Skogsstyrelsens Produkter & tjänster

Transkript

1

2 Skogsstyrelsens Produkter & tjänster Skogsstyrelsens Produkter & tjänster är benämningen på Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Vi är experter inom det skogliga området och erbjuder i dagsläget ett utbud bestående av cirka 40 fasta tjänster, kombinerat med skräddarsydda tjänster utifrån kundernas behov inom hela vårt kompetensområde. Uppdragsverksamheten hålls separerad från myndigheten och är självfinansierande. Uppdragsgivare Ellevios Tidpunkt för utförd inventering Inventeringen utförd av Rapporten skriven av Fotograf Ärendenummer U063859

3 U Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Uppdrag Inventeringsområde Syfte Metodik Naturvärdesinventering Utförare och kompetens Tidpunkt för fältarbete GIS Miljöpåverkan Kartstudier Fältinventering Resultat Allmän beskrivning av inventeringsområdet Vegetation Skogstillstånd Delområden med naturvärden Delområde N1 15 ha, klass Delområde N2 15 ha, klass Delområde N3 2.5 ha, klass Formellt skyddade områden Artfynd Källor och referenser

4 U Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av Sweco, Ellevio och Malungs elnät under juni 2016 genomfört en naturvärdesinventering genom fältinventering och kartstudier. Naturvärdesinventeringen utfördes för en eventuell elledning med sträckning från ställverket i Osanden till Hundfjället i Malung- Sälens kommun. Inventeringen är uppdelad i två rapporter. Den här rapporten innehåller resultaten av naturvärdesinventeringen för sträckningen Sälen-Sälsätern. Naturvärdesinventeringen visar att det finns tre objekt. Av dessa är det två naturvärdesobjekt som håller nyckelbiotopsklass. Rapporten presenterar de områden som finns med höga naturvärden. 4

5 U Inledning 2.1 Uppdrag Skogsstyrelsen har på uppdrag av Ellevio utfört en naturvärdesinventering för en tänkt streckning av en elledning i Sälen, Malung- Sälens kommun. Inventeringen omfattar ett område 50 meter om vardera sida om den tänkta ledningsgatan. Eventuella naturvärden har avgränsats i sin utbredning. I denna rapport publiceras det resultatet av inventeringen. 2.2 Inventeringsområde Naturvärdesinventeringen omfattar en sträckning: Sälen-Sälsätern alternativ 1 (luftledning). Översiktskarta över inventeringsområdet. Skala ca 1: Bakgrundskartan ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet 109/ Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att hitta och beskriva områden med naturvärden. 5

6 U Metodik 3.1 Naturvärdesinventering Vår naturvärdesinventering kombinerar en sammanställning av befintliga kunskapsunderlag med inventering i fält. Bedömningen av områdets naturvärden grundar sig därför både på tidigare kända uppgifter och på nya uppgifter från fältinventeringen. Inventeringen har en metodik som bygger på Skogsstyrelsens Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 3.2 Utförare och kompetens har utfört naturvärdesinventeringen. Våra minimikrav för inventerare är högskoleexamen inom skog eller biologi eller motsvarande grundutbildning utan högskolestatus, högskoleutbildning i ämnet naturvårdsbiologi minst 15 hp eller motsvarande utbildning utan högskolepoäng, Skogsstyrelsens grundkurs i nyckelbiotopinventeringsmetodik, Skogsstyrelsens utbildning i signalartskännedom, genomförande av klassificering, avgränsning och registrering av minst fem nyckelbiotoper av skiftande karaktär under handledning, deltagande i kalibreringsövning för nyckelbiotoper i fält varje kalenderår samt relevant artkunskap. uppfyller ovanstående krav samt har kunskap och erfarenhet av relevant kunskapsunderlag. Han har förmåga att göra naturvärdesbedömningar och avgränsningar, att finna och identifiera relevanta naturvårdsarter samt biotopkvaliteter av betydelse för biologisk mångfald i de naturtyper som naturvärdesinventeringen avser. 3.3 Tidpunkt för fältarbete Fältinventeringen utfördes mellan GIS Med hjälp av GIS redovisades geografiska avgränsningar för inventeringsområdet och delområden med naturvärden. Vi använder koordinatsystemet SWEREF Miljöpåverkan Vid naturvärdesinventering sker miljöpåverkan främst i form av transporter. Inför varje naturvärdesinventering gör Skogsstyrelsen en planering i syfte att minimera transportsträckan genom att i möjligaste mån använda lokalt placerad personal. Transportslag och bränsleslag övervägs i syfte att minimera förbrukningen av fossila bränslen. 6

7 U Kartstudier Naturvärdesinventeringen inleddes med kartstudier över inventeringsområdet för att hitta de, ur naturvårdssynpunkt, mest intressanta områdena. Skogsstyrelsen har för sina kartstudier tillgång till ett gediget GIS-baserat material med kartor, flygfoton, satellitbilder, skogsdata och olika typer av inventeringar utförda av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen samt ideella organisationer. De tidigare kända värden som kontrollerades särskilt var bl.a. följande: Nyckelbiotoper och områden med naturvärden Våtmarker med naturvärden Sumpskogar Flora- och faunafynd Vattendrag med flodpärlmussla Formellt skyddade områden som naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker Områden som planeras få formellt skydd Natura 2000-områden Artportalen Riksintressen för naturvård eller kulturmiljövård 3.7 Fältinventering Fältarbetet utfördes utförligt över hela inventeringsområdet. De flesta träd som ser biologiskt intressanta inventerades samt alla lågor och biologiskt intressanta substrat som stenar och död ved. Delområden med naturvärden fotograferades och lägesbestämdes med handburen GPS. Delområden med naturvärden delas in i tre klasser: Högsta naturvärde klass 1 Delområdet har så högt naturvärde att det har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde klass 2 Delområdet har så högt naturvärde att det har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Klass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ädellövskogsinventeringens klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, värdekärnor i naturreservat och våtmarksinventeringens klass 1 och 2. Detta förutsätter att de inte har så höga värden att de uppfyller klass 1. 7

8 U Påtagligt naturvärde klass 3 Delområdet har naturvärden av påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Delområden med klass 3 behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men har betydelse för att den totala arealen av områden av den här typen bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Klass 3 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3 och våtmarksinventeringens klass 3 och 4. 8

9

10

11

12

13

14

15 U Detaljbild från N13. Området består av en med löv igenväxande kulturmark i direkt anslutnoing till Västerdalälven. Vissa äldre hagmarksbjörkar finns i området. Koordinater: , Foto:, Skogsstyrelsen. Området N13 består av en med björk igenväxande före detta kulturmark. Under lövet kommer mindre granar. I beståndet finns enstaka äldre hagmarks björkar. Beståndet gränsar i direkt anslutning till Västerdalälven. 4.5 Formellt skyddade områden Det finns inga områdesskydd enligt miljöbalken eller naturvårdsavtal inom området. I området är Västerdalälven utpekad som N2000 objekt. 4.6 Artfynd Under inventeringen har rödlistade arter noterats för den sammanlagda bedömningen av områdets naturvärdesklass. Dock har inte arter aktivt eftersökts vilket skulle ha inneburit en avsevärd ökad tidsåtgång. Om arter har setts redovisas det under enskild beskrivning av naturvärdesobjekten. 15

16 U Källor och referenser ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapport 14. ArtDatabanken, SLU. ArtDatabankens Artportal - ArtDatabankens Dyntaxa: ArtDatabankens Trädportal - Gärdenfors, U. (Ed.). 2010: Rödlistade arter i Sverige The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU. Hallingbäck, T. 1995: Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU. Hallingbäck, T. 1996: Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU. Hallingbäck, T. & Aronsson, G. (Eds.) 1998: Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. ArtDatabanken, SLU. Karström, M. 1993: Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod. In Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten [Indicator species as a biological inventory method]. In G. A. Olsson & M. Gransberg, (Eds.), Indicator species for the identification of natural forests in the province of Norrbotten, Sweden. pp Swedish Environmental Protection Agency Report Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Löfroth, M. 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2008: Arter och naturtyper i habitatdirektivet tillståndet i Sverige Naturvårdsverket 2011: Svenska tolkningar Natura 2000 naturtyper: Skogar F0. Nitare, J. (ed.) 2010: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. 4:e rev uppl. Skogsstyrelsen. Nordiska ministerrådet (1984), Naturgeografisk regionindelning av Norden, Liber distribution. Påhlsson, L. 1998: Vegetationstyper i Norden. TemaNord Skogens Pärlor och Skogens Källa - Skogsstyrelsen, 2001, Skogsbilvägar, Skogsstyrelsen, Rapport 81. Skogsstyrelsen 2013: Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen. Sveriges geologiska undersökning, SGU - Swedish Standards Institute (SIS), 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning, SS :2014. Swedish Standards Institute (SIS), 2014: Teknisk rapport SIS-TR

17 Vi finns nära dig! Skogsstyrelsen erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster inom det skogliga området. Vi har kontor över hela landet, vilket gör att vi alltid finns nära dig med en mycket god lokal kännedom. Som kund hos oss kan du alltid känna dig trygg eftersom vi är opartiska och inte drivs av ett vinstintresse. För mer information Ring besök oss på eller maila oss på