Inventering och bedömning av naturvärde. Drakabacken. Planerad exploatering i Älmhults kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB

Transkript

1 Inventering och bedömning av naturvärde Drakabacken Produktion: Enetjärn Natur AB 2015 Planerad exploatering i Älmhults kommun

2 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns AB Inventering och bedömning av naturvärde - Drakabacken - planerad exploatering i Älmhults kommun Utredningen har genomförts under juni och juli 2015 Följande personer har medverkat i utredningen: Emil Åsegård naturinventering, bedömningar och rapportering Sofia Lund kvalitetsgranskning Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB Omslagsbild: Träddunge i Inventeringsområdet Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Medgivande R _

3 Innehåll Om dokumentet Inledning...4 Om projektet... 4 Syfte med naturvärdesinventeringen... 4 Metodik Naturmiljö och naturvärde...6 Översiktlig beskrivning... 6 Naturvärde... 6 Omgivande landskap Arter...9 Artskyddsförordningens bilaga Artskyddsförordningens bilaga Andra naturvårdsintressanta arter...10 Källor Webbsidor...11 Litteratur...11 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt...12 Bilaga 2 Biotopskydd

4 11 Inledning Om projektet Älmhults kommun vill exploatera ett naturområde för byggnation norr om Älmhults tätort i anslutning till vägen Norra gamla vägen. Inför vidare projektering har Tyréns AB uppdragit åt Enetjärn natur AB att genomföra en naturvärdesinventering för att beskriva och bedöma naturvärdena på platsen. Syfte med naturvärdesinventeringen Syftet med naturvärdesinventeringen är att ta fram ett underlag som beskriver naturvärdena detaljerat inom det utpekade området. Metodik Inventeringen har gjorts enligt svensk standard SS :2014. Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj med tilläggen Naturvärdesklass 4, generellt biotopskydd och detaljerad redovisning av naturvårdsarter. Det innebär att inventeringen har varit så nogrann så att alla naturvärdesobjekt större än 10 m 2 har kunnat identifieras. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4) samt lågt naturvärde. De bedöms utifrån parametrarna artförekomster och biotopvärde. Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Inventeringsområdet, som är 6,5 hektar stort, besöktes i fält Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Kunskap om området har inhämtats från Skogsdataportalen, Våtmarksinventeringen, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Artportalen. Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten positiv betydelse för biologisk mångfald. En bedömning har gjorts av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen (Bilaga 1 och 2) som finns i området. Bedömningen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta är i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Förutom de arter som observerades i samband 4

5 med fältbesöket har uppgifter från Artportalen använts. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten. Inventeringsområde Meter Ü 1 Översiktskarta med inventeringsområdet Drakabacken intill Norra gamla vägen (knappt synlig i områdets västra kant). 5 1

6 2 Naturmiljö och naturvärde I detta kapitel beskrivs inventeringsområdets naturmiljöer och naturvärde. Översiktlig beskrivning Det inventerade området angränsar i väster till ett villaområde längs den gamla landsvägen Norra gamla vägen. I öster angränsar området till uppvuxen skog i de dränerade utkanterna av torvtäkten Sånnaböke mosse. Inventeringsområdet består av en höjd med sluttningar mot öster och söder, samt en plan del vid släntens botten. Inventeringsområdet utgörs av övergiven jordbruksmark under igenväxning och marginalområden med skog. Den före detta jordbruksmarken är till stora delar trädbärande med ekdungar, bland annat runt äldre stenrösen. Den plana botten är en dikad torvjord som en gång brutits för åkerbruk men under senare decennier använts till bete. Längs åkerns östra kant löper ett brett dike, dolt av ett smalt bryn av ungträd. Även i sydligaste delen av området har åkern vuxit igen med lövträd. I söder ligger också en ladugård inom inventeringsområdet. Gräsmarken intill denna visar på starkt förhöjda näringsnivåer, antagligen på grund av stödutfodring eller gödselhantering. Hela inventeringsområdet är idag ohävdat och övergivet sedan flera år men igenväxning av träd verkar gå långsamt bland annat på grund av viltbete. Naturvärde I inventeringsområdet har nio naturvärdesobjekt och två landskapsobjekt identifierats(figur 2). Till ytan täcker de större delen av området utom en kraftigt näringspåverkad gräsyta intill ladugården och en villatomt i södra delen. En öppen gräsyta i nordslänt som hyser ett mycket stort bestånd med sommarfibbla NT (som kan ses som något av en ansvarsart för Älmhult kommun) bedömdes till naturvärdesklass 2 - högt naturvärde. Tre objekt bedömdes till naturvärdesklass 3 -påtagligt naturvärde. Det rör sig om en före detta betesmark med rester av en betesmarksflora, en ädellövlund och en åkerholme med grova träd. Merparten av objekten har bedömts till naturvärdesklass 4 - visst naturvärde. Det rör det sig om sedan länge övergiven åkermark, öppna diken och relativt unga skogsbestånd. Även om området är artfattigt, endast två naturvårdsarter hittades vid inventeringen, tillför dessa områden en variation till landskapet och bidrar därigenom positivt till biologisk mångfald. Naturvärdesobjekten beskrivs i detalj i bilaga 1. I inventeringsområdet har ett antal småbiotoper som omfattas av det generella biotopskyddet identifierats. Dessa redovisas med koordinater i bilaga 2. Träddungarna och gräsytorna däremellan bedöms tillsammans utgöra landskapobjekt. Landskapsobjekt är områden som tillsammans skapar en helhet som har positiv betydelse för biologisk mångfald. 6

7 Inventeringsområde Meter Landskapsobjekt 2 Högt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde Lågt naturvärde 2 Kartan visar de naturvärdesobjekt som identifierades vid naturvärdesinventeringen. 7 Ü

8 2I det här fallet utgör dessa ädellövbestånd en sammanhängande landskapekologisk helhet med sjön Möckelns östra strandnära lövskogar utanför inventeringsområdet. Det finns inga uppgifter om det aktuella området i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering eller i några andra av de studerade källorna. Omgivande landskap Inventeringsområdet ligger inom det lövskogsrika landskap som omger sjön Möckelns östra stränder. Direkt öster om området tar Sånnaböke mosse vid, en dränerad mosse som till stora delar utnyttjas som torvtäkt idag. Marginalmarkerna och torvtäkten är registrerade i nationella våtmarksinventeringen som klass 3, men dess ekologiska betydelse som våtmark är idag överspelad. I ett angränsande bestånd väster om naturvärdesobjekt nr 8 har Skogsstyrelsen registrerat ett lövskogsbestånd med naturvärde. Området ligger i utkanten av bebyggelse som sitter ihop med Älmhult tätort i söder. Söderut från objektet är nära nog all jordbruksmark bebyggd eller beskogad. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket högt naturvärde. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Naturvärdesobjekt är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika högt naturvärde som nyckelbiotoperna. Vare sig nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt har något lagligt skydd. De stora skogsägarna och virkesköparna har som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. Nationella våtmarksinventeringen, VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte att skapa en kunskapsbank inför bland annat miljöövervakning och naturresursplanering. Alla våtmarker nedom fjällen, i norra Sverige större än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats och naturvärdesbedömts. De områden som vid flygbildstolkningen bedömdes ha högt naturvärde har även besökts i fält. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3. Består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade naturvärden och är av lokalt bevarandevärde. Ingrepp kan tillåtas om påverkan på naturoch kulturvärden begränsas. 8

9 3 I det här kapitlet beskrivs förekomst av arter i inventeringsområdet. Fokus ligger på arter som 3 Arter omfattas av Artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter. Artskyddsförordningens bilaga 1 I samband med naturvärdesinventeringen observerades inga av de fågelarter som ska prioriteras i artskyddssammanhang. En art som bedöms kunna födosöka och eventuellt även häcka i det inventerade området är gröngöling NT. Inga svalor eller tornseglare noterades vid besöket även om det rimligtvis kan finnas bra boplatser i den övergivna ladan. Det har inte gjorts någon riktad inventering av fladdermöss vid Drakabacken men den övergivna ladugården utgör mycket bra boplats och områdets fuktiga sänka och mosaikartade träddungar är lämpliga födosöksmiljöer för flera arter av fladdermöss. Utifrån hur områdets naturmiljöer ser ut bedöms även hasselmus kunna förekomma i inventeringsområdet täta buskage med hassel i naturvärdesobjekt 2, 5 och 8 och åkergroda i diket i objekt 1. Artskyddsförordningens bilaga 2 Inga av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 noterades vid besöket. Arter som skulle kunna finnas i området är Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

10 3vanlig groda, vanlig padda, skogsödla, huggorm, snok och kopparödla. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Andra naturvårdsintressanta arter Vid naturvärdesinventeringen påträffades endast två så kallade naturvårdsarter. Med naturvårdsarter avses, utöver de fridlysta arterna; rödlistade arter och arter som signalerar höga naturvärden och natura 2000-systemets typiska arter. De naturvårdsarter som noterades vid inventeringen är lind och sommarfibbla NT. Ett fåtal spontant etablerade lindplantor noterades i objekt 2, och sommarfibbla dominerar vegetationen i objekt 7. På Artportalen finns en uppgift om väddsandbi från Med den pågående igenväxningen bedöms det dock inte finnas några förutsättningar för arten att finnas kvar i området i dag då de miljökrav denna art har inte uppnås. Det finns ingen blottad jord och mycket lite åkervädd. 10

11 Källor Webbsidor Uppgifter om nyckelbiotoper, naturreservat, natura 2000-områden och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från Uppgifter om ängs- och betesmarker har hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA De kartor och ortofoton som använts finns tillgängliga på karttjänsten OptiwayGis.com Litteratur Naturvårdsverket 1997: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Hallingbäck, T. (red.) 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Niklasson, M. & Nilsson, S. G Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur. Nilsson, S.G Biologisk mångfald i Linnés hembygd i Småland. 1. Rödlistade arters miljö- krav i Stenbrohults socken. Fauna och Flora 97(4): Mossberg & Stenberg 2010: Nya nordiska floran. Bonnier fakta. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS :2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS Teknisk rapport SIS-TR :

12 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt I denna bilaga beskrivs de objekt som vid naturvärdesinventeringen bedömdes ha ett högre naturvärde. Objekten redovisas på karta i figur 2. 1 Dike Beskrivning: Ett rakt grävt dike med näringsrikt vatten sträcker sig längs områdets östra kant. Diket är försumpat och vattnet stillastående. I dikets södra ände växer missne, mannagräs, gråstarr och kärrgröe. I norra änden tillkommer lite mer utpräglade våtmarksarter som strandklo, kärrsilja, vattenmåra, frossört och mannagräs. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Objektets artvärde är obetydlig eftersom det saknar naturvårdsarter och särskild artrikedom. Biotopen bidrar till variation i landskapet. Öppet vatten har så gott som alltid ett visst biotopvärde, så även här. 2 Ungskog på igenvuxen åker Beskrivning: En före detta åkermark som nu vuxit igen. Södra delen av objektet utgörs av en ungskog av asp med lönn och hassel i undervegetationen. Fältskiktet är trivialt med arter som lentåtel, hundäxing, nejlikrot, majbräken och beståndsbildande hallonsnår i öppna gläntor. Markskiktet domineras av hårgräsmossa och gräshakmossa. Enstaka småplantor av lind förekommer. Jorden är näringsrik. Halva objektet täcks av ädellövträd som skogsek och skogslönn som står i vägkanten i väster och breder ut sig över beståndet. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Objektets artvärde är obetydlig med lind som enda naturvårdsart och det saknar särskild artrikedom. Inslaget av ädellövträd utgör en biotopkvalitet och det tillsammans men biotopens bidrag till landskapets variation i landskapet ger ett visst biotopvärde. Att beståndet är så litet och träden relativt unga håller nere biotopvärdet. 3 Näringsrik gräsmark (före detta åker) Beskrivning: En fuktiga gräsmark som är präglad av höga näringsnivåer och en kort historia som gräsmark. Marken består av torvbaserad jord som dränerats mot Sånnaböke mosse och därefter brukats som åker. Älgört dominerar vegetationen i de låga delarna tillsammans med tåg, krypven, lentåtel, kvickrot och hundäxing. I den södra delen finns inslag av våtmarksarter som kärrviol, topplösa och vattenmåra. Ett par små åkerholmar noterades, utan särskild flora men med enstaka värdeelement som gnagda stubbar och blottade stenblock. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde 12

13 Motivering: Som öppen gräsmark i skogsbygd har biotopen ett visst biotopvärde. Artvärdet är obetydligt. 4 Övergiven betesmark Beskrivning: En före detta betesmark med näringspåverkad vegetation. Här växer hundäxing, stormåra, rödven, vårbrodd, teveronika, skogsklöver och fyrkantig johannesört. I de soligaste lägena växer även rödsvingel, knippfryle, ängssyra, åkervädd och gråfibbla. I hela objektet ligger tjocka förnalager av dött gräs. Innan betet upphörde hade man får på marken. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Trots att gräsmarken lider av många års ohävd så förekommer en handfull hävdgynnade arter. Objektet bedöms med relativ enkla medel (gräsbränning) kunna restaureras till en gräsmark med högre naturvärde. Objektet har också visst biotopvärde eftersom det är solexponerat och sluttande, och troligtvis aldrig plöjt med traktor. 3. Uppe till vänster: Öppet dike i objekt 1. Uppe och nere till höger: Tätt bestånd med ungskog av lövträd i objekt 2. Nere till vänster: Näringsrik gräsmark på före detta åker i objekt 3. 13

14 4 Övergiven betesmark i objekt 4, med buskagen runt åkerholmen i objekt 5. 5 Åkerholme Beskrivning: Objektet utgörs av en träddunge på en åkerholme bestående av två grova almar, några stora hasselbuskar och ett stort bestånd slån som breder ut sig i gräsmarken. Slånets rika vårblomning och täta solbelysta buskage är värdeelement i gräsmarker, likaså alm som är en värdefull nektarkälla för insekter och hassel vars nötter är viktig föda för många fåglar och däggdjur. Lav- och mossfloran på trädstammarna är trivial. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Objektet har ett påtagligt biotopvärde i form av grova träd och blommande och bärande buskar. Artvärdet är obetydligt. 6 Ekskog Beskrivning: En kulle med ett bestånd av något hundratal ekar i åttioårs-åldern och ett flertal buskar av hassel, hagtorn och buskartade bokar. Träden i kronskiktet är jämnåriga och viltbete håller undan uppväxande ungträd. Fältskiktet domineras av lundgröe och liljekonvalj med inslag av skogsklöver, gökärt, blodrot m.fl. Den epifytiska floran är fattig. Objektet saknar ett stort antal element och strukturer som återfinns i naturskogar eller äldre skogsbeten, dels på grund av trädens ålder (åttio år är ganska lite för en ek), dels på grund av beståndets homogenitet. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde 14

15 5 Mager ekskog med viltbetad undervegetation i objekt 6. Motivering: Objektets artvärde är obetydligt. Som ädellövskog bedöms objektet ha ett visst biotopvärde. 7 Artrik friskäng Beskrivning: En näringsfattig gräsmark som i norra delen domineras av ett stort bestånd sommarfibblant. Beståndet omfattar närmare tusen individer som växer i en nordsluttning. Andra arter i fältskiktet är vårbrodd, grässtjärnblomma och stormåra. Objektet växer sakta igen med asp, men tack vare viltbete sker det långsamt. Naturvärdesklass: 2 Högt naturvärde Motivering: Objektet har ett påtagligt biotopvärde som öppen näringsfattig gräsmark utan åkerhistoria. Den stora populationen sommarfibbla utgör också värdeelement som potentiell värdväxt 6 Ett tusental sommarfibblor dominerar vegetationen i objekt 7. 15

16 för flera sällsynta vildbin och nattfjärilar. Artvärdet är påtagligt på grund av den stora populationen av sommarfibbla. 8 Ädellövlund Beskrivning: Ett litet lövskogsbestånd med en stor andel ädellövträd i olika åldrar. I kronskiktet blandas ek, sälg, lönn, alm och asp och vittnar om en öppnare historia. I dag pågår dock en igenväxning som har emellertid kommit ganska långt med en hel del självgallring av konkurrensutsatta träd och buskar. På några äldre hasselbuketter har flera döda stammar börjat brytas ned med svampen kantöra. Marken är mullrik och blockrik. Vid vägen finns en stenmur som löper in i objektet. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Artvärdet i objektet bedömdes som obetydligt. Det är dock en biotop där svampar och insekter (svårfunna arter) har ganska stor potential. Biotopvärdet är påtagligt eftersom objektet är ganska rikt på värdeelement som död lövved, döende triviallövträd (sälg), mullrik jord, block samt ädellövträd i olika åldrar. 9 Björkskog på dränerad torvjord Beskrivning: Dränerad torvmark som aldrig brukats som åker utan låtits växa igen till en björkskog. Fältskiktet består mest av blåtåtel, kruståtel, blåbär och liljekonvalj. Brakved och rönn växer i buskskiktet. Gran och några aspar bryter av björkdominansen på en del som vuxit igen lite senare. Gallring av asp har utförts vilket resulterat i stora hallonuppslag. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Likt tidigare beskrivna objekt i den här naturvärdesklassen är artvärdet obetydligt medan biotopen genom sitt bidrag till lokal variation och som fritt utvecklande skogsbestånd bedöms ha ett visst biotopvärde. 7 Objekt 8. Ädellövskog. 8 Objekt 9. Björkskog på dränerad torvjord. 16

17 Bilaga 2 Biotopskydd I denna bilaga listas de objekt som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Koordinater anges i RT90. RT90 N RT90 O Typ av biotop Beskrivning Odlingsröse Trädbevuxet odlingsröse Våtmark Dike som på grund av försumpningen i norra delen delvis har återgått till våtmark Odlingsröse Trädbevuxet odlingsröse Odlingsröse Trädbevuxet odlingsröse 17

18 På uppdrag av