Naturvärdesinventering vid Kusberget i Bräcke kommun 2014

Transkript

1 Naturvärdesinventering vid Kusberget i Bräcke kommun 2014 Inledning Föreliggande rapport är framtagen av Ecocom AB på uppdrag av Jämt Vind AB som planerar att uppföra en vindkraftsanläggning vid Kusberget, 10 km nordväst om Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. Som en del av den miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för tillståndsprövning av vindkraftsprojektet har en naturvärdesinventering utförs. Resultatet av inventeringen presenteras i denna rapport. Naturvärdesinventeringen syftar till att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer som förekommer i etableringsområdet. Rapporten ger rekommendationer om hur negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer som kan uppstå i samband med exploatering kan minimeras. Inventeringen är utförd och rapporten skriven av Sofia Nygårds, Ecocom AB. Sofia Nygårds är utbildad ekolog med flerårig erfarenhet av naturvärdesinventeringar i olika miljöer och hon har mycket goda kunskaper om ett flertal organismgrupper, däribland kryptogamer och kärlväxter. Figur 1. Etableringsområdet vid Kusberget domineras av yngre och medelålders produktionsskogar. ECOCOM AB Stortorget Kalmar info@ecocom.se

2 Bakgrund - vindkraftens påverkan på naturmiljöer Vindkraft påverkar mark- och vegetationsförhållanden i samband med anläggning och drift. I allmänhet innebär en anläggning av vindkraft att fält-, busk- och trädskikt försvinner i anläggningsytan, men det är i regel fråga om relativt små arealer. Det finns dock en risk att även omgivande naturmiljöer kan påverkas negativt så att habitat för olika arter försvinner eller fragmenteras. Vid vägbyggen förekommer dikning eller annan dränering av vattenmiljöer. Felaktig utformning av diken är ett betydande hot mot våtmarker och vattendrag. En dränering av en våtmark ger stora förändringar i artsammansättningen vilket påverkar den biologiska mångfalden. Skog Många arter är knutna till skog och andra trädbärande miljöer. Av de rödlistade arterna i Sverige är 43 % beroende av skog, vilket är betydligt fler än det antal rödlistade arter som är beroende av till exempel jordbrukslandskap (31 %; Gärdenfors 2010). Förutsättningar för artrikedom i skog är främst knutna till element som lövträd, död ved samt gamla och grova träd. Andra värdefulla strukturer i skogen som ökar den biologiska mångfalden är olikåldrighet och flerskiktning. En ytterligare viktig aspekt är kontinuitet, d v s att vissa processer, strukturer och element har funnits under lång tid. I skog innebär lång tid storleksordningen flera hundra år. För många arter som är knutna till skog, särskilt de med begränsad spridningsförmåga, är lång kontinuitet av avgörande betydelse (Nitare 2010). Våtmarker Våtmarker hyser ofta en flora och en fauna som är specialiserad för att klara de karga förhållanden som ofta råder i dessa områden. Runt 18 % av de rödlistade arterna i Sverige är knutna till våtmarker (Gärdenfors 2010). Av de organismgrupper som lever i våtmarker är mossor och kärlväxter bäst kända. Flera arter inom dessa grupper används som typiska arter för klassificering av myrar eftersom de är knutna till myrens ph, näringstillgång och vattennivå. Ett våtmarksområdes naturvärde kan bedömas utifrån dess representativitet, dess storlek, orördhet och mångformighet. Ju större, mer mångformigt och mer orört ett område är, desto större är dess naturvärde (Gunnarsson & Löfroth 2009). Sjöar och vattendrag Höga naturvärden i sjöar och vattendrag är knutna till naturlighet, både i de limniska miljöerna och i nära anslutning till dem. Den biologiska mångfalden gynnas av opåverkade vattenflöden, naturliga strandzoner och god vattenkvalitet (Naturvårdsverket 2003). Skyddszoner kring vattendrag i skogsmark saknas i många fall vid avverkning, vilket är ett stort hot mot bland annat rödlistade arter som är beroende av kontinuerlig beskuggning av vattnet (Gärdenfors 2010). Områdesbeskrivning Vindkraftsprojekt Kusberget är beläget i Bräcke kommun, Jämtlands län (figur 2). Närmaste tätort är Kälarna som ligger ca 10 km sydost om området. Landskapet är kuperat med många skogsklädda höjder som varvas med lägre liggande småsjöar, vattendrag och myrar. Norr om etableringsområdet ligger Övsjön och söder om det ligger Gastsjön. Etableringsområdet har en areal på ca 684 hektar och utgörs av några skogsklädda höjder som når ungefär m över havet. I östra delen av området finns en sjö, Stor-Östtjärnen, varifrån Åsbäcken rinner söderut. Sjön kantas av öppna myrmarker. En större öppen Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 2 av 11

3 myr, Bodflon, ligger i västra delen av etableringsområdet. Utöver detta förekommer mindre myrmarker spridda mellan höjderna. Skogsmarken i området är präglat av ett produktionsinriktat skogsbruk och domineras av yngre barrskogar. Flera kalavverkade ytor förekommer. Småtjärnbäcken i norra delen omges dock bitvis av gammal gransumpskog. Trädslagen är främst tall och gran och inslaget av lövträd som björk, asp och sälg är sparsamt. Figur 2. Etableringsområdet vid Kusberget ligger i Bräcke, Jämtlands län. Utsnitt ur Sverigekartan. Metodik Naturvärdesinventeringen har i stort utförts enligt med svensk standard för naturvärdesinventering SS :2014 (NVI; Swedish Standards Institute 2014a, b). Metodiken i NVI bygger till stora delar på tidigare metoder som använts i rikstäckande inventeringar, t ex nyckelbiotops-, våtmarks- och äng- och betesmarksinventeringen. Syftet med NVI är att inom etableringsområdet identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald. Områdena avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt en tregradig skala (tabell 1): högsta naturvärde, högt naturvärde samt påtagligt naturvärde (en fjärde klass, visst naturvärde, kan användas som ett tillägg vilket dock inte gjorts i denna inventering). Områden med ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald avgränsas inte och beskrivs enbart översiktligt. Naturvärdesobjekten utgörs av en dominerande naturtyp som kan tilldelas en gemensam naturvärdesklass. Naturtyper kan exempelvis vara äng och betesmark, skog och träd, myr, djup sjö, vattendrag, havsstrand eller infrastruktur och bebyggd mark. Bedömningen av naturvärden görs på två grunder: art och biotop. För bedömning av artvärde ingår förekomst av naturvårdsarter (skyddade arter, rödlistade arter, signalarter, typiska arter och ansvarsarter) och relativ artrikedom. Bedömningsgrunden biotop omfattar en samlad bedömning av biotopkvalitet samt hur sällsynt eller hotad biotopen är. Strukturer och element, t ex död ved eller stenblock, är viktiga fysiska företeelser som ofta används vid bedömningen av biotopkvalitet. I föreliggande NVI har biotopnamn angetts enligt Vegetationstyper i Norden (Påhlsson 1998) så långt detta är möjligt. För vattenmiljöer har biotoper namngetts enligt vägledningar för Natura 2000-naturtyper (Naturvårdsverket 2011). Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 3 av 11

4 Tabell 1. Naturvärdesklasser för bedömning av ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald enligt NVI SS :2014 (Swedish Standards Institute 2014a). Områden med visst eller lågt naturvärde karteras inte i denna inventering. Naturvärdesklass Innebörd Exempel Högsta naturvärde Högt naturvärde Påtagligt naturvärde Visst eller lågt naturvärde Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Varje enskilt område av en viss naturtyp i denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Områden med viss, ringa eller ingen positiv betydelse för biologisk mångfald. Urskog eller naturskog med lång skoglig kontinuitet och riklig förekomst av rödlistade arter. Slåttermarker och naturbetesmarker som hävdas och hyser rikligt med hävdgynnade arter och förekomst av rödlistade arter. Hävdade strandängar med rik fågelfauna. Barrskog med naturskogskvaliteter och lång skoglig kontinuitet. Slåttermarker och naturbetesmarker som hävdas. Välutvecklade bryn med flera arter blommande träd och buskar. Granskog med vissa värdefulla strukturer som lågor, torrakor eller gamla träd men där den långa kontinuiteten saknas. Naturliga myrmarker. Allt från flerskiktad skog i avverkningsmogen ålder med naturligt fältskikt till homogen granplantering eller kalhyggen. Myrmarker som till stora delar är förstörda av torvtäkt. Fjärranalys Inför inventeringen gjordes en fjärranalys, där kunskap om områdets naturmiljöer inhämtades från Skogsdataportalen, Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster och ArtDatabanken. Därefter flygbildstolkades etableringsområdet med infraröda flygbilder i digital stereoutrustning, i kombination med tolkning av satellitdata över skogsålder (SLU Skogskarta) för att avgränsa potentiella naturvärdesobjekt. De flygbilder som användes erhölls från Lantmäteriet. Fältinventering Fjärranalysen följdes upp med en fältinventering under perioden 4 till 8 juli Under fältinventeringen besöktes specifikt de delar av etableringsområdet som pekats ut som potentiella naturvärdesobjekt i flygbildstolkningen. Resterande delar av området besöktes mer översiktligt med syfte att identifiera naturvärdesobjekt som eventuellt förbisetts vid fjärranalysen. De delar av området som enkelt kunde överblickas och naturvärdesbedömas utifrån flygbilder, t ex kalavverkningar och homogena planteringar, besöktes dock inte i fält. Vid fältinventeringen användes en handdator av modell Getac PS236, tillsammans med extern GPS av modell Qstarz BT-Q1000XT. Inventerade objekt digitaliserades i fält med ArcPad 10.2 och justeringar av de digitaliserade objekten gjordes därefter i ArcMap Digitalt kartunderlag vid fältinventeringen utgjordes av Terrängkartan. Resultat Etableringsområdet innehåller mycket få delar med påtaglig eller större positiv betydelse för biologisk mångfald. Huvuddelen av området utgörs av skogsmark med ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald. Sex naturvärdesobjekt identifierades i etableringsområdet under inventeringen, varav två bedömdes ha högt naturvärde och de övriga påtagligt Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 4 av 11

5 naturvärde (tabell 2, figur 3). Objekten har en sammanlagd areal av 4,2 ha, vilket motsvarar knappt 1 % av etableringsområdets yta. Naturvärdesobjekten beskrivs närmare i avsnittet Beskrivningar av naturvärdesobjekt. Tabell 2. Naturvärdesobjekt som påträffades under inventeringen vid Kusberget. Naturvärdesklass (NVK) anges samt om objektet ingår i tidigare genomförda inventeringar. Objekten finns markerade i figur 3. ID NVK Naturtyp Biotop Beskrivning Tidigare inv. 1 2 Vattendrag Mindre vattendrag av mosstyp Naturlig skogsbäck i granskog. Nyckelbiotop, sumpskogsinv. 2 3 Skog och träd Granskog Äldre gransumpskog med inslag av björk. Nyckelbiotop, sumpskogsinv. 3 2 Skog och träd Granskog Barrnaturskog med gamla granar och allmän till riklig Biotopskydd, nyckelbiotop förekomst av död ved. 4 3 Skog och träd Barrträd Gamla tallar vid myrkant Skog och träd Granskog Äldre granskog i blockig brant Skog och träd Lövträd Gammal sälg i granskog. - Översiktlig beskrivning av naturen i etableringsområdet Etableringsområdet domineras av yngre och medelålders produktionsskog av både gran och tall. Lövinslaget är relativt sparsamt och utgörs främst av björk och asp, men även sälg, rönn och gråal förekommer. Gamla träd och äldre skog, främst av gran, förekommer i mycket begränsade partier i området. Död ved i äldre nedbrytningsstadier är även det sparsamt förekommande i området. Flera sumpskogar och öppna myrar är belägna i etableringsområdet, men i de flesta av dessa saknas äldre och gamla träd nästan helt. Det förekommer också några bäckar och småvatten i området, men även kring de flesta av dessa saknas äldre träd och skogen är bitvis avverkad nära inpå vattenmiljöerna. Fältskiktet i skogarna karaktäriseras av blåbär, lingon, ekorrbär, linnéa, väggmossa och husmossa. Runt bäckar och andra fuktiga miljöer förekommer ett högre fältskikt med bland annat midsommarblomster, nordisk stormhatt, torta och älggräs. I myrmarkerna återfinns arter som odon, dvärgbjörk, tuvull, tranbär, hjortron, vattenklöver och fläcknycklar. Tidigare kända naturvärden De sedan tidigare kända naturvärden som förekommer inom etableringsområdet är sumpskogar och nyckelbiotoper, som delvis överlappar. Ett objekt med naturvärden, den lägre klassen i nyckelbiotopsinventeringen, finns också i området. Detta skogsbestånd har dock avverkats i sin helhet. I den nordöstra delen av området rinner en skogsbäck som är nyckelbiotopsklassad och omges av en gransumpskog. Där har garnlav, ullticka och harticka (samtliga NT) observerats vid tidigare inventeringar. Objektet bedömdes ha högt naturvärde i föreliggande NVI (se vidare beskrivning av objekt 1). I den sydvästra delen av etableringsområdet ligger en barrnaturskog som är utpekad som nyckelbiotop och även är biotopskyddad. Där har rosenticka (rödlistad som nära hotad, NT) noterats. I föreliggande NVI bedömdes objektet ha högt naturvärde (objekt 3). Sydost om Stor-Östtjärnen ligger ytterligare en nyckelbiotop där garnlav (NT) noterats. I föreliggande NVI fick objektet naturvärdesklassen påtagligt naturvärde, eftersom hälften av skogen blivit avverkad vilket har påverkat den kvarvarande delen negativt. Fem sumpskogar som redovisats i sumpskogsinventeringen ligger i etableringsområdet. Inte någon av dessa har bedömts ha mer än viss positiv betydelse för biologisk mångfald i aktuell NVI och de redovisas alltså inte som naturvärdesobjekt. Bedömningen är gjord på grundval av att sumpskogarna främst består av yngre skog och saknar värdefulla element som död ved och gamla träd. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 5 av 11

6 Figur 3. Utsnitt ur Terrängkartan som visar de naturvärdesobjekt som påträffades under fältinventeringen vid Kusberget, samt de tidigare kända naturvärden som förekommer i närområdet. Naturvärdesobjekten är markerade med id-nummer. Observera att objektens storlek är överdriven för att synas tydligt på kartan. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Här beskrivs de naturvärdesobjekt som identifierats under inventeringen. För varje objekt anges naturvärdesklass, vilka naturvårdsarter som påträffats samt om området är redovisat i någon tidigare genomförd inventering eller är formellt skyddat. I de fall naturvårdsarter är noterade vid en tidigare inventering men inte i föreliggande NVI anges källhänvisning inom parentes. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 6 av 11

7 1. Småtjärnbäcken Naturvärdesklass: 2 Naturvårdsarter: Nordisk stormhatt, ormbär, gullpudra. Ullticka, harticka, trådticka, garnlav (Artportalen). Tidigare inventering: Nyckelbiotop, sumpskogsinventeringen Småtjärnbäcken rinner från Småtjärnarna österut till Övsjöbodarna där den övergår i Bodbäcken. Den del av bäcken som ingår i naturvärdesobjektet går genom en äldre gransumpskog och har både strömmande och lugnflytande partier. Död ved förekommer i måttlig mängd både i och omkring vattendraget. I fältskiktet märks nordisk stormhatt, ormbär och gullpudra som alla är signalarter för fuktiga skogsmiljöer. Här finns även älggräs och midsommarblomster. Tidigare har garnlav, ullticka och harticka (alla NT) samt trådticka (signalart) noterats i området och det är troligt att dessa arter fortfarande förekommer i objektet även om de inte påträffades vid denna inventering. 2. Gransumpskog vid Åsbäcken Naturvärdesklass: 3 Naturvårdsarter: Garnlav, nordisk stormhatt, torta, kärrfibbla (Artportalen) Tidigare inventering: Nyckelbiotop, sumpskogsinventeringen Öster om Åsbäcken finns en äldre gransumpskog med gran och björk. Det finns inslag av gamla granar och död ved förekommer i måttlig omfattning. Kärlväxtfloran är rik med bland annat älggräs, midsommarblomster, skogsstjärna, vitpyrola, blåbär, vattenklöver och hjortron. Den östra delen av den tidigare redovisade nyckelbiotopen är numera avverkad vilket även till viss del har påverkat den kvarvarande skogen negativt. Bedömningen är därför att objektet har påtagligt naturvärde. Den tidigare funna garnlaven (NT) kan sannolikt fortfarande förekomma i objektet. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 7 av 11

8 3. Barrnaturskog på Harahällorna Naturvärdesklass: 2 Naturvårdsarter: Garnlav. Rosenticka (Artportalen) Tidigare inventering: biotopskydd, nyckelbiotop På den norra delen av Harahällorna finns en granskog av naturskogskaraktär. Skogen är olikåldrig och gamla granar förekommer. Hänglavar, däribland garnlav (NT), draperar granarna. Döda stående granar och lågor förekommer rikligt. I fält- och bottenskikt återfinns blåbär, ekorrbär, ängskovall, linnéa och väggmossa. Den sedan tidigare noterade rosentickan (NT) finns troligen kvar i området. 4. Gamla tallar på Kusberget Naturvärdesklass: 3 Naturvårdsarter: - Tidigare inventering: - På nordöstra delen av Kusberget står tre gamla tallar i kanten till en liten öppen mosse. Tallarna har en brösthöjdsdiameter på mellan 30 och 60 cm och de står solbelyst på torr mark. Objektet omges av yngre granskog. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 8 av 11

9 5. Granskog på Bodbergets östra brant Naturvärdesklass: 3 Naturvårdsarter: Lunglav Tidigare inventering: - Äldre barrskog i blockig östvänd brant som domineras av gran med inslag av tall i högre liggande partier. Även björk och sälg förekommer. Skogen är olikåldrig och död ved finns i måttlig mängd. Fält- och bottenskiktet karaktäriseras av blåbär, ekorrbär, linnéa, väggmossa och husmossa. 6. Gammal sälg väster om Bleckberget Naturvärdesklass: 3 Naturvårdsarter: Lunglav, skrovellav, stuplav Tidigare inventering: - Grov ihålig sälg med signalarterna lunglav och skrovellav (båda NT) samt stuplav som alla indikerar långvarig förekomst av äldre lövträd. Sälgen står i en medelålders granskog där gamla träd saknas. Enstaka död ved förekommer i granskogen. Hållbar exploatering Naturvärdesinventeringen visar att etableringsområdet innehåller mycket få värdefulla naturmiljöer. Området domineras av produktionsskog i olika åldrar och kalavverkade ytor. Ett av de områden som har fått högst naturvärdesklassning i inventeringen är Småtjärnbäcken med omkringliggande granskog och gransumpskog (ID 1). En naturlig bäck utgör ett viktigt inslag i skogsmarker och bidrar till att skapa variation. Både själva vattnet och de omgivande strandzonerna kan agera spridningsvägar för många arter i olika organism- Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 9 av 11

10 grupper. Förekomst av stenar, block och död ved i bäcken höjer värdet för biologisk mångfald eftersom dessa element kan utgöra livsmiljöer för många ovanliga och hotade arter. Kantzonen kring den del av bäcken som ingår i naturvärdesobjektet är förhållandevis opåverkad av skogsbruk. Längre nedströms, utanför det redovisade objektet, är skogen yngre. För att behålla naturligheten och förutsättningarna för hotade arter är det av vikt att lämna skuggande kantzoner kring vattendraget. Tre värdefulla granskogar identifierades under naturvärdesinventeringen, varav en bedömdes ha högt naturvärde (ID 3) och de andra två påtagligt naturvärde (ID 2 och 5). Eftersom äldre och gammal skog är en bristvara i etableringsområdet och även i omkringliggande skogslandskap är det mycket viktigt att låta dessa skogsbestånd finnas kvar för framtiden. Trots att de har en begränsad areal kan mindre partier med äldre skog vara en möjlighet för ovanliga arter att fortleva i ett område som domineras av yngre produktionsskog. Några enstaka gamla träd, en sälg och tre tallar, bedömdes också ha påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Gamla tallar är mycket ovanligt i etableringsområdet. På sälgen påträffades signalarterna lunglav, skrovellav och stuplav som alla indikerar kontinuitet av äldre lövträd. För att inte bryta kontinuiteten och för att möjliggöra att dessa lavar och andra arter kan finnas kvar även i framtiden är det vikt att spara sälgen och andra äldre lövträd som förekommer i etableringsområdet. Rekommendationer Samtliga naturvärdesobjekt som redovisats i etableringsområdet bör lämna orörda. Sumpskogar och andra fuktiga miljöer är känsliga för hydrologiska förändringar. Därför bör en skyddszon med intakt vegetation sparas intill gransumpskogen (ID 2) vid gräv- och anläggningsarbeten. Skyddszonen bör vara så pass stor att negativa förändringar i lokalklimat och hydrologi i sumpskogen kan minimeras eller helt undvikas. Om vägen som korsar Småtjärnbäcken (ID 1) ska förstärkas bör åtgärder vidtas så att den trumma som leder vattnet under vägen fortsätter att fungera tillfredsställande och vattnet inte stoppas upp. Ett skyddsavstånd bör även hållas kring sälgen (ID 6) och tallarna (ID 4) vid grävarbeten för att undvika negativ påverkan på rotsystemet hos träden. För sälgen är en skyddszon med intakt skog även viktig för lavarna som förekommer på trädet eftersom de har svårare att överleva om solinstrålningen ökar kraftigt och luftfuktigheten sjunker. I övrigt bör generell hänsyn tas i etableringsområdet som helhet genom att eftersträva att spara gamla träd, lövträd, hålträd och död ved samt lämna orörda zoner kring våtmarker. Vidare bör fordon i terräng framföras så att djupa spår som kan ha avvattnande eller dämmande effekt på fuktiga miljöer undviks. Slutsats I etableringsområdet vid Kusberget förekommer mycket få värdefulla naturmiljöer. Genom att vid etableringen utnyttja befintliga skogsvägar kan direkt påverkan på naturen minskas. Ecocom bedömer att det finns goda möjligheter att undvika negativ påverkan på naturvärdena i området. Ecocom drar därför slutsatsen att en exploatering som tar hänsyn till ovan föreslagna rekommendationer inte kommer att medföra betydande negativa effekter på områdets värdefulla naturmiljöer. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 10 av 11

11 Referenser Litteratur Gunnarsson, U. & Löfroth, M Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdsverket Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1: Mindre vattendrag. Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260). Naturvårdsverket, Stockholm Naturvårdsverket Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Vägledning. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Nitare, J. (red.) Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Påhlsson, L (red.) Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn Swedish Standards Institute, SIS. 2014a. Svensk standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS Förlag AB, Stockholm. Swedish Standards Institute, SIS. 2014b. Teknisk rapport SIS-TR :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS SIS Förlag AB, Stockholm Datakällor Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping. SLU Skogskarta. Institutionen för skoglig resurshållning, SLU, Umeå. Naturvärdesinventering vid Kusberget 2014 Sida 11 av 11