RAPPORT. Naturvärdesinventering Hornslandet, delen Grönö VÄSTERVIKS KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 VÄSTERVIKS KOMMUN Naturvärdesinventering Hornslandet, delen Grönö UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & ULRIKA KANSTRUP, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING ANNELIE THOR, KVALITETSGRANSKNING

2

3 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Omfattning 2 Metodik 2 Osäkerhetsfaktorer 3 Allmän beskrivning av inventeringsområdet 5 Naturvärden 6 Sammanställning av påträffade naturvårdsarter 15 Sammanfattande bedömning 15 Övrigt 16 Referenser 16 Bilaga 1. Karta detaljplaneområde med naturvärdesobjekt Bild på framsidan: Gammal tall i område 6. Foto: Kaj Almqvist 1 (16)

4 Bakgrund Västerviks kommun arbetar med detaljplaneläggning på Grönö sydost om Västerviks stad (se översiktskarta Figur 1). Sweco Environment har på uppdrag av Västerviks kommun genomfört en naturvärdesinventering på Grönö i syfte att kartlägga områdets betydelse för biologisk mångfald. Resultatet av inventeringen utgör ett viktigt underlag i arbetet med detaljplanerna. Omfattning Metodik Uppdraget omfattar naturmark, obebyggda befintliga tomter samt föreslagna tomter, totalt ca 32 ha. Redan bebyggda tomter enligt gällande plan och vattenområden omfattades inte. Kartan i Bilaga 1 bör läsas med detaljplanekartan för Västervik Horn 6 (Grönö) för att utläsa vilka områden som inventerats. Syftet med naturvärdesinventeringen var att bedöma det aktuella områdets naturvärden, det vill säga områdets betydelse för biologisk mångfald enligt definition i standard för naturvärdesinventering (SS :2014). Naturvärdesinventeringen utfördes genom att först sammanställa befintlig information om naturmiljöer och naturvärden i det aktuella området och sedan genom inventering i fält. I sammanställningen nyttjades relevanta informationskällor såsom Artportalen och Skogens pärlor. De utsökningar som gjorts i Artportalen täcker Grönös landområde under perioden Arbetet har i huvudsak bedrivits enligt SS :2014. Vid inventering av naturytor i detaljplanerna användes detaljeringsgraden fält medel, och vid inventering av planerade nya tomter användes detaljeringsgrad fält detalj enligt Tabell 1 nedan. Tabell 1. Detaljeringsgrader för fältinventering enligt SS199000:2014. Detaljeringsgrad Översikt Medel Detalj Storlek på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras En yta av 1 ha eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd på 100 m eller mer och en bredd på 2 m eller mer. En yta av 0,1 ha eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. En yta av 10 m 2 eller mer, eller ett linjeformat objekt med en längd på 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer. Fältinventeringen fokuserades på de områden som i sammanställningen bedömts kunna hysa höga naturvärden, och utfördes den 6-7 augusti 2014 av Ulrika Kanstrup och Kaj Almqvist. Vädret var lämpligt för inventering, med omväxlande sol och molnighet, grader varmt. Den 6:e augusti föll en del nederbörd. Fältinventeringen genomfördes till fots. Utifrån fältinventeringen gjordes en samlad bedömning av det aktuella områdets naturvärden. Bedömning av naturvärdena gjordes utifrån livsmiljö samt påträffade 2 (16)

5 naturvårdsarter enligt SS :2014. Vid klassificering av naturvärdena användes de klasser som anges i SS :2014 enligt Tabell 2 för respektive detaljeringsgrad. Klasserna säger också något om hur unika värdena är i ett nationellt till lokalt perspektiv, där klass 1-2 har de mest unika värdena. Rödlistade arter har rapporterats in till Artdatabanken. Osäkerhetsfaktorer En viss osäkerhetsfaktor i denna inventering är tidpunkten för inventeringsarbetet, en tid då häckande fåglar inte sjunger och är svårare att upptäcka. Inventeringsområdet är dock inte sedan tidigare känt för att hysa många naturvårdsarter av fåglar (mindre hackspett NT och spillkråka är inrapporterade till Artportalen) och inga naturtyper finns där fågelfaunan är kritisk för naturvärdesinventering, varför tidpunkten inte bör vara något problem vid bedömning av områdets naturvärden. Den rödlistade naturvärdesarten vintertagging NT (en svampart) finns i området. Vintertaggingen har endast fruktkropp under vintern. För identifiering av arten var den sena tidpunkten för inventering därför olämplig. Vintertaggingen inventeras helst senast i april månad, och inga exemplar av arten kunde identifieras under denna inventering. 3 (16)

6 Tabell 2. Naturvärdesklasser enligt SS Färgskalan nedan är den som används på kartor i denna rapport. NVI detaljeringsgrad Medel NVI detaljeringsgrad Detalj Definition Beskrivning Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängsoch hagmarksinventeringens klass 1 3, ädellövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1 3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i natur-reservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Naturvärdesklass 3 Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängsoch betesmark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogsinventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätt-hålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. 4 (16)

7 Allmän beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger i Västerviks kommun vid kusten, ca 4 km sydöst om Västervik centrum (se Figur 1). Inventeringsområdet utgörs av naturmiljö dominerad av kuperad hällmarkstallskog i skärgårdsmiljö, med inslag av små vägar och bebyggelse, främst fritidshus (Figur 2). Blandskogspartier med tall, ek, björk, asp och gran förekommer mycket sparsamt. En stor del av ön består av otillgänglig skogsmark med låg bördighet. De produktiva delarna av skogsområdena inom inventeringsområdet har tidigare brukats i viss omfattning, medan de improduktiva delarna är mer eller mindre obrukade under lång tid. Troligen har skogen varit ännu glesare då skogsbete var vanligt fram till 1950-talet. Hägnadsrester (stenmur) påträffades längs mark nära brofästet som var åker på Lantmäteriets ekonomiska karta tryckt 1966 (baserad på ortofoto taget ). Detta kan tillsammans med huggning långt tillbaka i tiden förklara att riktigt gamla träd inte är så vanliga i inventeringsområdet. Figur 1. Översiktskarta, detaljplaneområdet för Grönö där fältinventeringen utfördes, markerad med lila avgränsning. 5 (16)

8 Inventeringsområdet är till stor del nyckelbiotop och i närheten av inventeringsområdet finns flera identifierade nyckelbiotoper, varav den närmsta utgörs av Spårö (Figur 3). På Spårö finns närmaste fågelskyddsområde straxt öster om Grönö. Inga skyddade områden finns i närmare anslutning till inventeringsområdet. Rena tallskogar är vanliga i landskapet kring Västervik, som i ett nationellt perspektiv präglas av varma och nederbördsfattiga somrar. Även talldominerad skog med inslag av lövträd såsom björk och ek är relativt vanliga i regionen, även rena ekbestånd finns i trakterna runt Västervik. Ostkusten söder om Stockholm är den region i Sverige där hällmarkstallskogar är som vanligast. Hällmarkstallskogar med låg påverkansgrad, med inslag av riktigt gamla träd och riklig förekomst av död ved, är dock sällsynta. Figur 2. Inventeringsområdet utgörs främst av mager tallskog i skärgårdsmiljö, med inslag av bebyggelse och små vägar. 6 (16) Figur 3. Översiktskarta med nyckelbiotoper och naturvärden enligt Skogsstyrelsen (röda och orange, snedstreckade fält) i och i närheten av inventeringsområdet. På sydvästsidan av Spårö finns också ett fågelskyddsområde. Ur Skogens pärlor Naturvärden I detta kapitel redovisas de identifierade naturvärdena uppdelat i naturvärdesobjekt som är numrerade med löpnummer enligt karta i Bilaga 1. En översiktskarta över detaljplaneområdet finns i Figur 1. Fältobservationer gjorda under inventeringen samt

9 redan känd artkunskap i form av inrapporterade data från Artportalen redovisas för varje naturvärdesobjekt under rubriken naturvårdsarter. Naturvärdesobjekt 1 Naturområde Naturvärdesklass 3 Objektet utgörs av hällmarkstallskog med ca 150 år gamla tallar. I fältskiktet växer ljung, blåbär och lingon. I bottenskiktet finns renlavar och fönsterlavar. Objektets naturvärde består främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar samt ett visst artvärde. Naturvärdet bedöms som påtagligt. Naturvårdsarter: tallticka NT, blåmossa, sannolika spår av reliktbock NT och svart praktbagge. Naturvärdesobjekt 2 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektet utgörs av äldre tallskog i ett bergigt område. Terrängen är kuperad med mer eller mindre kala bergryggar omväxlande med sänkor och skrevor med djupare jordtäcke. På några ställen är terrängen också blockig. Detta gör att markfukten spänner mellan torrt-blött. På hällmarkerna står tallskogen gles medan sänkorna har en tätare skog och ibland är bevuxen med skvattramtallskog. Tallarnas ålder är blandad, många träd är minst år, en del senvuxna, men blandas upp med träd med en snittålder på ca 100 år samt yngre träd. I hela området finns äldre senvuxna granar spridda. Markskiktet domineras av skvattram, ljung, blåbär, lingon och renlavar. Vanliga arter är också kruståtel, fönsterlav, vitmossa och blåmossa, bitvis även kråkris. Tallticka förekommer frekvent i hela området. I området finns rikligt med död ved i soliga och skuggiga lägen, både liggande och stående i olika grovlekar. En del träd har hål och hack av hackspettar. På några ställen finns spår av manuell avverkning i form av stubbar och kapade grenar, även i sen tid. En nyupptagen kraftledningsgata finns i objektets östra del. Längs vägen i sydvästra delen av området står några relativt grova ekar (upp till 70 cm i diameter) och aspar (upp till 60 cm i diameter). Dessutom finns här en äldre lindlåga (uppskattningsvis ca 200 år) med nya levande stammar. Lite längre in i området stod även en gammal ek med rosa skärelav och kortskaftad parasitspik. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av gamla träd, till viss del naturlig åldersstruktur (riktigt gamla träd saknas), i stora delar skoglig kontinuitet, rikligt av död tallved med stor variation samt ett högt artvärde. Variationen förstärks av de många branter som finns i objektet. Naturvärdet bedöms som högt. Naturvårdsarter: tallticka NT (påträffad frekvent, inklusive fynd i Artportalen), vintertagging NT (fem fynd i Artportalen), åttafläckig praktbagge, ladlav NT (ett fynd i Artportalen), grynig blåslav, rosa skärelav NT, kortskaftad parasitspik VU (ett fynd i Artportalen), blåmossa, sannolika spår av reliktbock NT och svart praktbagge, talltita. 7 (16)

10 Figur 4. Naturvårdsobjekt 2, naturområde med högt naturvärde. Foto Ulrika Kanstrup. Figur 5. Naturvårdsobjekt 2 med högt naturvärde, bild tagen mot föreslaget tomtområde på öns västra del. Längst till vänster i bild gränsar del utan särskilt värde. Foto Fredrik Carlsson 8 (16)

11 Figur 6. Naturvårdsobjekt 2 med högt naturvärde. Bilden visar del av föreslagen tomt. Foto Fredrik Carlsson Figur 7. Naturvårdsobjekt 2 med högt naturvärde. Sluttning med gamla tallar och en senvuxen gran i västra delen. Foto Kaj Almqvist. 9 (16)

12 Naturvärdesobjekt 3 Naturområde och föreslagen tomtmark Naturvärdesklass 3 Objektet består av en äldre gles tallskog på hällmark och i skrevor med lite tjockare jordtäcke. Marken är torr-frisk och markskiktet domineras av ljung, blåbär, lingon och renlavar. Tallarna är klena men ålder bedöms vara ca år, kanske lite äldre i några fall. Enstaka äldre senvuxna granar, troligen äldre än 100 år, finns. Död ved förekommer sparsamt i form av några lågor och döda stående tallar. Tallticka är tämligen vanlig och blåmossa finns ganska frekvent i objektet. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av äldre tallar, skoglig kontinuitet samt ett visst artvärde. Naturvärdet bedöms som påtagligt. Naturvårdsarter: tallticka NT, vintertagging NT (ett fynd i Artportalen), blåmossa, grynig blåslav. Figur 8. Naturvårdsobjekt 3, föreslagen tomt med påtagligt naturvärde. Foto Kaj Almqvist. Naturvärdesobjekt 4 Naturområde Naturvärdesklass 2 10 (16) Objektet utgörs av ca 150-årig hällmarkstallskog med inblandning av yngre träd, uppe på krönet finns gott om äldre träd. Vid foten av berget är det lite bördigare och tallskogen tätnar. I kanterna tangerar små skvattram-tallmyrar som till största delen ligger utanför objektet. En del senvuxen gran äldre än 100 år finns spridd i området. I markskiktet dominerar blåbär, lingon, ljung, renlavar och fönsterlav. Både tallticka och död ved finns i ganska riklig mängd.

13 Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, skoglig kontinuitet, gott om död ved samt ett påtagligt artvärde. Naturvärdet bedöms som högt. Naturvårdsarter: spillkråka, tallticka NT, blåmossa, ladlav NT (tre fynd inklusive de i Artportalen), sannolika spår av reliktbock NT (ganska rikligt) och svart praktbagge. Figur 9.Torrtall i naturvärdesobjekt 4 med ladlav, naturvårdsart med högt signalartsvärde. Foto Kaj Almqvist. Naturvärdesobjekt 5 Naturområde Naturvärdesklass 2 Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av hällmarkstallskog på en bergrygg med äldre tallar (ca år). I sänkor finns också inslag av klen ek och rönn. Det finns tämligen gott om liggande och stående död ved. I markskiktet växer bl a renlavar, blåmossa, ljung och kruståtel. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, skoglig kontinuitet samt att det finns tämligen gott om död ved. Dessutom är artvärdet påtagligt. Naturvärdet bedöms som högt. Naturvårdsarter: tallticka NT, oxtungsvamp NT (en rapporterad till Artportalen), vintertagging NT (en rapporterad till Artportalen), blåmossa, två fynd av ladlav NT finns inrapporterad i Artportalen, sannolika spår av reliktbock NT och svart praktbagge. 11 (16)

14 Figur 10. Naturvårdsobjekt 5, naturmark med högt naturvärde. Tallticka syns på tallen i förgrunden. Foto Ulrika Kanstrup. Naturvärdesobjekt 6 Naturområde Naturvärdesklass 2 Området utgörs av hällmarkstallskog med ett markskikt av ljung, blåbär, kruståtel och renlavar. Äldre tall (ca 150 år) finns spridd i hela området. Här finns bl a en ganska grov gammal tall som troligen är minst 200 år. Den grova tallen har talrika spår av både reliktbock och svart praktbagge (Figur 11). I markskiktet växer bl a renlavar, blåmossa, blåbär, lingon och ljung. Tallticka är ganska vanlig i området. Död ved förekommer ganska sparsamt i form av torrakor och lågor. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar, viss skoglig kontinuitet samt ett påtagligt artvärde. Naturvärdet bedöms som högt. Naturvårdsarter: tallticka NT, blåmossa, ladlav NT (fyra fynd inrapporterade till Artportalen), sannolika spår av reliktbock NT och svart praktbagge (både arterna tämligen talrika på en tall). 12 (16)

15 Figur 11. Gammal tall i objekt nr 6 tydligt kådad av angrepp från reliktbock och svart praktbagge. Gnag av svart praktbagge (till höger). Foto: Kaj Almqvist Naturvärdesobjekt 7 Naturområde Naturvärdesklass 3 Objektet består av en grupp på 13 ganska grova (diameter ca 60 cm) tallar, ca 150 år. Tallarna står på flack och ganska frisk gräsmark nära stranden. Fältskiktet består av kruståtel, ängskovall, ljung, lingon samt små buskar av oxel, rönn, björnbär och björk. Några enbuskar finns också. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs av de grova gamla tallarna som har ett värde tack vare närheten till de större tallområdena som finns på Grönö. Ett visst artvärde finns. Naturvärdet bedöms som påtagligt. Naturvårdsarter: reliktbock NT, svart praktbagge. Naturvärdesobjekt 8 Tomtmark och föreslagen tomtmark Naturvärdesklass 3 Objektet utgör en del av ett större tallskogsområde och består av tall på hällar med omväxlande skrevor med djupare jordtäcke. Tallarna har en ålder på år med stort inslag av både yngre och äldre tall (ca 150 år). Några gamla senvuxna granar finns i området. Markskiktet domineras av ljung, blåbär, lingon och vitmossa. Död ved saknas. Objektets naturvärde som livsmiljö utgörs främst av äldre tall. Naturvärdet bedöms som påtagligt. 13 (16)

16 Naturvårdsarter: reliktbock NT Figur 12. Naturvärdesobjekt 8, tomtmark i planförslag med påtagligt naturvärde. Naturvärdesobjekt 9 Naturområde Naturvärdesklass 3 Objektet utgörs av ett smalt skogparti med ca 150 åriga tallar. Området ligger mellan vattnet och sommarstugeområdet. Vissa av tallarna är runt 200 år. I fältskiktet växer ljung och blåbär. Ingen död ved påträffades. Objektets naturvärden som livsmiljö utgörs främst av naturvärdesträd i form av gamla tallar. Naturvärdet bedöms som påtagligt. Naturvårdsarter: blåmossa, sannolika spår av reliktbock NT. 14 (16)

17 Sammanställning av påträffade naturvårdsarter Under fältinventeringen påträffades ett antal naturvårdsarter (både rödlistade arter och signalarter) inom inventeringsområdet. Dessa arter samt arter som registrerats i Artportalen redovisas i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Naturvårdsarter påträffade inom inventeringsområdet. Alla rödlistade arter signalerar höga naturvärden. För vissa signalarter har signalvärdet inte klassificerats i den litteratur som använts. Art Signalvärde Rödlistekategori Påträffad i område Tallticka Medelgott NT (nära hotad) 1-6 Oxtungsvamp Högt NT (nära hotad) 5 Vintertagging Högt NT (nära hotad) 2, 3, 5 Kortskaftad parasitspik Högt VU (sårbar) 2 Ladlav Högt NT (nära hotad) 2, 4, 6 Grynig blåslav Visst Ej rödlistad 2, 3 Rosa skärelav Högt NT (nära hotad) 2 Blåmossa Medelgott Ej rödlistad 1-6 Svart praktbagge Visst Ej rödlistad 1, 2, 4-7 Åttafläckig praktbagge Visst Ej rödlistad 2 Reliktbock Visst NT (nära hotad) 1, 2, 5-9 Spillkråka Visst Ej rödlistad 4 Talltita Visst Ej rödlistad 2 Sammanfattande bedömning Stora delar av det inventerade området hyser höga respektive påtagliga naturvärden, och det är tydligt att tallskogsmiljöerna har ett högt värde för den lokala samt regionala mångfalden av naturmiljöer och arter. Främst rör det sig om tallskogar och arter kopplade till tall, men även i liten utsträckning, lövskogsvärden, främst kopplat till ek och asp. Inventeringsområdet hyser de flesta av de arter som är typiska för torra tallmiljöer. Ett stort och förstärkande värde som inte nämnts under respektive objektsbeskrivning är att tallskogen på Grönö finns i ett landskap rikt på värdefulla tallmiljöer. Se karta från Skogstyrelsens nyckelbiotopsinventering (figur 3) och Swecos naturvärdesinventering gjord på fastlandsdelen av Hornslandet i maj De naturvärdesobjekt som registrerats i denna inventering har naturvärden som bedömts som påtagliga till höga. Övriga ytor inom detaljplaneområdena som inte har klassificerats som naturvärdesobjekt och som därmed bedömts hysa vissa eller inga särskilda naturvärden som höjer sig över vardagsnaturen, har mindre betydelse för biologisk mångfald. Observera dock att ej inventerad tomtmark och vattenmiljöer kan innehålla naturvärden. En exploatering av värdefulla områden påverkar: 1. Rent fysiskt på så sätt att levande och döda träd som är värdefulla livsmiljöer för olika sällsynta arter tas bort. 15 (16)

18 Övrigt 2. Ett landskap med mycket värdefulla tallmiljöer fragmenteras så att dugligheten som livsmiljö för vissa arter blir allt mer begränsad. Ovanstående är ett större hot än att konnektiviteten skulle påverkas betydande negativt vid en exploatering av enstaka tomter som förbinder olika objekt. För de aktuella arterna av vedsvampar, lavar och insekter i tallskogen är inte korridorresonemang särskilt relevant i detta fall eftersom dessa arter har god spridningsförmåga och det är substratens speciella kvaliteter som begränsar deras förekomster, inte låg spridningsförmåga. De torra hällmarkstallskogarna är inte enbart värdefulla för biologisk mångfald utan utgör också ypperliga miljöer för friluftsliv, och tydliga spår av rekreation och lek kunde ses i området. Så länge områdena inte städas på död ved torde sådant nyttjande inte påverka skogens naturvärden i någon betydande grad. Områdenas rekreationsvärde värderas dock inte i denna rapport. Referenser ArtPortalen, online Ehnström & Axelsson, Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala. Jansson, Övervakningssystem för skogens fåglar uppföljning av naturvårdsarbetet. Världsnaturfonden WWF, Sveriges ornitologiska förening. Nitare, Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Nitare, Barrskogar nyckelbiotoper i Sverige. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Skogens pärlor, online Skogsstyrelsen Signalarter - indikatorer på skyddsvärd skog, flora över kryptogamer, Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Almqvist & Snell, Naturvärdesinventering på Hornslandet i Västerviks kommun, uppdragsnr Sweco Environment AB. Uppdragsgivare stadsbyggnadsenheten Västerviks kommun. Swedish Standard Institute (SIS), Svensk Standard SS :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS 2014, Stockholm. Swedish Standard Institute (SIS), Teknisk rapport SIS-TR :2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS SIS 2014, Stockholm. 16 (16)

19 Västervik Horn detaljplan 6 (Grönö) DP 6 i Naturvärdesinventering Datum: Skala (A4): 1: Meter Observera att bebyggda tomter och vattenområden ej inventerats. För att se denna avgränsning bör kartan läsas med detaljplanekartan Naturvärdesklass 2 - högt värde påtagligt värde 7 2 Områden 2 x 8 9 obebyggd tomt objektsnummer i rapport