NATURVÄRDESINVENTERING

Transkript

1 GÄVLE KOMMUN NATURVÄRDESINVENTERING ERSBO SYD ETAPP 3 - DELRAPPORT NVI Ersbo syd etapp 3 1

2 NATURVÄRDESINVENTERING Ersbo syd etapp 3 - delrapport Gävle kommun KONSULT WSP Sverige AB Dragarbrunnsgatan Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Mats Wilhelm Petersson mats-wilhelm.petersson@wsp.com Christina Borg christina.borg@wsp.com UPPDRAGSNAMN NVI Ersbo syd etapp 3 UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Mats Wilhelm Petersson DATUM ÄNDRINGSDATUM NVI Ersbo syd etapp 3

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND INVENTERINGSOMRÅDET FÖRSTUDIE 4 2 NATURVÄRDESINVENTERINGEN 4 3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 5 4 RESULTAT AV INVENTERINGEN BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 5 5 REFERENSER 8 Rapporten är granskad av Liselott Evasdotter / WSP. Foton: Mats Wilhelm Petersson / WSP NVI Ersbo syd etapp 3 3

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Gävle kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för aktuellt område, se figur 1. I samband med detta görs en analys av avrinningsområden och avvattningsförutsättningar. Där efterfrågas rekommendationer och sammanställning av potentiell inverkan på biologisk mångfald i närliggande naturområden. Föreliggande delrapport är en inventering av biologiska värden i själva planområdet och i det område ner mot Almkärret (objekt 4 i figur 1) dit vattenavledning från planområdet planeras. EN MER OMFATTANDE NATURVÄRDESINVENTERING AV PLANOMRÅDET OCH HELA UTREDNINGSOMRÅDET PLANERAS TILL VÅREN Då kommer det också att ingå en beskrivning av viktiga landskapsekologiska samband och förslag på naturhänsyn. 1.2 INVENTERINGSOMRÅDET Inventeringsområdet består av barrskog med inslag av björk och asp. Några blötare partier som tidigare varit sumpskogar finns i dessa, men på grund av kraftig utdikning finns numera inte mycket vatten i dessa. Ett flertal hyggen har tagits upp inom planområdet och omgivande marker. 1.3 FÖRSTUDIE För att erhålla en översiktlig bild av förekomsten av rödlistade eller hotade arter, gjordes ett utdrag i Artportalen (se referens samt bilaga 1). Rödlistning är ett system som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN) för att utvärdera tillståndet för arter i naturen. Rödlistan tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med rödlistan är att identifiera arters tillstånd och status i Sverige baserat på ett antal kriterier som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Följande klassificering görs av rödlistade arter: Kunskapsbrist (DD), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU) och Missgynnad (NT). De rödlistade arter som kategoriseras som endera Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU) benämns hotade. Från planområdet och resten av delinventeringsområdet finns inga rödlistade arter rapporterade, men i en av Storskogsbrukets utpekade nyckelbiotop (område 4 i figur 1) finns ett antal rödlistade arter, se detaljavsnitt nedan. 2 NATURVÄRDESINVENTERINGEN För att undersöka aktuell status genomfördes en preliminär fältinventering för Naturvärdesinventering (NVI) 19 oktober 2018 av Mats Wilhelm Petersson. Resultatet av denna inventering samt sammanställning av befintlig information rörande aktuellt område presenteras i denna rapport. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och bedöma vilka naturvärden dessa har. Identifierade områden redovisas i rapporten NVI Ersbo syd etapp 3 4

5 Metodiken som följer svensk standard beskrivs i bilaga 1. Arter upptagna i EU:s artförordning har också eftersökts. Rapportens mål är att belysa naturvärdena och ge rekommendationer för att minimera risken för att negativa konsekvenser uppstår. Den betydelse som exempelvis de öppna markerna i inventeringsområdet har för andra värden som rekreation eller kulturhistoria, ligger utanför denna inventering. 3 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - Ett område med högt naturvärde identifierades vid inventeringstillfället. I två av tre områden med visst naturvärde hittades den fridlysta växtarten revlummer respektive spår efter spillkråka. En nyckelbiotop (delområde 4 i figur 1) med höga naturvärden bedöms inte påverkas negativt av ökad vattenmängd i diket som går genom denna. Nyckelbiotopen (område 4 i figur 1) ligger i betydligt högre terräng än diket som går genom området. Det är sannolikt att ett högre vattenstånd i diket och direkt omgivande mark skulle minska avvattningen av nyckelbiotopen. Detta skulle i sin tur bidra till förekomsten av de fuktälskande rödlistade arter som finns i området, vilket skulle vara positivt för nyckelbiotopen. 4 RESULTAT AV INVENTERINGEN 4.1 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN Figur 1. Områden som vid inventeringen identifierarats som naturvärdesobjekt. Endast det grönmarkerade området har inventerats för denna delrapport NVI Ersbo syd etapp 3 5

6 Delområde nr 1 Litet kärr med björk och gran Naturvärdesklass 4: Visst naturvärde Området är litet och beläget i ena hörnet av planområdet och bör vara lätt att spara vid exploatering. Området har ett obetydligt biotopvärde och ett visst artvärde, vilket sammantaget ger ett visst naturvärde. Ingen bild. Naturvårdsart: Revlummer (artskyddsförordningen) Delområde nr 2 Tallskog omgivet av hyggen och ungskog Naturvärdesklass 4: Visst naturvärde Tallskogen med inslag av låga granar (figur 2a) innehåller en liten andel liggande död ved, men några stående döda tallar finns varav ett par med födosöksspår efter spillkråka. Spillkråkan, som har mycket stort revir, bedöms inte häcka i skogen. Det är mer sannolikt att den häckar i någon stor asp i kanten av hygge. I områdets västligaste del finns en liten sumpskog med björk och al på låga socklar (figur 2b). Skogen är ett av få kvarvarande äldre skogsområden i området och bör sparas eftersom det fungerar som refugium (tillflyktsort för arter knutna till äldre skog) och födosöksområde i ett område med många hyggen. Området har ett obetydligt biotopvärde och ett visst artvärde, vilket sammantaget ger ett visst naturvärde. Skogen har dock stor potential att utvecklas till högre naturvärde. Värderingen är preliminär i avvaktan på en mer detaljerad NVI och fågelinventering. Naturvårdsart: Spillkråka (rödlistad NT). Figur 2a. Bild från delområde 2, se även omslagsbild NVI Ersbo syd etapp 3 6

7 Figur 2b. Den lilla sumpskogen i delområde 2. Delområde nr 3 Liten sumpskog Naturvärdesklass 4: Visst naturvärde Olikåldrig sumpskog med en del liggande död ved i olika stadier av påväxt och ett par grova aspar. Området skulle må bra av mera vatten i diket som går strax norr om och i omgivande mark. Området har ett visst biotopvärde och ett obetydligt artvärde, vilket sammantaget ger ett visst naturvärde. Ingen bild. Ingen naturvårdsart. Delområde nr 4 Skogsområde; nyckelbiotopen Almkärret Naturvärdesklass 2: Högt naturvärde Skogen som är klassad som nyckelbiotop av storskogsbruket sluttar ner mot ett djupt dike vilket är tänkt få ökad vattenföring från planområdet. Skogen är omkring 80 år gammal och några skogliga åtgärder tycks inte ha utförts de senaste 50 åren. Bitvis är skogen flerskiktad, vilket är ovanligt i dagens skogar. Döda träd och kullfallna stammar förekommer rikligt vilket ger ett urskogsartat intryck (ref 2). Området innehåller flera rödlistade arter som rapporterats på Artportalen och vid svampinventering 1997 (ref 1). Cirka 100 arter svampar har sammanlagt hittats i skogen. Området skall inventeras mera grundligt våren Redan i detta skede är bedömningen att ökad vattenföring i diket enbart kommer att ha positiv effekt på nyckelbiotopen. Den största delen av nyckelbiotopen ligger i högre terräng än diket. Mer vatten i diket och direkt omgivande mark skulle sannolikt minska avvattningen av området, vilket i sin tur skulle bidra till fortsatt förekomst av de fuktälskande rödlistade arter som finns där NVI Ersbo syd etapp 3 7

8 Området har ett påtagligt biotopvärde och ett påtagligt artvärde, vilket sammantaget ger ett högt naturvärde. Värderingen är preliminär i avvaktan på en mer detaljerad NVI och fågelinventering. Ingen bild. Naturvårdsarter: Ullticka (NT), Rosenticka (NT), Stor aspticka (NT), Dofttaggsvamp (NT), Koppartaggsvamp (VU), Orange taggsvamp (NT), Violgubbe (VU), Druvfingersvamp (NT), Gultoppig fingersvamp (NT), Lilafotad fingersvamp (EN), Svartfjällig musseron (VU), Vedtrappmossa (NT), Ask (EN), Kungsfågel (VU) 5 REFERENSER Rapporter och beskrivningar 1 Lennström, Ove (1997). Svampinventering av Almkärret. Gävle kommun. 2 Almkärret - Tätortsnära natur i Gävle. Gävle kommun. Webbsidor Artportalen: Artskyddsförordningen: NVI Ersbo syd etapp 3 8

9 WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com NVI Ersbo syd etapp 3 9

10 UPPDRAGSNAMN NVI Ersbo syd etapp 3 FÖRFATTARE Mats Wilhelm Petersson UPPDRAGSNUMMER DATUM BILAGA 1 Metodik använd vid naturvärdesinventeringen Undersökningen omfattar en allmän inventering av bakgrundsinformation, ett fältbesök och en systematisk bedömning av naturvärden enligt standardiserad metod. 1 I den allmänna inventeringen av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter, och informationssök i öppna databaser. Aktuellt område inventeras översiktligt i fält med avseende på förkommande naturtyper och markanvändning. Den systematiska naturvärdesbedömningen syftar till att uppskatta underlaget för biologisk mångfald. Rödlistade arter, signalarter eller andra värdearter noteras. Naturvärdesbedömningen baseras på att kartlägga de egenskaper i naturen strukturer, åldersfördelning, avdöende, topografi, bördighet, kulturpåverkan, m.m. som är av betydelse för mängden kärlväxter, mossor, lavar, vedlevande svampar, fåglar, insekter och övriga djur, det vill säga biologisk mångfald. Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop, se Figur 1. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. Figur 1. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. Figuren är från SIS Standard Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. WSP Sverige AB Uppsala Besök: Dragarbrunnsgatan 41 T: WSP Sverige AB Org. nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (3)

11 UPPDRAGSNAMN NVI Ersbo syd etapp 3 FÖRFATTARE Mats Wilhelm Petersson UPPDRAGSNUMMER DATUM NATURVÄRDESKLASSER Inom området förekommande naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån naturvärde. Ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald, det vill säga graden av naturvärde bedöms enligt en fastställd skala i olika naturvärdesklasser, där klasserna är: HÖGSTA NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 1) STÖRST POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. HÖGT NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 2) STOR POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängsoch betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. PÅTAGLIGT NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 3) PÅTAGLIG POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. VISST NATURVÄRDE (NATURVÄRDESKLASS 4) VISS POSITIV BETYDELSE FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, till exempel äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Naturvärdesbedömning innebär att ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald bedöms med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop. Naturvärdesbedömning avser den biologiska mångfaldens nuvarande tillstånd. Bedömningsgrunderna är inte kvantitativa utan ska sättas i relation till vad som kan förväntas i den aktuella biotopen och regionen. 2 (3)

12 UPPDRAGSNAMN NVI Ersbo syd etapp 3 FÖRFATTARE Mats Wilhelm Petersson UPPDRAGSNUMMER DATUM NATURVÅRDSARTER Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Förekomst av en eller flera naturvårdsarter kan indikera att ett område har högt naturvärde eller så kan förekomsten av en naturvårdsart i sig indikera en särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter har lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning och vid revidering av rödlistan kommer listor på användbara naturvårdsarter tas fram för olika biotoper. RÖDLISTAN Den svenska Rödlistan 3 innehåller en bedömning av olika arters risk att dö ut i Sverige. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Kategorin kunskapsbrist omfattar arter där kunskapen är så bristfällig att de inte kan placeras i någon kategori, men där tillgängliga data ändå tyder på att de borde vara rödlistade. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterier från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). LITTERATUR 1 SIS, Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SVENSK STANDARD SS : Indikatorarter metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker. Rapport 2003:1, Jordbruksverket. 3 ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken SLU, Uppsala. 3 (3)