Granskningsversion. Naturvärdesinventering Dannemora- Gimo-Harg. Inför byggande av ny kraftledning

Transkript

1 Granskningsversion Naturvärdesinventering Dannemora- Gimo-Harg Inför byggande av ny kraftledning

2 2 Beställning: ÅF Industry AB Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Granskningsversion: Uppdragsansvarig: Medverkande: Foton: Om inget annat anges: Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7170 Bilder på framsidan från Risinge, Gimo

3 Innehåll Innehåll 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Tidigare naturvårdsklassade områden 5 Metodik och avgränsningar 5 Metodik 5 Osäkerhet i bedömningen 6 Allmän beskrivning av området 7 Naturtyper 7 Naturvärden 7 Naturvårdsarter 8 Arter listade i Artskyddsförordningen och internationella direktiv 8 Fridlysta arter 8 Rödlistade arter 8 Signalarter, indikatorarter 8 Känslighet 10 Referenser 11 Bilaga 1. Naturvårdsarter 12 Bilaga 2. Metodbeskrivning för naturvärdesbedömning enligt SIS 13 Samlad naturvärdesbedömning 15 Redovisning av osäkerheter i värdebedömningen/preliminär bedömning 15 Bilaga 3. Objektsbeskrivningar och kartor 17 3

4

5 Inledning Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg Bakgrund och syfte Uppdraget syftar till att ta fram en naturvärdesinventering enligt SIS-standarden SS_199000_2014 för en sträcka på cirka 3 mil mellan Harg och Österbybruk, se figur 1. Korridoren har inventerats söder om befintlig järnväg. Tidigare naturvårdsklassade områden Våtmarksinventering Utmed sträckan finns flera utpekade våtmarksområden (enligt VMI) med sjöar och mossar. Längst i väster finns Dannemora sjön och Gruvsjön som sammanbinds av Sundbroån. Kraftledningen passerar över Sundbroån med omgivande våtmarksområden. Öster om Österbybruk går kraftledningen förbi ett större område med mossar men endast den södra spetsen av våtmarksområdet ligger inom korridoren. Väster om Gimo passeras Stormossen, men den bedöms ligga utanför korridoren. Vid Harg går kraftledningen söder om Löthammarsjön och endast en liten del ligger inom korridoren. Nyckelbiotoper och naturvärden Kraftledningen passerar några mindre nyckelbiotoper, utpekade av skogsbolag, och några områden med naturvärden, utpekade av Skogsstyrelsen. Vid Sundbroån finns nyckelbiotoper med bland annat sumpskog, alskog och lövlund och de är frivilligt avsatta av Bergvik Skog. Väster om Gimo finns en liten granskog, även den är avsatt av Bergvik Skog. Vid Harg finns ett område med lövrik barrnaturskog som har klassats som naturvärde av Skogsstyrelsen. Inga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen finns inom korridoren. Ängs och betesmarksinventeringen Ett ängs- och betesmarksobjekt, öster om Gimo vid Risinge, berörs av kraftledningsdragningen. Biotopskyddade miljöer Sträckan berör flera biotopskyddade miljöer som åkerholmar och öppna diken, främst i odlingslandskapet vid Långsunda, öster om Gimo. Naturvärdesarter Ett flertal rödlistade fåglar rapporterade finns rapporterade från huvudsakligen två områden. Dels från Sundbroån, mellan Gruvsjön och Dannemora sjön, och dels från Olandsåns dalgång, öster om Gimo. Natura2000-områden och naturreservat Kraftledningskorridoren berör inga Natura2000-områden eller naturreservat. Metodik och avgränsningar Metodik Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser och litteratur: Artportalen och Observationsdatabasen, uttag av fynd för rödlistade, Natura2000-arter och fridlysta arter, Databasen TUVA 5

6

7 Allmän beskrivning av området Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg Kraftledningskorridoren går genom ett varierat landskap som sträcker sig från Vattholma höjdrygg i väster, genom Nordupplands skogslandskap och Olandsbygden via Vällenområdet till Norra Roslagskusten i öster, se figur 1. Figur 1. Kraftledningen går från Österbybruk i väster till Harg i öster och passerar fler olika landskapsområden. Området kring Österbybruk utgörs till största delen av skogsmark på åsmaterial och blockrika moränmarker. Vissa delar utnyttjas för storskalig produktionsskog. Området väster om Gimo karaktäriseras av ett flackt skogslandskap rikt på sjöar och myrar. Stora delar är obebyggda med storskalig produktionsskog. Kring Olandsåns dalgång finns ett småkuperat odlingslandskap. Landskapet är odlingspåverkat med flacka öppna marker med hällrika moränhöjder som används för bebyggelse och hagmarker. Även skogsområdet i Vällenområdet och Norra Roslagskusten är starkt påverkat av skogsbruk. Naturtyper Längs kraftledningsdragningen förekommer barrblandskog, kalkgranskog, sumpblandskog, lövsumpskog, blandskog, triviallövskog, aspskog, lövsumpskog, ekskog, ädellövskog, hassellund, park, torpmiljö, trädklädd betesmark, öppna mossar och kärr, småvatten och dammar samt vattendrag. Naturvärden Längs den inventerade sträckan förekommer sammanlagt elva objekt med Högt naturvärde klass 2 och tjugotvå objekt med Påtagligt naturvärde klass 3. Inga objekt med Högsta naturvärde klass 1 har identifierats. Nio åkerholmar med Visst naturvärde klass 4 har också beskrivits. Se vidare bilaga 3 för objektsbeskrivningar. 7

8

9

10

11 Referenser Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg Tryckta källor Östhammars kommun, 2011, Karaktärslandskap Uppland - Landskapskaraktärisering för bedömning av landskapsbild. Digitala källor Artdatabanken, uttag från Artportalen och Observationsdatabasen Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. Skogsstyrelsen. Skogsdataportalen, geografiska data. Naturvårdsverket. Jordbruksverket. Databasen TUVA. Miljödataportalen. 11

12

13 Bilaga 2. Metodbeskrivning för naturvärdesbedömning enligt SIS Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg Samtliga objekt har klassificerats med avseende på naturvärde. Med naturvärde menas här värde för biologisk mångfald. Naturvärdesbedömning har gjorts enligt en fyrgradig skala. Metoden följer SIS-standard för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning som tagits fram av Trafikverket och ledande naturmiljökonsulter. Naturvärdesklasserna är: Högsta naturvärde naturvärdesklass1 Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. I denna klass ingår bland annat skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen och områden som är utpekade som värdefulla i ängs- och hagmarksinventeringen. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. I klassen återfinns miljöer som hyser en rik biologisk mångfald eller är ovanliga ur ett kommunalt perspektiv. Miljöerna är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i den berörda kommunen. I denna klass ingår bland annat områden med naturvärden utpekade av skogsstyrelsen och ängs- och betesmarskinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark. Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. I klassen återfinns miljöer som hyser en biologisk mångfald som gör dem viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden på lokal nivå. Med lokal menas stadsdel, socken eller annan begränsad geografisk enhet som definieras i inventeringen. Parametrar för naturvärdesbedömning Naturvärdesbedömningen utgår normalt från bedömning av förekomst av naturvårdsarter samt bedömningsgrund för biotopen s.k. biotopvärde. Biotovärdet beror i sin tur på: Naturtypens sällsynthet, inklusive hot mot naturtypen i fråga Biotopkvalitet viket inkluderar bl.a., naturlighet, processer och störningsregimer, strukturer och element, kontinuitet, förekomst av nyckelarter läge storlek och form Grön infrastruktur och ekologiska samband 13

14

15 Våtmarksinventeringen Objekt i våtmarksinventeringen har tagits med i bedömningen av naturvärde. I värdebedömningen har hänsyn tagits till beskrivningen av respektive objekt, inte i första hand tidigare klassning. Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg Samlad naturvärdesbedömning Samlad naturvärdesbedömning är en analys som görs av en ekolog och där värden som identifierats används som grund. Värdet av förekomst av naturvårdsarter, biotopkvalitet och sällsynthet och hot förstärker som regel varandra. Så kan exempelvis den samlade bedömningen bli högt naturvärde - naturvärdesklass 2, även om värdet för var och en av kriterierna endast når påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Kunskap rörande hur strukturer och funktioner, samt naturvårdsarter uppträder i olika naturtyper har stor betydelse för värdebedömningen. I vissa naturmiljöer, exempelvis magra tallskogar, förekommer få naturvårdsarter och dessa är ofta svåra att hitta. Detta faktum vägs in i den samlade bedömningen. Redovisning av osäkerheter i värdebedömningen/preliminär bedömning Om naturvärdesbedömningen av någon anledning inte kan ge ett säkert resultat ska det anges att bedömningen är preliminär. Skäl till preliminär bedömning kan vara att fältinventeringen inte utförts vid en tidpunkt som varit optimal för att hitta en del naturvårdsarter. Preliminär bedömning kan också vara att underlag för säker naturvärdesbedömning saknas, En naturvärdesbedömning är alltid förknippad med en rad osäkerhetsfaktorer. Osäkerhetsfaktorer utgörs i första hand av: naturvårdsarter inom organismgrupp viktig för naturtypen går inte att inventera under årstiden då fältarbetet genomförs väderleken är olämplig för inventering av viktiga organismgrupper av naturvårdsarter då fältarbetet genomförs (exempelvis fjärilar och fåglar) väderleken är olämplig för inventering av markstrukturer (snötäckt mark etc) specialistkompetens för eftersök av mer svårbestämda organismgrupper av naturvårdsarter saknas tidsbudget för eftersök av svårbestämda/svårhittade organismgrupper av naturvårdsarter ingår inte i uppdraget underlag för bedömning av värde för regional och kommunal grönstruktur saknas Grad av säkerhet i värdebedömningen redovisas alltid i en tregradig skala säker, viss osäkerhet, osäker. Orsak till osäkerhet i bedömningen redovisas alltid. Osäker bedömning anges när: naturvårdsarter inte har inventerats en organismgrupp av naturvårdsarter som är avgörande för naturtypen inte har inventeras (exempelvis marksvampar i en sandbarrskog och fåglar i större strandängsmiljöer) Viss osäkerhet i bedömning anges när: inte samtliga organismgrupper som är mycket viktiga för värdebedömning har inventerats (förutsatt att minst en grupp inom kategorin mycket viktiga eller avgörande har inventerats) området bedöms ha hög potential för rik förekomst av stödjande naturvårdsartsorganismgrupp och dessa ej inventerats underlag för bedömning av värde för regional eller kommunal grönstruktur saknas 15

16

17 Bilaga 3. Objektsbeskrivningar och kartor Naturvärdesinventering Dannemora-Gimo-Harg 17

18 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 01 Park

19

20 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 02 Mindre vattendrag

21 Övriga naturvårdsarter:

22 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 03 Ädellövskog

23

24 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 04 Blandskog

25

27 Sällsynthet och hot:

29

31

33

35

37

38 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 11 Borealskog

39

40 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 12 Lövsumpskog

42 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 13 Aspskog

43

44 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 14 Triviallövskog

45

46 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 15 Barrblandskog

48 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 16 Kraftledningsgata med fältgentiana

49

50 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 17 Barrblandskog

51 Artrikedom:

52 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 18 Åkerholme med ask

53 Rödlistade arter:

54 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 19 Olandsån

55

56 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 20 Betesmark, igenväxande

58 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 21 Åkerholme med grov tall

60 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 22 Åkerholme med tallskog

62 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 23 Åkerholme med blandskog

64 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 24 Åkerholme med blandskog

66 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 25 Åkerholme

68 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 26 Åkerholmar

69

70 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 27 Lövbryn med jätte träd

71

72 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 28 Åkerholme med triviallövskog

75

77

79 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 32 Åkerholme med triviallövskog Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Naturtypsgrupp: Boreal skog Naturtypsnamn: Triviallövskog Beskrivning: Åkerholme med buskar, en, rönn, hägg och slån. Naturvårdsarter: Inga eller obetydliga förekomster av naturvårdsarter. Biotopkvalitet: Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Motiv till naturvärdesbedömning: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Rödlistade arter: Inga rödlistade arter funna. Övriga naturvårdsarter: Inga naturvårdsarter funna.

80 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 33 Ängs- och betesmark

81

82 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 34 Blandskog Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Naturtypsgrupp: Boreal skog Naturtypsnamn: Blandskog Beskrivning: Åkerholme med tall, asp, lönn och björk. Stenröse. Aspar med grenhål. En äldre tall, 70 cm. Naturvårdsarter: Enstaka naturvårdsarter förekommer. Åtminstone en naturvårdsart är god indikator på naturvärde eller har en livskraftig förekomst. Biotopkvalitet: Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Motiv till naturvärdesbedömning: Området bedöms ha ett visst artvärde och visst biotopvärde. Rödlistade arter: Inga rödlistade arter funna. Övriga naturvårdsarter: Vitmåra - Galium boreale Brudbröd - Filipendula vulgaris (typisk art, ängs- och betesmarksindikator)

83 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 35 Betesmark, obetad

85 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 36 Betesmark

89 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 38 Åkerholme med sälg

90

91 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 39 Åkerholme Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Naturtypsgrupp: Berg och sten Naturtypsnamn: Odlingsröse Beskrivning: Åkerholme med stenar. En ung ask. Gödselpåverkad. Naturvårdsarter: Inga eller obetydliga förekomster av naturvårdsarter. Biotopkvalitet: Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Motiv till naturvärdesbedömning: Området bedöms ha ett obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Rödlistade arter: Inga rödlistade arter funna. Övriga naturvårdsarter: Åkervädd - Knautia arvensis Gulmåra - Galium verum (ängs- och betesmarksindikator) Vitmåra - Galium boreale

92 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 40 Myr

93

94 Utdrag ur Ekodatabasen Objekt: 41 Damm

97 Biotopkvalitet:

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107