Naturvärdesinventering Otterbäcken

Transkript

1 Datum Rev Rapport Naturvärdesinventering Otterbäcken Korsningsåtgärd Väg 26, Gullspångs kommun Trafikverket Investering distrikt väst EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon Telefax Hemsida e-post

2 Korsningsåtgärd väg 26, Gullspångs Ver 2 Dok.nr /10/01/ rap001_2 Rapportuppgifter Titel Version 2 Datum Rev Uppdragsgivare Uppdragsnummer Dokumentnummer Rapport genomförd av Rapport granskad av Rapport verifierad av Naturvärdesinventering Otterbäcken, Korsningsåtgärd Väg 26, Gullspångs kommun Marie Söderlid, Trafikverket Investering distrikt väst, Box 851, Strömsund /10/01/ rap001_2 Anna Dahlén, uppdragsledare och biolog Sofia Berg, Fil. dr biologi Anna Dahlén I (III)

3 Sammanfattning Trafikverket utreder möjligheterna att förändra korsningen mellan väg 26 och väg 200 vid den norra infarten till Otterbäcken i Gullspångs kommun. EnviroPlanning AB har fått uppdraget att göra en naturvärdesinventering av utredningsområdet för den nya korsningsåtgärden. Metodiken för inventeringen har följt förslaget till bedömningsgrunder för Svensk standard (ftss :2013 och ftsis- TR :2013). Inventeringen visade att utredningsområdet som helhet har få naturvärden. Naturmiljön i området består huvudsakligen av produktionsskog. Naturvärden finns i två gamla ängsmarker med hävdgynnad flora och enstaka naturvårdsarter. I den ena ängen finns även en gammal stenmur. Naturvärden finns även i ett fuktigt skogsområde med framförallt sälg och björk. I området finns även en damm och ett dike. Området bedöms ha lokal betydelse för variation. En solitär gammal ek i vägkanten av den grusväg som korsar området bör om möjligt sparas vid en utbyggnad. Gamla eller grova ekar utgör livsmiljö för en mängd olika arter. II (III)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Metodik Generella biotopskydd Sammanställning av befintliga data Resultat Beskrivning av inventeringsområdet Naturvärdesobjekt Generella biotopskydd Slutsatser Referenser Bilagor A B Karta över naturvärdesobjekt och generella biotopskydd Tabell med koordinater för naturvärdesobjekt och generella biotopskydd III (III)

5 1 Inledning Trafikverket har i samband med Förstudie Väg 26, Korsningsåtgärd Otterbäcken, Gullspångs kommun, utrett möjliga naturvärden i området för eventuella vägåtgärder. Förstudien ska redovisa olika korsningslösningar som bland annat ska utreda bättre trafiksäkerhet och bibehållen eller ökad framkomlighet. EnviroPlanning AB har på uppdrag av Trafikverket genomfört en naturvärdesinventering av utredningsområdet för korsningsåtgärden. Området, som är ca 40 ha, är beläget öster om väg 26 och söder om väg 200, vid norra infarten till Otterbäcken. Syftet med rapporten är att beskriva befintliga naturvärden inom utredningsområdet. En groddjursinventering ingår inte inom ramen för denna naturvärdesinventering. 1 (16)

6 2 Metodik Tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelsen, skogsstyrelsen och jordbruksverket har sammanställts och analyserats. Uppgifter om rapporterade djuroch växtarter har inhämtas från Artportalen. Naturvärdesinventering har utförs enligt förslag till bedömningsgrunder för Svensk standard (ftss :2013 och ftsis-tr :2013). I denna standard används följande naturvärdesklasser: Naturvärdesklass 1 - högre naturvärde Naturvärdesklass 2 - påtagligt naturvärde samt Naturvärdesklass 3 - visst naturvärde Naturvärdesklass 1 omfattar geografiska områden med särskilt stor betydelse för biologisk mångfald. Varje enskilt område är av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Naturvärdesklass 1 kan delas in i två underklasser: naturvärdesklass 1a - högsta naturvärde och naturvärdesklass 1b - högt naturvärde. Naturvärdesklass 1a omfattar geografiska områden som har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter eller enstaka hotade arter. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. Naturvärdesklass 1b omfattar geografiska områden som har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistad art eller har mycket hög artrikedom och antingen goda ekologiska förutsättningar eller utgörs av Natura 2000-naturtyp men som inte uppfyller kriterier för naturvärdesklass 1a. Naturvärdesklass 2 omfattar geografiska områden med särskild betydelse för biologisk mångfald, t.ex. områden som har förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter, har hög artrikedom och vissa ekologiska förutsättningar, utgörs av Natura 2000-naturtyper, men som inte uppfyller kriterier för klass 1. Naturvärdesklass 3 omfattar geografiska områden (naturvärdesobjekt) med viss betydelse för biologisk mångfald, t.ex. områden som har vissa förekomster av naturvårdsarter, hög artrikedom, vissa ekologiska förutsättningar eller är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå, men som inte uppfyller kriterier för klass 2. 2 (16)

7 Inventeringen ska kartlägga och beskriva befintliga naturvårdsarter såsom: - Skyddade arter genom Artskyddsförordningen (2007:845) o o Arter upptagna i EU:s naturvårdsprogram (fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet) Fridlysta arter - Rödlistade arter (arter som riskerar att försvinna från Sverige). - Signalarter (arter som signalerar höga naturvärden inom skogslandskapet). Inventeringen kartlägger också befintlighet av skyddsvärda områden som måste beaktas särskilt vid exploateringsarbetet. Fältinventeringen genomfördes den 20 juni Inventeringen utfördes enligt Svensk standard fält detalj. Med det menas att en yta av 25 m 2 eller mer skall identifieras som ett naturvärdesobjekt. Alternativt skall ett linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer identifieras som ett naturvärdesobjekt. Utöver att identifiera naturvärdesobjekt har även strukturer som omfattas av det generella biotopskyddet (se definitioner nedan) noterats. Naturvärdesobjekt och generella biotopskydd har positionerats med handhållen GPS och presenteras både på karta och i form av korta textbeskrivningar (Bilaga A och B). Inventeringsområdet omfattar ett område mellan Väg 200 och Väg 26 enligt karta 1 Bilaga A. 2.1 Generella biotopskydd Allé. Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark. Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst en hektar. Odlingsröse i jordbruksmark. På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften. 3 (16)

8 Pilevall. Hamlade pilar i en rad som består av antingen a) minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller b) minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet. Småvatten och våtmark i jordbruksmark. Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop. Stenmur i jordbruksmark. En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion. Åkerholme. En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. 4 (16)

9 3 Sammanställning av befintliga data Rapporterade artfynd från området saknas. Området ingår inte i lövskogsinventeringen eller finns upptagna i ängs- och hagmarksinventeringen. Sökning på skogsstyrelsens och länsstyrelsens karttjänst visar inte några områden för natur- eller kulturhänsyn för utredningsområet. 4 Resultat 4.1 Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet omfattar ett område mellan Väg 200 och Väg 26 enligt karta 1 Bilaga A. Området karaktäriseras av produktionsskog dominerad av gran med stora inslag av kalhyggen. Det är sparsamt med död ved och markskiktet har en trivial flora. Vissa partier i områdets mitt är av mer sank karaktär med tuvull (Eriophorum vaginatum), flaskstarr (Carex rostrata), vårtbjörk (Betula pendula) och asp (Populus tremula). I den nordöstra delen av utredningsområdet finns spår av ett gammalt jordbrukslandskap med ängar, lövängar och stenmurar. Här dominerar ängsfloran och visar att marken hävdats historiskt sett. Bland produktionsskog och hyggen finns tre traktorvägar. Längs dessa vägar är floran av torrängskaraktär och visar att området tidigare varit ett jordbrukslandskap. På den nordöstra sidan av väg 200 finns en sumpskog med grävda diken och en damm. Trädskiktet domineras av sälg (Salix caprea) vårtbjörk och asp. Markskiktet hyser bland annat kråkklöver (Potentilla palustris), vasstarr (Carex acuta) och topplösa (Lysimachia thyrsiflora). Den nordvästra sidan av väg 26 består framförallt av industri och ruderatmark. Området nordväst om korsningen mellan väg 26 och väg 200 har nyligen blivit röjt. I nordväst finns även en branddamm som vid inventeringstillfället var täckt med avverkad sly och större träd. Det är inte uteslutet att dammen fungerar som groddjurslokal liksom de diken som observerats i den östra delen av utredningsområdet. En groddjursinventering ingår inte i denna naturvärdesinventering. Som helhet har utredningsområdet få naturvärden och de som finns är knutna till ängar, en stenmur och fuktig skog. 5 (16)

10 4.2 Naturvärdesobjekt Naturvärdesobjekt finns utmarkerade på karta i Bilaga A karta 1. Objekt id: 1 Biotopgrupp: Beskrivning: Äng En ca 1 ha stor äng med björk ligger inklämd mellan produktionsskog av gran och blandskog (figur 1). Ängen korsas av en ca 65 m lång och ca 2 m bred stenmur i nord sydlig riktning. Muren är delvis skuggad av sly och av trädskiktet i ängen. Här växer orkidéerna nattviol (Platanthera bifolia) och Jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata). Övriga kärlväxtarter är svinrot (Scorzonera humilis), ängskovall (Melampyrum pratense), skogskovall (Melampyrum sylvaticum), blekstarr (Carex pallescens), vårbrodd (Anthoxanthum odoratum), timotej (Phleum pratense), hundkex (Anthriscus sylvestris), smörblomma (Ranunculus acris), teveronika (Veronica chamaedrys), ängssyra (Rumex acetosa), ekorrbär (Maianthemum bifolium), daggkåpa (Alchemilla vulgaris), grässtjärnblomma (Stellaria graminea), gulvial (Lathyrus pratensis), kråkvicker (Vicia cracca), stormåra (Galium album), vitmåra (Galium boreale), gökärt (Lathyrus linifolius), prästkrage (Leucanthemum vulgare), mandelblom (Saxifraga granulata), fyrkantig johannesört (Hypericum maculatum), röllika (Achillea millefolium) och örnbräken (Pteridium aquilinum). Floran är hävdgynnad. 6 (16)

11 Naturvärdesklass med motivering: 2 Ängen har vissa artförekomster, d.v.s. hög artrikedom och artrikedomen är högre på ängen än i det omgivande landskapet. Lövängen har vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald. Biotopen är av lokal betydelse för variation och ängar hör till en minskande naturtyp. Därför bedöms den ha naturvärdesklass 2. Lövängen är dock beroende av hävd och röjning av björk och sly samt gran. Detta för att de hävdgynnade arterna ska klara av att finnas kvar på platsen samt att platsen ska kunna upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö. Det krävs även stor ljustillgång. Naturvårdsarter: Nattviol (Platanthera bifolia, fridlyst) och Jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata, fridlyst). Tidigare NVI: - Figur 1. Objekt nr 1. Ängsmark med björk. 7 (16)

12 Objekt id: 2 Biotopgrupp: Beskrivning: Stenmur En ca 65 m lång och ca 2 m bred stenmur i nord sydlig riktning i löväng (figur 2). Delvis överskuggad med sly. Naturvärdesklass med motivering: 3 Enligt SIS klassificeras stenmurar som klass 3. Låg artrikedom men vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald. Stenmuren är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå. Naturvårdsarter: - Tidigare NVI: - Skydd enligt miljöbalken: Generellt biotopskydd Figur 2. Objekt nr 2. Stenmur i löväng. 8 (16)

13 Objekt id: 3 Biotopgrupp: Beskrivning: Äng Ca 0,6 ha stort igenväxande ängsområde sydväst om väg 200 (figur 3). Här växer ett stort bestånd vitpyrola (Pyrola rotundifolia). Andra kärlväxtarter är ängskovall (Melampyrum pratense), skogskovall (Melampyrum sylvaticum), blekstarr (Carex pallescens), vårbrodd (Anthoxanthum odoratum), timotej (Phleum pratense), rödven (Agrostis capillaris), hundkex (Anthriscus sylvestris), smörblomma (Ranunculus acris), teveronika (Veronica chamaedrys), ängssyra (Rumex acetosa), ekorrbär (Maianthemum bifolium), daggkåpa (Alchemilla vulgaris), grässtjärnblomma (Stellaria graminea), gulvial (Lathyrus pratensis), kråkvicker (Vicia cracca), stormåra (Galium album), vitmåra (Galium boreale), gökärt (Lathyrus linifolius), prästkrage (Leucanthemum vulgare), mandelblom (Saxifraga granulata), röllika (Achillea millefolium) skogsstjärnblomma (Stellaria longifolia) och örnbräken (Pteridium aquilinum). Aspsly, eksly och granplantor visar att området har potential att växa igen. Här krävs hävd av något slag som bete eller slåtter. Naturvärdesklass med motivering: 3 Ängen har vissa artförekomster, d.v.s. hög artrikedom och artrikedomen är högre på ängen än i det omgivande landskapet. Ängen är dock beroende av hävd och röjning av björk och sly samt gran. Detta för att de hävdgynnade arterna 9 (16)

14 ska klara av att finnas kvar på platsen samt att platsen ska kunna upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö. Det krävs även stor ljustillgång. Ängen bedöms därför i dagsläget ha dåliga ekologiska förutsättningar och får naturvärdesklass 3. Naturvårdsarter: - Tidigare NVI: - Figur 3. Objekt nr 3. Igenväxande ängsmark med stort bestånd vitpyrola. 10 (16)

15 Objekt id: 4 Biotopgrupp: Biotoper Skog Damm, vattendrag, skog Beskrivning: Ett fuktigt skogsområde på norra sidan väg 200 med dike, sumpskog, damm och våtmark (figur 4-6). En bäck rinner från norr igenom utredningsområdets östra kant. Markskiktet består av kråkklöver (Potentilla palustris), vasstarr (Carex acuta) och topplösa (Lysimachia thyrsiflora). I sumpskogen dominerar sälg (Salix caprea), men även unga vårtbjörkar (Betula pendula) och aspar (Populus tremula). finns här. Blommande sälg har stor betydelse som födokälla för många insekter på våren. Området kan ha potential för grodor. Ingen grodinventering är gjord. Naturvärdesklass med motivering: 3 Området har låg artrikedom men det finns vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald på grund av den fuktiga miljön med damm, dike och sumpskog. Biotopen är av lokal betydelse för variation. Naturvårdsarter: - Tidigare NVI: - 11 (16)

16 Figur 4. Objekt nr 4. Sumpskog med dike/bäck. Figur 5. Objekt nr 4. Sumpområde med sälg. 12 (16)

17 Figur 6. Objekt nr 4. Damm. 13 (16)

18 4.3 Generella biotopskydd Objekt nr 2. En ca 65 m lång och ca 2 m bred stenmur i nord sydlig riktning i löväng (figur 2) (Bilaga A karta 1). Delvis överskuggad med sly. 14 (16)

19 5 Slutsatser Som helhet har utredningsområdet få naturvärden. Skogsmarken har tydliga spår av en tidigare markanvändning som jordbrukslandskap. Två ängsmarker är identifierade. Den ena bedöms ha naturvärdesklass 2 eftersom ängen har vissa artförekomster såsom nattviol och Jungfru Marie nycklar, d.v.s. hög artrikedom och artrikedomen är högre på ängen än i det omgivande landskapet. Floran är hävdgynnad. Lövängen har vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald. Biotopen är också av lokal betydelse för variation. Därför bedöms den ha naturvärdesklass 2. Lövängen är beroende av hävd för att de biologiska värdena ska bestå. Den andra ängsmarken bedöms ha naturvärdesklass 3. Ängen har vissa artförekomster, d.v.s. hög artrikedom och artrikedomen är högre på ängen än i det omgivande landskapet. Aspsly, eksly och granplantor visar att området inom några år är igenväxt. Här krävs dock hävd och röjning. Detta för att de hävdgynnade arterna ska klara av att finnas kvar på platsen samt att platsen ska kunna upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö. Det krävs även stor ljustillgång. Ängen bedöms därför ha dåliga ekologiska förutsättningar och får därför naturvärdesklass 3. Stenmuren i den ena ängsmarken är skyddad som generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Den utgör en viktig livsmiljö och fungerar som refugie för många arter i ett annars homogent landskap. Det är viktigt att stenmurar blir solbelysta för att på så sätt kunna attrahera en mångfald av arter. Om stenmuren inte kan bevaras krävs dispensansökan från biotopskyddsbestämmelserna. Den fuktiga sälgskogen med dammen och diket bedöms ha vissa ekologiska förutsättningar och biotopen har en lokal betydelse för variation. Området kan vara viktigt för groddjur. För att säkert kunna fastställa groddjursförekomst behöver en inventering göras under våren. Området bedöms därför ha naturvärdesklass (16)

20 Referenser Trafikverket Förstudie väg 26, Korsningsåtgärd Otterbäcken, Gullspångs kommun, Västra Götalands län Objekt: ftss :2013. Naturvärdesinventering (NVI)-Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning, Svensk Standard, Rapport Version , Utgåva 1. ftsis-tr :2013. Naturvärdesinventering (NVI)- Komplement till SS , Teknisk Rapport, Version , Utgåva 1. (besökt ) (besökt ) html (besökt ) (besökt ) 16 (16)

21 Bilaga A Karta över naturvärdesobjekt och generella biotopskydd

22 Bilaga A karta 1 naturvärden NVI Otterbäcken väg 26 korsningsåtgärd rev ± (! (! Damm Dike (! Teckenförklaring Inventeringsområde naturvärdesklass 2 naturvärdesklass 3 Generella biotopskyddet stenmur (! objekt oklassat 0 0,125 0,25 0,5 Kilometer

23 Bilaga B Tabell med koordinater för naturvärdesobjekt och generella biotopskydd Nr på karta Objekt Generellt biotopskydd Koordinater (sweref 99 TM) x y 1 Äng Stenmur Ja Äng Skog Damm Dike