Rapport över vegetationstyper runt Varnumsvikens inre del.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport över vegetationstyper runt Varnumsvikens inre del."

Transkript

1 Rapport över vegetationstyper runt Varnumsvikens inre del. Utförd av Pontus Edquist, Åke Klaveness och Lars Lönnhag

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning. sid Inledning. sid Beskrivning av förekommande vegetationstyper och deras lokalisering vid Varnumsviken. sid Litteraturförteckning. sid Bilaga 1. Karta över Varnumsvikens inre delar med beskrivna vegetationstyper. sid Bilaga 2. Karta över fyndplatser för några ovanligare arter inom de beskrivna vegetationstyperna. sid Bilaga 3. Karta över fyndplatser för 23 ovanligare växtarter inom Varnumsviksområdet även utanför de beskrivna vegetationstyperna. sid Bilaga 4. Artlista från inventeringen av Varnumsvikens inre delar som gjorts i samband med beskrivningen av vegetationstyper inom området. Sid. 13

3 3 Sammanfattning På uppdrag av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Kristinehamn inventerades området runt Varnumsviken med avseende på vegetationstyper under åren 2000 och Vi fann då att stränder och strandängar består av vegetationstyperna fuktäng av tuvtåtelängstyp, fuktäng av högstarrängstyp, högvass av tät bladvasstyp vilka alla löper parallellt runt i princip hela det undersökta området. I vattnet utanför högvassen finns här och där flytbladsvegetation av gul näckros-andmattyp. Längre upp på land tar åkermarken över, men på några ställen finns också rödvenängar och tuvtåtelägar. Allra störst intresse ur botanisk synpunkt tilldrar sig vikens östra och norra stränder där ett antal rara arter påträffades. Bl.a. de för landskapet ovanliga blomvass, kalmus, grönskära, strandskräppa och stor andmat. Fynden av dessa ovanliga arter ger viken ett högt skyddsvärde ur botanisk synpunkt. grönskära strandskräppa blomvass kalmus

4 4 Inledning År 2000 fick vi i uppdrag av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Kristinehamn att göra en vegetationsbeskrivning över Varnumsvikens inre delar. Områdena som vi undersökt är bl.a. strandängar, vassbälten och betesmarker. Se kartbilaga.) Området har inventerats vid flera tillfällen under hösten år 2000 och under hela vegetationsperioden år För att klassificera vegetationstyperna har vi använt oss av boken Vegetationstyper i Norden utgiven av Nordiska ministerrådet. För artbestämning och vissa utbredningsuppgifter har vi använt Den Nordiska Floran av Mossberg, Stenberg. Tidigare har området delvis inventerats av Erik Fjällman 1982 och 1983 samt av Lars Lönnhag m.fl När vi jämfört fynden från dessa undersökningar med vår inventering så finner vi att vi inte återfunnit bandnate som nämns i Fjällmans rapport från Inte heller strandviol eller läkevänderot från Lönnhags rapport har återfunnits. Vi tror nu att den svårbestämda läkevänderoten kan ha varit en felbestämning. Vi har också jämfört våra fynd med uppgifter som finns i Fredrik Hård av Segerstads Den Värmländska kärlväxtflorans geografi. I denna bok har fynduppgifter från amatörer så väl som professionella botanister samlats. De äldsta uppgifterna kommer ända från Linné, som 1746 passerade Värmland efter sin Västgötaresa. Växter som inte funnits av Fjällman 1982, 1983 eller Lönnhag 1985, men som finns noterade i Hårds flora från Varnumsviken och som nu återfunnits av oss är följande mer eller mindre sällsynta arter: Blomvass. Uppgiftslämnare är Andersson 1842 och Gösta Bergman 1940-talet. Grönskära, Uppgiftslämnare är Harald Fries 1900 m.fl. fram till G. Bergman Nickskära, Uppgiftslämnare är G.E. Ringius 1885 och G. Bergman Uppgiftslämnare till det enda fynd i Värmland som noterats Stor andmat, av Hård är C. Andersson Kalmus, Uppgiftslämnare är C. Andersson 1842 samt G. Bergman 1942 Mörk igelknopp. Sparganium erectum ssp erectum) som är en underart av stor igelknopp är inte nämnd i någon tidigare undersökning. Förekomsten av dessa i Värmland sällsynta arter på en och samma lokal gör att vi anser att området har ett högt skyddsvärde ur botanisk synpunkt.

5 5 Beskrivning av förekommande vegetationstyper och deras lokalisering vid Varnumsviken. Åkermark Vegetationstypernas läge på östra stranden. Vegetationstypernas utbredning runt Varnumsviken inom det undersökta området kan kort beskrivas på följande sätt. Längst ut i vattnet finns ett vassbälte benämnt Högvass av tät bladvasstyp i Vegetationstyper i Norden. Utanför detta finns på vissa ställen näckrosbestånd benämnt Flytbladsvegetation av gul näckros-andmattyp. Innanför vassbältet kommer sedan vegetationstypen fuktäng av högstarrängstyp. Denna domineras här av vasstarr och jättegröe. Här och var finns också sprängört och ställvis stora bestånd av den ovanliga kalmusen. Här finns också rariteten stor andmat. I Hård av Segerstads Värmlandsflora anges Kristinehamn som enda fyndplats i Värmland. Hävdade former av denna med intressanta floristiska inslag bör bevaras. Dessutom är dessa värdefulla fågellokaler. Sid.508 i Vegetationstyper i norden.) Betad fuktäng av högstarrängstyp Kalmus

6 6 Innanför denna kommer sedan en fuktäng av tuvtåtelängstyp. Här dominerar rödven, tuvtåtel, timotej, smörblomma och revsmörblomma. Ytterligare längre bort kommer åkermark som i vissa fall odlas och i vissa fall är betesmark. Längst in i viken finns på västra sidan högvass av kavelduntyp dominerad av kaveldun och vass. Här växer också jättegröe. Högvass av kavelduntyp Innanför högvassen finns här ett bälte som kan betecknas som Dvärgvass av vasstarrtyp i stället för den fuktäng av högstarrtyp som annars vidtar innanför högvassen. I denna dvärgvass dominerar vasstarr, men här finns också hästsvans och olika igelknoppar bl.a. den ovanligare underarten mörk igelknopp Sparganium erectum ssp. erectum). Allra längst in i viken finns vegetationstypen kärrkavlevarianten av fuktäng av högstarrtyp. I de blötare partierna av denna växer den sällsynta blomvassen, och i de något torrare partierna finns rikligt med de likaså sällsynta grönskära och strandskräppa. Även den ganska sällsynta nickskära växer här. Den förekommer både med och utan de gula strålblommorna. Hästsvans i dvärgvassbältet Enligt Vegetationstyper i norden finns denna vegetationstyp i hårt betade områden i högstarrzonen och är en fågellokal. Grönskära Strandskräppa

7 7 Blomvass i fuktäng av högstarrtyp som här går ända ut till vattnet och bara delvis är betad. Stranden närmast vattnet är delvis täckt av multnande vass och delvis gyttja. På vassbankarna växer strandpilört Persicaria lapathifolium ssp, lapathifolia) en ganska sällsynt underart av vanlig pilört. På gyttjan växer den likaså ganska sällsynta slamkrypan. strandpilört och gulkavle nickskära ovanlig variant med strålblommor)

8 8 På östra sidan av viken mellan vägen till Östervik och E18 ligger beteshagar som är en blandning av vegetationstyperna fårsvingelhedvariant av rödvenhedtyp, och Rödvenängstyp. Här växer triviala arter som rölleka, smörblomma, grässtjärnblomma, blåklocka och höstfibbla. I fuktigare områden finns veketåg-knapptågsvarianten av tuvtåtelängstyp Beteshage med bl.a. fårsvingelhed av rödvenängstyp och rödvenäng Norr om Strandgården finns ett område som närmast är att betrakta som en äng av tuvtåtelängstyp enligt Vegetationstyper i Norden, trots att den domineras av andra gräs än tuvtåtel. En hybrid mellan gulmåra och stormåra s.k. gräddmåra finns här. Här har för länge sedan legat en trädgård vilket syns på en del av växterna som t.ex. vita trädgårdsvinbär. Området domineras annars av triviala växter. För att hitta nästa raritet får man bege sig över den nedanförliggande åkermarken och upp på banvallen. Där växer nässelsnärja på renfana. Nässelsnärja på renfana

9 9 Litteraturförteckning: Fjällman, E Vegetationsbeskrivning över Varnumsvikens inre del. Kristinehamn. Stencil Fjällman, E Vegetationsundersökning inom parken vid Österviks kapell samt inom området mellan landsvägarna. Kristinehamn. Stencil Hård av Segerstad, F Den värmländska kärlväxtflorans geografi. Göteborg. Lönnhag, L Växtinventering av betesmarker och våtängar vid Varnumsvikens inre del. Kristinehamn. Stencil. Mossberg, B. Stenberg, L Den nordiska floran. Turnhout. Belgien. Påhlsson, L. red.) Vegetationstyper i Norden TemaNord 1998:50). Köpenhamn

10 10 Bilaga 1 Karta över Varnumsvikens inre delar med beskrivna vegetationstyper. Område 1: Inifrån land räknat finns här vegetationstyperna fuktäng av tuvtåtelängstyp, fuktäng av högstarrängs-typ, högvass av tät bladvasstyp, och i vattnet utanför finns flytbladsvegetation av gul näckros-andmattyp. Område 2: Här finns samma vegetationstyper som i område 1 men längst i norr är fuktängen ersatt av dvärgvass av vasstarrtyp 2a) och högvassen utanför denna är högvass av kavelduns-typ. Område 3: Här finns vegetationstypen kärrkavlevariant av fuktäng av högstarrtyp. Område 4: Här finns fårsvingelhedvariant av rödvenhedtyp, rödvenängstyp och veketåg-knapptågsvarianten av tuvtåtelängstyp. Område 5: Här finns en äng av tuvtåtelängstyp.

11 11 Bilaga 2 Karta över fyndplatser för några ovanligare arter. Mörk igelknopp Blomvass Grönskära Nickskära Strandskräppa Kalmus Nässelsnärja Stor andmat Blomvass finns framför allt i område 3, men också inom område 2. Grönskära finns också främst i område 3, men kan hittas längs stränderna även utanför det undersökta området. Kalmus finns i stora bestånd framför allt inom områdena 1 och 2. Mörk igelknopp hittade vi i område 2 och 2a. Nickskära förekommer framför allt i område 3. Nässelsnärja hittades på banvallen på gränsen till område 1. Den finns också i nässelbestånd vid Östervik och Gustafsvik. Stor andmat hittade vi i område 1 ungefär vid bäckutflödet i områdets södra del. Strandskräppa förekommer rikligt i område 3, men också inom område 1 och även på stränderna utanför de undersökta områdena.

12 Π Π 12 Bilaga 3. Karta över fyndplatser för 23 ovanliga växtarter. Funna inom 4 av de inventeringsrutor som används av Värmlands Botaniska Förening, och som täcker vårt undersökningsområde Rutorna benämns 10, 11, 20 och 21. Se markeringar på kartan). svalört plattstar hässleklocka tibast åkervinda dvärgvårlök Π Ös tervik getväppling harklöver strimsporre källört Π Gus tavs vik strandskräppa grönskära Π jättegröe kalmus vattenstäkra vattenmärke blåklint kamomill knylhavre trubbnate vattenaloë nässelsnärja sparvnäva Π Π Strand 122 m

13 13 Bilaga 4. Artlista från inventeringen av Varnumsvikens inre delar som gjorts i samband med beskrivningen av vegetationstyper inom området. Alsikeklöver Amerikansk dunört Andmat Ask Asp Backnejlika Backskärvfrö Baldersbrå Bergdunört Berggröe Bergkorsört Bergsslok Bergssyra Besksöta Betesdaggkåpa Bindvide Bitterpilört Blekstarr Blodrot Blomsterlupin Blomvass Blåbär BLÅKLINT Blåsippa Blåsstarr Blåtåtel Bockrot Brakved Bredkaveldun Brunrör Brunskära Brunven Brunört Brännässla Bägartrampört Daggkåpa Dikeslånke Druvfläder Duvvicker Dvärgmåra DVÄRGVÅRLÖK Dyblad Dybläddra Dyveronika Ek Ekbräken Ekorrbär En Engelskt rajgräs Femfingerört Flaskstarr Flenört Flikplister Flockfibbla Flädervänderot Foderlosta Frossört Fyrk. johannesört Trifólium hýbridum Epilóbium ciliátum ssp ciliátum Lemna minor Fráxinus excelsior Pópulus trémula Diánthus deltoídes Thlaspi alpéstre ssp alpéstre Matricária marítima ssp inodora Epilóbium montánum Poa compréssa Senécio sylváticus Mélica nutans Rumex acetosélla ssp acetosélla Solánum dulcamára Alchemílla montícola Salix auríta Polýgonum hydrópiper Carex palléscens Potentílla erécta Lupínus polyphýllus Butomus umbellatus Vaccínium myrtíllus Centauréa cýanus Anemóne hepática Carex vesicária Molínia caerúlea Pimpinélla saxífraga ssp saxífraga Frángula alnus Typha latifólia Calamagróstis purpúrea Bidens tripartíta Agróstis canína Prúnella vulgáris Urtíca dióica Polýgonum aviculáre ssp aequále Alchemílla vulgáris coll Callítriche stagnális Sambúcus racemósa Vicia hirsúta Gálium trífidum Gágea mínima Hydrócharis morsus-ránae Utriculária intermédia Verónica scutelláta Quercus robur Gymnocárpium dryópteris Maiánthemum bifólium Juníperus commúnis Lólium perénne Potentílla argéntea Carex rostráta Scrophulária nodósa Lámium hýbridum Hierácium umbellátum Valeriána sambucifólia Bromus inérmis Scutellária galericuláta Hyperícum maculátum Artlistan är kopierad från Värmlands Botaniska Förenings inventeringslista. Där är landskapets ovanligare växter skrivna med versaler. Vi har funnit 23 sådana ovanliga arter vid vår inventering av området. Se kartan bilaga 3)

14 14 Fårsvingel Fältveronika Gatkamomill GETVÄPPLING Glansdaggkåpa Glasbjörk Gran Groblad Gråal Gråbinka Gråbo Gråfibbla Gråstarr Gråvide Gräddmåra Grässtjärnblom. GRÖNSKÄRA Grönstarr Gul näckros Gulkavle Gullklöver Gullris Gullviva Gulmåra Gulsporre Gulvial Gårdsskräppa Gåsört Gäddnate Gökblomster Gökärt Hagfibblor Hallon Hampdån HARKLÖVER Harkål Harstarr Harsyra Hartsros Hassel Hesperis Hirsstarr Hultbräken Humleblomster Hundloka Hundstarr Hundäxing Hårdsvingel Hårslinga Häckspirea Häckvicker Hägg Häggmispel Hällebräken HÄSSLEKLOCKA Hästhov Hästsvans Hönsarv Höstaster Höstfibbla Igelknopp Jolster Jordreva Jordrök Festúca ovína ssp ovína Verónica arvénsis Chamomílla suavéolens Anthýllis vulnerária coll Alchemílla grácilis Bétula pubéscens ssp pubéscens Pícea ábies ssp ábies Plantágo major Alnus incána Erígeron acer ssp acer Artemísia vulgáris v vulgáris Hierácium pilosélla Carex canéscens Salix cinéria Galium album x verum Stellária gramínea Bidens radiáta Carex demíssa Nuphar lútea Alopecúrus aecuális Trifólium áureum Solidágo virgáurea Primula veris Gálium verum Linária vulgáris Láthyrus praténsis Rumex longifólius Potentílla anserína ssp anserína Potamogéton natans Lychnis flos-cucúli Láthyrus linifólius Hierácium Vulgatifórmia Rubus idaéus Galeópsis speciósa Trifólium arvénse Lápsana commúnis Carex leporína Óxalis acetosélla Rosa villósa ssp mollis Córylus avellána Hésperis matronális Carex panícea Thelýpteris phegópteris Geum rivále Anthríscus sylvéstris Carex nigra v nigra Dáctylis glomeráta ssp glomeráta Festúca trachyphýlla Myriophyllum alterniflorum Spiraéa salicifólia Vicia sépium Prunus padus ssp padus Amelánchier spicáta Woódsia ilvénsis Campánula latifólia Tussilágo fárfara Hippúris vulgáris Cerástium fontánum ssp triviále Aster novi-belgii Leóntodon autumnális ssp autumn. Spargánium emérsum Salix pentándra Glechóma hederácea Fumária officinális

15 15 JÄTTEGRÖE Kabbleka KALMUS KAMOMILL Kanadagullris Kanelros Kaukasiskt fetblad Kirskål Klibbal Klibbkorsört Klofibbla Klotpyrola Knappsäv Knapptåg Knipparv Knippfryle KNYLHAVRE Knägräs Knölklocka Knölsyska Korsört Krusbär Krusskräppa Kruståtel Krypnarv Krypven Kråkklöver Kråkvicker Kummin Kungsljus Kvickrot Kålmolke Källarv KÄLLÖRT Käringtand Kärleksört Kärrbräsma Kärrdunört Kärrkavle Kärrsilja Kärrspira Kärrstjärnblomma Kärrsälting Kärrtistel Kärrviol Liljekonvalj Lind Lingon Linnea Liten blåklocka Liten kardborre Ljung Lomme Luddhavre Lundgröe Lärk europeisk) Löktåg Lönn Majbräken Majsmörblomma Majveronika Mandelblomma Mannagräs Missne Glycéria máxima Caltha palústris Ácorus cálamus Chamomílla recutíta Solidágo canadénsis Rosa majális Sedum spúrium Aegopódium podagrária Alnus glutinósa Senécio viscósus Crepis tectórum ssp tectórum Pýrola minor Eleócharis palústris coll. Juncus conglomerátus Cerástium glomerátum Lúzula campéstris Arrhenátherum elátius Danthónia decúmbens Campánula rapunculoídes Stachys palústris Senécio vulgáris Ribes uva-crispa Rumex crispus Deschámpsia flexuósa Sagína procúmbens Agróstis stolonífera Potentílla palústris Vicia cracca Carum carvi Verbáscum thapsus Élymus repens Sónchus oleráceus Stellária alsíne Móntia fontána coll Lotus corniculátus Sedum teléphium ssp máximum Cardamine pratensis ssp.dentata Epilóbium palústre Alopecúrus geniculátus Peucédanum palústre Pediculáris palústris ssp palústris Stellária palústris v palústris Triglóchin palústris Círsium palústre Víola palústris Convallária majális Tília cordáta Vaccínum vitis-idaéa Linnaéa boreális Campánula rotundifólia Árctium minus Callúna vulgáris Capsélla bursa-pastóris Arrhenáherum pubéscens Poa nemorális Larix decídua Juncus bulbósus Acer platanoídes Athýrium filix-fémina Ranúnculus aurícomus Verónica serpyllifólia ssp serpyllifólia Saxífraga granuláta Glycéria flúitans Calla palústris

16 16 Mjukplister Mjölke Myrtåg Måbär Nagelört Nejlikrot Nickskära Nordbräken Nordnäckros Norsk fingerört Nysört NÄSSELSNÄRJA Ogräsmaskros Olvon Ormbär Oxel Palsternacka Parkgröe Parksmultron Parkstånds Penningört Pilblad Pilört Pipdån Piprör PLATTSTARR Prästkrage Pärlhyacint Renfana Revsmörblomma Rockentrav Rosenpilört Ryltåg Råttsvans Röda vinbär Rödklint Rödklöver Rödnarv Rödplister Rödsvingel Rödtoppa Rödven Röllika Rönn Rörflen Sandnarv Sandtrav Sengröe Sjöfräken Skelört Skogsalm Skogsbräken Skogsfräken Skogsförgätmigej Skogsklöver Skogskovall Skogsnarv Skogsnoppa Skogssallat Skogsstjärna Skogsstjärnblomma Skogssäv Skogstry Skogsviol Lámium amplexicáule Epilóbium angustifólium Juncus alpínus ssp nodulósus Ribes alpínum Eróphila verna Geum urbánum Bidens cérnua Dryópteris expánsa Nymphaéa cándida Potentílla norvégica Achilléa ptármica Cuscúta europaéa Taráxacum Vulgária Vibúrnum ópulus Paris quadrifólia Sorbus intermédia Pastináca satíva Poa chaixii Fragária mocháta Senecio nemorensis Thlaspi arvénse Sagittária sagittifólia Polýgonum lapthifólium coll. Galeópsis tétrahit Calamagróstis arundinácea Carex dísticha Leucánthemum vulgáre Muscar botryoides Tanacétum vulgáre Ranúnculus repens Àrabis glabra Polýgonum minus Juncus articulátus Myosúrus mínimus Ribes rubrum coll Centauréa jacéa Trifólium praténse Spergulária rubra Lámium purpúrium Festúca rubra ssp rubra Odontítes vulgáris Agróstis capilláris Achilléa millefólium Sorbus aucupária Phaláris arundinácea Arenária serphyllifólia Árabis arenósa Poa palústris Equisétum fluviátile Chelidónium majus Ulmus glabra Dryópteris carthusiána Equisétum sylváticum Myosótis sylvática Trifólium médium Melampýrum sylváticum Moehríngia trinérvia Gnaphálium sylváticum Lactúca murális Trientális europaéa Stellária longifólia Scirpus sylváticus Lonicéra xylósteum Víola riviniána

17 17 Skärvinda Smultron Småsnärjmåra Småsporre Smörblomma Snärjmåra Snöbär Sommargyllen Sommarlånke SPARVNÄVA Sparvvicker Sprängört Stenbräken Stenbär Stensöta Stinknäva Stjärndaggkåpa Stor andmat Stor blåklocka Stor igelknopp Stormåra Storven Strandklo Strandranunkel Strandskräppa STRIMSPORRE Strätta Styvfibblor Styvmorsviol Sumpfräne Sumpförgätmigej Sumpmåra Sumpnoppa Svalting SVALÖRT Svarta vinbär Svartbräken Svartvide Svinmålke Svinmålla Svärdslilja Syren Såpnejlika Sälg Säv SÖTVEDEL Tall Teveronika TIBAST Tiggarranunkel Timotej Tjärblomster Toppdån Topplösa Torpspirea Trampört Trolldruva Trubbhagtorn TRUBBNATE Trådtåg Träjon Tuvtåtel Upplänsk vallört Vanlig ögontröst Calystégia sépium ssp spectabilis Fragária vesca Galium spurium ssp.vaillantii Chaenorrhínum minus Ranúnculus acris ssp acris Gálium aparíne Symphoricárpus rivuláris Barbaréa vulgáris ssp arcuáta Callítriche cophocárpa Geránium pusíllum Vicia tetraspérma Cicúta virósa Cystópteris frágilis ssp frágilis Rubus saxátilis Polypódium vulgáre Geránium robertiánum Alchemílla acutilóba Spirodela polyrhiza Campánula persicifólia Spargánium eréctum ssp microcárpum Gálium album Agróstis gigantéa Lýcopus europaéus Ranúnculus reptans Rumex maritimus Linária repens Angélica sylvéstris Hierácium Tridentáta Víola trícolor Roríppa palústris Myosótis laxa ssp caespitósa Gálium ulignósum Gnaphálium uliginósum Alísma plantágo-aquática Ranúnculus ficária Ribes nigrum Asplénium trichómanes ssp trichómanes Salix myrsinifólia Sónchus asper Chenopódium album Iris pseudácorus Syrínga vulgáris Saponaria officinalis Salix cáprea ssp cáprea Scirpus lacústris Astrágalus glycyphýllos Pinus sylvéstris Verónica chamaédrys Daphne mezeréum Ranúnculus scelerátus Phleum praténse ssp praténse Lychnis viscária Galeópsis bífida Lysimáchia thyrsiflóra Spiraéa x rosálba Polýgonum aviculáre ssp aviculáre Actaéa spicáta Crataégus monógyna Potamogéton obtusifólius Juncus filifórmis Dryópteris filix-mas Deschámpsia cespitósa ssp cespit. Sýmphytum x uplándicum Euphrásia stricta v stricta

18 18 Vass Vass-starr VATTENALOÉ Vattenbläddra Vattenmåra VATTENMÄRKE Vattenpilört VATTENSTÄKRA Veketåg Veksäv Videört Vispstarr Vit näckros Vitfryle Vitgröe Vitklöver Vitmåra Vitsippa Vårbrodd Vårfryle Vårförgätmigej Vårlök Vårtbjörk Våtarv Vägmålla Vägtistel Vägtåg Åkerbinda Åkerfräken Åkerförgätmigej Åkergroblad Åkerkårel Åkermolke Åkermynta Åkerpilört Åkerspergel Åkertistel Åkerveronika ÅKERVINDA Åkerviol Åkervädd Ålnate Äkta förgätmigej Äkta johannesört Älggräs Ältranunkel Ängsbräsma Ängsdaggkåpa Ängsfryle Ängsgröe Ängshavre Ängshaverrot Ängskavle Ängskovall Ängsskallra Ängssvingel Ängssyra Ängsviol Ängsvädd Äpple Ärenpris Phragmítes austrális Carex acúta Stratiótes aloídes Utriculária vulgáris Gálium palústre ssp palústre Sium latifólium Polýgonum amphíbium Oenánte aquática Juncus effúsus Eleócharis mamilláta Lysimáchia vulgáris Carex digitáta Nymphaéa alba Luzula luzuloides Poa ánnua Trifólium repens Gálium boreále Anemóne nemorósa Anthoxántum odorátum Lúzula pilósa Myosótis stricta Gágea lútea Betula péndula Stellária média Átriplex pátula Círsium vulgáre Juncus bufónius Follópia convólvulus Equisétum arvénse Myosótis arvénsis Plantago major ssp. intermedia Erýsimum cheirantoídes ssp cheir. Sónchus arvénsis ssp arvénsis Mentha arvénsis Polýgonum persicária Spérgula arvénsis v arvénsis Círsium arvénse Verónica agréstis Convólvulus arvénsis Víola arvénsis Knáutia arvénsis Potamogéton perfoliátus Myosótis scorpioídes ssp scorpioídes Hyperícum perforátum Filipéndula ulmária Ranúnculus flámmula Cardámine praténsis ssp praténsis Alchemílla subcrenáta Lúzula multiflóra ssp multiflóra Poa praténsis ssp praténsis Arrhenáherum praténse Tragopógon praténsis ssp praténsis Alopecúrus praténsis Melampýrum praténse Rhinánthus minor Festúca praténsis Rumex acetósa ssp acetósa Víola canína ssp canína Succísa praténsis Malus doméstica Verónica officinális

19 19 BLÅKLINT DVÄRGVÅRLÖK GETVÄPPLING GRÖNSKÄRA HARKLÖVER HÄSSLEKLOCKA JÄTTEGRÖE KALMUS fälten Ö Gustafsvik parken Gustafsvik??Banvallen??? strandängarna Mariebergs pir Österviks kapell?? Stranden Stranden KAMOMILL??? KNYLHAVRE KÄLLÖRT NÄSSELSNÄRJA Banvallen?? Nära bäckutflödet???? Banvallen PLATTSTARR????? SPARVNÄVA????? STRIMSPORRE SVALÖRT SÖTVEDEL TIBAST TRUBBNATE VATTENALOÉ Banvallen Gamla Ölmevägen Österviksberget?? Österviksberget/ kraftledningsgatan Viken Viken VATTENMÄRKE Stranden längst i N??? VATTENSTÄKRA Stranden längst i N??? ÅKERVINDA??????? Sammanfattning På uppdrag av MoHN inventerades området runt Varnumsviken med avseende på vegetationstyper under åren 2000 och Vi fann då att stränder och strandängar består av vegetationstyperna fuktäng av tuvtåtelängstyp, fuktäng av högstarrängstyp, högvass av tät bladvasstyp vilka alla löper parallellt runt i princip hela det undersökta området. I vattnet utanför högvassen finns här och där flytbladsvegetation av gul näckros-andmattyp. Längre upp på land tar åkermarken över, men på några ställen finns också rödvenängar och tuvtåtelägar. Allra störst intresse ur botanisk synpunkt tilldrar sig vikens östra och norra stränder där ett antal rara arter påträffades. Bl.a. de för landskapet ovanliga blomvass, kalmus, grönskära, strandskräppa och stor andmat. Fynden av dessa ovanliga arter ger viken ett högt skyddsvärde ur botanisk synpunkt.