Inventering och bedömning av naturvärde. Haganäs. Planerad exploatering i Älmhults kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB

Transkript

1 Inventering och bedömning av naturvärde Haganäs Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 Planerad exploatering i Älmhults kommun

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns AB Inventering och bedömning av naturvärde - Haganäs - planerad exploatering i Älmhults kommun Utredningen har genomförts under juni och juli 2015 Följande personer har medverkat i utredningen: Emil Åsegård naturinventering, bedömningar och rapportering Sofia Lund kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB Omslagsbild: Skogsmiljö i inventeringsområdet. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Om dokumentet Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik Naturmiljö och naturvärde...6 Översiktlig beskrivning... 6 Naturvärde Arter...12 Fridlysta arter Fåglar och fladdermöss Andra naturvårdsintressanta arter Källor Webbsidor...14 Litteratur

4 11 Inledning Om projektet Älmhults kommun vill exploatera ett naturområde för byggnation just söder om den nyanlagda Haganäsleden. Vid en tidigare mer översiktlig inventering upptäcktes höga naturvärden inom ett större område än det som är föremål för exploateringen. För att få ett bättre underlag efterfrågas en ny detaljerad naturvärdesinventering över endast det område som berörs av exploateringen. Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med naturvärdesinventeringen är att ta fram ett bättre underlag som beskriver naturvärdena detaljerat inom det utpekade området. En naturvärdesinventering beskriver inte kulturella värden såsom rekreationsvärden. Naturvärde Metodik Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS :2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj med tilläggen Naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd och detaljerad redovisning av naturvårdsarter. Det innebär att Inventeringen har varit så noggrann så att alla naturvärdesobjekt större än 10 m 2 har kunnat identifieras. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4) samt lågt naturvärde. Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Inventeringsområdet utgörs av skog i tre olika bestånd (figur 1). Området, som är 2,3 hektar stort, besöktes i fält Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Våtmarksinventeringen, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Artportalen. En bedömning har gjorts av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (bilaga 1 och 2) som finns i området. Bedömningen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med 4

5 1 Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Förutom de arter som observerades i samband B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med med fältbesöket har uppgifter från Artportalen använts. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten. Haganäsleden Inventeringsområde Meter Ü 1 Översiktskarta med inventeringsområdet vid Haganäs. 5

6 2 Naturmiljö och naturvärde I detta kapitel beskrivs inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. Översiktlig beskrivning Det inventerade området ligger precis söder om den pågående vägbyggnationen av Haganäsleden och strax väster om riksväg 23. Området är relativt litet och utgörs av skog i tre olika bestånd. Området är en del av ett större tätortsnära blandskogsområde vid Haganäs. Det omges och genomkorsas av ett par grusade promenadstigar. Naturvärde De tre inventerade bestånden bedömdes till naturvärdesklass 4 - visst naturvärde (figur 2). Naturvärdesklass 4 omfattar marker som ofta är påtagligt påverkade av mänsklig verksamhet men som ändå har vissa biotopkvaliteter eller enstaka förekomster av naturvårdsarter. Biotopkvaliteterna är främst det stora lövinslaget, visst inslag av ek och att trädskiktet har en åldersspridning och luckighet. Naturmiljöerna är idag relativt artfattiga. Hela området ingår som objekt i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering och länsstyrelsens våtmarksinventering även om det idag inte utgörs av våtmark. Ingen övrig dokumentation om områdets naturvärde finns registrerad i de undersökta källorna. De naturmiljöer som finns inom inventeringsområdet är vanligt förekommande i kommunen, länet och resten av landet. Nedan följer en detaljerad beskrivning av de tre naturvärdesobjekten. 6

7 Haganäsleden Inventeringsområde Visst naturvärde 2 Kartan visar de naturvärdesobjekt som identifierades vid naturvärdesinventeringen Meter Ü

8 2 1 Ung tallskog Beskrivning: En relativt ung tallskog på år med uppväxande gran i undervegetationen. Blåbär och pors dominerar helt i fält- och buskskiktet. En del död ved i tidiga nedbrytningsstadier förekommer i form av självgallrade unga tallar och glasbjörkar. Död ved utgör värdeelement eftersom det är en bristvara i de flesta produktionsskogar. I högstubbarna av björk noterades fnösketicka och eldticka, samt spår av de vanliga vedlevande skalbaggarna björksplintborre (figur 4) och allmän svampsvartbagge. Båda utgör föda för framförallt hackspettar. Några torrakor verkar utgöra boplats för mesar där bohålen kan ha gjorts av mindre hackspett. Enstaka diken visar att även detta är en ung skog uppkommen efter att en blötare mark har dikats ut. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Objektet har genom sina inslag av död ved flera värdeelement och når upp till ett viss biotopvärde, trots att beståndet är relativt ungt. Artvärdet bedöms som obetydligt. Objektet är inte artrikare än omgivande landskap. 3 Ung tallskog med uppväxande gran i undervegetationen och blåbär i fältskiktet. 8

9 2 4. Vänstra bilden: ung fnösketicka och utgångshål från björksplintborre. Högra bilden: Torraka av björk i objekt 1. 2 Barr-lövblandskog Beskrivning: Objektet är ett blandskogsbestånd med gran, tall, ek, bok, rönn, asp och björk med en ljusöppen och luckig struktur. Beståndet är relativt öppet men igenväxande med lövträd. I trädskiktet växer främst gran och ek. I fältskiktet dominerar kruståtel med inslag av vanliga skogsarter som skogsstjärna, harsyra, ekorrbär och liljekonvalj. Det finns en hel del död granved i olika storlekar men död ved i sena nedbrytningsstadier saknas. Enstaka små odlingsrösen tyder på att marken tidigare har varit jordbruksmark. Jordmånen i detta objekt utgörs av minerogena material istället för torv. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Objektet har ett visst biotopvärde som blandskog med varierad struktur, gott om lövträd och förekomster av död ved. Artrikedomen är emellertid inte högre än omgivande landskap och inga naturvårdsarter noteras varför artvärdet bedöms som obetydligt. 9

10 2 5 En varierad, luckig miljö med stor trädslagsvariation bestående av ett fåtal äldre granar och tallar och unga lövträd i objekt 2. 10

11 2 3 Igenväxningsmark Beskrivning: Objektet är ett hygge efter en avverkad barrskog. Marken är under kraftig igenväxning. Ingen återplantering har gjorts så objektet utvecklas fritt med en stor trädslagsvariation starkt dominerat av täta uppslag med vårtbjörk med inslag av ek, asp, tall och gran. Det stora lövuppslaget utgör föda för stora mängder växtätande insekter som i sig är föda för många småfåglar. Flera värdeelement i form av lågor och torrakor förekommer. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Eftersom miljön är varierad och utgör en lämplig biotop och födoplats för många vanliga arter har den ett visst biotopvärde. Inga naturvärdesarter är dock noterade och artantalet bedöms inte vara högre än i omgivande landskap. Artvärdet bedöms därför som obetydligt. 6 Igenväxningsmark (gammalt hygge) under fri igenväxning med lövsly i objekt 3. En del inslag av död ved i form av högstubbar. 11

12 3 Arter I det här kapitlet beskrivs förekomst av arter i inventeringsområdet. Fokus ligger på arter som omfattas av Artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter. Fridlysta arter Fåglar och fladdermöss Det har inte gjorts någon riktad inventering av fåglar och fladdermöss vid Haganäs. I samband med naturvärdesinventeringen observerades inga av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang. En art som har observerats i närområdet och bedöms kunna finnas även i det inventerade området är spillkråka NT. Lämpliga boträd finns och hackmärken från spillkråka finns på flera döda tallar i området. Andra arter som bedöms kunna finnas i det inventerade området även om det inte finns några uppgifter om att de har observerats i närområdet är mindre hackspett NT, sparvuggla och pärluggla. De förekommande biotoperna i inventeringsområdet används i liten utsträckning av fladdermöss, och det är inte troligt att det finns någon boplats för fladdermöss inom området. Däremot bedöms de i regionen vanligast förekommande fladdermusarterna sporadiskt kunna födosöka i området. Övriga arter Inga av de arter som tas upp i Artskyddsförordningen noterades vid besöket. Arter som skulle kunna finnas i området är vanlig groda, vanlig padda, skogsödla huggorm, snok och kopparödla. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Området är välinventerat och eventuella förekomster av nämnda växtarter utgörs endast av enstaka exemplar. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

13 3 Vid naturvärdesinventeringen påträffades inga så kallade naturvårdsarter. Med naturvårdsarter avses Andra naturvårdsintressanta arter utöver de fridlysta arterna, rödlistade arter och liksom arter som signalerar höga naturvärden och hotade speciella naturtyper. På gamla, långt nedbrutna torrakor av björk förekommer ibland skyddsvärda lavar. En art som utifrån hur naturmiljön bedömdes kunna finnas var brunpudrad nållav NT. Denna art eftersöktes men hittades inte i området. 13

14 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper, naturreservat, natura 2000-områden och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på Lantmäteriets karttjänst SeSverige Litteratur Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Nitare, J., 2000: Signalarter - Indikatorer på skyddsvärd skog, Skogsstyrelsens Förlag. Flatberg, I. 2013: Norges Torvmoser, Akademika förlag. Hallingbäck, T. (red.) 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Krok, Almqvist, Jonsell & Jonsell 2013: Svensk flora: Fanerogamer och kärlkryptogamer. Liber Mossberg & Stenberg 2010: Nya nordiska floran. Bonnier fakta. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :

15 15

16 På uppdrag av