Sparreholms ekhagar - kärlväxtinventering 2009

Transkript

1 ADOXA Naturvård org.nr F-skattsedel finns Skogshall Sköldinge Telefon: , , Pg Janne Elmhag Sparreholms ekhagar - kärlväxtinventering 2009 Vy mot Båven i söder, styvmorsviol, ängsvädd och humlebagge, ekhagmarken i nordväst invid Torparviken.

2 Sammanfattning Sparreholms ekhagar inventerades under 2008 och 2009 med syfte att ge en så heltäckande bild som möjligt av kärlväxtfloran i naturreservatet. Inventeringen är mer omfattande än tidigare inventeringar i området. 378 arter noterades vilket innebär att ungefär 90 arter tillkommit jämfört med tidigare dokumentation. Cirka 20 arter från tidigare inventeringar har inte återfunnits. Arterna presenteras i artlistor med svenska och latinska namn i bokstavsordning. Området beskrivs översiktligt liksom några arter av särskilt intresse. Inledning Adoxa Naturvård har under 2008 och 2009 på uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanlands län inventerat kärlväxtfloran i naturreservatet Sparreholms ekhagar. Med sin yta av nära 90 hektar är Sparreholms ekhagar länets största sammanhängande ekhagmark med mycket stora botaniska, entomologiska, ornitologiska och kulturhistoriska kvalitéer. Trots detta är den enda heltäckande kärlväxtinventering som gjorts mycket gammal och gjordes flera år innan området fick ett formellt skydd. Redan i början av 1980-talet och vidare när naturvårdsområdet bildades 1987 och i synnerhet efter naturreservatsbildningen 1994 har omfattande restaureringsinsatser genomförts i stora delar av området. Täta partier med gran och asp har avverkats och flera täta ekbestånd har gallrats med syfte att återskapa en trädklädd fodermark med större ljusinsläpp och därmed en tätare grässvål och mer artrik flora och fauna. Föreliggande inventering av kärlväxtfloran är en dokumentation av kärlväxtfloran i ett av Sörmlands mest välkända och viktiga naturreservat och en del i uppföljningen av de floraförändringar som restaureringsinsatserna sannolikt har bidragit till. Metodik Området har besökts i fält vid åtta olika tillfällen. För att nå största möjliga arttäckning har fältdagarna spridits ut under vegetationsperioden från tidig vår i april till tidig höst i slutet av september. Besök har gjorts i områdets alla naturtyper inklusive strandzonens vatten som undersökts både från land och från sjösidan med hjälp av kanot. Mest tid har dock ägnats de bäst hävdade delarna där grässvålen är tämligen tät, trädskiktet glest och artrikedomen som störst. En artlista har sammanställts i bokstavsordning baserad på de svenska namnen enligt Mossberg, Stenberg, Den nya Nordiska floran En artlista baserad på latinska släktnamn i bokstavsordning enligt Rydberg, Wanntorp, Sörmlands flora, 2001, bifogas också. Artlistorna är kompletterade med arter som tidigare noterats från området i olika sammanhang men inte hittats under föreliggande inventering.

3 Beskrivning av området. Sparreholms ekhagar karaktäriseras av en vidsträckt och glest trädklädd betesmark där grova ekar i glesa bestånd utgör det dominerande synintrycket. Markerna är kuperade vilket skapar fuktighetsgradienter från bart berg och knastertorra förhållanden i höjdlägen över torr- och friskängar till fuktängar och kärr i sänkorna. Slutligen samlas markvattnet i rännilar och bäckar som rinner ut i sjön Båven. Trädskiktets slutenhet är också varierat med stora solexponerade arealer omväxlande med svagt skuggad ekhage och flera riktigt täta ädellövbestånd. I väster och i söder gränsar hagmarken mot Båvens vatten, i öster mot skogs- jordbruks- och tomtmark. Den norra reservatsgränsen utgörs av en grusväg som sträcker sig mellan riksväg 57 och riksväg 53 vid Hyltinge kyrka. Både riksjärnvägen och riksväg 57 passerar genom naturreservatets södra del. Området har en månghundraårig historia som fodermark men har i vissa delar och under vissa perioder varit ohävdat eller hävdats mycket extensivt. Omfattande restaureringsinsatser har genomförts de senaste decennierna i större delen av reservatet och idag betas nära nog hela området med nötkreatur. Berghällar På toppen av områdets högsta höjd, Tempelberget, är vegetationstypen hällmarkstallskog där renlavar, kruståtel, fårsvingel och ljung dominerar. I bergbranten mot väster och i söder växer tulkört, tjärblomster, getrams och i några skrevor har den småväxta ormbunken gaffelbräken fått fäste. Lind som ofta söker sig till uppvärmda bergbranter klättrar här lång upp i slänten. Flera av dem har av naturvårdsskäl hamlats under de senaste decennierna. På och kring lägre belägna berghällar förekommer växtsamhällen alltifrån rished med ljung och kruståtel och betade torrängar med arter som kattfot, gråfibbla och ärenpris till mer mullrika skuggväxtsamhällen i lövträdsmiljöer där kvävegynnade arter som jordreva och stinknäva trivs, ofta omgivna av hundäxing, brännässla, hundkex och stinksyska. Hällmarker med styvmorsviol, kärleksört och liten fetknopp är också vanliga i reservatet. Kring de solexponerade berghällarna i välbetade områden blommar under våren arter som nagelört, backtrav, vårveronika, backförgätmigej, vårförgätmigej och rikligt med mandelblom. Frisk- och fuktängar Områdets många höjder fångar in nederbörd som transporteras nedåt där sluttande eller mer flacka friskängar tar vid. Där dessa är öppna och betade är de ofta täta, artrika och hyser de flesta av de vanligt förekommande, hävdgynnade, arterna i Sörmland rödven, vårbrodd, rödsvingel och knippfryle tillhör de allra vanligaste. Ormrot, darrgräs och jungfrulin är också vanliga men aldrig dominerande. Revfibbla, ängsskallra, knägräs och kattfot får man leta lite efter för att hitta men förekommer ändå i relativt stort antal. Stora bestånd av en mindre allmän art, lundstarr, är speciellt för naturreservatet. De tämligen höga näringsnivåerna i marken som över stora arealer avspeglas i floran genom rikliga inslag av kvävegynnade arter som teveronika, majsmörblomma, vanlig smörblomma, röllika och ängssyra kan

4 kanske vara en förklaring till att flera exklusiva, kväveskyende hagmarksarter saknas i området. Flera gräs som brukar betraktas som insådda eller spridda från gräsfröblandningar påträffas i den öppna gräsmarken i synnerhet i norr engelskt rajgräs, kamäxing och ängssvingel. Hårdsvingel tycks vara insådd i det gamla brofundamentets grusade ytskikt nära Torparvikens södra ände. I de trädklädda delarna av hagmarken ändrar floran karaktär beroende på beskuggning och på högre näringsnivåer orsakade av kontinuerlig tillförsel av lövförna. I de glesa växtsamhällen som utvecklas under träden dominerar ofta lundgröe, hundkex, brännässla, hundäxing, nejlikrot och under våren vitsippa. Häckvicker och vårfryle är också karaktärsväxter i den skuggade trädklädda betesmarken. Inslaget av buskar är stort krusbär, måbär och skogstry i lite skuggigare miljö nyponros, hartsros och slån i bryn där solinstrålningen är större. Sparreholms ekhagar är rik på öppna fuktängar belägna i sänkorna mellan de oftast trädklädda höjderna. Även här är floran rik utan att överraska botaniserande besökare alltför mycket. I många fuktängar dominerar tuvtåtel, älggräs, veketåg och en lång rad starrarter. I flera fuktängar, bland annat i den ofta högvuxna men periodvis välhävdade fuktängen i norr, väster om Tempelberget, förekommer hävdgynnade arter som krypvide, gökblomster, hirsstarr, trådtåg och krypven. I öster, norr om järnvägen, utbreder sig områdets största och mest artrika fuktäng. Här tillhör tuvstarr dominanterna med sina fontänformade tuvor. Krypven, teveronika och revsmörblomma utbreder sig talrikt över välhävdade ytor. Bland ohävdsarterna märks främst stora bestånd av älggräs och grenrör. Här växer även enstaka exemplar av läkevänderot och i det öppna vattnet andmat och sommarlånke. Ett litet område beläget i sydväst mellan riksvägen och järnvägen innefattar en sydvästvänd slänt och en flack fuktäng genomkorsad av två diken. Detta är förmodligen naturreservatets artrikaste kvartshektar med en blandning av arter från hela det övriga området och dessutom några unika inslag. Här kan man vid berghällarna hitta styvmorsviol, tulkört, svartbräken, backtrav, och kanske även den i länets inland sällsynta lunddraban. Strax nedanför berget i ett sandigt avsnitt växer ullört och inte långt därifrån nässelklocka (även en vitblommig form), vippärt, vårärt, äkta johannesört, krustistel, sibirisk björnloka och vidare en bit ner i slänten flera hävdgynnade arter som jungfrulin, knippfryle, darrgräs, lundstarr m fl. I fuktängen återfinns bland annat kabbleka, skogssäv och den i Sparreholms ekhagar så vanliga gullpudran. I den väldränerade jorden i anslutning till ett dike växer några tiotal exemplar av områdets raritet skånefibbla. Bäck/översilningsmark/kärr Diket som avvattnar åkermarken vid Ramsberg norr om naturreservatet passerar under grusvägen och in i reservatet. Efter ett kortare parti grävt dike övergår vattendraget i en till synes naturligt meandrande bäck. Här består omgivningarna av branta trädklädda sluttningar med klibbal, ask, hassel och gran. I fältskiktet utgörs vårfloran av vitsipps- och svalörtsmattor där även

5 ormbär och trolldruva förekommer. En bit upp mot bergbranten på den östra sidan växer underviol. På blottad jord intill den slingrande bäcken breder ett mindre bestånd springkorn ut sig tillsammans med hundratals strutbräken. I blockrika delar av bäckfåran trivs bäckbräsma och på stenar i vattnet växer rikligt med näckmossa. Från ett litet alkärr strax öster om grindstugan i norr sträcker sig en mer eller mindre albeväxt översilningsmark i sydostlig riktning mot Båven i naturreservatets södra del. Albården som även har inslag av glasbjörk och gran breddas längre söderut. Under perioder med stor nederbörd utvecklas rännilar och bitvis en mindre bäck. Under våren täcks marken av vitsippa och många tusentals gullpudror tillsammans med kabbleka, svalört, lungört och ormbär. Senare på säsongen dominerar älggräs och tuvtåtel stort. Gullpudra uppträder i stort antal på flera platser i reservatet ofta i sluttningar där rörligt markvatten tränger fram. En mycket liten våtmark nära brukningsvägen, tämligen centralt placerad är av fattigkärrstyp och utgör naturreservatets enda växtplats för ängsull. I övrigt växer många starrarter här främst blåsstarr. Vitmossor i bottenskiktet. Ännu mindre är den avstängslade våtmark söder om och intill banvallen nära reservatsgränsen i öster. I den mycket våta miljön dominerar vattenklöver och i periferin växer områdets enda nordbräken och enda revlummer samt två pyrolaarter vitprola och björkpyrola. I torr mark en bit därifrån står en oansenlig buske som vid närmare betraktelse visar sig vara det i länet mycket sällsynta ängsvidet Lundartade områden Lundartad vegetation utbreder sig i slänterna kring flera av naturreservatets många höjder. Ek är det vanligaste trädslaget men många andra lövträd förekommer. Faktum är att åtta olika ädla lövträdsarter finns representerade i varierande omfattning i Sparreholms ekhagar. Flera av dem, ek, lind, lönn och någon enstaka alm bildar relativt täta lövlundar tillsammans med hassel och triviallöv. I den här miljön är markfloran sparsmakad större delen av året men vårfloran ofta prunkande och rik. Förutom den nästan överallt dominerande vitsippan är gulsippa talrik liksom lungört, vårlök och på lite fuktigare mark svalört. Lundgröe är det vanligaste gräset men hässlebrodd är också talrik och gynnas av den skuggiga miljön. Ormbär förekommer spritt i området. Trolldruva, blåsippa och vårärt har något färre växtplatser. Till vårväxterna kan kanske även lundbräsma räknas. Den betraktas som sällsynt i Sörmlands inland och med några få blommande exemplar utgör den ett exklusivt inslag i naturreservatets lundområden. Strand Naturreservatet gränsar i väster till en väl avsnörd vik av Båven Torparviken och i söder mot den egentliga sjön Båven. Stranden är lättillgänglig och betesmarken når i stort sett överallt ända ner till vattnet. Klibbal kantar stranden i vanligtvis enkla rader tillsammans med knäckepil, gråvide,

6 glasbjörk, vårtbjörk och de flesta andra av områdets trädslag. Även ek, lind, hassel och bok växer här och var i direkt anslutning till sjön. Båvens relativt näringsfattiga vatten avspeglas i strandvegetationen som ofta är gles och sällan bildar omfattande vegetationsbälten. Undantagen finns längst upp i Torparviken och i viken i sydost nära riksväg 57. Här har vassbälten av några meters bredd utvecklats. Innanför vassbältet förekommer en lång rad arter som känns igen från mer näringsrika sjöar blomvass, svärdslilja, vattenstäkra, vattenskräppa, besksöta. Jättegröe och i viss mån vasstarr bildar bestånd i den inre vasszonen, säv i den yttre. Missne är inte ovanlig längs stranden. Innanför vassen i Torparvikens norra del har en blå bård utvecklats tack vare beteshävden. Här bryts vattenspegeln av arter som svärdslilja, mannagräs, tuvstarr, flaskstarr, blåsstarr, rankstarr, sjöranunkel och med lite tur kan man här under försommaren få se stora mängder av den vackra örten vattenblink lyfta sina blommor över ytan. Under vattnet i den skyddade miljön växer bland annat vattenbläddra och täta mattor av nålsäv blommande endast närmast land. I gyttjan närmast fastmarken trivs tiggarranunkel och på tidvis uttorkad mark syns små bestånd av gulkavle med sina lysande gula ståndarknappar. Längs strandavsnitt där vegetationen är glesare förekommer många av de nämnda arterna ensamma eller i mindre bestånd. I grunt vatten intill det gamla brofästet i Torparvikens södra del täcker vattenklöver stora ytor tillsammans med vattenpilört, gul näckros, pilblad och gäddnatens flytblad. Nära land blommar vattenmöja rikligt under försommaren. Andmat förekommer rikligt med enstaka inslag av stor andmat. Ålnate är vanlig under ytan och växer här tillsammans med mindre vanliga arter som trubbnate och på lite djupare vatten grovnate. Brukningsväg Från grusvägen i norr förbi Parkstugan ungefär mitt i naturreservatet vidare mot Torparvikens södra del löper en brukningsväg som till en del har samma sträckning som för ca 200 år. Vägen är i sin norra del grusad men övergår längre söderut i grässvål med körspår. Botaniskt utgör vägen inte det mest spännande i området men flera kortlivade och konkurrenssvaga arter som trampört, vitgröe, gatkamomill, groblad, krypnarv och den ibland svårupptäckta och tidigt blommande råttsvansen hittar här sina bästa och i några fall enda växtplatser i naturreservatet. I uppkörda spår där vatten ansamlas liksom där vatten ofta översilar vägbanan trivs stubbtåg och kärrkavle. I vägkanten tar en mycket varierad och artrik hagmarksflora vid. Övriga miljöer Till naturreservatets artrikedom bidrar även arter från kantzoner mot omgivande mark. Förutom den redan beskrivna stranden gränsar området mot tomtmark vägkanter, och järnväg. Bergklint, syrén och kirskål växer nära en fastighet i sydväst varifrån de sannolikt har spritts via trädgårdsavfall. Ett litet bestånd kirskål hittas även på en mer naturlig växtplats långt ifrån trädgården i lundartad miljö på mullrik jord.

7 Revfingerört, gråbo, ängshaverrot och malört är exempel på vägkantsarter. Från banvallens steniga miljö har enstaka exemplar av backdunört, kungsljus och strimsporre letat sig. Även ett bestånd mjölkört eller rallarros har vandrat in i reservatet från järnvägsområdet. Arter av särskilt intresse Ängsvide Liten buske med rödbruna årskvistar och tunna blad. Den är ganska vanlig längre norrut i landet men har noterats endast på en handfull lokaler i Sörmland. I Sparreholms ekhagar hittades ett exemplar på en torr växtplats söder om järnvägen nära reservatsgränsen i öster alldeles intill banvallen i kanten av ett litet kärr med vattenklöver. Lundstarr En mindre allmän art som där den uppträder ofta gör det i stora bestånd i gamla fodermarker tillsammans med hassel och ek. Så är också fallet i Sparreholms ekhagar där den hittas över stora delar av området. Skånefibbla En högvuxen och ganska sällsynt fibbla med endast elva kända lokaler i Sörmland. Här växer den spridd i anslutning till ett dike nära reservatsgränsen i väster mellan järnvägen och riksväg 57. Ett par exemplar har lyckats lämna den bråkade marken vid diket och fått tillfälligt fäste i en närbelägen örtrik slänt. Arten är troligen fröspridd från ett intilliggande bestånd vid Sparreholms gamla järnvägsstation. Avenbok Ett litet träd med naturligt sydlig utbredning i landet. Förekommer som planterad i parker och trädgårdar upp till Mälardalen - sällsynt i Sörmland. De exemplar som växer i Sparreholms ekhagar har, liksom dess mer storväxta släkting bok, planterats för att förgylla miljön i den gamla slottsparken. Små buskiga, ofta hårt betade, exemplar antyder dock att viss naturlig föryngring pågår. Lunddraba En ganska sällsynt, värmeälskande, ört som trivs i torra näringsrika miljöer. I Sörmland är den tämligen allmän vid kusten men har mycket glesa förekomster i inlandet. Här växer några få exemplar i mullrik jord på en sydvänd klippa nära riksvägen. Grovnate Som namnet antyder är grovnate den största och grövsta av våra natearter. I anslutning till naturreservatet växer den i glesa bestånd på djupt vatten precis

8 utanför vassbältet både i Torparviken och i den egentliga Båven söder om naturreservatet. Den är tämligen sällsynt i länet. Trubbnate Även trubbnate är tämligen sällsynt i Sörmland men förekommer rikligt i vattnen kring Sparreholms ekhagar. Den spänsliga örten växer på betydligt grundare vatten än grovnate och känns igen på de smala trenerviga bladen som är trubbiga men avslutas i en karakteristisk udd. Gulsippa Ytterligare en i länet tämligen sällsynt växt som med hjälp av sina krypande jordstammar ofta bildar stora bestånd. Genom sin tidiga blomning utmärker den sig under våren inte minst i området söder om riksvägen. Tvåblad En kalk- och slåttergynnad orkidé som tidigare noterats på flera växtplatser inom naturreservatet, företrädesvis i de södra delarna. Vid denna inventering återfanns endast några få exemplar i en örtrik slänt norr om riksväg 57. Resultat och kommentarer Naturreservatet är ett av Sörmlands mest artrika med närmare 400 noterade kärlväxtarter. En avgörande orsak till artrikedomen är att Sparreholms ekhagar är ett stort reservat som hyser många olika miljöer och därmed har förutsättningar att tillmötesgå många olika växtarters miljökrav. Att växtsamhällen med olika sammansättning av arter utvecklas beror på grundläggande faktorer som temperatur, ljusinstrålning, grad av fuktighet i marken och i luften, växternas tillgång till näringsämnen, markens surhetsgrad och vilken störning eller skötsel marken och växterna utsätts för. Där dessa faktorer varierar och kombineras på många olika sätt ökar artrikedomen. I Sparreholms ekhagar är variationen stor beträffande fuktighetsförållanden, ljusinstrålning och i viss mån beträffande näringsnivåer i marken. Hagmarken har dessutom under mycket lång tid utsatts för störning i form av bete och slåtter belägg finns för att delar av området fungerat som fodermark ända sedan 1600-talet. Detta har i hög grad påverkar florans sammansättning som till väsentlig del utgörs av hävdgynnade arter. Ungefär tjugo tidigare noterade arter i området har inte återfunnits under denna inventering och drygt åttio har tillkommit. Föreliggande inventering omfattar ett lite större område än 1983 års inventering och inkluderar vattenväxter vilket till en del förklarar att antalet arter ökar. Det är dessutom förväntat att verkliga förändringar i florans sammansättning uppstått efter så lång tid. I synnerhet bör en frekvensförskjutning skett till de hävdgynnade arternas fördel på bekostnad av skuggfördragande och hävdskyende arter tack vare de omfattande avverkningar och gallringar som genomförts under åren. Att dra bestämda slutsatser om i vilken omfattning förändringarna skett och för vilka arter låter sig inte göras med endast totalinventeringar som underlag men några kommentarer kan vara av intresse. Ungefär 80 procent av arterna som inte återfunnits är ohävdsarter. Ett par anmärkningsvärda

9 exempel på saknade oävdsarter är spenört och skogsvicker. Är de förbisedda vid inventeringen eller försvunna från området? Några hävdgynnade undantag finns. Strandviol som 1983 noterades vid stranden söder om riksvägen återfanns inte. Det området är nu igenvuxet och strandviolen har troligen försvunnit därifrån för länge sedan. Att arten ändå växer i naturreservatet någonstans är dock inte omöjligt - flera lämpliga växtplatser finns. Ytterligare ett par undantag utgörs av stagg och ängsskära. Dessa iögonenfallande och hävdgynnade arter har inte heller återfunnits. Kanske har de endast funnits i några få exemplar och förbisetts eller möjligen försvunnit från området. Ängsvädd angavs 1983 endast från ett begränsat område söder om riksvägen. Detta är möjligen ett förbiseende men om så inte är fallet har en slående förändring ägt rum. Ängsvädd förekommer idag rikligt i stora delar av naturreservatet. De ca 80 arter som tillkommit är främst ett resultat av en mer omfattande inventering än den tidigare från 1983 och ger ingen klar bild av verkliga förändringar i floran. De nytillkomna arterna innefattar både hävdgynnade och hävdskyende arter i olika miljöer - vattenväxter, ruderatväxter, torr- frisk- och fuktängsväxter liksom ljusälskande och skuggfördragande arter. Referenser Rydberg H, Wanntorp H-E, Sörmlands flora, Sörmlands Botaniska sällskapet i Stockholm Mossberg B, Stenberg L, Den nya nordiska floran, Wahlström o Widstrand, Eskilsson N, Sparreholms ekhagar, Botanisk inventering 1983, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Södermanland. Ekstam U, Forshed N, Omhävden upphör, Naturvårdsverket, Ekholm, Karlsson, Werner, Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige En fältflora, SBT-redaktionen, Bilagor 1. Artlistor 2. Karta

10 Bil. 1 Kärlväxtinventering i Sparreholms ekhagar Blå text = arter noterade i "Sörmlands flora" men ej funna under inventeringen Röd text = arter noterade i "Botanisk inventering av Sparreholms ekhagar 1983"men ej funna under inventeringen Rosa text = arter noterade i områdets bevarandeplan men ej funna under inventeringen = enstaka eller fåtalig förekomst 2 = vanligt förekommande 3 = Riklig, ibland dominerande. Acer platanoides Lönn 1 Achillea millefolium Röllika 3 Achillea ptarmica Nysört 2 Actaea spicata Trolldruva 1 Aegopodium podagraria Kirskål 1 Agrimonia eupatoria Småborre 1 Agrostis canina Brunven 2 Agrostis capillaris Rödven 3 Agrostis stolonifera Krypven 2 Ajuga pyramidalis Blåsuga 2 Alchemilla filicaulis Späddaggkåpa 2 Alchemilla glabra Glatt daggkåpa 1 Alchemilla glaucescens Sammetsdaggkåpa 1 Alchemilla gracilis Glansdaggkåpa 1 Alchemilla monticola Betesdaggkåpa 1 Alisma plantago-aquatica Svalting 1 Allium oleraceum Backlök 1 Alnus glutinosa Klibbal 2 Alopecurus aequalis Gulkavle 1 Alopecurus geniculatus Kärrkavle 2 Alopecurus pratensis Ängskavle 2 Anemone hepatica Blåsippa 2 Anemone nemorosa Vitsippa 3 Anemone ranunculoides Gulsippa 3 Angelica sylvestris Strätta 1 Antennaria dioica Kattfot 2 Anthemis tinctoria Färgkulla Anthoxanthum odoratum Vårbrodd 3 Anthriscus sylvestris Hundkäx 2 Aquilegia vulgaris Akleja 1 Arabidopsis thaliana Backtrav 2 Arabis glabra Rockentrav 1 Arabis hirsuta Lundtrav 1 Arenaria serpyllifolia Sandnarv 1 Arrhenatherum elatius Knylhavre 2 Artemisia absinthium Malört 1 Artemisia vulgaris Gråbo 1 Asplenium septentrionale Gaffelbräken 1 Asplenium trichomanes ssp. trichomanes Svartbräken 1 Athyrium filix-femina Majbräken 2 Barbarea stricta Strandgyllen 1 Barbarea vulgaris Sommargyllen 1 Berberis vulgaris Berberis 1 Betula pendula Vårtbjörk 2

11 Betula pubescens Glasbjörk 2 Bidens tripartita Brunskära 1 Bistorta vivipara Ormrot 2 Briza media Darrgräs 2 Butomus umbellatus Blomvass 1 Calamagrostis arundinacea Piprör 2 Calamagrostis canescens Grenrör 2 Calla palustris Missne 2 Callitriche cophocarpa Sommarlånke 1 Callitrichestagnalis Dikeslånke 1 Calluna vulgaris Ljung 2 Caltha palustris Kabbleka 2 Campanula latifolia Hässleklocka 1 Campanula persicifolia Stor blåklocka 2 Campanula rotundifolia Liten blåklocka 2 Campanula trachelium Nässelklocka 2 Capsella bursa-pastoris Lomme 2 Cardamine amara Bäckbräsma 1 Cardamine impatiens Lundbräsma 1 Cardamine pratensis ssp. paludosa Kärrbräsma 2 Cardamine pratensis ssp. pratensis Ängsbräsma 2 Cardus crispus Krustistel 1 Carex acuta Vasstarr 2 Carex canescens Gråstarr 2 Carex caryophyllea Vårstarr 1 Carex cespitosa Tuvstarr 2 Carex digitata Vispstarr 2 Carex disticha Plattstarr 2 Carex echinata Stjärnstarr 2 Carex elata Bunkestarr 2 Carex elongata Rankstarr 2 Carex ericetorum Backstarr 1 Carex hirta Grusstarr 2 Carex leporina Harstarr 2 Carex montana Lundstarr 3 Carex nigra Hundstarr 3 Carex pallescens Blekstarr 2 Carex panicea Hirsstarr 3 Carex pilulifera Pillerstarr 2 Carex pseudocyperus Slokstarr 1 Carex rostrata Flaskstarr 2 Carex spicata Piggstarr 1 Carex vesicaria Blåsstarr 2 Carpinus betulus Avenbok 1 Carum carvi Kummin 2 Centaurea jacea Rödklint 2 Centaurea montana Bergklint 1 Cerastium fontanum Hönsarv 2 Chelidonium majus Skelört 2 Chrysosplenium alternifolium Gullpudra 2 Cicuta virosa Sprängört 2 Cirsium arvense Åkertistel 1 Cirsium palustre Kärrtistel 2 Cirsium vulgare Vägtistel 1

12 Convallaria majalis Liljekonvalj 2 Corylus avellana Hassel 2 Crataegus curvisepala Spetshagtorn 1 Crataegus monogyna Trubbhagtorn 1 Crepis biennis Skånefibbla 1 Crepis praemorsa Klasefibbla 2 Crepis tectorum Klofibbla 1 Cynosurus cristatus Kamäxing 2 Cystopteris fragilis Stenbräken 2 Dactylis glomerata Hundäxing 2 Dactylorhiza maculata ssp maculata Jungfru marie nycklar Danthonia decumbens Knägräs 2 Deschampsia cespitosa Tuvtåtel 3 Deschampsia flexuosa Kruståtel 3 Draba muralis Lunddraba 1 Dryopteris carthusiana Skogsbräken 2 Dryopteris expansa Nordbräken 1 Dryopteris filix mas Träjon 2 Eleocharis acicularis Nålsäv 2 Eleocharis mamilata Veksäv Eleocharis palustris Knappsäv 1 Elodea canadensis Vattenpest 2 Elytrigia repens Kvickrot 2 Epilobium angustifolium Mjölkört 2 Epilobium collinum Backdunört 1 Epilobium palustre Kärrdunört 1 Equisetum arvense Åkerfräken 2 Equisetum fluviatile Sjöfräken 3 Equisetum pratense Ängsfräken 1 Equisetum sylvaticum Skogsfräken 2 Eriophorum angustifolium Ängsull 1 Erodium cicutarium Skatnäva Erophila verna Nagelört 2 Fagus sylvatica Bok 1 Fallopia dumetorum Lövbinda 1 Festuca ovina Fårsvingel 3 Festuca pratensis Ängssvingel 2 Festuca rubra Rödsvingel 3 Festuca trachyphylla Hårdsvingel 2 Filago arvensis Ullört 1 Filipendula ulmaria Älggräs 3 Filipendula vulgaris Brudbröd 2 Fragaria vesca Smultron 2 Frangula alnus Brakved 1 Fraxinus excelsior Ask 1 Gagea lutea Vårlök 2 Galeopsis speciosa Hampdån 1 Galeopsis tetrahit Pipdån 1 Galium album Stormåra 2 Galium aparine Snärjmåra 1 Galium boreale Vitmåra 2 Galium palustre Vattenmåra 2 Galium palustre ssp. elongatum Stor vattenmåra 1 Galium uliginosum Sumpmåra 2

13 Galium verum Gulmåra 2 Geranium lucidum Glansnäva Geranium robertianum Stinknäva 2 Geranium sylvaticum Skogsnäva 2 Geum rivale Humleblomster 2 Geum urbanum Nejlikrot 2 Glechoma hederacea Jordreva 2 Glyceria fluitans Mannagräs 3 Glyceria maxima Jättegröe 3 Gnaphalium sylvaticum Skogsnoppa 1 Gnaphalium uliginosum Sumpnoppa 1 Gymnocarpium dryopteris Ekbräken 2 Helictotrichon pratensis Ängshavre Helictotrichon pubescens Luddhavre 2 Heracleum sphondylium ssp. sibiricum Sibirisk björnloka 2 Hieracium lactucella Revfibbla 2 Hieracium pilosella Gråfibbla 3 Hieracium sekt. Silvaticiformia Skogsfibblor 2 Hieracium sekt. Tridentata Styvfibblor 1 Hieracium sekt. Vulgata Hagfibblor 2 Hieracium umbellatum Flockfibbla 2 Hottonia palustris Vattenblink 2 Hydrocharis morsus-ranae Dyblad 1 Hylotelephium telephium ssp. maximum Kärleksört 2 Hypericum maculatum Fyrkantig johannesört 2 Hypericum perforatum Äkta johannesört 1 Hypochoeris maculata Slåtterfibbla 1 Impatiens noli-tangere Springkorn 1 Iris pseudacorus Svärdslilja 2 Juncus articulatus Ryltåg 2 Juncus compressus Stubbtåg 1 Juncus conglomeratus Knapptåg 1 Juncus effusus Veketåg 3 Juncus filiformis Trådtåg 2 Juniperus communis En 2 Lactuca muralis Skogssallat 2 Lamium album Vitplister Lapsana communis Harkål 1 Larix decidua Lärk Laserpitium latifolium Spenört Lathyrus linifolius Gökärt 2 Lathyrus niger Vippärt 1 Lathyrus pratensis Gulvial 2 Lathyrus vernus Vårärt 1 Lemna minor Andmat 2 Leontodon autumnalis Höstfibbla 3 Leucanthemum vulgare Prästkrage 2 Linaria repens Strimsporre 1 Listera ovata Tvåblad 1 Lolium perenne Engelskt rajgräs 2 Lonicera xylosteum Skogstry 2 Lotus corniculatus Käringtand 2 Luzula campestris Knippfryle 3 Luzula luzuloides Vitfryle

14 Luzula multiflora Ängsfryle 2 Luzula pallescens Blekfryle Luzula pilosa Vårfryle 3 Lychnis flos-cuculi Gökblomster 2 Lychnis viscaria Tjärblomster 2 Lycopodium annotinum Revlummer 1 Lycopus europaeus Strandklo 2 Lysimachia nummularia Penningblad 2 Lysimachia thyrsiflora Topplösa 2 Lysimachia vulgaris Strandlysing 2 Lythrum salicaria Fackelblomster 2 Maianthemum bifolium Ekorrbär 2 Malus domestica Apel 1 Malus sylvestris Vildapel 1 Matricaria matricarioides Gatkamomill 2 Matteuccia struthiopteris Strutbräken 2 Melampyrum pratense Ängskovall 2 Melampyrum sylvaticum Skogskovall 1 Melica nutans Bergslok 2 Mentha arvensis Åkermynta 2 Menyanthes trifoliata Vattenklöver 2 Milium effusum Hässlebrodd 2 Moehringia trinervia Skogsnarv 2 Molinia caerulea Blåtåtel 2 Myosotis cespitosa Sumpförgätmigej 2 Myosotis ramosissima Backförgätmigej 1 Myosotis scorpioides Äkta förgätmigej 2 Myosotis stricta Vårförgätmigej 2 Myosotis sylvatica Skogsförgätmigej 2 Myosurus minimus Råttsvans 1 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 1 Nardus stricta Stagg Nuphar lutea Gul näckros 2 Nymphaea alba Vit näckros 2 Oenanthe aquatica Vattenstäkra 1 Orthilia secunda Björkpyrola 1 Oxalis acetosella Harsyra 2 Paris quadrifolia Ormbär 2 Persicaria amphibia Vattenpilört 2 Persicaria hydropiper Bitterpilört 2 Petasites hybridus Pestskråp Peucedanum palustre Kärrsilja 2 Phegopteris connectilis Hultbräken Phleum pratense ssp. pratense Timotej 2 Phragmites australis Vass 3 Picea abies Gran 2 Pilosella cymosa Kvastfibblor 2 Pimpinella saxifraga Bockrot 2 Pinus sylvestris Tall 2 Plantago lanceolata Svartkämpar 3 Plantago major Groblad 2 Plantago media Rödkämpar 2 Platanthera bifolia Nattviol 1 Platanthera chlorantha Grönvit nattviol 1

15 Poa annua Vitgröe 2 Poa compressa Berggröe 1 Poa nemoralis Lundgröe 3 Poa palustris Sengröe 2 Poa pratensis Ängsgröe 2 Poa pratensis ssp. angustifolia Smalgröe 2 Poa trivialis Kärrgröe 2 Polygala vulgaris Jungfrulin 2 Polygonatum odoratum Getrams 2 Polygonum aviculare Trampört 2 Polypodium vulgare Stensöta 2 Populus tremula Asp 2 Potamogeton lucens Grovnate 2 Potamogeton natans Gäddnate 2 Potamogeton obtusifolius Trubbnate 1 Potamogeton perfoliatus Ålnate 2 Potentilla anserina Gåsört 2 Potentilla argentea Femfingerört 2 Potentilla erecta Blodrot 2 Potentilla palustris Kråkklöver 2 Potentilla reptans Revfingerört 1 Primula veris Gullviva 2 Prunella vulgaris Brunört 3 Prunus avium Sötkörsbär 1 Prunus padus Hägg 1 Prunus spinosa Slån 2 Pteridium aquilinum Örnbräken 3 Pulmonaria obscura Lungört 3 Pyrola minor Klotpyrola Pyrola rotundifolia Vitpyrola 1 Quercus robur Ek 3 Ranunculus acris ssp. acris Vanlig smörblomma 3 Ranunculus aquatilis Vattenmöja 2 Ranunculus auricomus Majsmörblommor 3 Ranunculus bulbosus Knölsmörblomma 1 Ranunculus ficaria Svalört 2 Ranunculus flammula Ältranunkel 2 Ranunculus lingua Sjöranunkel 1 Ranunculus polyanthemos Backsmörblomma 1 Ranunculus repens Revsmörblomma 3 Ranunculus sceleratus Tiggarranunkel 2 Rhinanthus minor Ängsskallra 1 Ribes alpinum Måbär 2 Ribes uva-crispa Krusbär 2 Rosa dumalis Nyponros 2 Rosa villosa ssp. mollis Hartsros 1 Rubus idaeus Hallon 2 Rubus saxatilis Stenbär 2 Rumex acetosa Ängssyra 2 Rumex acetosella Bergsyra 2 Rumex aquaticus Vattenskräppa 1 Rumex crispus Krusskräppa 2 Rumex longifolius Gårdsskräppa 2 Rumex obtusifolius Tomtskräppa 1

16 Sagina procumbens Krypnarv 1 Sagittaria sagittifolia Pilblad 2 Salix aurita Bindvide 1 Salix caprea Sälg 1 Salix cinerea Gråvide 1 Salix fragilis Knäckepil 1 Salix pentandra Jolster 1 Salix repens Krypvide 1 Salix starkeana ssp. Starkeana Ängsvide 1 Sambucus racemosa Druvfläder 1 Satureja vulgaris Bergmynta 1 Saxifraga granulata Mandelblomma 2 Schoenoplectus lacustris Säv 2 Scirpus sylvaticus Skogssäv 2 Scorzonera humilis Svinrot 1 Scrophularia nodosa Flenört 1 Scutellaria galericulata Frossört 2 Sedum acre Gul fetknopp 1 Sedum annuum Liten fetknopp 2 Senecio sylvaticus Bergkorsört 1 Senecio viscosus Klibbkorsört 1 Serratula tinctoria Ängsskära Sium latifolium Vattenmärke 2 Solanum dulcamara Besksöta 1 Solidago virgaurea Gullris 1 Sonchus arvensis Åkermolke 1 Sorbus aucuparia Rönn 2 Sorbus intermedia Oxel 1 Sparganium emersum Igelknopp 1 Sparganium erectum ssp.microcarpum Storigelknopp 1 Sparganium natans Dvärgigelknopp Spergula morisonii Vårspärgel 1 Spirodela polyrhiza Stor andmat 1 Stachys palustris Knölsyska 2 Stachys sylvatica Stinksyska 2 Stellaria alsine Källarv 1 Stellaria graminea Grässtjärnblomma 2 Stellaria media Våtarv 2 Stellaria palustris Kärrstjärnblomma 2 Succisa pratensis Ängsvädd 3 Syringa vulgaris Syren 1 Taraxacum sect. Ruderalia Ogräsmaskrosor 2 Thalictrum flavum Ängsruta 2 Thlaspi caerulescens ssp brachypetalum Storskärvfrö 2 Tilia cordata Lind 2 Tragopogon pratensis Ängshaverrot 1 Trientalis europaea Skogsstjärna 1 Trifolium arvense Harklöver 1 Trifolium aureum Gullklöver 1 Trifolium hybridum Alsikeklöver 1 Trifolium medium Skogsklöver 3 Trifolium pratense Rödklöver 3 Trifolium repens Vitklöver 3 Tussilago farfara Hästhov 1

17 Typha angustifolia Smalkaveldun 2 Typha latifolia Bredkaveldun 1 Ulmus glabra Alm 1 Urtica dioica Brännässla 2 Utricularia vulgaris Vattenbläddra 1 Vaccinium myrtillus Blåbär 2 Vaccinium vitis-idaea Lingon 2 Valeriana officinalis Läkevänderot 1 Verbascum thapsus Kungsljus 1 Veronica beccabunga Bäckveronika 1 Veronica chamaedrys Teveronika 2 Veronica officinalis Ärenpris 2 Veronica scutellata Dyveronika 1 Veronica serpyllifolia Majveronika 2 Veronica verna Vårveronika 1 Vicia cracca Kråkvicker 2 Vicia hirsuta Duvvicker 1 Vicia sepium Häckvicker 3 Vicia sylvatica Skogsvicker Vicia tetrasperma Sparvvicker 1 Vincetoxicum hirundinaria Tulkört 2 Viola canina ssp. canina Ängsviol 2 Viola hirta Buskviol 1 Viola mirabilis Underviol 1 Viola palustris Kärrviol 2 Viola riviniana Skogsviol 3 Viola tricolor Styvmorsviol 2 Woodsia ilvensis Hällebräken 1