9 15 oktober Nr 82 Konjunkturanpassad budget - tilläggsbudget

Transkript

1 9 15 oktober 2009 Nr 82 Konjunkturanpassad budget - tilläggsbudget Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund Kommunstyrelsen har att löpande följa den ekonomiska utvecklingen för att styra nämnder och verksamhet mot de mål som Kommunfullmäktige satt i budget eller i särskilda beslut. Ändras de ekonomiska förutsättningarna så att Kommunstyrelsen bedömer att budgetmålen inte kan nås utan genomgripande förändringar skall åtgärderna underställas Kommunfullmäktige. I detta syfte, och mot bakgrund av kraftigt försämrade skatteprognoser, förslog Kommunstyrelsen både i februari och i maj en konjunkturanpassning av budgeten med reviderade resultatmål och sparmål för 2009/2010. Konjunkturanpassning Efter Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser i februari och i maj beräknades skatteintäkterna för Borås Stad 2009 och 2010 sjunka med 120 respektive 224 mnkr i förhållande till tidigare beräkningar. För att anpassa verksamhet och budget till det nya läget har Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige beslutat om: Anställningsstopp Inköpsstopp Innehålla buffertar Sparkrav 2009 på 32 mnkr Sparkrav 2010 på 100 mnkr Sänkt resultatmål från +100 mnkr till +48 mnkr för 2009 Målet med anpassningarna, som också innehöll att medel frigjordes ur den centrala reserven, var att frigöra resurser för att minimera kravet på sparåtgärder. Kommunfullmäktige har samtidigt beslutat att öka investeringsbudgeten med hänsyn till konjunkturläget för att nå den dubbla effekten att bidra till sysselsättningen och samtidigt dra fördel av en lägre prisbild. Ekonomisk avstämning per augusti - tilläggsanslag SKL:s skatteprognos i augusti gav inget besked om någon ytterligare större försämring av konjunkturläget 2009 och Tidigare dystra prognoser justerades dock något nedåt. Däremot beräknads taxeringsutfallet 2008 bli bättre än tidigare, vilket för Borås Stads del betyder en intäktsförstärkning för 2009 på +27 mnkr. Ovan tillsammans med ett besked om sänkta arbetsgivaravgifter, återbetalning av förbundsavgift från SKL, samt en god budgetföljsamhet från nämndernas sida, innebär ett nytt beräknat resultat för 2009 på +102 mnkr. Nämndernas budgetavvikelse, i förhållande till det resultatkrav som ställdes i maj, är enligt den senaste ekonomiska rapporten 16 mnkr. Detta innebär, sett till en bruttokostnad för Borås Stad på mnkr, en mycket god budgetföljsamhet. Då skall också noteras att hela avvikelsen ligger på det konjunkturdrabbade försörjningsstödet. Utifrån liggande budget för 2010, och med huvudsaklig avsikt att inför detta år kunna förstärka nämndernas verksamhet, så är Kommunstyrelsen beredd att nu föreslå tilläggsanslag 2009 till nämnderna på 48,6 mnkr (bilaga). Efter tilläggsanslagen beräknas det nya resultatet 2009 bli +50,9 mnkr. Slutligt resultatmål 2009 I samband med beslutet om Konjunkturanpassad budget i maj, och därmed det nya resultatmålet på +48 mnkr, så diskuterades behovet av årsresultat med hänsyn till god finansiell ställning i kombination med lågkonjunktur. Borås Stad har under en längre tid kunnat stärka sin finansiella ställning. För att ge ett exempel så har det egna kapitalet (inklusive den dolda pensionsskulden) gått ifrån 383 mnkr för 1999 till mnkr för Kommunstyrelsen skrev därför i konjunkturanpassad budget att denna ekonomiska styrka ökar möjligheten att under kort tid sänka resultatkraven. Likaså fastslogs att en annan viktig faktor som är avgörande när resultatmålet sänks är budgetföljsamhet, vilket Borås Stad också har.

2 B 438 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Att Kommunstyrelsen då vidhöll en resultatnivå på ca +50 mnkr berodde mer på osäkerheten i kommande skatteprognoser och kostnadsavvikelser än ett finansiellt behov, en så kallad fallhöjdsmarginal behölls. Kommunstyrelsen vill efter det senaste skattebeskedet och augustiavstämningen från nämnderna konstatera att förutsättningarna för att stärka nämnderna ytterligare inför 2010 ökat markant. Någon anledning att i en slutlig avstämning av 2009 ytterligare öka det egna kapitalet genom överskott finns inte. Om aktuell resultatprognos består så innebär detta en möjlighet att föra över ytterligare resurser till 2010 i samband med årsredovisningen. Verksamhetsnivå I den konjunkturanpassade budgeten valde Kommunstyrelsen att slå fast en hållbar verksamhetsnivå för 2010, vilket skedde genom en nivåsänkning med 100 mnkr. Nämnderna har därefter genomfört ett ambitiöst och grannlaga arbete som givit ett resultat i enlighet med direktiven. Förvaltningarna menar att arbetet också inneburit rationaliseringar och anpassningar som varit nödvändiga av fler skäl än rent ekonomiska. Det är Kommunstyrelsens uppfattning att denna verksamhetsnivå, inklusive inflationsuppräkning, även kan utgöra grundförutsättningar för Tillskott kommer genom att ett resurser på ca 100 mnkr från 2009 kan stärka verksamheten 2010 och kanske med räckvidd även in i Om regeringens aviserade stöd till kommunerna ges besked i september. Sannolikt kommer en inriktning ges för att kommunerna skall kunna behålla personal, varför ett flerårigt stöd, beroende på konjunkturutvecklingen, kan förväntas. Detta ökar då ytterligare möjligheten att hålla verksamhetsnivån uppe. Tilläggsanslag till nämnderna Socialnämnden Utbildning av personal inom LSS-verksamheten Resultatet av en enkätundersökning 2008, som gjordes för att ta reda på befintlig utbildningsnivå för habiliteringspersonalen, visar på en väldigt låg utbildningsnivå. Inom boendesektionen låg nivån på 15,5 % och hos personliga assistenter var den ännu lägre, 8,5 %. Under 2009 var Socialnämndens mål att validera 40 personer, men beroende på konjunkturanpassning har endast 20 personer validerat sina kunskaper för eventuell utbildning I budget 2010 äskar Socialnämnden 2,6 mnkr för vikariekostnader för att utbilda ytterligare 20 personer. Nämnden menar dock att det går att utbilda 20 personer per halvår med start hösten En ökning av utbildningstakten motiveras dels med att utbildningsnivån och därmed kvaliteten inom verksamheten höjs, och dels med att det, med tanke på det rådande arbetsmarknadsläget, skapar arbetstillfällen för fler människor. Med ett tilläggsanslag på 10,0 mnkr täcks Socialnämndens kostnader för vikarier under utbildningstiden plus att delar av kostnaden för utbildning och validering täcks. Utbildningsnämnden Läromedel Utbildningsnämnden får ett tilläggsanslag på 3,0 mnkr för att tidigarelägga inköp av läromedel mm. På så sätt mildras trycket på verksamheten under Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsinsatser I det rådande konjunkturläget, med bland annat stigande kostnader för försörjningsstöd, ställs höga krav på insatser för att få ut personer i sysselsättning. Administrativa kontorets enhet för Arbetsmarknadsinsatser har ett nära samarbete med både Socialnämnden och Arbetsförmedlingen i dessa frågor. Arbetsmarknadsinsatser kan med kort varsel sätta igång olika arbetsmarknadsåtgärder med olika lång varaktighet och där Arbetsförmedlingen finns med som medfinansiär. Beroende på formen av insats kan utväxlingen av de kommunalt satsade pengarna bli så stor som 25/75, dvs om kommunen satsar 25 % av insatsen bidrar Arbetsförmedlingen med 75 %. Ett tilläggsanslag på 2,0 mnkr till Arbetsmarknadsinsatser under Kommunstyrelsens ram för kommungemensam verksamhet beräknas därför ge effekt även på andra områden, t ex när det gäller kostnader för försörjningsstöd. Utbildningsinsatser i kommundelarna För att senare fördela medel till utbildningsinsatser inom kommundelarnas äldreomsorg tillförs Kommunstyrelsen 2,0 mnkr i tillläggsanslag. Inventarier i korttidsboendet För att senare fördela medel till inventarieanskaffningar till äldreomsorgens korttidsboenden tillförs Kommunstyrelsen 1,5 mnkr i tilläggsanslag. Kommundelsnämnderna Utöver de 3,5 mnkr som senare kommer att fördelas från Kommunstyrelsen förstärks kommundelsnämnderna inför 2010 med ytterligare 16,5 mnkr i tilläggsanslag. Bilagd tabell visar hur inventarieanskaffningen för nya förskolor stärks specifikt i olika kommundelar med 2,5 mnkr. Generellt tillförs kommundelarnas verksamhet ytterligare 14 mnkr. Avsikten är att nämnderna skall prioritera åtgärder som stärker Särskilt gäller det att kunna parera konjunkturpåverkade kostnader. Genom de ökade statsbidrag som nu aviserats 2010 skapas möjlighet att hålla en högre verksamhetsnivå än som tidigare beräknats. För de nämnder som av denna anledning ges förstärkta resurser i budgeten 2010 så kan tilläggsanslagen 2009 användas även för personal. Sänkta arbetsgivaravgifter 2009 Arbetsgivaravgifterna (PO-pålägget) kommer att sänkas med 0,84 % under hela 2009 p g a ett lägre antal sjukförsäkringsfall. AFA försäkring gör bedömningen att kostnaderna för försäkringsersättningarna kommer att vara betydligt lägre än vad som tidigare förutsett. För år 2009 blir effekten delvis engångsmässig därav den stora sänkningen. För 2010 är bedömningen att arbetsgivaravgifterna sjunker med 0,32 % i förhållande till nuläget. För Borås del kommer PO-pålägget tekniskt att sänkas fr o m 1/ med 0,84 % till den nya nivån 40,44 % inkl intern löneadministration. Detta innebär ett ekonomiskt utrymme på ca 5,5 mnkr som faller ut direkt på lönekontona under resten av året. För perioden 1/1 31/8 tillgodogörs nämnderna sänkningen av PO-pålägget genom ett tilläggsanslag som ställs till nämndernas förfogande under Detta kan beräknas till ca 13,5 mnkr vilket redovisas i bilagd tabell. Sammantaget ger då sänkningen ett utökat ekonomiskt utrymme på 19,0 mnkr.

3 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B 439 Anställningsstopp/Inköpsstopp De ekonomistyrningsinstrument som anställningsstopp/inköpsstopp innebär är i första hand avsedda i samband med behov av snabba inbromsningar. Då verksamheten följer en planerad budget, samt nu ökas genom tilläggsanslag föreslår Kommunstyrelsen att dessa styrmedel upphör. För de nämnder som fortfarande måste anpassa till budget och har obalans med sig in i 2010 gäller ej beslutet ovan. Nämndbuffertar De flesta nämnderna ser ut att klara resultatmålen i den konjunkturanpassade budgeten. För de som inte gör detta så får tilläggsanslag och nämndbuffertar användas härtill. I tidigare osäkra skeden under året har Kommunstyrelsen uttalat att nämndbuffert skall hållas inne för att täcka ett eventuellt behov av förstärkning av det centrala resultatet. Detta gäller dock inte längre utan att buffertar kan användas enligt ovan. För de nämnder som ändock kommer att visa resultat utöver budgetkraven så kommer Kommunstyrelsen verka för att respektive nämnd kan använda dessa i verksamheten Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta För att förstärka verksamheten inför 2010 beslutas om följande tilläggsanslag kr Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Lokalförsörjningsnämnden Servicenämnden Byggnadsnämnden Gatunämnden Miljönämnden Fritids- och Turistnämnden Kulturnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Brämhult kdn Centrum kdn Dalsjöfors kdn Fristad kdn Göta kdn Norrby kdn Sandhult kdn Sjöbo kdn Trandared kdn Viskafors kdn KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Christer Johansson

4 B 440 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober Bilaga 1 Resultaträkning Beräknat resultat efter tilläggsanslag (TA) Mnkr och löpande priser Bokslut Bokslut KF-Konj. Årsprog Årsprog Avvikelse Anm budg 2009 juli efter TA Konj.budget Nettokostnader -4029,4-4305,7-4302,5-4283,0-4333,0-30,5 Inkl. lägre arb.giv +13,5 och TA -48,6 Avskrivningar -179,3-171,2-176,0-176,0-176,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -4208,8-4476,9-4478,5-4459,0-4509,0-30,5 Skatteintäkter 3430,9 3558,5 3568,9 3596,2 3596,2 27,3 Inkl ny prognos +27 Generella statsbidrag mm 799,2 892,8 943,0 943,0 943,0 0,0 Finansnetto 32,2 56,5 15,0 20,7 20,7 5,7 Inkl. återbet SKL +5,6 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 53,5 30,9 48,5 100,9 50,9 2,5 Extraordinära intäkter 140,0 63,4 0,0 1,1 1,1 1,1 T.o.m maj Extraordinära kostnader -10,0-10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 183,5 84,3 48,5 102,0 52,0 3,6 Ökning verksamhetens nettokostnader 8,27% 6,37% 0,04% -0,40% 0,72% därav nämnderna 4,28% 7,99% 2,09% 2,48% 2,48% Ökning skatte- och bidragsintäkter 6,06% 5,23% 1,36% 1,98% 1,98% Verksamhetens nettokostnader andel av skatteintäkter, % 99,5 100,6 99,3 98,2 99,3 Självfinansiering av anläggningstillgångar 100% 49% 76% 55% 28% Nettoinvesteringar

5 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B Utökade Kommunbidrag 2009 Sänkt PO Inventarier Generellt Summa Kommunrevisionen 9 9 Kommunstyrelsen ÄO Korttid Arb.marknad 2, Utbildn. KDN 2,0 Lokalförsörjningsnämnden Servicenämnden Byggnadsnämnden Gatunämnden Miljöskyddsnämnden Fritids- och Turistnämnden Kulturnämnden Utbildningsnämnden Läromedel Socialnämnden Utbildn. LSS Brämhult Kdn Förskola Centrum kdn Förskola Dalsjöfors Kdn Fristad Kdn Göta Kdn Norrby Kdn Sandhult Kdn Förskola Sjöbo Kdn Trandared Kdn Viskafors Kdn Tot KDN

6 B 442 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Nr 83 Förnyat avtal med Migrationsverket rörande mottagande av ensamkommande asylsökande barn Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Bakgrund Migrationsverket har vid ett flertal tillfällen under våren skrivit till alla kommuner i Sverige för att uppmärksamma att det behövs fler mottagningsplatser för ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige. I senaste informations- och prognosbrevet, från den 25 augusti 2009, skriver migrationsverket att omkring ensamkommande barn och ungdomar beräknas söka asyl i Sverige i år, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare prognos. I slutet av augusti hade redan ensamkommande barn och ungdomar sökt asyl. Idag finns asylsökande barn och ungdomar i Sverige. Av dessa vistas fler än 300 i ankomstkommunerna, och för dessa behövs det omgående platser i andra kommuner. Dessutom bedöms att ytterligare cirka 400 platser behövs för asylsökande barn och ungdomar och därutöver tillkommande platser för barn och ungdomar med uppehållstillstånd. Migrationsverket har i tidigare nyhetsbrev uppgivit att de akut behöver cirka 150 platser bara för att kunna anvisa de barn som idag väntar i ankomstkommunerna. Migrationsverket har i uppdrag att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Det gäller såväl under asylprövningen som tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Avsikten med överenskommelserna är att säkerställa att det finns boendeplatser som motsvarar behovet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige. En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att ordna ett organiserat mottagande och boende för barnen. Kommunen får en ersättning på kronor för ett kalenderår, utöver faktiska kostnader för barnen. Detta är för att underlätta mottagandet samt öka kvaliteten på mottagandet. Tidigare överenskommelse Borås Stad tecknade i december 2007 avtal med Migrationsverket om att under en 12 månadersperiod ta emot fem ensamkommande barn eller ungdomar. Under hösten 2008 och i början på 2009 har fem barn tagits emot enligt avtal, och med målet att placera dem i familjehem. Ett av de fem barnen har utvisats och ett barn har lämnat Borås för att bo i en annan kommun. För närvarande finns tre barn kvar som Borås är ansvariga för och dessa är placerade i familjehem. Erfarenheten av mottagandet av dessa fem barn har varit att det krävs en noggrann och genomtänkt matchning av rätt familjehem. Processen har försvårats av att informationen från ankomstkommunen om barnet ofta har varit knapphändig. Den rutin Socialnämnden nu har är därför att göra ytterligare noggranna kartläggningar inför matchningarna med lämpliga familjehem. Förnyat avtal Utifrån det behov som finns i landet anser Socialnämnden det befogat att vara beredda att ta emot ytterligare barn i Borås Stad. Socialnämnden bedömer det som genomförbart att ta emot fem barn under 2009 om familjehemsstiftelser och liknande familjehemsvård kan nyttjas i mottagandet. Genom att gå via dessa kanaler underlättas rekrytering och matchning av familjehem. Om istället Familjehemssektionen inom Individ- och familjeomsorgen skall genomföra hela rekryteringskedjan och finna nya familjehem samt utreda dessa är det svårt att få utrymme för detta under En nyrekrytering av familjehem för fem ensamkommande asylsökande barn skulle ta så stor del av de tillgänglig resurserna att det skulle riskera rekrytering/utredning av familjehem till övriga barn. Hittills har Migrationsverket inte varit negativ till familjehemsvård via familjehemsstiftelser. Detta gör ett antagande att Migrationsverket även fortsättningsvis skulle ställa sig positivet till detta förfaringssätt rimligt. Socialnämnden anser att Borås Stad även fortsättningsvis skall använda sig av familjehemsvård då detta är en god form för de barn som stannar i Sverige och får uppehållstillstånd. För några ungdomar är det dock mer gynnsamt att vara på ett ungdomsboende. Detta gäller främst de som har fått utvisningsbeslut och/eller är på väg att utvisas ur landet. För dessa kan det även bli aktuellt för Borås Stad att använda sig av ungdomsboendelösningar. Även här är avsikten att köpa enstaka platser eftersom det inte finns underlag för att upphandla ett nytt ungdomsboende eller bygga ett ungdomsboende i egen regi. Kommunstyrelsen instämmer i Socialnämndens bedömning att Borås Stad skall göra en förnyad överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av fem asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige. Eftersom det inte föreligger något färdigt avtalsförslag, anser Kommunstyrelsen att det är mest lämpligt att Socialnämnden fortsätter diskussionen med Migrationsverket och bemyndigas att göra en förnyad överenskommelse enligt de förutsättningar som beskrivits ovan. Kommunstyrelsen anser dock att det av praktiska skäl kan vara lämpligt att göra en överenskommelse över en 12 månadersperiod istället för, som Socialnämnden föreslår, att begränsa tidsperioden till återstoden av Tidigare erfarenhet visar att det kan vara svårt för Migrationsverket att, på så kort tid som återstår av året, kunna slussa ut barnen till de mottagande kommunerna. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Socialnämnden bemyndigas att göra en förnyad överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av fem asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige. Överenskommelsen kan gälla upp till en 12-månadersperiod från och med det datum avtalet tecknas. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Christer Johansson

7 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B Från Socialnämnden Till Kommunstyrelsen Förnyat avtal med Migrationsverket rörande mottagande av ensamkommande asylsökande barn Inledning Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson skrev tidigare under våren 2009, tillsammans med verkställande direktören för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Håkan Sörman, ett brev till landets samtliga kommuner. Syftet med brevet var att snarast förmå fler kommuner att erbjuda platser för ensamkommande barn och ungdomar. I senaste nyhetsbrevet, utgivet i maj 2009 skriver Migrationsverket att de fram till och med den sista april i år tagit emot 571 ansökningar om asyl från ensamkommande barn och ungdomar. För närvarande finns det ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Av dessa vistas: 146 i ankomstkommunerna (Mölndal, Sigtuna, Solna, Malmö) 604 i kommuner med överenskommelse om mottagande 440 i boende i familjehem hos släktingar eller nära anhöriga Antalet ensamkommande barn och ungdomar fortsätter ligga på en mycket hög nivå. De fyra mest förekommande nationaliteterna i dagsläget är unga asylsökande från Somalia (231), Afghanistan (183), Irak (36) och Eritrea (18). Cirka 70% av de ensamkommande barnen kommer från Somalia och Afghanistan. Cirka 20 % totalt sett är flickor men de utgör cirka 30 % av de somaliska barnen och cirka 55 % av de eritreanska barnen. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ensamkommande barns asylärende under 2009 har varit 114 dagar och bifallsandelen har varit 61 %. Migrationsverket uppger att de behöver akut ca 150 platser bara för att kunna anvisa de barn som idag väntar i ankomstkommunerna. Migrationsverket har i uppdrag att teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av ensamkommande barn. Det gäller såväl under asylprövningen som tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Avsikten med överenskommelserna är att säkerställa att det finns boendeplatser som motsvarar behovet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige så att de får ett bra mottagande. En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att ordna ett organiserat mottagande och boende för barnen. Om man tecknar en överenskommelse får kommunen en ersättning på kronor för ett kalenderår som ska underlätta mottagandet samt öka kvalitén på mottagandet. Detta utöver faktiska kostnader för barnen. Bakgrund Borås Stad har under hösten tagit emot 5 barn. En överenskommelse med Migrationsverket har funnits och Borås har uppfyllt det som man där avtalat. Barnen har tagits emot med målsättning att placera i familjehem. Ett av de fem barnen har utvisats och ett barn har lämnat Borås för att bo i en annan kommun. För närvarande finns tre barn kvar som Borås är ansvariga för och dessa är placerade i familjehem. Två familjehem är rekryterade bland de familjehem som Borås Stad själva förfogar över och det tredje via Baggiums familjehemsvård. Erfarenheten av mottagandet av dessa fem barn har varit att det krävs en noggrann och genomtänkt matchning av rätt familjehem. Individ- och familjeomsorgen får ofta mycket knapphändig information från ankomstkommunen som i Borås fall genomgående har varit Mölndal. Barnen har tagits emot av Mölndal och placerats inom Hem för vård och boende inom Baggium. Baggium har vanligtvis inte närmare utrett barnen eller inlett någon form av vård. Vi vet således mycket lite om barnen när de skall matchas mot ett familjhem, vilket försvårar processen att hitta ett familjehem och få en god start i detta familjehem. Barnen kan vara allergiska, ha starkt avog inställning till djur, ha omfattande svårigheter med vardagsrutiner utan att detta är närmare kartlagt av ankomstkommunen. Den rutin vi nu har är att göra ytterligare noggranna kartläggningar inför matchningarna. För närvarande fungerar de tre placeringar vi har förhållandevis väl. Vi kan dock märka att barnen blivit delvis vana vid att bo och leva i grupp med andra ungdomar och initialt får svårigheter att anpassa sig till en familj. Familjehemmen behöver även ha synsättet att mer vara en värdfamilj för en ungdom än att vara ett familjehem med allt vad detta innefattar. Aktuellt Utifrån det behov som finns i landet anser vi det befogat att vara beredda att ta emot ytterligare barn i Borås Stad. För att få möjlighet att göra en överenskommelse med Migrationsverket krävs att kommunen tar emot minst 5 barn och att detta sker under Individ- och familjeomsorgen bedömer detta som genomförbart om man i sitt mottagande kan nyttja familjehemsstiftelser och liknande familjehemsvård. Genom att gå via dessa kanaler underlättas rekrytering och matchning av familjehem. Om Familjehemssektionen inom IFO skall genomföra hela rekryteringskedjan och finna nya familjehem och utreda dessa är det svårt att få utrymme för detta under En nyrekrytering av familjehem för 5 ensamkommande asylsökande barn skulle ta så stor del av de tillgängliga resurserna att det skulle riskera rekrytering/utredning av familjehem till övriga barn och då bl a negativt påverka t ex hemtagning av barn som idag finns placerade på institutioner. Hittills har Migrationsverket inte varit negativ till familjehemsvård via familjehemsstiftelser, vilket gör att vi utgår från att de skulle ställa sig positiva till detta även fortsättningsvis. Individ- och familjeomsorgen anser att Borås Stad även fortsättningsvis skall använda sig av familjhemsvård då detta är en god form för de barn som stannar i Sverige och får uppehållstillstånd. För några ungdomar är det mer gynnsamt att vara på ett ungdomsboende. Detta gäller främst de som har fått utvisningsbeslut och/eller är på väg att utvisas ur landet. För dessa kan det även bli aktuellt för Borås Stad att använda sig av ungdomsboendelösningar. Även här är avsikten att köpa enstaka platser eftersom det inte finns underlag för att upphandla ett nytt ungdomsboende eller bygga ett ungdomsboende i egen regi. Borås Stad får samtliga faktiska kostnader täckta även efter det att barnen fått uppehållstillstånd.

8 B 444 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen att fatta beslut om att göra en förnyad överenskommelse med Migrationsverket avseende mottagande av 5 asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige under SOCIALNÄMNDEN Ingegerd Nyborg Dan Persson Bilaga: Mall Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s k enssamkommande barn. Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn. Bilaga Förslag Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s k ensamkommande barn Omfattning 1 Denna överenskommelse träffas mellan Migrationsverket och Borås kommun med stöd av 1 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl. 2 Överenskommelsen avser mottagande av 5 ensamkommande asylsökande barn som Migrationsverket anvisar till kommunen enligt 3 andra stycket lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl. Kommunen ska innan utgången av överenskommelsens första månad lämna en planering för när mottagandet av barnen kan påbörjas. Planeringen ska skickas till Bosättnings och statsbidragsenheten på Migrationsverket. I och med anvisningen blir kommunen barnets vistelsekommun i socialtjänstlagens mening. Ett ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd omfattas av denna överenskommelse under en månad från dagen för beviljandet enligt 8 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl. 3 Migrationsverket gör en initial åldersbedömning av barnet. Senare genomförd åldersbedömning kan medföra ändrad ålder på barnet. 5 Kommunen ansvarar för nödvändiga kontakter med den kommun som ansvarar för barnets tillfälliga boende samt för att barnet som anvisats till kommunen så snart det är möjligt hämtas/transporteras till kommunen. Ersättning 6 Kommunen erhåller som en följd av denna överenskommelse ett årsbelopp enligt 1 b förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl. Ersättningen betalas ut i två omgångar, 3 tolftedelar betalas inom en månad från dagen för överenskommelsens ikraftträdande och resterande 9 tolftedelar betalas ut i januari Denna överenskommelse ger med stöd av förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl kommunen rätt till olika ersättningar. Enligt 4 har kommunen rätt till ersättning för kostnader för att transportera barnet till kommunen. Enligt 7 har kommunen rätt till ersättning för kostnader för vård/boende för barnet. Enligt 7 a har kommunen rätt till ersättning för en utredning enligt 11 kap 1 och 2 Socialtjänstlagen. Enligt 8 har kommunen rätt till ersättning för kostnader för god man. Av 2 och 10 framgår att ersättning för kostnader kan återsökas hos Migrationsverket kvartalsvis i efterskott. Tvist och brott mot överenskommelsen 8 Vid utebliven prestation får endera part kräva rättelse. Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning kan överenskommelsen med omedelbar verkan säga upp. 9 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 10 Överenskommelsen gäller under 12 månader från och med den xxxxxxxxxx Norrköping Borås För Migrationsverket Torsten Torstensson, Enhetschef Bosättnings- och statsbidragsenheten Borås Stad 4 Kommunen ansvarar för förordnande av god man. Förordnandet ska enligt 3 lag (2005: 429) om god man för ensamkommande barn ske så snart det är möjligt.

9 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B 445 Tidigare avtal Överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s k ensamkommande barn Omfattning 1 Denna överenskommelse träffas mellan Migrationsverket och Borås Stad med stöd av 1 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl. 2 Överenskommelsen avser mottagande av 5 ensamkommande asylsökande barn som Migrationsverket anvisar till kommunen enligt 3 andra stycket lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl. Kommunen skall innan utgången av överenskommelsens första månad lämna en planering för mottagande till Migrationsverkets nationella samordnare för ensamkommande barn. I och med anvisningen blir kommunen barnets vistelsekommun i socialtjänstlagens mening. Ett ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd omfattas av denna överenskommelse under en månad från dagen före beviljandet enligt 8 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl. 3 Migrationsverket gör en initial åldersbedömning av barnet. Senare genomförd åldersbedömning kan medföra ändrad ålder på barnet. 4 Kommunen ansvarar för förordnande av god man. Förordnande av god man ska enligt 3 lag (2005: 429) om god man för ensamkommande barn ske så snart det är möjligt. 5 Kommunen ansvarar för nödvändiga kontakter med den kommun som ansvarar för barnets tillfälliga boende samt för att barnet som anvisats till kommunen så snart det är möjligt hämtas/transporteras till kommunen. Ersättning 6 Kommunen erhåller som en följd av denna 1-åriga överenskommelse ett årsbelopp enligt 1 b förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl. Ersättningen betalas ut i två omgångar, 1 tolftedel betalas inom en månad från dagen för överenskommelsens ikraftträdande och resterande 11 tolftedelar betalas ut i januari Denna överenskommelse ger med stöd av 4 förordning (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m fl kommunen rätt till olika ersättningar. Enligt 4 har kommunen rätt till ersättning för kostnader för att transportera barnet till kommunen Enligt 7 har kommunen rätt till ersättning för vård/boende för barnet Enligt 7 a har kommunen rätt till ersättning för en utredning enligt 11 kap 1, 2 Socialtjänstlagen Enligt 8 har kommunen rätt till ersättning för kostnader för god man Av 2 och 10 framgår att ersättning för kostnader kan återsökas hos Migrationsverket kvartalsvis i efterskott Enligt 1 c erhåller kommunen en engångsersättning på kronor Tvist och brott mot överenskommelsen 8 Vid utebliven prestation får endera part kräva rättelse. Om rättelse inte påbörjas/sker inom 14 dagar från mottagande av skriftlig uppmaning kan överenskommelsen med omedelbar verkan säga upp. 9 Tvist om denna överenskommelse ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna och i andra hand vid svensk domstol. Tider 10 Överenskommelsen gäller under 12 månader från och med den 15 december Denna överenskommelse har upprättats i två exemplar varav vardera parten tagit sitt. Sundsvall Borås För Migrationsverket För Borås Stad Jan-Olov Wallin Ulrik Nilsson Chef för Verksamhetsområde Kommunstyrelsens Ordförande Förvaltning och Administration Borås Stad

10 B 446 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Nr 84 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS t o m den 30 juni Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 att en rapporteringsskyldighet införs i socialtjänstlagen (SoL) 16 kap. 6 h-f. Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL. Ändringarna i Socialtjänstlagen och Kommunallagen trädde i kraft den 1 juli Rapportering ska ske till Länsstyrelsen, kommunens revisorer och Kommunfullmäktige. Genom ett tillägg i LSS lag om stöd och service till vissa funktionshindrade införs en skyldighet för kommunerna och landstingen att rapportera till Länsstyrelsen om ej verkställda beslut enligt 9 LSS. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2008 och den första rapporteringen skedde per den 30 september Till Länsstyrelsen och revisorerna ska socialnämnden/kommundelsnämnden rapportera alla gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för beslut. Socialnämnden skall rapportera alla gynnande beslut enligt 9 LSS som ej verkställts inom tre månader från beslutsdatum. För varje beslut ska anges tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt skälen för dröjsmålet. Personen ska vara identifierbar. Rapportering ska ske en gång per kvartal. När ett ärende som tidigare rapporteras som ej verkställts, senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Länsstyrelsen och revisorerna. Till Kommunfullmäktige ska socialnämnden/kommundelsnämnden lämna en statistikrapport över hur många gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Uppgifterna i rapporten ska vara avidentifierade. Som en yttersta konsekvens av lagändringen kan Länsstyrelsen ansöka hos Länsrätten om att den dömer ut särskild avgift till kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL eller LSS 9 LSS. Länsstyrelserna har kommit överens om att rapporteringen ska göras på ett enhetligt sätt över landet, genom e-socialtjänst. Det är ett webbaserat system för rapportering av ej verkställda beslut enligt SoL. Detta system kommer att införas även för beslut enligt 9 LSS. Kommunen har till Länsstyrelsen anmält en huvudrapportör som fungerar som kontaktperson gentemot Länsstyrelsen och sköter nyanmälan och ändringar av rapportörer. Det har också utsetts en rapportör per berörd förvaltning som sköter själva inrapporteringen av ej verkställda beslut till Länsstyrelsen. Kopia på rapporten skickas till Revisionskontoret. En avidentifierad rapport skickas till Kommunledningskansliet som sammanställer en statistikrapport till Kommunfullmäktige. För att kunna följa ej verkställda beslut presenteras fortsättningsvis en graf över en längre period. Den första rapporteringen avseende Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skedde per den 30 september Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Rapporterna läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Bilagor Statistikrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL t o m den 30 juni Statistikrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt 9 LSS t o m den 30 juni 2009.

11 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B 447 Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL t o m 30 juni 2009 Ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen t o m 30 juni 2009 Inga Nämnd ej verkställda beslut Ej verkställda beslut Typ av bistånd Antal dagar sedan beslut Brämhult X Centrum X Dalsjöfors X Permanent bostad (Särskilt boende) Fristad X Göta X Norrby X Sandhult X Sjöbo X Trandared X Viskafors X Socialnämnden Man/ kvinna Kontaktfamilj Övergångsbostad 30 jun 109 K 112 K 125 M 31 mars 256 M K M 150 M 118 M 132 K Erbjudande om kontaktfamilj har lämnats i flera ärenden. I båda ärende gällande boende har respektive ansökan återtagits och boendet har ordnats på annat sätt. Redovisning av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 LSS t o m 30 juni 2009 Ej verkställda beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g lag om stöd och service till vissa funktionshindrade t o m 30 juni 2009 Nämnd Inga ej verkställda beslut Ej verkställda beslut Typ av insats Socialnämnden X Kontaktperson X Bostad med särskild service vuxna Antal dagar sedan beslut Man/ 30 juni kvinna 31 mars 253 M M 181 K K M K K M M M M M 243 M M M K M M M 133 M Borås har ett antal ej verkställda beslut. När det gäller boende för vuxna finns ett antal lediga platser samtidigt som vi ej har verkställt beslut. Detta beror på att den enskilde vill bo på ett specifikt boende eller att den lediga platsen inte matchar den enskildes behov. När det gäller kontaktpersoner har viss marknadsföring, framför allt via annonser och radio, genomförts som tyvärr inte gett önskat resultat. Nya informationsbroschyrer är under framtagande och en utredning gällande arvode pågår.

12 B 448 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Nr 85 Redovisning av hemlösheten i Borås Stad Från Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. Nämnden har nu lämnat en redogörelse för Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Ärendet läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Från Socialnämnden Till Kommunstyrelsen Christer Johansson Redovisning av hemlösheten i Borås Stad 2009 Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. I Borås Stads budget 2009 står skrivet under framtidsfrågor. I Borås skall ingen behöva vara bostadslös. Varje individ skall erbjudas hjälp och stöd för att så fort som möjligt kunna ändra sin situation. I april 2005 genomfördes en mätning av hemlösheten i Sveriges kommuner på uppdrag av Socialstyrelsen. Socialnämnden har valt att använda samma frågeunderlag som Socialstyrelsen och att genomföra en årlig mätning under vecka 17. Vid mätningen av hemlöshet utgår man från Socialstyrelsens definition, där hemlöshet är en situation och inte en karaktäristik av person. Definitionen är indelad i fyra olika situationer (se sid 3 i redovisningen). Socialstyrelsens definition är bred och inkluderar grupper som har någonstans där de vistas men som på olika sätt har en osäker boendesituation. Vid kartläggningen 2009 fanns det 105 personer som ansågs tillhöra någon av situationerna. Resultatet visar bland annat att av de 105, var 4 personer uteliggare, 20 personer bodde i akutboende/lågtröskelboende. Vidare var 30 personer intagna/inskrivna på någon form av institution samt 46 personer bor tillfälligt hos vänner/släktingar eller har tillfälligt inneboende eller andrahandskontrakt. Socialstyrelsen publicerade i januari 2009 en rapport Plan för fortlöpande uppföljning av hemlöshetens omfattning och karaktär. I rapporten tar man upp vikten av att ha kunskap om hemlöshetens omfattning, karaktär samt hur den utvecklas över tid. Vidare lämnar man ett förslag om att göra nationella kartläggningar vart femte år. Om förslaget antas kan det bli en nationell kartläggning under Beslut Rapporten översänds till Kommunstyrelsen SOCIALNÄMNDEN Ingegerd Nyborg Dan Persson Bilaga: Redovisning av hemlösheten i Borås Stad Bilaga Redovisning av hemlösheten i Borås Stad 2009 Inledning Socialnämnden har Kommunfullmäktiges uppdrag att årligen redogöra för situationen för hemlösa i Borås. Kartläggningen genomförs v. 17 och utgår från det frågeunderlag som Socialstyrelsen använde vid sin riksomfattade kartläggning april Detta är den fjärde kartläggningen som Socialnämnden har genomfört. 1 Hemlöshet i Sverige 2005, Socialstyrelsen Uppgiftslämnare i Socialstyrelsens kartläggning var alla myndigheter och organisationer som kommer i kontakt med personer som är hemlösa. Det var, förutom socialtjänsten, behandlingshem, kriminalvårdsmyndigheter, frivården, beroendekliniker, psykiatriska kliniker, akutmottagningar, ungdomsmottagningar, kvinnojourer och andra frivilligorganisationer. Av bland annat sekretesskäl kan nämndens årliga kartläggningar endast utgå från nämndens verksamheter och ansvarsområden. I Borås budget 2009, står under rubriken framtidsfrågor; I Borås skall ingen behöva vara bostadslös. Varje individ skall erbjudas hjälp och stöd för att så fort som möjligt kunna ändra sin situation. När är man hemlös? Hemlöshet är en situation och inte en karaktäristik av person. Individuella, ekonomiska och sociala problem kan vara en del av orsakerna till hemlöshet, men i hög grad även strukturella faktorer, t ex den lokala bostadssituationen. En del har psykiska problem och ett missbruk, med behov av omfattande och sammansatt stöd och boende. Det finns även barnfamiljer bland dem som definieras som hemlösa. I dagligt tal används begreppet hemlös, för att beskriva en person som sover ute eller är hänvisad till akutboende eller härbärge. Socialstyrelsens definition är bredare och inkluderar grupper som har någonstans där de vistas men som på olika sätt har en osäker boendesituation. Definitionen visar hur komplex hemlöshetsproblematiken är.

13 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 B 449 Socialstyrelsen definierar hemlöshet som: Situation 1 En person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person som är intagen/inskriven på antingen: kriminalvårdsanstalt/behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men inte har någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Situation 3 En person som är intagen/inskriven på behandlingsenheter eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/ HVB-hem/SIS-institution och inte planeras att skrivas ut inom tre månader men har inte någon bostad ordnad vid eventuell framtida utskrivning/utflyttning. Situation 4 En person som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt (kortare än tre månader) och har på grund av denna situation sökt hjälp/varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden. Resultat av kartläggningen (Siffrorna i rapporten avser resultat för hela kartläggningen om inte annat anges. För mer detaljerat resultat, se tabellbilagan) Totalt fanns det under mätveckan (v ) 105 personer som ansågs tillhöra någon av situationerna. Detta kan jämföras med 86 under samma period 2006, 104 under 2007 samt 123 under Till detta tillkommer 159 övergångslägenheter/sociala kontrakt, vecka 17. Där bodde 186 vuxna samt 107 barn. Dessa redovisas inte i rapporten och har inte heller ingått i tidigare år. En knapp tredjedel av de inventerade var kvinnor. Under 2009 var det 33 kvinnor jämfört med 36 kvinnor Under 2009 levde 86 procent ensamma och 7 procent tillsammans med en partner. Detta motsvarar ungefär resultatet om man tar ut enbart kvinnor och är också jämförbart med resultatet personer (13 av dem kvinnor) har barn under 18 år, vilket är en minskning från 2008 då resultatet var 52 personer (22 av dem kvinnor.). Av de 35 personerna är 20 också vårdnadshavare (10 av dem kvinnor) och 13 (8 kvinnor) lever helt eller delvis tillsammans med sina barn. De 13 personer som lever helt eller delvis tillsammans med sina barn har följande boendesituationer v. 17 Akutboende/lågtröskelboende 2 Hotell/camping/vandrarhem 1 Institutionsboende 1 Tillfälligt hos familj/släktingar 3 Tillfälligt kontraktslöst boende hos kompisar 5 Tillfälligt andrahandskontrakt eller inneboendekontrakt 1 29 personer (4 av dem kvinnor) var hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller som uteliggare. 17 personer (5 av dem kvinnor) var intagna/inskrivna på någon form av institution, t ex kriminalvårdsanstalt eller behandlingshem och planerades att bli utskrivna inom tre månader och där bostad inte fanns ordnad. Ytterligare 13 personer (4 av dem kvinnor) fanns där den planerade utskrivningen var längre fram än tre månader. Slutligen fanns 46 personer (20 av dem kvinnor) som bodde tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller hade ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt (kortare än tre månader). Tabellen nedan visar att förändringar i de olika situationerna. Antal och andel i situation 2, 3 och 4 har minskat från 2008 medan det har ökat i situation 1. Situation? Andel i % 2006 Antal 2006 Andel i % 2007 Antal 2007 Andel i % 2008 Antal 2008 Andel i % 2009 Antal 2009 Andel i % Situation , , , ,6 Situation , , , ,2 Situation ,4 8 7, , ,4 Situation , , , ,8 Ingen kännedom 7 8,1 4 3, Summa Förändringarna ovan kan till en del hänföras till starten av Göta 44. Det avser exempelvis personer som tidigare år beviljats institutionsboende på grund av att de saknat boende, de har nu kunnat erbjudas Göta 44. Situationen ser annorlunda ut om man tar ut resultatet för enbart kvinnor. Förändringarna mellan 2008 och 2009 är inte stora för kvinnorna. Det har skett en minskning i situation 3 samt en mindre ökning i situation 4. Störst antalet i resultatet 2009, är för kvinnorna i situation 4. Det avser främst 9 kvinnor i alternativet tillfälligt hos familj/släktingar samt 9 kvinnor i alternativet tillfälligt kontraktlöst boende hos kompisar. Kvinnors situation Namn 2008 Antal 2008 % 2009 Antal 2009 % A. Situation ,9 4 12,1 B. Situation ,1 5 15,2 C. Situation ,1 D. Situation ,6 E. Vi har inte kännedom om personer som enligt denna definition är hemlösa under mätperioden Total Tabellen nedan visar bland annat Ökningen i situation 1 hänför sig till att akutboende/lågtröskelboende ökat från 5 personer 2008 till 20 personer Minskningen i situation 2,3 och 4 handlar företrädesvis om : Institutionsboende minskat från 25 till 15 personer 2009, Kriminalvårdsanstalt/häkte minskat från 13 till 5 personer 2009 samt Tillfälligt hos familj och släktingar minskat från 29 till 17 personer Antalet "uteliggare" är 4 personer jämfört med 3 personer 2008.

14 B 450 Kommunfullmäktiges handlingar 15 oktober 2009 Boendesituation v.17 (Flera alternativ kan anges) 2006 Antal 2006 Andel i % 2007 Antal 2007 Andel i % 2008 Antal 2008 Andel i % 2009 Antal 2009 Andel i % Uteliggare 2 2,4 9 7,4 3 2,2 4 3,6 Akutboende/lågtröskelboende 2 2,4 2 1,7 5 3, Hotell/camping/vandrarhem 4 4,8 3 2,5 8 5,9 5 4,5 Kvinnojour 1 4, ,7 0 0 Ungkarlshotell/hotellhem 2 2,4 2 1, Boendekollektiv/gruppboende/kategoriboende 4 4,8 2 1, ,6 Träningslägenhet/försökslägenhet/socialt kontrakt 4 4,8 1 0,8 3 2,2 0 0 Institutionsboende (HVB-hem) 11 13,1 6 5, , ,5 Kriminalvårdsanstalt/häkte 3 3,6 11 9,1 13 9,6 5 4,5 Tillfälligt hos familj/släktingar 7 8, , , ,3 Tillfälligt kontraktslöst boende hos kompisar 36 42, , , ,6 Tillfälligt andrahandskontrakt - eller inneboendekontrakt 2 2,4 6 5, ,5 Vet ej 2 2,4 6 5, ,5 Annat 4 4,8 8 6, ,4 9 8,1 Summa Antal personer som varit hemlösa mer än ett år är 40 % motsvarande siffra 2008 var 45 %, ungefär motsvarande om man ser till enbart kvinnor. I antal har det minskat från 56 personer till 43. Andelen som har sysselsättning som insats har minskat betydligt från 28 % (38 personer) till 13 % (14 personer). Antalet person som är arbetslösa och arbetssökande har minskat något från 22 personer 2008 till 18 personer Gruppen som saknar sysselsättning har i sin tur ökat från 36 % (49 personer) till 53 % (61 personer). Resultatet blir motsvarande om man tar ut enbart kvinnor. Sysselsättning är tydligt ett av problemen för gruppen och tendensen är att det försämras. Återbruk bygger upp alltmer verksamheter och alternativ till sysselsättning. Vilket är en resurs och alternativ för de personer som står närmare arbetsmarknaden. Samlad sysselsättnings verksamheter har arbetsliknande former där målet är att personerna ska komma vidare till lönearbete. En del av de personer som finns inom gruppen hemlösa står dock längre ifrån arbetsmarknaden och kan behöva andra alternativ. När det gäller inkomstkälla så hade hälften ekonomiskt bistånd 46 %, vilket ungefär motsvarar resultatet 2008 på 50 %. Sjukersättning/aktivitetsersättning som inkomstkälla var % och 15 % Resultatet blir motsvarande om man tar ut enbart kvinnor. Andelen som inte missbrukar har ökat från 21% (31 personer) 2008 till 29 % (35 personer) Av dem är det 15 kvinnor 2008 och 16 kvinnor Det är 15 % (18 personer) som har haft någon form av institutionsvård/familjehemsvård vilket motsvarar resultatet För kvinnorna i den gruppen har antalet minskat från 8 till 3 kvinnor Andelen som fått vård i öppna former har minskat från 25% (36 personer) till 17 % (20 personer) Resultatet blir ungefär motsvarande om man tar ut enbart kvinnor. Minskningen kan bero på att verksamheten inom Porten ändrade inriktning hösten Den öppna dagverksamheten lades då ner. Boendestödjarna inom IFO Vuxen samt två Case-Manager har lokalen som utgångspunkt för sitt arbete. De använder den i sin verksamhet för personer med missbruk och psykiatri. Målgruppen är därför inte densamma som tidigare. Den vanligaste faktorn till hemlösheten är missbruk, den har dock minskat jämfört med tidigare år. Därefter följer betalningsanmärkningar, psykisk ohälsa, bostadsbrist och arbetslöshet. Vräkning som orsak har halverats från 52, 2008 till 26, Resultatet blir ungefär motsvarande om man tar ut enbart kvinnor. Under vecka 17 hyrde Individ och familjeomsorg 159 lägenheter där 78 hyrs ut som övergångslägenheter och 81 medsociala kontrakt. I de 78 övergångslägenheterna bor 84 vuxna och 4 barn. I de 81 sociala kontrakten bor 102 vuxna samt 103 barn. Det innebär sammanlagt 186 vuxna personer och 107 barn. Då man beskriver hemlöshet, är det viktigt att även ta med dessa siffror. Det är en stor grupp personer/familjer som lever på en sekundär bostadsmarknad utan den trygghet som ett förstahandskontrakt ger. Antalet övergångslägenheter/sociala kontrakt ökar. De senaste åren har bostadsmarknaden försämrats avsevärt för människor som har svårt att klara ett eget boende oavsett orsak. De har allt svårare att få eget hyreskontrakt. Det byggs färre bostäder och det har även skett en förändring i uthyrningspolicy hos bostadsbolagen, där högre krav ställs på ordnad ekonomi. Försörjningsstöd accepteras inte alltid som inkomst. Bostadslösheten har blivit ett alltmer centralt problem för socialtjänsten att hantera trots att man inte kan påverka bostadsmarknaden. Såväl kommunala som privata hyresvärdar ställer krav på att socialtjänsten ska stå för kontrakten för människor som anses vara för osäkra för att kunna inneha förstahandskontrakt.