olika kommuner. Ett annat exempel är att skolan kostar mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen där kan behöva drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Däremot ska inte systemet kompensera för att man exempelvis har valt att ha en hög lärartäthet, låg taxa inom äldreomsorgen eller stor andel platser i särskilt boende. Följande tio verksamhetsområden/faktorer finns med i utjämningssystemet: Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ och familjeomsorg Omställningsbidrag vid kraftigt förändrad folkmängd Barn och ungdomar med utländsk bakgrund Kollektivtrafik Bebyggelsestruktur Lönenivåer i olika delar av landet LSS (handikappreformen) För varje verksamhetsområde beräknas en standardkostnad. Dessa summeras ihop till en total strukturkostnad för respektive kommun. Kommuner som har en lägre strukturkostnad än rikets genomsnitt får betala en avgift till andra kommuner. De som en högre strukturkostnad än rikets genomsnitt får ett bidrag. I den preliminära beräkningen av kostnadsutjämningen minskar avgiften från kr/invånare till kr/invånare. LSS-utjämningen Avgiften till LSS-utjämningen ökar från kr/invånare till kr/invånare. Satsningar i budget 2018 och plan Den totala budgetramen för VBU uppgår till 225,5 mkr, Smedjebackens andel på 26 % utgör 58,6 mkr av ramen, vilket är en förstärkning med 1 mkr utifrån preliminärbudgeten som togs i juni. Förutom en generell uppräkning av ramen för nämnderna så innehåller planperioden följande större satsningar; (tkr) Förstärkningar FUN förskola FUN lärarlöner ON Hyra Solgården, Carport ON Bemanning KN Studieförbund mm Tillfälliga ökningar KS Underhåll FUN Försörjningsstöd ON Verksamhetsutveckling/effektivisering

81 Resultatbudget Revision Kommunstyrelsen KS Förfogandemedel Kulturnämnden Miljö- o Byggnadsnämnden Familje- och Utbildningsn Barn och skolverksamhet IFO Kulturskolan Omsorgsnämnden Överförmyndarn VBU S:a verksamhetskostnader Avskrivningar Pensioner Nettokostnader Skatter o statsbidrag Finansiella kostnader Finansiella intäkter Årets resultat

82 Balansbudget Tillgångar Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar 428,7 448,5 468,9 489,3 530,4 Omsättningstillgångar 126,8 135,8 100,1 85,7 70,6 Summa tillgångar 555,5 584,3 569,0 575,0 601,0 Eget kapital, avsättningar och skulder IB, eget kapital 6,8 32,1 67,5 86,6 106,3 Årets förändring 25,4 35,4 19,1 19,7 18,6 Eget kapital 32,1 67,5 86,6 106,3 124,9 Avsättningar 57,4 59,1 60,5 61,5 63,5 Långfristiga skulder 336,2 333,5 330,0 326,1 323,2 Kortfristiga skulder 129,8 124,2 91,9 81,1 89,4 Summa skulder 466,0 457,7 421,9 407,2 412,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 555,5 584,3 569,0 575,0 601,0 Investeringar En budget för 2018 samt plan för har upprättats. Investeringarna i fastigheter, gator och vägar, parker och inventarier är planerade, tillsammans med ram för inköp av exploateringsmark, till tkr, tkr samt tkr för perioden. Avskrivningar och årets resultat är det som brukar benämnas investeringsutrymme. Investeringsutrymmet för är tkr, tkr samt tkr. Tack vare en fullt sysselsatt byggmarknad, som medfört att planerade investeringar tidigare år inte genomförts, så är likviditeten i kommunen mycket god och bedömningen är att den föreslagna investeringsbudgeten kommer att kunna genomföras utan upptagande av nya lån. 13

83 Investeringsbudget FASTIGHETER Anmärkning Skola/Förskola Ny förskola avdelningar + kök Projektering och plan skola/förskola Projektering för upprustning av skolor/förskolor Vinsbo skola Skolgård, trafikproblem Skolprojekt Renovering och tillbyggnad Fritid / Kultur / Näringsliv Flatenbergs hytta Reparation väggar Övriga årliga återkommande investeringar fastighet Fritids- och idrottsmedel Tillgänlighetsåtgärder Handikappanpassning Säkerhet Lås och larm, SBA, utrymningssäkerhet Energi och klimatåtgärder Styr o regler/energibesparing / klimatstrategi Köksmaskiner storkök Köksmaskiner/vitvaror IT/Wifi Utbyte och uppgradering av wifi-utrustning Ospecificerade investeringar Summa Fastighet GATOR Anmärkning GC-vägar Enligt priolista, TRV+cykelplan Övriga årliga återkommande investeringar gata Ombyggnad elnät, VB Anpassning VB energi. Dagvattenombyggnader SEAB samfinansiering Ospecificerade investeringar Summa Gata PARKER Anmärkning Parker och offentliga platser Söderbärke centrum Centrumutveckling och trafiksäkerhetsåtgärder Övriga årliga återkommande investeringar park Ospecificerade investeringar Summa Park Summa Tekniska Investeringar övriga förvaltningar Anmärkning KS IT-stöd e-handel, Räddningstj. pumpar, larmställ ON Möbler, tekniska hjälpmedel, mm ON Inventarier Solgården FUN Möbler, nyuppsättning skolor och förskolor Kulturskolan 200 Instrument Summa Total Investeringsbudget MARK/EXPLOATERING Anmärkning Mark och exploatering Summa

84 Kommunstyrelsen Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är det beslutsorgan under kommunfullmäktige som ansvarar för kommunens utveckling och ekonomiska situation i sin helhet. Den övervakar att nämnderna följer de mål och riktlinjer som fullmäktige har fastställt och att den löpande förvaltningen fungerar som den ska. Kommunstyrelsen har även ansvaret för bland annat personal- och organisationsfrågor, ekonomistyrning, näringslivsutveckling, kollektivtrafikfrågor, fastighetsfrågor och kommunal mark, gator/vägar och parker. Kommunstyrelsen ansvarar som facknämnd för följande avdelningar inom kommunstyrelseförvaltningen. Avdelningarna är mångfacetterade och flera är i huvudsak riktade ut mot övriga nämnder/förvaltningar och kommunala bolag som verksamhetsstöd. Kansliavdelning Teknisk avdelning AME/Integration Ekonomi och upphandlingsavdelning Kostavdelning Personalavdelning Utvecklings och fritidsavdelning Räddningstjänst IT avdelning Nämndens mål Kommunstyrelsens egna verksamheter ska bidra till de av kommunfullmäktige fastställda övergripande målen. Utifrån respektive avdelnings uppdrag varierar tyngdpunkten i förhållande till de fem målen. Gemensamt för alla avdelningar är att bidra till målet Bra och effektiv kommunal service. Förvaltningsledningen har under 2017 arbetat med att identifiera relevanta mått för att mäta graden av måluppfyllelse i förhållande till de övergripande målen. Verksamhetsförändringar Från och med 1 januari 2018 förs ansvaret för kollektivtrafikfrågor över till landstinget. Inför 2018 planerar personalavdelningen ett övertagande av lönehanteringen för kommunens två helägda bolag. Flera övergripande digitaliseringsprojekt startas och drivs under året, till exempel e-handelsprojektet. Under 2018 fullföljer kostavdelningen sitt uppdrag att införa lokal måltidsproduktion vid samtliga särskilda boenden i kommunen. Ett medborgarkontor startar sin verksamhet i kommunhuset. 15

85 Framtid/utmaningar För flera avdelningar är en fortsatt digitalisering nödvändig för motsvara invånarnas förväntningar och öka effektiviteten i verksamheterna. Det påbörjade arbetet med e-förvaltning/e-tjänster kommer att påverka verksamhetens arbetssätt. Osäkerhet kring flyktingmottagande och ändrade ersättningar kommer att kräva fortsatt anpassning och gör verksamheten svår att prognosticera. IT-avdelningens uppdrag ställer nya krav på anpassning av arbetssätt och kompetens. Framtida kompetensförsörjningsfrågor ställer allt större krav på ett breddat rekryterings- och introduktionsarbete i förvaltningen. Fortsatt högt tryck på bygg- och anläggningssektorn kan innebära svårigheter att fullfölja planerade investeringar och underhåll för tekniska avdelningen. 16

86 Kulturnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Kulturnämndens vision är att Smedjebacken skall vara en kulturkommun i framkant. Verksamhetsmålen ansluter till kommunens övergripande vision och mål. Kulturnämndens uppdrag är att tillgodose invånarnas demokratiska rättighet till aktuella och relevanta bibliotek samt ett brett och fördjupat, kvalitativt kulturutbud. Kulturnämnden ska i alla verksamheter verka för innanförskap och integration. Inriktningen för biblioteksarbetet, med stöd i bibliotekslagen, är barn, ungdom och vuxna, social- och arbetsplatsbibliotek och skolbibliotek mot grundskola och VBU Smedenskolan. Allmänkultur inrymmer en bred verksamhet med tonvikt på konst och kulturhistoria. Nämndens mål för biblioteks- och allmänkulturell verksamhet Tillgängliggöra litteratur, bildning, utbildning och information till alla. Främja intresset för litteratur och läsning. Tillgodose behovet av biblioteket som mötesplats. Skapa möjligheter för alla att uppleva kultur inom olika konstnärliga områden. Vidareutveckla kulturmötesplatsen MEKEN. Tillgängliggöra de kulturhistoriska besöksmiljöerna och arbetslivsmuseerna samt tydliggöra det industrihistoriska arvet. Mätbara mål: Antal besökare Antal utlån Antal evenemang Verksamhetsförändringar Kulturnämndens utökade budgetram med 300 tkr ger ökade resurser för den allmänkulturella verksamheten som kulturförvaltningen bedriver i egen regi eller i samarbete med föreningar, studieförbund och entreprenörer med målet att bidra till innanförskap, god hälsa och ökat välbefinnande för kommuninvånarna. En höjning av studieförbundsbidraget, som varit oförändrat i närmare 20 år, möjliggör ett varierat utbud av kulturaktiviteter inom mångfalds- och integrationsarbetet, men även gentemot den ökade gruppen av äldre kommuninvånare. Utökade öppettider från och med 1 januari 2018 på Werner Aspenströmbiblioteket kommer att möjliggöra för fler att kunna besöka biblioteket. Kulturnämndens mål grundar sig bl.a. på en önskan om en breddad verksamhet, möjligheter att främja kommuninvånarnas eget skapande och egna kulturaktiviteter. Nämnden vill öka kommunikationen med invånarna genom medborgardialog även ute i byarna utanför orterna Smedjebacken och Söderbärke. 17

87 Mot bakgrund av ovanstående kommer vissa personalförändringar att ske under Fr.o.m. 1 augusti i år har marknadsförings- och informationsansvarig assistenttjänst på MEKEN höjts med totalt 50 % varav 25 % är vikta för marknadsföring av förvaltningens övriga utåtriktade verksamhet. Rekryteringen av två heltidstjänster till biblioteksavdelningen i form av vuxenbibliotekarie och biblioteksassistent påbörjar under hösten Tanken är att dessa medarbetare ska träda i tjänst 1 januari Behovet av en heltidsanställd kultursekreterare med särskilt ansvar för utvecklingen av kulturhistoriska besöksmiljöer, vuxenkulturprogram och kultur i vården har växt sig starkare. Innehållet i förvaltningssekreterartjänsten ses över i samband med nuvarande tjänstemans pensionering i januari Framtid/utmaningar Kultur är, på samma sätt som bildning och utbildning, en resurs för demokrati och samhällsengagemang. I samhället fungerar kulturen som en utmanande och obunden kraft. Kulturen ger människor utrymme att bidra till samhällets utveckling, genom att förstå och uttolka samhället, dela sina upplevelser och bidra till åsiktsbildning och debatt. Tillgång till kultur möjligheter att delta i kulturlivet är därför av vital betydelse för ett demokratiskt samhälle. Ur Folkbildningens betydelse för samhället Folkbildningsrådets samlade bedömning Kulturförvaltningens personal (8,35 tjänster fr.o.m. 1 januari 2018) har som uppdrag att förvalta och utveckla en mångfasetterad verksamhet som kännetecknas av en hög ambitionsnivå, kvalitetsmedvetenhet och ett stort engagemang. Verksamhetens tre profilområden är biblioteken i Smedjebacken och i Söderbärke, kulturhuset och konsthallen MEKEN och ett antal kulturhistoriska besöksmiljöer varav flera ingår i Ekomuseum Bergslagen. 18

88 Miljö och Byggnadsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Miljö-och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom miljö-och hälsoskyddsområdet samt inom plan- och byggnadsväsendet. Uppgifterna innefattar den tillsyn kommunal nämnd ska utöva enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också kommunens uppgifter angående hantering av kart- och mätfrågor, energirådgivning, lagen om bostadsanpassningsbidrag, vissa uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt andra lagar ska utföras av den nämnd som ansvarar för miljö- och hälsoskyddsfrågor respektive plan- och byggfrågor. I övrigt utför nämnden handläggning av fastighetsärenden och en omfattande rådgivning, service och information till allmänheten inom respektive verksamhet. Nämndens mål Nämndens verksamhet bedrivs enligt kommunens övergripande vision; Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med engagemang, trygghet och framtidstro. De fem målen för nämnden verksamhet ansluter till alla kommunens övergripande mål; En kommun för alla, Jobb och innovationskraft, Attraktivt boende, Bra och effektiv kommunal service och en ekokommun i framkant. - Främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö - Verka för en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö - Verksamheten ska präglas av öppenhet och god kommunikation samt skapa möjlighet till kommuninvånarnas delaktighet - Följa upp rekommendationer och mål i översiktsplanen, regionala och nationella mål samt göra lokala anpassningar av målen, när detta är lämpligt - Verka för ett gott resursutnyttjande genom samarbete I övrigt finns separata verksamhetsmål angivna för samtliga av nämndens verksamheter. Verksamhetsförändringar Förutom händelsestyrt arbete kommer verksamheten under året bl.a. att innebära arbete med detaljplaner för bostäder och arbetsplatser. Ett planprogram för Smedjebackens centrum ska tas fram. Ett förvaltningsövergripande arbete med kommunens hållbarhets- och klimatfrågor ska genomföras. Inom miljötillsynen kommer arbetet med särskild inriktning på vattenfrågor och förorenad mark att fortsätta. Hälsoskyddsarbetet ska bl.a. inriktas på tillsyn av skolor. Kontroll av flertalet livsmedelsanläggningar ska genomföras. Arbetet med va-strategin kommer att innebära förslag till två nya va-verksamhetsområden. Ett arbete med ett nytt ärendehanteringssystem och s.k. E-tjänster för bygglovshanteringen ska inledas. 19

89 Framtid/utmaningar Målen och strategierna i översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet kommer till stor del att styra verksamheten framöver. Översiktsplanen och dess vision och mål ligger till grund för all framtida planering för bostäder, arbetsplatser, service mm. Mycket av det fysiska planarbetet har hittills inriktats på att tillskapa möjligheter för bostäder i attraktiva, sjönära områden, främst med hjälp av LIS-planen och va-strategin och här har arbetet varit framgångsrikt. De åtgärder som framgår av vattenmyndigheternas åtgärdsplaner innebär att miljö-och byggnadsnämnden får ansvar för flera åtgärder som kommer att påverka verksamheten de närmaste åren. Bland annat åldersstrukturen hos kommunens befolkning pekar på ett ökat behov av anpassningsåtgärder för tillgänglighet både bland hyreshusbeståndet, egnahem och den fysiska miljön i övrigt. Nämndens bostadsanpassningsverksamhet är en viktig del i arbete med att möta detta behov. Nämnden myndighetsroll styrs av en omfattande och detaljerad lagstiftning. Detta medför även stora krav på att förvaltningens kompetens hålls aktuell och utvecklas genom utbildning och tillgång till effektiva stödfunktioner i arbetet. För att underlätta. Rationalisera och skapa nya möjligheter i arbetet utvecklas nya IT-system. I nämndens verksamhetsmål ligger bl.a. att alltmer utveckla GIS (geografiska informationssystem) som stöd, både för nämndens verksamhet men också för kommunkoncernen som helhet. Förvaltningen har skaffat god kompetens inom området och arbetar succesivt med att inventera behoven hos övriga förvaltningar beträffande detta stöd. 20

90 Familje- och utbildningsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Familje- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem, elevhälsa, familjestöd samt individ- och familjeomsorg. Enheten för ensamkommande barn på IFO har samordnads i Barn och familjeenheten beroende på färre ensamkommande barn. Familje- och utbildningsnämndens olika verksamheter regleras genom en rad av lagar och förordningar. Sammantaget har nämnden och dess förvaltning ett stort ansvar för Smedjebackens innevånare. Nämndens gemensamma inriktning bygger visionen: Familje- och utbildningsnämndens vision är att stärka människor i Smedjebackens kommun till goda levnadsförhållanden som främjar delaktighet, gemenskap, lika möjligheter och innanförskap. Nämndens mål Verksamhetsmål förvaltningen: Sjukfrånvaron ska minska. Verksamhetsmål elevhälsan: Att fler barn i förskolan som har normbrytande beteende upptäcks genom Esterscreening (tidigare Pinocchioscreening) och därigenom kan få stöd och hjälp. Att fler elever får möjlighet till en kartläggning av risk och skyddsfaktorer utifrån sina styrkor och svagheter och därigenom får rätt stöd och hjälp. Verksamhetsmål grundskolan: Meritvärdet för varje årskull ska öka under högstadieperioden. (samma elevgrupps utveckling ska jämföras över tid) Alla elever ska komma in på sitt förstahandsval till gymnasiet. Verksamhetsmål förskolan: Andelen högskoleutbildad personal i förskolan ska öka. Förskoleplats ska erbjudas inom fyra månader. Verksamhetsmål fritidshemmet: Andelen högskoleutbildad personal på fritidshemmet ska öka. Verksamhetsmål i individ och familjeomsorgen Antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd ska minska jämfört med föregående år. Antalet barn som lever i hushåll med långvarigt försörjningsstöd ska minska jämfört med föregående år. Barn och unga ska så långt som möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö. Verksamhetsförändringar Den nya förskolan (Parken) har inte full finansiering i budget 2017 men inför 2018 kommer det att finnas budget för tre avdelningar och även en extra avdelning i Söderbärke på Solhyttan under våren 21

91 2018. Trots detta är efterfrågan på förskoleplatser större än lediga platser under våren Vi har ca 50 fler elever inom grundskolan detta budgetår, av dessa har tidigare valt att gå i andra kommuner, de övriga för att fler flyttat hit och att födelsetalet ökad under de senaste åren. Resursfördelningssystemet påverkas av antalet elever och fler elever innebär fler resurser. Nytt fördelningssystem för nyanländas utbildning som finansieras via kommunstyrelsen innebär att vi erhåller kostnadstäckning för svenska som andra språk, modersmål och studiehandledning för de första fyra åren som barnet/eleven haft uppehållstillstånd i Sverige. Vi har under 2017 fått fortsätta ta del av flera statsbidrag som t.ex. karriärtjänster (12st), läxhjälp, lågstadiesatsning, lärarlönelyftet, fritidhemssatsning samt mindre barngrupper i förskolan. Vi har valt att både på lärarlönelyftet och karriärtjänster tillstyrka ett år i taget med fortsättning så länge vi får nya pengar. Vi fick även ett extra statsbidrag på 1,8 miljoner läsåret 16/17 utan att vi sökt detta som baserades på statisk. Denna satsning togs dessvärre bort efter våren 17. Vi har även fått statliga stimulansmedel för att stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. De statliga satsningar som vi tagit del av 2017 räknar vi med även inför Samtliga kommuner i Sverige kommer att få ta del av den statliga finansieringen till skolan. Det statliga stödet kommer att viktas med hänsyn till socioekonomiska faktorer såsom vårdnadshavares utbildningsnivå och inkomst, om familjen uppbär försörjningsstöd, nyanlända och bostadsområdets socioekonomiska status. Bidraget kan vara mellan 2-12% av den totala kostnaden för utbildningen. Inför budget 2018 räknar vi med att få lägst 1,6 miljoner i stöd till skolan. Detta statsbidrag är nödvändigt för att vi ska kunna bibehålla vårt resursfördelningssystem. Förändringar inom Socialtjänstlagen kräver annan kompetens inom individ- och familjeomsorgen framöver. Från ska alla som arbetar inom barn- och familj ha socionomutbildning. Dispens har sökts för medarbetare men inte blivit godkänd av socialstyrelsen och måste därför läsa in olika kurser för att få behörighet att fortsätta arbeta i barnavårdsutredningar. Vi räknar med att vi tillsatt personal på alla tjänster inom IFO i början på 2018 och bedömningen är att verksamheten har den personal som behövs. I dagsläget har vi konsulter i gruppen för ensamkommande barn samt barn och familj. Individ och familjeomsorgen är i stånd att skapa en struktur för ett systematiskt kvalitetsledningssystem och kommer att arbeta med detta under det närmaste året. Vi har haft en utökning för ekonomiskt bistånd med 1 miljon Vi är beviljade 1 miljon i preliminär budget 2018 men i dagsläget saknas Det pågår ett gediget och omfattade arbete för att sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd. KS har bidragit med en Jobbcoach som för närvarande finns på vår avdelning för ekonomiskt bistånd. Även olika samverkansprojekt finns som arbetar aktivt med gruppen arbetslösa samt arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden, t ex En väg in (EIV) och Finsams rehabteam. Framtid/utmaningar Riktlinjerna på 2,4 % löneökningar från följer vi men det är stor risk att de blir högre. Det kommer att behövas fler förskoleplatser inom de närmaste åren i de centrala delarna av Smedjebacken. Därför är det mycket bra att en åtta avdelnings förskola med tillagningskök planeras att byggas under 2018 och Efterfrågan på behöriga lärare kommer vad alla förutspår att öka kraftigt. Både av arbetsmiljöskäl och rekryteringsskäl har vi för avsikt att ge möjlighet till ändra lärarnas arbetstider till 40h + 5,5h förtroendetid istället för som nu 35h +10,5h förtroendetid. Detta är reglerat i avtal och skulle medföra en löneökning på 2000 kr/månad per lärare. Detta är nu möjligt för oss då vi tilldelades 1,5 miljoner i den preliminära ramen, summan räcker till ca 50 lärare. Interkommunala ersättningar är fortfarande en stor och svårberäknad post i vår budget. Våra kostnader för grundskolan har minskat avsevärt tack vare att betydligt fler elever väljer att gå i vår kommun. Men tyvärr har kostnaderna ökat än mer för förskolebarnen. En del av detta kan bero på att vi inte haft tillräckligt med platser. Nästan alla våra särskoleelever har sin skolgång i andra kommuner. 22

92 Att behålla eleverna inom vår egen organisation är ett direkt plus i vår budget därför är det viktigt att vi marknadsför oss på ett positivt sätt mot våra grannkommuner. Det systematiska kvalitetsarbetet som är reglerat i både Skollag och Socialtjänstlagen kräver att vi har en tydlig och medveten ledning. Vi fortsätter genomföra den stora satsningen (Bästa skola) inom skolan (med hjälp av och högskolan Dalarna) för att höja resultaten. Individ- och familjeomsorgen är av sin natur en verksamhet som är svår att sia och spekulera kring. Regeringen och samhället i stort är faktorer som verksamheten är naturligt påverkade av. Gruppen nyanlända ser vi som en utmaning och kommer framgent behöva övriga förvaltningars hjälp i hur vi ska få ut människor i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har signalerat att de har svårt att klara etableringsuppdraget vilket innebär att efter två år så riskerar allt fler personer ur den gruppen att hamna hos Individ- och familjeomsorgen och erhålla försörjningsstöd. En väg in är ett arbetssätt i samverkan med IFO, arbetsförmedling, AME och försäkringskassan som ½ dag i veckan träffas för att hjälpa personer vidare till egen och rätt försörjning. Vi har få placeringar och vi tror att en hel del av detta beror på ett omfattande arbete på barn och familj och tack vara våra två familjebehandlare. Vår förvaltning är i ett starkt utvecklingsskede, samverkan inom förvaltningen ökar möjligheterna till tidiga insatser som är sociala investeringar och ger stora vinster i ett längre perspektiv. 23

93 Omsorgsnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom de delar av socialtjänsten som rör äldre människor och människor med funktionsnedsättning. Verksamheten styrs utifrån gällande lagstiftning och politiskt givna uppdrag och kan indelas i strukturinriktade insatser (medverkan i samhällsplaneringen), allmänt inriktade insatser (insatser som riktar sig till alla i ett visst sammanhang) och individuellt inriktade insatser. Det stöd som omsorgsnämnden tillhandahåller är av vitt skilda slag t ex; plats på ett särskilt boende, dagverksamhet, avlastning och rehabilitering, hemtjänst, färdtjänst, personlig assistans, boendestöd, daglig sysselsättning, plats på ett gruppboende osv. Det ska finnas den personal som behövs för att ge god vård, stöd och omsorg. Personalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska fortlöpande utvecklas och säkras. Nämndens mål Omsorgsnämnden har utarbetat ett antal mål som gäller för åren Detta för att skapa långsiktighet och möjliggöra att samma mål följs under flera år. Minst tre mål väljs årligen ut av respektive enhetschef och bryts ner till konkreta och mätbara nivåer som verksamheten ska jobba aktivt med under året. Årligen sker en återrapportering till nämnden från respektive chef av hur målarbetet fortlöper. Till årsredovisningen görs en sammanställning över hur förvaltningen har jobbat med alla nämndens mål och vid behov reviderar nämnden målen för nästkommande år. Omsorgsnämndens mål har även kopplats till kommunens fem övergripande mål. Kommunens mål - En kommun för alla Omsorgens mål Trygghet Värdigt bemötande Så hög personalkontinuitet som möjligt kring varje vårdtagare Sociala aktiviteter Ska finnas regelbundet på boenden Kontakten med föreningar ska öka Hemtjänsttagarna uppmuntras ta del av aktiviteter på Gläntan Värdegrundsarbetet hålls levande 24

94 Kommunens mål - Jobb och innovationskraft Omsorgens mål Personalförsörjning På kort och på lång sikt, hur göra jobben attraktiva Utökad korttidspool Kompetensutveckling Ledarskapsutveckling för förvaltningens chefer Fortbildning för övrig personal Sjukskrivningar Långsiktigt minska sjukskrivningarna Kommunens mål Omsorgens mål Ersätta Solhöjdens demensboende - Attraktivt boende Kommunens mål - Bra och effektiv kommunal service Omsorgens mål Bemanning 65% brukartid i hemtjänsten Verksamhetsanpassade scheman Individuella insatsbeslut Implementera metoden vård och stödsamordning Kvalitetsledningssystem, internkontroll Vidareutveckla påbörjat arbete Påbörja införandet av IBIC, (individens behov i centrum) Nya tekniska lösningar Följa utvecklingen inom området Kommunens mål - En ekokommun i framkant Omsorgens mål Miljövänliga transporter Öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel Verksamhetsförändringar Omsorgsförvaltningens organisation har justerats under Förändringen har lett till att två nya tjänster har tillsatts under 2017 som slår fullt ut budgetmässigt Det handlar om en expertsocionom som bl. a kommer att ansvara för biståndshandläggarna och en nyinrättad enhetschefstjänst som innebär avlastning för några av de hårdast belastade enhetscheferna inom äldreomsorgen. 1/ träder en ny lag i kraft om trygg och effektiv utskrivning som ersätter betalningsansvarslagen. Detta innebär att vi är skyldiga att ta emot de som är utskrivningsklara från lasarett inom tre dygn istället för som det är i dag, fem vardagar. Det här kommer att ställa nya krav på vår verksamhet alltifrån hur biståndshandläggarna arbetar till ökad beredskap i hemtjänsten och på våra boenden. Omsorgen startar vid årsskiftet ett hemtagningsteam som kommer att jobba måndag t o m fredag varje vecka med att hjälpa till att ta emot och rehabilitera brukare direkt i hemmet istället för som idag att de skrivs in på Lyktans korttidsboende för rehabilitering. Lyktan blir därmed ett mer renodlat växelvårdsoch avlastningsboende. Under 2018 fortsätter förvaltningens arbete med att se över bemanning och vårdtyngd. Det finns behov av att öka grundbemanningen för att personalen ska ha förutsättningar att sköta om de boende på ett bra sätt. Solhöjdens demensboende kommer under 2018 att ersättas av det nya demensboendet Solgården. Som planen ligger nu kommer boendet att stå inflyttningsklart i september. När Solhöjden flyttar måste vi också ha en plan för var vår dagverksamhet för äldre ska lokaliseras. Trolig ny lokal blir på Allégården där kosten idag har lokaler. 25

95 Under 2017 har vi sett en ökad ärendeinströmning inom LSS och enstaka ärenden har lett till stora kostnadsökningar. Uppskattningen är att kostnadsökningen för 2018 blir ca 1,2 miljoner kr. En översyn av LSS verksamheterna pågår för närvarande och under 2018 kommer vi troligen att påbörja ett förändringsarbete. Framtid/utmaningar Utmaningarna är många, inte minst med tanke på att de äldre i vår kommun ökar i så snabb takt under de kommande åren. Vi har även stora pensionsavgångar inom den närmaste tioårsperioden. Våra kommuninnevånare och omvärlden ställer också allt högre krav på den verksamhet vi levererar, både behoven och kraven växer är sista året som vi i dagsläget vet att vi kan söka de extra statliga stimulansmedlen om 2,6 miljoner per år. Dessa medel har vi främst använt till att utöka sjusköterskeverksamheten nattetid, till en utökad korttidspool samt till visst administrativt stöd till äldreomsorgens enhetschefer. Tid för många viktiga arbetsuppgifter som kontaktmannaskap, dokumentation, genomförandeplaner, ombudsmannaskap samt medel för att kunna genomföra planerings- och utvecklingsdagar för personalen är inte till fullo tillgodosett inom nuvarande budgetram. På flertalet särskilda boenden, samt inom hemtjänsten, signalerar personalen att resurserna inte räcker till för att upprätthålla en tillräckligt god social omvårdnad om vårdtagarna samt att det saknas tid för återhämtning för personalen. Teknikutvecklingen inom välfärdsområdet går snabbt. Likaså ställs krav på olika nya verksamhetssystem och nya hjälpmedel i verksamheterna. Detta leder ofta till ökade kostnader men samtidigt också till ökad kvalitet i verksamheten. Inom LSS ser vi att målgruppen och deras behov förändras över tid. Vi har nyligen genomfört en extern genomlysning av hela LSS och kommunpsykiatriverksamheten. Utifrån de resultat som framkommit i utredningen pågår nu en fördjupad analys av vilka förändringar som kan komma att behöva göras. I takt med att utbudet av lediga tjänster ökar inom vård och omsorgssektorn hårdnar också konkurrensen om arbetskraften. Vi ser en betydligt större årlig löneökningstakt än vad som avsätts i ramen. Denna löneutveckling urholkar budgeten på sikt men är svår att undvika pga. arbetsmarknadsläget. 26

96 Överförmyndarnämnden Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Smedjebackens kommun har en överförmyndare med ersättare. Överförmyndarens uppgift är att med stöd av föräldrabalken utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. God man eller förvaltare behövs för personer som inte själva kan tillvarata sina intressen. Det mesta av ärendehandläggningen är delegerad till handläggare anställda vid ett gemensamt överförmyndarkontor i Borlänge kommun. Det gemensamma kontoret har haft en utdragens startsträcka med både administrativa och personella svårigheter. Nu finns det mesta av rutiner, teknisk utrustning och personal på plats och handläggningen fungerar bra. Smedjebackens överförmyndare ingår i styrgruppen för det gemensamma kontoret. Överförmyndaren är lagreglerad genom bland annat föräldrabalken, äktenskapsbalken, ärvdabalken, förmyndarskapsförordningen samt även vissa internationella bestämmelser. Överförmyndarens verksamhet är myndighetsutövning och ingriper på ett mycket påtagligt sätt i den enskilde individens liv. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. 27

97 Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Verksamhetsbeskrivning Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund mellan medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Kommunalförbundet är bildat för samverkan inom gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola samt uppdragsutbildning. Undervisningen för SFI-elever bekostas separat av medel från Migrationsverket och är inte med i kommunbidraget. Verksamhetsutveckling VBU är beroende av att vara en attraktiv skola som passar både omvärldens- och elevernas behov i ett föränderligt samhälle och behöver därför fungera som en lärande organisation där varje program ska utveckla sin särart och sin profil. Framtiden VBU behöver utveckla lärandet mer för att möta framtidens behov. Några områden blir speciellt viktiga, entreprenörskap, nyanländas ingång i svenska samhället, lärande på arbetsplatsen, samt information- och kommunikationsteknik, IKT. För att klara detta på ett bra sätt gäller det att följa och anamma skolutveckling. Det gäller både nationellt och internationellt men också den lokala som VBU skapat ett system för genom arbetet med doktorander och förstelärare. Studievägledningen blir allt viktigare. Både vad gäller matchningen men också situationen för den enskilde eleven. Det gäller vägledning och information om kurser och utbildningar, och antagningsoch behörighetsfrågor, studieproblem med mera. Transnationella samarbeten kommer att öka för att höja kompetensen, konkretisera undervisningen, minska kostnader, utveckla nya idéer och öka elevens engagemang. För VBU kan studiebesök, gemensamma utbildnings- och praktikprogram, transnationella kontakter via , internet, videomöten etcetera, ge tillgång till nya färdigheter. I samhället blir ensamarbete mer och mer vanligt, man arbetar själv med en dator osv. För skolans del blir det då viktigt att utveckla samverkan på alla plan för att motverka detta. För att mäta framstegen med att uppnå Europa 2020-målen har man enats om fem överordnade mål för hela EU. Utbildning är ett av dem. Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10 procent och minst 40 procent av åringarna ska ha högre utbildning. Båda målen påverkar VBUs planering och verksamhet. 28

98 Västerbergslagens kulturskola, VKS Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Västerbergslagens Kulturskola (VKS) är en gemensam kulturskola för Ludvika och Smedjebackens kommuner. VKS undervisar i första hand elever från 4 till 20 års ålder men även vuxna elever. Eleverna erbjuds många olika kulturämnen som dans, teater, digitalt skapande samt ett stortantal olika musikinstrument. VKS är populär och engagerar många elever från båda kommunerna. Varje år arrangerar VKS en mängd konserter och föreställningar, där eleverna visar prov på sina kunskaper och färdigheter. Kulturskolan hävdar sig väl i jämförelse med andra kommuner. Verksamhetens breda utbud och höga kvalitet uppskattas av elever, föräldrar och andra kommuninnevånare. Verksamhetsplan Med balanserade styrkort som målstyrningsverktyg kan organisationen styras och ledas på ett tydligt sätt, som skapar engagemang på alla nivåer och leder till verksamhetsförbättringar. Styrkorten ger bra underlag till politiska beslut och adekvata åtgärder som leder till en ökad måluppfyllelse. Varje nivå inom organisationen har sina egna varianter av styrkort. Styrkorten har fyra olika perspektiv: elevperspektiv, omvärldsperspektiv, medarbetarperspektiv och ekonomiperspektiv. Under dessa perspektiv finns strategiska mål och styrtal som ska mäta måluppfyllelsen. De strategiska målen är lika för styrkorten på alla nivåer. Eleverna erbjuds en bred verksamhet som utvecklar deras kreativa förmåga utifrån deras egna förutsättningar och skapar ett kulturellt intresse. Eleverna erbjuds en trygg mötesplats med möjligheter att delta i konserter/föreställningar, produktioner och samarbete med andra kulturaktörer. Engagerad, kompetent och välutbildad personal som trivs med sitt arbete. Budget i balans genom strategiska prioriteringar. De aktiviteter som anges i det politiska styrkortet är: att man ska satsa ekonomiska resurser; se över användningen av lokaler i kommunerna; visa engagemang för kulturskolans verksamhet; skapa förutsättningar för kulturskolans samverkan med skolan och andra intressenter på kommunal-, länsoch riksnivå; utveckla det kulturella klimatet i kommunerna; skapa riktade medel till kompetensutveckling för personalen samt systematiskt budget- och uppföljningsarbete. 29

99 Revision Resultaträkning (tkr) Bokslut Budget Prognos Budget Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag, årsbudget Kommunbidrag, tilläggsanslag Budgetavvikelse Uppdrag All kommunal verksamhet ska granskas årligen. Kommunens revisorer genomför därmed granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillfredställande. 30

100 Smedjebackens kommunkoncern För att få en samlad bild över budget för 2018 och plan för för hela kommunkoncernen redovisas även de helägda bolagens drift- och investeringsbudgetar i kommunens budgetdokument. Budgetarna för respektive bolag är fastställda av respektive styrelse den 5 oktober Bärkehus AB Driftbudget (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Externa tjänster Resultat Verksamhet Bärkehus AB är ett bolag vars verksamhet är att inom Smedjebackens kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter, kollektiva anordningar samt därmed förenlig verksamhet. Bärkehus AB ska även enligt särskilda driftdirektiv beslutade av kommunstyrelsen, beslutad budget och till självkostnadspris utföra arbetsuppgifter på kommunens fastigheter, gator, parker och idrottsanläggningar. Byggandet av höghuset, Vakteln 4 med 37 lägenheter pågår, inflytt kommer att ske 1 juli Även byggandet av vårdboendet Solgården, Elektrikern 3 med 32 lägenheter pågår. Inflytt beräknas till 1 september Förutom att färdigställa de två stora projekten ovan under 2018 så har styrelsen beslutat följande investeringsbudget för kommande tre år. Investeringar (tkr) Investeringsplan Totalt

101 Smedjebackens Energi & Vatten AB Driftbudget (tkr) 2018 Intäkter Kostnader Rörelseresultat 978 Finansiella poster 345 Resultat 633 Smedjebackens Energi Nät AB Driftbudget (tkr) 2018 Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella poster 5 Resultat Smedjebackens Energi & Vatten ABs verksamhet kommer att förändras till Förhandling är genomförd och styrelsebeslut är taget att flytta markavdelningen till Bärkehus AB, vilket skett efter att budget 2018 beslutats. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att utreda bildande av nytt anläggningsbolag för vatten och avfallsverksamheten vilket eventuellt också kommer att påverka budget, av den anledningen är inte de två plan åren (2019 och 2020) redovisade i tabellen. Verksamhet Smedjebacken Energi & Vatten AB Bolaget har till föremål för sin verksamhet att svara för energi och vattenförsörjning samt renhållningsservice, installationsservice och bredbandsverksamhet inom Smedjebackens kommun. 100 % ägare till dotterbolaget Smedjebacken Energi Nät AB. Smedjebacken Energi Nät AB Bolaget har som föremål för sin verksamhet att driva elnätsverksamhet innebärande att bolaget ansvarar för drift underhåll och anläggningsverksamhet inom i huvudsak Smedjebacken och Morgårdshammars tätorter med omnejd enligt beviljad nätområdeskoncession. WessmanBarken Vatten och Återvinning AB Bolaget startade under året 2016 och är ett driftbolag för vatten och renhållning och ägs till 50 % av Ludvika kommun och 50 % av Smedjebackens Energi & Vatten AB. En utredning om bildande av nytt anläggningsbolag för vatten och avfallsverksamheterna pågår. Beslut om bildande av nytt bolag tas av kommunfullmäktige. Besluten kommer att påverka verksamheten för Smedjebackens Energi & Vatten AB under planperioden. 32

102 Följande investeringar har beslutats av styrelsen för de tre kommande åren. Smedjebackens Energi & Vatten AB Investeringar (tkr) Fastighet Stadsnät Mark Fjärrvärme Renhållning 400 VA reinvesteringar VA nyutbyggnad Totalt Smedjebackens Energi Nät AB Investeringar (tkr) Investeringsplan Totalt

103 smedjebacken.se Smedjebackens kommun Smedjebacken Telefon: Telefax: E-post:

104 Sverigedemokraterna Smedjebacken Årsplan 2018 Sida 1

105 Allmänna texter: 1. Inledning med ekonomisk lägesanalys 2. Vision 3. Levande landsbygd 4. Invandring och mångkultur Texter som tar upp specifika nämnder/beslutspunkter 5. Kommunstyrelsen 6. Familje- och utbildningsnämnd 7. Miljö och byggnadsnämnd 8. Kulturnämnden 9. Omsorgsnämnden 10. Skattesats Sida 2

106 1. Inledning med ekonomisk lägesanalys Sverigedemokraterna ser kommunen ur ett konservativt perspektiv. Vi vill bevara kulturarvet utan att ge avkall på utvecklingen. Samtidigt vill vi återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark solidaritet. Kommuninvånare skall ha ett bra idag och ett bättre imorgon, vilket vi strävar efter i vår budget genom prioriterande satsningar. Sverigedemokraternas budget ger ett ramverk för den närmsta framtiden, med målsättningar och strävan efter en bättre kommun för alla som bor och vistas här. Sverigedemokraternas budget för kommun 2018 är ett dokument för att gestalta och tydliggöra ett alternativ till det rådande styret. Budgeten har inte ambitionen att utgöra en fullständig manual för den ekonomiska och driftsmässiga styrningen. Det är ett dokument skapat från en position av opposition, för att tydliggöra ekonomiska, ideologiska, och visionsmässiga skillnader. Den fokuserar på budgetåret Satsningarna vi gör på upptagna nämnder finansieras av ändrade prioriteringar samt överskottet. Vi lämnar ett överskott på 12,290 mkr vilket motsvarar 2% Vi föreslår i vår budget en del förändringar, och vill med det visa att en annan politik faktiskt är möjlig. Vår politik står i kontrast till både socialisternas budgetförslag och till de andra partiernas politik. Alla siffror är i jämförelse med vänstersidans förslag, för att möjliggöra tydliga jämförelser. Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det mångkulturella samhället, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen. Vi Sverigedemokrater efterfrågar ett större ekonomiskt ansvarstagande. Men framförallt budgeterar vi för ett större ekonomiskt ansvarstagande utan att kasta pengar i sjön. 2. Vision Ett stolt svenskt samhälle. Sverigedemokraternas strävan för Smedjebackens kommun är ett öppet och fritt samhälle där våra invånare känner trygghet i livets alla skeden. Att skapa förutsättningar för invånare att känna trygghet är kommunens absolut viktigaste uppgift. Ett tryggt samhälle bygger på att människor upplever rättvisa och gemenskap. Otrygga samhällen brukar ofta präglas av sociala klyftor och olika former av segregation. För att kunna skapa det trygga socialkonservativa Smedjebacken behöver vi ge vår kommun en ryggrad och en identitet. Smedjebacken är en del av Sverige, svenskheten är således vår nationella identitet gentemot omvärlden. Kommuninvånarnas gemensamma intressen, vårt gemensamma leverne och våra förutsättningar utgör vår kommunalt kulturella själ, det som är Smedjebacken. Kommunen har ett ansvar för att främja kommuninvånarnas gemenskapsanda och ett ansvar att se till att de som flyttar hit kan bli en del av den. Dessa idéer grundar sig ideologiskt ur Sida 3

107 socialkonservatismen och konkret på en tanke om assimilation. Att ta seden dit man kommer är en viktig princip som genomsyrar Sverigedemokraternas vision för Smedjebacken och också ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa rasism och segregation. Smedjebacken ska vara en kommun för den som vill ge sina barn en trygg uppväxt och genom arbete vill bidra till vår gemensamma välfärd samt för den som vill åldras i gemenskap. Smedjebacken ska vara ett stolt svenskt samhälle där våra invånare känner trygghet genom hela livet. 3. Levande landsbygd Vi strävar efter en levande landsbygd där våra riktade satsningar stärker en framtid för en blomstrande närproduktion för kommunen. Genom att ge landsbygden möjligheter utökas valfriheten för kommuninvånarna och kommunen kan på så vis locka till sig fler näringsidkare och ge möjligheter till försörjning för fler medborgare utanför tätorterna. Sverigedemokraterna föreslår ett matpaket till kostenheten inom kommunen på 3,5 mkr mer för att öka möjligheterna för kommunens härproducenter av råvaror och vi har lagt detta yrkande i stycket om kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna definierar härproducerat som varor producerade inom kommunen eller angränsande kommuner och som längst från angränsande län till Dalarna. Sverigedemokraterna ser att många varor måste komma från större avstånd, dock anser vi att importerade varor från andra länder hålls till ett minimum. Vi Sverigedemokrater vill reducera denna import till förmån för svenska producenter samt miljöaspekten. Inom arbetet med tillgänglighet för landsbygden ser Sverigedemokraterna att planerna om en cykelbana mellan Ludvika och Smedjebacken implementeras i syfte att knyta ihop våra kommuner på ett säkrare sätt. När möjligheterna finns borde inte barn och vuxna tvingas ut på tungt trafikerad riksväg när man vill ta sig mellan kommunerna. 4. Invandring och mångkultur Miljontals kronor pumpas in årligen i olika projekt och särlösningar som syftar till att bryta utvecklingen. Tyvärr har insatserna haft otillräcklig effekt. Utanförskapet bland utrikesfödda tenderar att fortsätta växa, trots alla vackra ord som nämns i de olika åtgärdsplanerna med integration som grund. Ska utvecklingen med kostnadsdrivande integrationsprojekt och särlösningar brytas, måste en assimileringsinriktad politik prägla samhällsbyggandet. Utgångspunkten ska vara att nyanlända tar seden dit de kommer. Ambitionen är också att stärka gemenskapen så invånarna lever tillsammans och inte åtskilda, vilket dagens integrationspolitik bidragit till. I decennier har 7-klövern (alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna) påstått att invandringen till Sverige är ekonomiskt lönsamt trots den uppenbara motsatsen. Statens tvångsåtgärder är ett ypperligt bevis på att kommuner inte är intresserade av att ta emot invandrare då det ger stora påfrestningar på ekonomin. Sida 4

108 Den senaste tiden har det haglat uttalanden och rapporter från kommuner över hela landet, där man tydligt deklarerar att massinvandringen slår sönder ekonomin och urholkar välfärden, då allt större resurser läggs på kostnader för invandrare, samtidigt som man skär ner på utgifterna inom välfärden. Även om etablissemangets mörkande av de enorma kostnaderna för invandringen nu börjar bubbla upp till ytan, efter åratal av mörkläggning och censur från svensk media, är de ekonomiska konsekvenserna inte det enda, eller ens det viktigaste. Mångkulturen medför också en långt allvarligare situation att samhällsklistret löses upp. Sverige har lyckats som nation på grund av en 1000-årig, nästan unik, tillit till varandra och samhället och är inte något som Socialdemokraterna byggde på 1900-talet, utan går alltså mycket längre tillbaka än så. (Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet och jämställdhet) skrev Forskning och Framsteg. Denna tillit håller nu på att eroderas mångkulturen gör att folk får minskad tillit till myndigheter, grannar och samhället i stort. Forskningsrapporten Den svala svenska tilliten konstaterar detta och samma slutsatser har forskare i USA och Europa kommit fram till: att det finns en motsättning mellan etnisk/kulturell mångfald och tillit, att det är svårare att upprätthålla gemensamma normer och värderingar i ett mångkulturellt samhälle. Denna fråga är faktiskt viktigare än de extrema kostnader som invandringen medför, men minskad tillit leder också i längden till minskat skatteunderlag och ökad korruption. 5. Kommunstyrelsen Sverigedemokraterna i Smedjebacken vill påvisa att det finns alternativ till det rådande socialliberala etablissemang som nu råder i kommunen. Vi är starkt kritiska till Frändskapshuset 2.0 (Medborgarcenter), vi anser att detta projekt ej kommer bidra till ökad gemenskap. Detta är samma gamla politik som ej har visats fungera fast med nya ord. Vi vill ej heller att kommunen hyr deltidstjänsten för Frändskapshuset. Avveckling av dessa verksamheter är därför nödvändiga. Dessa pengar vill vi omfördela till välfärden. Istället vill vi att denna typ av verksamhet övergår helt i ett ideellt arbete och samarbeta med övriga föreningar. Kostnaden för driften och räntekostnader uppgick till 324 tkr fram till för Prästabadet. Vi anser inte att det är försvarbart att kasta miljoner i sjön. Då Prästabadet har fått ett ansiktslyft med b.l.a de nya bryggorna och uppfräschning av platsen generellt anser vi att badplatsen blir ett vanligt utebad. På sikt skall dessa pengar omfördelas till välfärden. Vi vill även ge mer resurser till kostenheten. Tillskottet av resurser ökar tillväxten av företag som kan leverera härproducerade livsmedel. Kosten för den kommunala verksamheten är viktig och bör därför prioriteras. Sida 5

109 Sverigedemokraterna yrkar: 1. Att Kostenheten tilldelas medel på 3,5 mkr mer till härproducerad mat. 2. Att kommunstyrelsen protesterar till regeringen om tvångsmottagandet angående migration. 3. Att kommunstyrelsen verkar för att avveckla Medborgarcenter samt Frändskapshuset. 4. Att kommunstyrelsen verkar för att göra Prästabadet till ett vanligt utomhusbad. 5. Att extraamortera 1,068 mkr. (pensioner) 6. Familje- och utbildningsnämnd Här följer först lite om vår generella syn på hur skolverksamhet ska bedrivas. Rätten till bra mat i skolan är viktig för elevernas utveckling. Vi anser att maten som serveras inte skall vara vakuumförpackad eller vara återuppvärmd vår vision är att bereda mat på färska råvaror. Ritualslaktat kött ska ej serveras inom skolan. Lärarnas riksförbund jämförde skolresultaten i Sveriges alla kommuner Smedjebacken hamnade på 214e plats av rikets 290 kommuner. Detta anser vi är för svagt resultat för Smedjebacken. Flumskolan måste bort. Att PISA-rapporterna visar på ett ständigt sjunkande resultat i skolan bygger till stor del på undermineringen av lärarnas roll och en ständig nedvärdering av själva kunskapsutlärningen. Inte heller tillåts lärare upprätthålla ordning och reda i klassrummet inga disciplinära åtgärder tillåts trots stökiga elever och ordningsstörningar. Sverigedemokraterna anser att kommunen ska gå i täten mot flumskolan och ge behöriga lärare status som tjänstemän enligt det förvaltningsrättsliga begreppet om myndighetsutövning. Utöver denna förhöjda status som ger läraren ett större lagligt skydd mot verbala och fysiska angrepp införa Bunkeflo modellen i våra skolor. Vi vill tillåta eleverna lära i sin egen takt. Idag anpassas skolgången efter den elev som är svagast vilket innebär att de elever som har lättare för skolgången förhindras att avancera snabbare. Detta får som följd att de inte uppnår de framsteg de hade kunnat nå. Vi vill därför införa klasser för de som behöver extra tid och resurser, samtidigt som de elever som har lättare att lära sig tillåts avancera i en snabbare takt. Sida 6

110 Sverigedemokraterna yrkar på: 7. Att elever som inte fungerar i skolsituationen bör kunna omplaceras - även mot den enskilda elevens och förälderns/föräldrarnas vilja. 8. Att FUN överväger att införliva ett klassmorfarsystem. 9. Att FUN bör utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade modersmålsundervisningen avskaffas. 10. Att dagbarnsvårdverksamhet återinförs (Myrstacken). 1,5 mkr extra anslag. 11. Att införa jourklass för elever som inte fungerar i skolsituationen, därav anslår vi 700 tkr för att implementera detta. 7. Miljö och byggnadsnämnd Sverigedemokraternas arbete inom kommunen tar alltid hänsyn till miljön. Som en del i miljöarbetet vill vi ha en saltfri vinterväglags bekämpning inom kommunen. Vägsaltet är inte bara skadlig för egendom, det skadar tusentals husdjur varje år genom torra och spruckna trampdynor. Växt och djurlivet tar skada genom att saltet mättar marken runt vägar och vattendrag. Inte minst ökar saltet frigörande av PM10 partiklar som är oerhört skadliga för alla djur och människor som andas in dessa. Vi anser att VA- strategin behöver revideras och då med Sverigedemokraterna involverad i processen. Länsstyrelsen gjorde samma bedömning som Sverigedemokraterna angående vindkraftsparken i Smedjebacken. Vi anser att Sverigedemokraterna har mycket att bidra med gällande denna fråga i Smedjebacken. Vindkraftsplanen behöver därför revideras. Sverigedemokraterna yrkar på: 12. Att miljö och byggnadsnämnd undersöka för och nackdelar samt kostnader med Saltfri vinterväglags bekämpning. 13. Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att i den möjligaste mån använda här producerat som krav vid upphandlingar. 14. Att VA-strategin revideras. 15. Att vindkraftstrategin revideras. 8. Kulturnämnd Att kommunen skall ha ett levande kulturliv och brett utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter är viktigt för Sverigedemokraterna. Vi anser dock att en alltför stor del av kulturnämndens resurser används till att finansiera smala, högst tvivelaktiga verksamheter. Vi anser också att kommunens stöd till föreningar och projekt som har politisk agenda bör slopas och de som uppbär stöd från kommunen idag bör granskas så att deras verksamhet är Sida 7

111 neutral. Den kommunfinansierade kulturen bör främst belysa den svenska kulturen och det historiska arvet. För detta ändamål bör en kulturarvsfond instiftas. Där eldsjälar och ideella krafter kan belönas för deras kulturarvsfrämjande insatser i Smedjebackens kommun. Sverigedemokraterna yrkar på: 16. Att kulturnämnden instiftar en särskild kulturarvsfond på 1,2 mkr. 17. Att kulturnämnden arbetar aktivt för att bevara det svenska kulturarvet. Detta genom exempelvis prioritera restaurering av vår unika gruvhistoria före tvivelaktiga konstnärs projekt. 18. Att svenska bör i så stor utsträckning som möjligt användas i kommunens kommunikation och kommunen bör sträva efter god språkvård. 9. Omsorgsnämnden Sverigedemokraterna månar om respekten för de äldre och menar att samhället är skyldig dem en trygg ålderdom. Stressad personal, rädsla och social isolering för vårdtagare, personalbrist och anställda utan rätt utbildning är några av problemen i äldrevården. Våra äldre är värda så mycket mer av oss politiker. De har byggt upp detta samhälle vi nyttjar idag. Tyvärr har vi brukare av hemtjänst service och annan äldrevård i kommunen som känner de anställdas vardags stress och brukarna upplever att de inte får den tid de alla gånger skulle önska. Att ha sjukskrivningar så höga som 9,58% som omsorgen har är långt ifrån bra. Brukartiden i hemtjänsten anser vi bör höjas för att ge brukarna mer tid med personal. Vi vill omfördela pengarna vi idag lägger på integrationsprojekt som medborgarservice. Sverigedemokraterna satsar på omsorgen då vi har ett ökat behov i framtiden främst p.g.a en åldrande befolkning. Till år 2024 kommer vi att ha 35% fler i gruppen 80+ år. Vi måste börja omprioritera nu. Sverigedemokraterna satsar totalt 6,666 mkr i ökat anslag till omsorgsnämnden. Med dessa resurser tar vi bort delade turer för personalen inom omsorgen och tar bort avgiften på trygghetslarmet för den enskilde brukaren. I vårt Smedjebacken ska man ha möjligheten att åldras med trygghet samt att personalen ges möjligheten att utföra ett bra arbete. Sverigedemokraterna yrkar på: 19. Att öka anslaget med 6,666 mkr. 20. Att avgiften på trygghetslarmet avskaffas. 21. Att avskaffa ofrivilliga delade turer inom hemtjänsten. På riktigt. Sida 8

112 10. Skattesats Vi anser att skattesatsen bör ligga på nuvarande nivå. För Sverigedemokraterna i Smedjebackens kommun Parlamentariska gruppen Johan Persson Tobias Johansson Sida 9

113 RESULTATBUDGET (tkr) Revision -850 Kommunstyrelsen KS Förfogandemedel Kulturnämnden Miljö- o Byggnadsnämnden Familje- och Utbildningsn Barn och skolverksamhet IFO Kulturskolan Omsorgsnämnden Överförmyndarn VBU S:a verksamhetskostnader Avskrivningar Pensioner Nettokostnader Skatter o statsbidrag Finansiella kostnader Finansiella intäkter Årets resultat Kostenheten 3500 FUN 1500 FUN 700 KN 1200 ON 6354 ON 312 KS Amortering pensioner

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 131 Dnr 2017/00455 Investeringsbudget 2018 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Investeringsbudget för 2018 med plan för 2019 och 2020 fastställs. Ärendebeskrivning Tekniska kontoret har upprättat förslag till investeringsbudget för 2018 med plan för 2019 och Yrkanden Fredrik Rönning (S), Jan Tholerus (C), Åsa Engberg (S) och Christer Larsson (V) yrkar bifall till investeringsbudgeten Beslutsunderlag Investeringsbudget 2018 Samhällsbyggnadsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

115 SMEDJEBACKENS KOMMUN 10/10/2017 Investeringbudget 2018 FASTIGHETER Anm Skola/Förskola Ny förskola 38,000 18,000 8 avdelningar + kök Projektering och planering skola/förskola Projektering för upprustning av skolor/förskolor Vinsbo skola 1,500 Skolgård, trafikproblem Skolprojekt 17,000 Renovering och tillbyggnad Fritid / Kultur / Näringsliv Flatenbergs hytta Reparation väggar Övriga årliga återkommande investeringar fastighet Fritids- och idrottsmedel Tillgänlighetsåtgärder Handikappanpassning Säkerhet Lås och larm, SBA, utrymningssäkerhet Energi och klimatåtgärder Styr o regler/energibesparing / klimatstrategi Köksmaskiner storkök Köksmaskiner/vitvaror IT/Wifi 1,000 1,000 Utbyte och uppgradering av wifi-utrustning Ospecificerade investeringar 3,000 3,000 3,000 Summa Fastighet 45,150 24,900 23,900 GATOR Anm GC-vägar 1,000 1,000 2,000 Enligt priolista, TRV+cykelplan Övriga årliga återkommande investeringar gata Ombyggnad elnät, VB Anpassning VB energi. Dagvattenombyggnader SEAB samfinansiering Ospecificerade investeringar 1,000 1,000 1,000 Summa Gata 2,800 2,800 3,800 PARKER Anm Parker och offentliga platser 2,000 2,000 Söderbärke centrum 1,000 Utveckling av centrum Övriga årliga återkommande investeringar park Ospecificerade investeringar 1,000 1,000 1,000 Summa Park 2,000 3,000 3,000 Summa Tekniska 49,950 30,700 30,700 Investeringar övriga förvaltningar Anm KS 1,250 IT-stöd e-handel, Räddningstjänsten pumpar, larmställ ON Möbler, tekniska hjälpmedel, mm ON 1,000 Inventarier Solgården FUN Möbler, nyuppsättning skolor och förskolor Kulturskolan 200 Instrument Summa 3,850 1,400 1,400 Total Investeringsbudget 53,800 32,100 32,100 MARK/EXPLOATERING Anm Mark och exploatering 3,000 3,000 3,000 Summa 3,000 3,000 3,000

116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 113 Dnr 2017/00384 Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun antas enligt utarbetat förslag. Ärendebeskrivning Kommunchef Kerstin Söderlunds tjänsteskrivelse: "Hösten 2016 tog kommunchefens ledningsgrupp initiativ till en översyn av kommunens styrdokument inom personalområdet. Bland annat utarbetades ett utkast till ny arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun. Med stöd av personalavdelningen har förslaget processats och utvecklats i det centrala samverkansrådet, CeSar. I policyn tas även diskrimineringslagens värdegrund in. CeSar arbetar vidare med att ta fram underliggande dokument kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet och likabehandling med mera. Vid senaste mötet i CeSar den 23 augusti 2017 gjordes den sista avstämningen. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna lämnar därför i enighet vidare ett förslag till arbetsmiljöpolicy för politisk beredning. Kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att anta ny arbetsmiljöpolicy enligt utarbetat förslag." Beslutsunderlag Förslag till arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun, daterat Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

117 Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan enligt arbetsmiljölagen, förskriften avseende organisatorisk och social arbetsmiljö samt samverkansavtalet FAS05. En bra arbetsmiljö med friska medarbetare är av grundläggande betydelse för att Smedjebackens kommun ska kunna utföra sina uppdrag effektivt. En god arbetsmiljö och gott välbefinnande hos personalen verkar dessutom rekryteringsfrämjande och bidrar till att verksamheten kan bedrivas ändamålsenligt. Detta uppnås genom att löpande undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen och vidta de åtgärder som behövs för att ingen ska bli skadad eller sjuk av sitt arbete. Arbetsmiljöarbetet gäller både den fysiska, psykiska och sociala miljön. Arbetsmiljö handlar också om ett ledarskap där personal och chefer tillsammans skapar en arbetsplats där trivsel och samarbete råder. Genom en hälsofrämjande organisation skapas förutsättningar för varierande, stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter. En god arbetsmiljö inbegriper även att ingen anställd oavsett kön, sexuell läggning, ålder, religion, etnisk bakgrund eller funktionshinder ska utsättas för diskriminering. Ingen anställd ska heller behöva utsättas för kränkande särbehandling eller trakasserier på sin arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är grundläggande för en god hälsa. Varje medarbetare inom Smedjebackens kommun ska därför ges förutsättningar att: Känna till verksamhetens mål och vision Förstå sin roll och betydelsen av det egna arbetet Påverka sin egen arbetssituation Ta ansvar för sin uppgift och ha de befogenheter som krävs Utveckla sin kompetens Ta ansvar för sin hälsa och arbetsmiljö Antagen i kommunfullmäktige den.,. Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 117 Dnr 2017/00111 Motion - Inrättande av fritidsbank i Smedjebacken Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalls. Ärendebeskrivning Siw Östlund, fritidschef och Jesper Folkesson, avdelningschef, integration och arbetsmarknad har undersökt möjligheterna till att upprätta en Fritidsbank i Smedjebackens Kommun. Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar som människor skänkt och fritidsbanken tar emot, går igenom och lånar sedan ut under två veckor. Här ska man kunna låna utrustning för en aktiv fritid. Alla kan låna och allt är gratis. I bifogad skrivelse medföljer en kort presentation av möjligheterna till en Fritidsbank i Smedjebackens kommun och att en projektgrupp bestående av flera aktörer inom kommunen måste tillsättas för vidare utredning av uppstart av en Fritidsbank. Beslutsunderlag Skrivelse Projekt fritidsbank Motionsskrivelse daterad Samhällsbyggnadsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

119

120

121

122 Fritidsbanken Smedjebacken Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar som människor skänkt och fritidsbanken tar emot, går igenom och lånar sedan ut under två veckor. Här ska man kunna låna utrustning för en aktiv fritid. Alla kan låna och allt är gratis. Varför en Fritidsbank i Smedjebacken? En fritidsbank kan bidra till: o att stärka Smedjebacken kommuns profil som idrottskommun o att fler invånare får tillgång till en aktiv fritid, vilket ökar hälsan och välbefinnandet o ökad delaktighet i föreningslivet o att nyanlända integreras i föreningarnas ordinarie verksamhet, vilket ger ökad integration o ett mer hållbart samhälle o att fler människor får en meningsfull sysselsättning o att minska stigmatisering o att bli en mötesplats över generations- och kulturgränser o att kommunens invånare återbrukar mer vilket ger ett mer hållbart samhälle Hur kan vi starta en Fritidsbank i Smedjebacken? Vem/vilka som startar upp en Fritidsbank ser olika ut kommun från kommun. Oftast är det en sammanslutning av intressenter såsom kommun, lokala idrottsföreningar, Svenska kyrkan och andra organisationer. Vi tänker oss ett samarbete med föreningar, föreningsråd, företag, Svenska kyrkan och andra aktörer. En projektgrupp, Fritidsbanken, Smedjebacken, som består av de olika intressenterna samt Fritidskontoret och AME bildas för att driva projektet. Kostnad för att starta upp en Fritidsbank, efter påskrivet avtal, är en engångsavgift på 5000 kr. Då får man tillgång till ett startkit innehållande: o 2 st. skyltar o 1 st. roll up o 5 st. T-shirts o Logotyp i lämpliga format o Egen sida på fritidsbanken.se, samt Word Press-konto för egen administration För en årlig avgift på 2500 kr erhålls ett försäkringsskydd via Folksam som bl.a. gäller för personal samt om någon skadar sig pga. fel på den lånade utrustningen. I Bergahallen finns i dag en lokal i källarplan, med utgång mot Skolgatan, som kan vara lämplig att starta upp en Fritidsbank i. Ingång kan även ske inne från Bergahallen, där cafémöjligheter finns och Bergakul håller till. Toalett, duschutrymmen finns, tvättmöjligheter kan ordnas. Bergahallen ligger centralt och har närhet till parkeringsplatser för de som är bilburna. Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

123 Personal och bemanning Projektgruppen, Fritidsbanken, Smedjebacken, som ska bestå av de olika intressenterna samt Fritidskontoret och AME, undersöker behovet av en framtida bemanning och vem som kan tänkas utses alt. rekryteras som verksamhetsansvarig/projektledare. Verksamhetsansvarig/projektledare ska sedan ansvara för verksamheten och fungera som handledare för övrig personal som arbetstränar, praktiserar eller ingår i AMEs dagliga verksamhet, samt för ideella krafter. Finansiering Projektgruppen, Fritidsbanken, Smedjebacken, tar fram förslag och undersöker potentiella fonder/bidragsgivare, samt undersöker om det finns lokala företag och föreningar alt. andra aktörer som vill stötta en Fritidsbank i Smedjebacken. Samverkan i framtiden En Fritidsbank kan till exempel erbjuda: o Studiebesök för skolklasser o möjlighet för skolor att låna utrustning till friluftsdagar och dyl. o studiebesök för SFI-klasser och nyanlända invånare o praktikplats för skolelever, daglig verksamhet m.m. o arbetsträning för långtidsarbetslösa Föreningar/Företag kan: o bidra med inredning till lokalen o göra egna insamlingsevent med sin personal samt sina kunder/medlemmar o låna utrustning till prova-på-verksamhet och event m.m. Potentiella samarbetspartners: o SEAB, Bärkehus, WBAB o Svenska Kyrkan o Föreningar och företag i Smedjebackens kommun o Arbetsförmedlingen o Norrbärke sparbank Siw Östlund Fritidschef Jesper Folkesson Avdelningschef Integration och arbetsmarknad Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

124

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 132 Dnr 2017/00020 Motion - VBU huvudman för kulturskolan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalls. 2. Ludvika kommun förslås att, under förutsättning av likalydande beslut i kommunfullmäktige i Ludvika, i egenskap av värdkommun få i uppdrag att verkställa flytt av kulturskoleverksamheten från den gemensamma nämnden till Västerbergslagens utbildningsförbund. 3. Direktionen för Västerbergslagens utbildningsförbund ges i uppdrag att föreslå förändringar i förbundsordningen och förbereda de praktiska frågorna i enlighet med beslutet samt att inrätta en kulturskolenämnd inom sig från och med årsskiftet Ärendebeskrivning Kommunchef Kerstin Söderlunds tjänsteskrivelse: Lotta Gunnarsson (M) har inlämnat en motion gällande Västerberslagens kulturskola. Motionären yrkar att Västerbergslagens utbildningsförbund blir ny huvudman för kulturskolans verksamhet samt att Västerbergslagens kulturskolenämnd avvecklas. Motionären pekar på att kulturskolan redan har samarbete med utbildningsförbundet och även delar lokaler i viss mån. För att ytterligare optimera resursutnyttjandet är en gemensam huvudman till gagn för eleverna. Västerbergslagens kulturskolenämnd har i yttrande vid sammanträde den 31 maj förordat att vid ett eventuellt byte av huvudman ska nämnden kvarstå samt ekonomiska anslag och särställning bibehållas. Västerbergslagens utbildningsförbund har i yttrande vid sammanträde den 14 september angett att ett byte av huvudman inte innebär några faktiska skillnader. Det finns dock praktiska frågor som måste hanteras, däribland förbundsordning och organisatoriska frågor. Det finns vinster med att samordna verksamheterna organisatoriskt, både ur ett kompetensförsörjningsperspektiv och med hänsyn till lokalutnyttjande med mera. Då utbildningsförbundet har ett omfattande uppdrag torde behovet av att ha en särskild nämnd för kulturskoleverksamheten kvarstå. Överföringen av verksamheten bör planeras så att den sammanfaller med ett mandatperiodsskifte, mellan år Kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att föreslå Ludvika kommun att, under förutsättning av likalydande beslut i kommunfullmäktige i Ludvika, i egenskap av värdkommun få i uppdrag att verkställa flytt av kulturskoleverksamheten från den gemensamma nämnden till Västerbergslagens utbildningsförbund. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Direktionen för Västerbergslagens utbildningsförbund bör ges i uppdrag att förslå förändringar i förbundsordningen i enlighet med beslutet samt att inrätta en kulturskolenämnd inom sig. Yrkanden Jan Tholerus (C) yrkar avslag på stycket om att det ska bildas en kulturskolenämnd inom VBU. Lotta Gunnarsson (M) yrkar att direktionen för VBU ska avgöra om en kulturskolenämnd bildas eller inte. Efter framställd proposition mellan arbetsutskottets förslag, Jan Tholerus förslag och Lotta Gunnarssons förslag förklarar ordföranden att kommunstyrelsen beslutat föreslå kommunfullmäktige bifalla arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Motion från Lotta Gunnarsson (M), daterad Sammanträdesprotokoll VKN 31 maj Sammanträdesprotokoll VBU 14 september Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

127

128

129

130

131

132

133

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 133 Dnr 2017/00435 Utökning av medlemskommuner i språktolknämnden i Dalarna Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Språktolknämnden i Dalarna utökas med fler medlemskommuner. 2. Medlemskommuner i språktolknämnden i Dalarna är Landstinget Dalarna, Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun, Mora kommun, Orsa Kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun. 3. Reglemente för språktolknämnden i Dalarna godkänns. 4. Samverkansavtal för språktolknämnden i Dalarna godkänns. 5. Föreliggande förslag till budget 2018 för språktolknämnden i Dalarna godkänns. 6. Ikraftträdandet av den utökade språktolknämnden i Dalarna sker från och med Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Språktolknämnden i Dalarna föreslår i beslut att Språktolknämnden utökas med kommunerna Avesta, Ludvika och Rättvik. Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Verksamheten är väl etablerad och fyller de kommunala förvaltningarnas behov av språktolkar. Borlänge kommun och Landstinget Dalarna kom överens om att från och med samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad språktolknämnden i Dalarna. Från och med utökades nämnden med Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säters kommun. Kommunerna Avesta, Ludvika, och Rättviks kommun har nu lämnat positivt besked angående deltagande i den gemensamma nämnden. Ett utökat deltagande i den gemensamma nämnden är positivt då det på sikt förväntas ge en högre kvalitet gällande språktolkförmedlingen. Respektive kommun- och landstingsfullmäktige behöver fatta beslut om utökat deltagande i den gemensamma nämnden. Målet är att Avesta, Ludvika, och Rättviks kommun inträder i nämnden den 1 januari Undantag råder för Avesta kommun som inträder i nämnden från men först börjar nyttja avtalet i mars Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Protokollsutdrag Språktolknämnden i Dalarna Tjänsteskrivelse Marianne Sjöström, Borlänge kommun daterad Reglemente språktolknämnden i Dalarna Samverkansavtal språktolknämnden i Dalarna Kravspecifikation språktolknämnden i Dalarna Budget 2018 språktolknämnden i Dalarna Arbetsutskottet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

136 Avtal om samverkan för Språktolknämnden i Dalarna