Gräsröjaren bättre än sitt rykte!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gräsröjaren bättre än sitt rykte!"

Transkript

1 Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod har under lång tid setts med oblida ögon av naturvårdare och är oftast förbjudet när det gäller skötseln av värdefulla marker. Men det har gjorts få undersökningar av metodens faktiska effekter på floran. Här presenteras en studie som kanske kan nyansera synen på gräsröjaren. ROGER SVENSSON, AINA PIHLGREN & JÖRGEN WISSMAN D e naturliga fodermarkerna (slåtter- och betesmarker) har minskat drastiskt i Sverige. I synnerhet gäller detta slåttermarkerna, som har varit ett av de dominerande markslagen i jordbrukslandskapet, men som nästan helt försvunnit under de senaste drygt hundra åren. Slåttermarkerna är både artrika och arttäta. Höga arttätheter har noterats bland annat från en löväng i Estland med upp till 63 kärlväxtarter på en kvadratmeter, 42 arter på en centimeters-ruta och 25 arter på cm (Kull & Zobel 1991). Men för att artrikedomen och naturvärdena ska bibehållas måste markerna hävdas på rätt sätt. Detta gjordes traditionellt genom ett tungt och arbetskrävande arbete med slåtter i juli, hässjning eller torkning på slag av höet, insamling och transport av höet till lador eller gården. Därtill krävdes annan skötsel som fagning på våren och eventuell lövskörd på hösten. Efter- Figur 1. Slåtterbalken som Kenneth Strand hanterar är en knivslåttermaskin med skärande klinga som efterliknar lieslåtter på ett bra sätt. Stubbhöjden blir mer exakt jämfört med lie då den styrs av medar som ger cirka 5 cm stubbhöjd (varierar förstås med ojämnheter i marken). Denna behandling utgör kontrollen där man inte förväntar sig några förändringar i floran på grund av skötseln. Bilden till höger visar i förgrunden en av ytorna med hård gräsröjarskötsel. Man ser hur plastlinan har piskat ner i markytan och det syns gammal förna och brun mossa. Foto: Roger Svensson. The knife mower (left) cuts the grass in a similar way to the traditional scythe. These are the control plots, where no vegetation changes due to the management regime are expected. In the foreground in the right SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 187

2 SVENSSON m.fl. Figur 2. Skillnaden är tydlig mellan behandlingen med normal gräsröjarskötsel till vänster på bilden, där man lämnar en stubbhöjd på cirka 5 cm, och hård till höger, där linan får följa markytan. Det slagna materialet är ännu inte bortforslat. Foto: Roger Svensson. There is a obvious difference between the plot with normal grass trimmer management, with about 5 cm cutting height to the left, compared to hard grass trimmer management, with about zero cm cutting height to the right. The cut material has not yet been removed. som det traditionella arbetet med slåttermarkerna är så arbetskrävande, konkurrerades dessa marker snabbt ut av vallodling på åkermark, som kunde bedrivas mer rationellt och gav avsevärt högre avkastning. Ängarna övergick då huvudsakligen till åker eller betesmark. Under lång tid har antalet jordbruksföretag, liksom antalet betesdjur, minskat i Sverige. Dessutom blir driften hela tiden alltmer effektiv och intensiv. Det leder till svårigheter med att långsiktigt hävda våra slåtter- och betesmarker med sin stora biologiska mångfald. Därför är det intressant att finna möjliga alternativ till den traditionella driften. Alltsedan järnåldern är lieslåtter det traditionella sättet att skörda foder. Idag finns det andra effektiva maskiner, till exempel gräsröjare med roterande plastlina som passar för mer ojämna marker. Gräsröjaren sliter dock av vegetationen och lämnar större sårytor på växterna än vid användning av skärande redskap som lie eller slåtterbalk. Den sönderdelar också växterna vil188 ket gör att en större mängd biomassa blir kvar på marken och bildar förna jämfört med skärande redskap. I de flesta skrifter om gräsmarker nämns att gräsröjaren har stora negativa effekter på floran och att den kan ha sitt berättigande endast i en restaureringsfas (t.ex. Ekstam m.fl. 1988). Men det finns få vetenskapliga undersökningar om gräsröjarens effekt på floran (Gustafsson 1987). Syftet med detta fältförsök är att studera effekterna på floran av slåtter med gräsröjare jämfört med slåtterbalk samt att kunna ge konkreta råd angående skötseln av slåtter- och betesmarker. Försök i Sättra ängar Försöket lades ut i naturreservatet Sättra ängar i Ödeshögs kommun i Östergötland i samarbete med länsstyrelsen i Linköping (Dan Nilsson och Kenneth Strand). Sättra ängar valdes eftersom de är artrika marker som sköts med slåtter. Försöket lades ut 2001 och floran inventerades (Calluna AB) samt 2008 (Lisel Hamring). Inventeringen skedde en gång per år i juli. Med varierande årsmån kan det innebära att exempelvis vårväxter som vitsippa är olika framträdande under olika år. Försöksuppläggning Försöket omfattade tre behandlingar: 1) Slåtter i juli med slåtterbalk, ca 5 cm stubbhöjd, följt av efterbete. Detta är den normala skötseln i området. 2) Normal gräsröjarslåtter i juli, ca 5 cm stubbhöjd, följt av efterbete. 3) Hård gräsröjarslåtter i juli, ca 0 cm stubbhöjd, följt av efterbete. De tre behandlingarna studerades i fem ytor vardera på 4 2 m, alltså totalt 15 försöksytor. I var och en av de 15 försöksytorna lades 40 smårutor (10 10 cm) ut i ett regelbundet mönster, där floran inventerades med närvaroanalys (förekomst av rotade kärlväxter). Detta gav ett frekvensvärde för varje art som sedan analyserades. Då det fanns vissa problem att artbestämma små blad av starrarter har värdena för dessa slagits samman i tabell 2. Eftersom det var få frukter på starrarterna 2008 kunde inte backstarr säkert bestämmas, därav frågetecknen i tabell 1. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

3 GRÄSRÖJARE Resultat efter sju års behandling Totalt noterades 89 kärlväxter i smårutorna, se tabell 1. Ungefär hälften av artstocken återfinns i tabell 2 där arter med låga frekvenser (upp till 5 %) har tagits bort. I denna tabell presenteras det procentuella medelvärdet för de vanligare arterna i de tre behandlingarna under sex år. Varje värde baseras således på inventering av 200 smårutor. Inget entydigt generellt mönster Det är svårt att se några tydliga mönster hos de ingående arterna i tabell 2. Som en hjälp har trender under minst fyra år färgmarkerats. Men man får inte bara se till dessa trender, utan måste se till helheten, till exempel gökärt som minskade under fem år i två behandlingar, men återhämtade sig Med de använda kriterierna för trendmarkering är det fler arter med negativa trender än positiva. Det är ofta ganska stora skillnader mellan de olika behandlingarna och även inom en behandling är fluktuationerna relativt stora. Tittar man på siffrorna bakom medelvärdena finns det även där relativt stora variationer. Inkluderar man även arter med låga frekvenser så förändras inte bilden. Även när man visuellt betraktade försöksytorna i fält var det svårt att se några tydliga skillnader och gränser mellan de olika behandlingarna. Däremot är naturligtvis inte vegetationen helt enhetlig över hela försöksområdet, vilket innebär att vissa arter, till exempel svinrot, är vanligare i vissa delar. Effekten av behandlingarna på artsammansättningen testades också statistiskt med multivariat analys (ter Braak & Šmilauer 2002), men inga säkra skillnader kunde påvisas. Några tydligare artförändringar Svartkämpar minskade genomgående. Rödven och vårbrodd minskade i alla tre behandlingarna under några år, men återhämtade sig de senaste åren, inte minst i hård behandling med gräsröjare. Ängshavre minskade de tre senaste åren med hård gräsröjare. Ängsskallra minskade i princip i alla tre behandlingarna. Men den är en ettårig art som naturligt kan uppvisa stora populationssvängningar mellan åren. Ärenpris verkar ha minskat med hård gräsröjare medan prästkrage uppvisar en viss ökning i den behandlingen. Gråfibbla ligger på relativt oförändrad nivå i de tre behandlingarna, men på en lägre nivå med hård gräsröjare. Daggkåpa ligger relativt stabilt med slåtterbalk och normal gräsröjare, men ökade med hård gräsröjare. Några arter med högre frekvens och relativt stabil förekomst är liljekonvalj, fårsvingel, knippfryle, blodrot och svinrot. Stor artomsättning i liten skala Studerar man enskilda smårutor över tiden, så är skillnaden i artantal mellan åren relativt stor. Av de 600 smårutorna är det bara ett femtontal där artantalet inte ändras mer än tre enheter. Det är inte ovanligt att artantalet halveras eller fördubblas mellan enskilda år. På denna decimeterskala i vegetationen råder det således en stor dynamik. Det finns flera andra undersökningar som har noterat ganska stor artdynamik i små ytor. Van der Maarel & Sykes (1993) noterar avsevärd variation i smårutor på Öland och man föreslår att många arter kan förekomma i princip var som helst inom den homogena växtmiljön, vilket man kallar the carousel model. Stor omsättning, både av arter och mellan år, noteras från öländska studier också av Rusch & van der Maarel (1992) liksom av van der Maarel & Sykes (1997). Från artrika gräsmarker i Tjeckien noteras en liten förändring i rutor på 0,5 0,5 meter medan smårutor på 3,3 3,3 cm uppvisar mycket stor dynamik (Herben m.fl. 1993a, b). Studerar man floran i små rutor får man således räkna med en relativt stor omsättning av arter mellan åren som det normala. Detta försvårar förstås när man söker hitta eventuella långsiktiga trender. I tabell 1 visas artförekomsten i de olika behandlingarna år 2001 och Här framgår vilka arter som hittats i de olika behandlingarna, artantalet liksom vilka arter som försvunnit respektive är nytillkomna. Artantalet varierar mellan ungefär 50 och 60 arter. Antalet ökade med slåtterbalk och minskade med gräsröjare, SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 189

4 SVENSSON m.fl. Tabell 1. Totalartlista över noterade kärlväxter med förekomsten 2001 och 2008 noterad för de tre behandlingarna (89 arter). SB: Slåtterbalk; GN: Gräsröjare med normal slåtterhöjd (ca 5 cm); GH: Gräsröjare med slåtter i markytan. De arter som är med i tabell 2 (frekvens högre än 5 %) är markerade i fetstil (43 arter). Arter med förekomst i bara 1 3 smårutor är gråmarkerade. Försvunna arter med förekomst i fler än 3 smårutor är gulmarkerade. Nytillkomna arter med förekomst i fler än 3 smårutor är blåmarkerade. Vascular plants noted in 2001 and 2008 for three treatments: SB, knife mower (the customary management); GN, grass trimmer normal (cutting height ca 5 cm); GH, grass trimmer hard (cutting height ca 0 cm). SB-01 SB-08 GN-01 GN-08 GH-01 GH-08 Achillea millefolium (röllika) Agrostis canina (brunven) A. capillaris (rödven) Ajuga pyramidalis (blåsuga) Alchemilla sp. (daggkåpa) Anemone nemorosa (vitsippa) Antennaria dioica (kattfot) Anthoxanthum odoratum (vårbrodd) Betula pendula (vårtbjörk) B. pubescens (glasbjörk) 1 1 Bistorta vivipara (ormrot) 1 1 Briza media (darrgräs) Campanula persicifolia (stor blåklocka) C. rotundifolia (blåklocka) Carex ericetorum (backstarr) 1? 1? 1? C. montana (lundstarr) C. ovalis (harstarr) C. pallescens (blekstarr) C. pilulifera (pillerstarr) 1 Cerastium fontanum (hönsarv) Convallaria majalis (liljekonvalj) Corylus avellana (hassel) Crepis praemorsa (klasefibbla) 1 Cynosurus cristatus (kamäxing) 1 Dactylis glomerata (hundäxing) Dactylorhiza maculata (Jungfru Marie nycklar) Danthonia decumbens (knägräs) Deschampsia cespitosa (tuvtåtel) D. flexuosa (kruståtel) Festuca ovina (fårsvingel) F. pratensis (ängssvingel) 1 F. rubra (rödsvingel) Fragaria vesca (smultron) Galium boreale (vitmåra) G. verum (gulmåra) 1 Geranium sylvaticum (midsommarblomster) Helictotrichon pratense (ängshavre) H. pubescens (luddhavre) H. sect. Hieracium (skogsfibbla) H. sect. Tridentata (styvfibbla) H. sect. Vulgata (hagfibbla) Hypericum maculatum (fyrkantig johannesört) H. perforatum (äkta johannesört) Hypochoeris maculata (slåtterfibbla) 1 Knautia arvensis (åkervädd) Lathyrus linifolius (gökärt) L. pratensis (gulvial) Leontodon autumnalis (höstfibbla) 1 L. hispidus (sommarfibbla) SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

5 SB-01 SB-08 GN-01 GN-08 GH-01 GH-08 Leucanthemum vulgare (prästkrage) Lotus corniculatus (käringtand) Luzula campestris (knippfryle) L. multiflorum (ängsfryle) L. pilosa (vårfryle) Melampyrum pratense (ängskovall) M. sylvaticum (skogskovall) Nardus stricta (stagg) Phleum pratense (timotej) Pilosella lactucella (revfibbla) 1 1 P. officinarum (gråfibbla) Plantago lanceolata (svartkämpar) Platanthera bifolia (nattviol) 1 P. chlorantha (grönvit nattviol) 1 Poa annua (vitgröe) P. pratensis (ängsgröe) Polygala vulgaris (jungfrulin) Populus tremula (asp) 1 Potentilla erecta (blodrot) Prunella vulgaris (brunört) Quercus robur (ek) Ranunculus acris (smörblomma) R. auricomus (majsmörblomma) 1 R. repens (revsmörblomma) 1 Rhinanthus minor (ängsskallra) Rumex acetosa (ängssyra) Scorzonera humilis (svinrot) Sorbus aucuparia (rönn) 1 Stellaria graminea (grässtjärnblomma) Succisa pratensis (ängsvädd) Taraxacum sect. Ruderalia (ogräsmaskros) Trifolium medium (skogsklöver) T. pratense (rödklöver) T. repens (vitklöver) Trollius europaeus (smörbollar) Veronica chamaedrys (teveronika) V. officinalis (ärenpris) Vicia sepium (häckvicker) 1 1 Viola canina (ängsviol) V. riviniana (skogsviol) Summa: särskilt med normal gräsröjare. Men för att kunna värdera försvunna respektive nytillkomna arter behöver man även ta hänsyn till mängden av arterna, det vill säga antalet smårutor med förekomst. I tabellen har arter med förekomst i 1 3 smårutor gråmarkerats. Bland arterna med större förekomst har de försvunna gulmarkerats medan de nytillkomna blåmarkerats. Räknar man bort arterna med få förekomster blir skillnaden i artantal mellan åren obetydlig och de tre behandlingarna hamnar på ungefär samma artantal. Diskussion Att notera förekomst av arter inom en ruta är en objektiv metod, jämfört exempelvis med att bedöma täckningsgrad. Hur stora smårutor man ska använda beror på hur arttät vegetation man studerar och egentligen bör man kalibrera rutstorleken för varje enskilt inventeringstillfälle. Har man för små rutor kanske man inte hittar en enda art i rutan och är rutan mycket stor kanske man hittar alla förekommande arter i det aktuella området. Det ger en dålig spridning av arternas frekvensvärden. Är en decimeterruta en SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 191

6 SVENSSON m.fl. Tabell 2. Förekomst av de 47 vanligaste arterna (frekvens över 5 %) i de tre behandlingarna och Medelvärden i procent av fem upprepningar (n = 200). Ökning eller minskning under minst fyra år, med större förändring än 25 % (räknat från högsta värdet) är markerade med gult för minskande och blått för ökande. Angränsande värden som skiljer sig med någon enstaka procent tas även med. Mean presence (%) of the most common species in in meadow plots subjected to three treatments: from left to right, knife mower, grass trimmer normal and grass trimmer hard. Slåtterbalk Gräsröjare, normal Gräsröjare, hård Achillea millefolium (röllika) Agrostis capillaris (rödven) Ajuga pyramidalis (blåsuga) Alchemilla sp. (daggkåpa) Anemone nemorosa (vitsippa) Anthoxanthum odoratum (vårbrodd) Briza media (darrgräs) Campanula persicifolia (stor blåklocka) C. rotundifolia (blåklocka) Carex sp. (starr) Convallaria majalis (liljekonvalj) Danthonia decumbens (knägräs) Festuca ovina (fårsvingel) F. rubra (rödsvingel) Galium boreale (vitmåra) Geranium sylvaticum (midsommarblomster) Helictotrichon pratense (ängshavre) Hieracium sp. (hökfibbla) Hieracium sect. Vulgata (hagfibbla) Hypericum maculatum (fyrkantig johannesört) Lathyrus linifolius (gökärt) Leucanthemum vulgare (prästkrage) Lotus corniculatus (käringtand) Luzula campestris (knippfryle) L. pilosa (vårfryle) Melampyrum pratense (ängskovall) M. sylvaticum (skogskovall) Pilosella officinarum (gråfibbla) Plantago lanceolata (svartkämpar) Poa pratensis (ängsgröe) Polygala vulgaris (jungfrulin) Potentilla erecta (blodrot) Quercus robur (ek) Ranunculus auricomus (majsmörblomma) Rhinanthus minor (ängsskallra) Rumex acetosa (ängssyra) Scorzonera humilis (svinrot) Stellaria graminea (grässtjärnblomma) Trifolium medium (skogsklöver) T. pratense (rödklöver) T. repens (vitklöver) Veronica chamaedrys (teveronika) V. officinalis (ärenpris) Viola canina (ängsviol) ? ? ? V. riviniana (skogsviol) för liten ruta i detta fallet? För att svara på den frågan har vi studerat artantalet i smårutorna 2008, tabell 3. Noterar man uppemot 15 arter per kvadratdecimeter är det en mycket arttät vegetation. I denna studie är det få rutor som når upp till riktigt höga arttätheter, men även få rutor som uppvisar ett lågt artantal. Fördelningen i storleksklasserna är relativt symmetrisk runt 9 arter, med få rutor med färre arter än 6 eller fler 192 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

7 GRÄSRÖJARE arter än 15. Detta gör att vi kan förvänta oss att effekter på grund av förändrad hävd skulle kunna upptäckas som en förskjutning av art antalet uppåt eller nedåt. Vi anser därför att den valda rutstorleken är ganska lämplig för denna studie. Att svartkämpar minskade är förvånande då det är en art som brukar tåla mycket störning i form av slåtter, bete eller torka. Att en rosettväxt kan vara känslig för att få centrala delar i rosetten skadade med hård gräsröjare vore inte förvånande, men att den skulle minska även med slåtterbalk verkar osannolikt. På samma sätt skulle man kunna tänka sig att svinrot med sina rosetter vore känslig för hård gräsröjare, men den uppvisar de högsta frekvenserna i just den behandlingen. En förklaring kan vara att det i många fall rör sig om små plantor där dödligheten och därmed omsättningen kan vara hög. Att vedväxter som asp, björk, ek, hassel och rönn inte har någon möjlighet att långsiktigt etablera sig i en slåttermark är ju ganska självklart. Förändringen hos skogskovall och Tabell 3. Antal smårutor med olika artantal i de tre behandlingarna år No. of small squares with different no. of species (4 classes) for the 3 treatments (see Tables 1 & 2). 0 5 Slåtterbalk Gräsröjare, normal Gräsröjare, hård Antal arter ängsviol torde bero på svårigheter med artbestämningen av små exemplar. En annan artefakt gäller vitsippan, där bladen successivt vissnar ner under säsongen, och om de noteras eller inte beror till stor del på årsmånen. Försöker man skilja ut verkliga förändringar från artefakter så skulle minskningen hos skogsfibbla och stagg kanske kunna vara verkliga förändringar. Att plastlinan sönderdelar växterna så att det blir en mängd smådelar kvar är ett av argumenten mot gräsröjare. I det här försöket räfsades det slagna materialet ihop och bars bort. Räfs- Figur 3. Gräsröjaren med sin snabbt roterande plastlina sliter av vegetationen. På fiberrika gräs som hundäxing till vänster blir snitten väldigt fransiga. Hur detta påverkar den enskilda plantans överlevnad har dock inte studerats i denna studie. Många örter har blad som inte är lika fiberrika som gräsen. På den högra bilden ser vi svartkämpar vars blad blivit avklippta av gräsröjarens lina, men där snitten inte blir särskilt fransiga. Foto: Roger Svensson. The grass trimmer with its rotating plastic string tears off the vegetation. In fibre-rich grasses like Dactylis glomerata (left) you get very frayed cuts. Many herbs are softer than the grasses, and hence the cuts, as in Plantago lanceolata (right), are more distinct. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 193

8 SVENSSON m.fl. Figur 4. Nötkreatur sliter av vegetationen eftersom de saknar tänder i överkäken. Men trots det blir snitten förvånansvärt skarpa. Foto: Roger Svensson. Cattle tear off the vegetation, but even so the cuts are relatively distinct. ningen var inte extremt noggrann och det blev en del material kvar. Men dessa små växtdelar får ingen täckande och förnauppbyggande effekt. Vi tror därför att den negativa effekten av det slagna växtmaterialet som blir kvar är närmast försumbar. En måttlig mängd kvarblivet växtmaterial kan nog tvärtom vara positivt för till exempel små groddplantor genom att fördröja upptorkningen efter den drastiska störning som slåttern innebär. Generellt är det svårt att se några tydliga förändringar i floran i de tre behandlingarna. I varje fall står det helt klart att den hårda gräsröjarskötseln inte resulterar i någon tydlig artförlust. Den stora artdynamiken i små inventeringsrutor innebär att det är viktigt att studera floran under ett antal år och inte dra långtgående slutsatser efter kort tid. Eftersom studien har pågått under sju år förväntar man sig att kunna påvisa effekter på floran om det funnes påtagliga skillnader i effekt mellan de tre behandlingarna. Det kan naturligtvis finnas skillnader, men i så fall överskuggar andra faktorer eventuella skillnader mellan slåttermetoderna. Studien visar således att det inte går att påvisa några uppenbara negativa effekter på floran med slåtter med gräsröjare, inte ens med en hårdhänt gräsröjarslåtter. Rekommendationer Resultaten i denna studie visar inte på några tydliga negativa floraeffekter med att använda gräsröjare. Men man bör därför inte dra slutsatsen att det är fritt fram att okritiskt använda gräsröjaren i alla lägen. I en slåttermark med kanske flerhundraårig kontinuitet med lieslåtter bör man fortsätta med lieslåtter, av kulturhistoriska skäl liksom av en allmän försiktighetsprincip. Att införa nya metoder innebär alltid en risk för att det sker förändringar, på kort eller lång sikt. Om man däremot står inför faktum att en slåttereller betesmark kommer att växa igen, så är gräsröjaren lämplig om det medför fortsatt skötsel. Men det finns ju flera moment i hävden som är viktiga för arternas långsiktiga överlevnad och som påverkar olika delar av deras livscykel. Om arter ska kunna blomma och sätta frön är tidpunkten för störningen (slåtter eller bete) mycket viktig (Dahlström m.fl. 2008). Det är förstås lika viktigt med gräsröjare som med lie att inte slå för tidigt på säsongen. Synpunkter Det vore värdefullt om denna studie upprepades i andra delar av landet för att få en ökad generaliserbarhet av resultaten. Gräsmarksarternas dynamik bör studeras mera ingående, både i liten och större skala liksom i både kortare och längre tidsperspektiv. Med gräsröjare är man inte enbart hänvisad till att använda plastlina. Det finns även olika typer av klingor som kan vara ett alternativ. Särskilt i hög vegetation kan en klinga vara effektiv och den lämnar färre sönderslagna smådelar av vegetationen. Klingan är särskilt effektiv när det gäller att få bukt med arter som älgört och nässlor liksom väldigt fiberrika arter som skräppor och tistlar som plastlinan knappt rår på. Men detta är arter som förhoppningsvis inte är särskilt allmänna i våra slåttermarker. I en glesare gräsvegetation fungerar dock inte klingan särskilt bra. När det gäller effektiviteten mellan gräsröjare och lie så är inte lien så ineffektiv som man kanske tror. Att slå gräs med plastlina går tungt och i tät vegetation blir inte avverkningen särskilt snabb. Att slå gräs med en välslipad lie med ett 194 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009)

9 GRÄSRÖJARE bra orv är en mycket trevlig sysselsättning, man får god motion, man bevarar en gammal hävdtradition och man smutsar inte ner miljön med buller och avgaser. Försöket finansierades av länsstyrelsen i Linköping, Inst. för naturvårdsbiologi vid SLU, Jordbruksverket samt Naturvårdsverket. Citerad litteratur Braak, C. J. F. ter & Šmilauer, P CANOCO reference manual and CanoDraw for Windows user s guide. Microcomputer Power, Ithaca, NY. Dahlström, A., Lennartsson, T., Wissman, J. & Frycklund, I Biodiversity and traditional land use in south-central Sweden: the significance of timing of management. Environment and history 14: Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N Ängar. LT, Stockholm. Gustafsson, J.-E Ekesås - Försök med etablering av grässvål och olika slåttermetoders effekt på floran. Rapport, Riksantikvarieämbetet. Herben, T. m.fl. 1993a. Small-scale spatial dynamics of plant species in a grassland community over six years. J. Veg. Sci. 4: Herben, T. m.fl. 1993b. Small-scale variability as a mechanism for large-scale stability in mountain grasslands. J. Veg. Sci. 4: Kull, K. & Zobel, M High species richness in an Estonian wooded meadow. J. Veg. Sci. 2: Maarel, E. van der & Sykes, M Small-scale plant species turnover in a limestone grassland: the carousel model and some comments on the niche concept. J. Veg. Sci. 4: Maarel, E. van der & Sykes, M Rates of smallscale species mobility in alvar limestone grassland. J. Veg. Sci. 8: Rusch, G. & van der Maarel, E Species turnover and seedling recruitment in limestone grasslands. Oikos 63: ABSTRACT Svensson, R., Pihlgren, A. & Wissman, J Gräsröjaren bättre än sitt rykte! [The grass trimmer better than its reputation. Svensk Bot. Tidskr. 103: Uppsala. ISSNSN X. The floristic effects of the grass trimmer were studied in a species-rich meadow, Sättra ängar, in Östergötland, SE Sweden. The grass trimmer is often said to have a negative effect on the flora, but there are few scientific studies to support this view. A seven-year field experiment comparing the effects of knife mower and grass trimmer was carried out where vascular plant presence was followed in 10 by 10-cm squares. There were few overall species losses or additions during the study period, but considerable between-year variation in the small squares. Besides this variation, however, no significant trends could be seen. Our main conclusion is that the grass trimmer does not have any obvious negative effects on the flora. But there still might be good reasons for keeping traditional methods, as the scythe, to manage grasslands. Roger Svensson arbetar med olika floravårdsfrågor med anknytning till odlingslandskapet. Adress: Centrum för biologisk mångfald, Box 7007, Uppsala E-post: cbm.slu.se Aina Pihlgren forskar på skötsel av naturbetesmarker och hur träd och buskar samt olika betestryck påverkar växters förekomst och reproduktion. Adress: ArtDatabanken, Box 7007, Uppsala E-post: Jörgen Wissmans forskning handlar om naturbetesmarker och berör allt från pollinationsekologi till frågor om biologisk mångfald och landskapshistoria. Adress: Centrum för biologisk mångfald, Box 7007, Uppsala E-post: SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:3 4 (2009) 195

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans

Läs mer

På en fastighet i Bårabygd, drygt halvannan

På en fastighet i Bårabygd, drygt halvannan Effekter av återupptagen hävd på gammal ängsmark i Blekinge I många igenväta ängsmarker har på senare år hävden tagits upp igen. Stefan Lithner ger ett eempel från mellersta Blekinge. TEXT OCH FOTO: STEFAN

Läs mer

Plantor för markmiljöer

Plantor för markmiljöer 86 Sveriges bredaste sortiment Vi odlar örtpluggplantor från frö och moderplantor med svenska provenienser som visat god odlingssäkerhet i Sverige. Örtpluggplantorna levereras i krukset om 40 plantor med

Läs mer

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2

Läs mer

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre

Läs mer

Slåtterängens betydelse för hotade dagfjärilar i Sverige

Slåtterängens betydelse för hotade dagfjärilar i Sverige 1 Beteckning: Institutionen för Matematik, Natur- och Datavetenskap Slåtterängens betydelse för hotade dagfjärilar i Sverige Sara Larsson December 2008 Examensarbete, 10p, B Biologi med inriktning mot

Läs mer

Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.

Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas. 76 Torräng anlagd med ängsfrö 8 år efter sådd. Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.

Läs mer

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Konsulter Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Hans-Georg Wallentinus - Conec

Läs mer

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB

ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR. Vildinsamlade och odlade i Sverige. Pratensis AB ÄNGSFRÖER & ÄNGSPLANTOR Vildinsamlade och odlade i Sverige Pratensis AB 1 2 4 3 5 6 3 Välkommen till PRATENSIS! Svenska ängsfröer, ängsplantor och ängsrådgivning En blomsteräng blommar, doftar och lever.

Läs mer

När jag var liten pojke på 1940-talet

När jag var liten pojke på 1940-talet Leka med växter I femtio år har Gösta Olsson samlat på växtlekar. Här är några av dem. Text och foto: GÖSTA När jag var liten pojke på 1940-talet var naturen den självklara lekplatsen. Glasbrukssamhället

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman

Läs mer

På väg upp mot Kilsbergen i kanten av. Ett blomsterrike på Latorpsplatån

På väg upp mot Kilsbergen i kanten av. Ett blomsterrike på Latorpsplatån Ett blomsterrike på Latorpsplatån Inför ombyggnaden av E18 väster om Örebro fälldes skogen och under några korta månader tog växtligheten fart i en sista blomstring innan sprängsten och asfalt fick täcka

Läs mer

Slåtterbladet Nummer 3 2009

Slåtterbladet Nummer 3 2009 Slåtterbladet Nummer 3 2009 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med

Läs mer

Ängar och Träkultur i Rumänien. Resa i sydöstra Karpaterna Roger Svensson, Mårten Aronsson, Kristina Norderup

Ängar och Träkultur i Rumänien. Resa i sydöstra Karpaterna Roger Svensson, Mårten Aronsson, Kristina Norderup Ängar och Träkultur i Rumänien Resa i sydöstra Karpaterna Roger Svensson, Mårten Aronsson, Kristina Norderup Fotografi, text och copyright: författarna Layout: Norderup Naturbyrå E-postadresser: roger.svensson@cbm.slu.se

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

HÄVDENS INVERKAN PÅ FENOLOGI OCH

HÄVDENS INVERKAN PÅ FENOLOGI OCH Campus Gotland HÄVDENS INVERKAN PÅ FENOLOGI OCH ARTRIKEDOM I ÄNGEN Emelie Nilsson Examensarbete i biologi 15 högskolepoäng, 2015 Handledare: Karin Bengtsson Institutionen för Biologisk Grundutbildning

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

Område 9: Stora ekhagmarken. Allmänt. Läge. Topografi. Geologi. Natur

Område 9: Stora ekhagmarken. Allmänt. Läge. Topografi. Geologi. Natur Område 9: Stora ekhagmarken Allmänt Läge Område 9 utgörs av en stor ekhagmark. Den ligger ca 250 meter öster och sydost om Tinnerö rundloge, som syns bra från området. Området är ca 100 meter brett öst-västligt

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Under sommaren 2005 inventerade jag

Under sommaren 2005 inventerade jag Finnögontrösten i Uppland och Västmanland Martin Schmalholz har inventerat förekomsterna av finnögontröst i Uppland och Västmanland. De som växte i rika och täta bestånd satte fler frön än de som växte

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Biologisk mångfald. Växtinventering. projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com. En projektarbetesrapport klass NV3

Biologisk mångfald. Växtinventering. projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com. En projektarbetesrapport klass NV3 Biologisk mångfald Växtinventering Simon Gidstedt Anna Karlsson Malin Karlsson Isak Larsson projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com En projektarbetesrapport klass NV3 Läsåret 10/11 Handledare Rutger

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

SLUTRARAPPORT ODLING + VATTENHANTERING GRÖNA FASADER VAJERSYSTEM + FÖNSTER. hauschild+siegel Klippern 3 BiodiverCity LÄGENHET RADHUS FÖRKLARINGAR

SLUTRARAPPORT ODLING + VATTENHANTERING GRÖNA FASADER VAJERSYSTEM + FÖNSTER. hauschild+siegel Klippern 3 BiodiverCity LÄGENHET RADHUS FÖRKLARINGAR BET ANT BET ANT ÄNDRINGEN AVSER ÄNDRINGEN AVSER DATUM DAT SLUTRARAPPORT FÖRKLARINGAR ALLA MÅTT I MM OM EJ ANNAT ANGES +00.0 PLUSHÖJD I METER ÖVER H FG +00.0 FÄRDIGT GOLV BRANDCELLSGRÄNS +16.48 +16.63 +16.68

Läs mer

Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013

Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013 Sammanställning av Inventering på Vallentuna kyrkogård; Vallentuna Församling 2013 Följande dokument utgör för den inventering som gjordes på Vallentuna kyrkogård mellan juli och oktober 2013 som ett led

Läs mer

Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris

Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris Uppland Vattholma längd Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris Kärrvial - Lathyrus palustris Gästrikland Ockelbo 6753107 1549722 Bangyllen - Barbarea vulgaris var. vulgaris (bild finns) 6753334 1549776

Läs mer

Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer

Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer Fenologimanual instruktioner för växtfenologiska observationer Introduktion Svenska fenologinätverket samlar in observationer av naturens kalender via hemsidan www.naturenskalender.se, appen Naturens kalender

Läs mer

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

Bävern utrotades från Sverige i slutet av En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.

Läs mer

ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2

ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2 ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2 Jonas Stenström Naturcentrum LÄNSSTYRELSEN ÄLVSBORGS LÄN Innehållsförteckning Inledning Dals Eds kommun i korthet Metodbeskrivning Sammanfattning Naturtyper Vegetationstyper

Läs mer

Gräsmattemykologi ett steg mot förståelsen för ängssvamparnas ekologi Anders Janols, Tuna-Hästberg

Gräsmattemykologi ett steg mot förståelsen för ängssvamparnas ekologi Anders Janols, Tuna-Hästberg Gräsmattemykologi ett steg mot förståelsen för ängssvamparnas ekologi Anders Janols, Tuna-Hästberg De sista resterna av naturliga fodermarker med lång obruten hävd försvinner i Dalarna, en efter en. Storskaliga

Läs mer

Ingaryd/Åkerbyrundan vid Tenhult

Ingaryd/Åkerbyrundan vid Tenhult Sid 1 av 13 Ingaryd/Åkerbyrundan vid Tenhult En vandring i gammal småländsk kulturbygd med utgångspunkt och mål i Tenhult Sid 2 av 13 Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult En vandring i gammal småländsk kulturbygd

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Hans Göransson hade redan analyserat

Hans Göransson hade redan analyserat Florans förändring i södra Östergötland 1972 1998 Alf Oredsson och hans medarbetare har inventerat trakten kring Striern i Kindabygden i södra Östergötland med 26 års mellanrum. Många arter har blivit

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Epifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden

Epifytiska växter i Sverige. Epiphytic vascular plants in Sweden Epifytiska växter i Sverige Epiphytic vascular plants in Sweden Iwarsson, M. 2015. Epifytiska växter i Sverige. Fauna och Flora. 110: 26 40 Mattias Iwarsson (text & photo) Centrum för biologisk mångfald

Läs mer

Slåtterängen. Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö

Slåtterängen. Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö Slåtterängen Så här gör du för att återskapa vår artrikaste miljö Ännu finns små rester i vårt landskap som har kvar en osannolik artrikedom som ett minne av ängsbondens slit under århundraden. Men bara

Läs mer

Skogsbete i gotländska barrskogar vad händer med floran när djuren försvinner?

Skogsbete i gotländska barrskogar vad händer med floran när djuren försvinner? Skogsbete i gotländska barrskogar vad händer med floran när djuren försvinner? Ingenstans i Sverige finns så mycket betad skog kvar som på Gotland. Här visar Fabian Mebus och Anders Löfgren att betesdjuren

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Praktnejlika Dianthus superbus är med sina

Praktnejlika Dianthus superbus är med sina Praktnejlika i södra Sverige En äng med blommande praktnejlika är verkligen en praktfull syn som vi hoppas även kommande generationer ska få uppleva. Göran Mattiasson redogör här för artens besvärliga

Läs mer

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas

Läs mer

Det kan vara svårt att värja sig mot de

Det kan vara svårt att värja sig mot de Nordlåsbräken i Stockholms skärgård De enträgna och skarpögda låsbräkenjägarna Anders Nissling och Jan Edelsjö ligger bakom många av senare tiders fynd av olika låsbräkenarter i Stockholms skärgård. Här

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hag- och ängsmarksväxter i Stockholms och Uppsala län

Hag- och ängsmarksväxter i Stockholms och Uppsala län Hag- och ängsmarksväxter i Stockholms och Uppsala län 1 Den här guiden till hagmarkens växter riktar sig mot lantbrukare, att ha som inspiration för det fortsatta brukandet. Meningen är dels att läsaren

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult

Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult Sidan 1 av 10 Ingaryd/Åkerby-rundan vid Tenhult En vandring i gammal småländsk kulturbygd med utgångspunkt och mål i Tenhult Sammanställd av Bertil Ström 2007 Finns tillgänglig

Läs mer

Inventering av insekter och kärlväxter vid Västra Boda i Eda kommun 2011 och 2013

Inventering av insekter och kärlväxter vid Västra Boda i Eda kommun 2011 och 2013 Inventering av insekter och kärlväter vid Västra Boda i Eda kommun 2011 och 2013 Sammanfattning Följande inventering har utförts på uppdrag av Eda kommun, LONA-projektet "Besök natuipärlor i Eda kommun".

Läs mer

Naturvärdesinventering vid väg 136, Ekerum Borgholms kommun, 2015

Naturvärdesinventering vid väg 136, Ekerum Borgholms kommun, 2015 2015-05-19 Naturvärdesinventering vid väg 136, Ekerum Borgholms kommun, 2015 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Väg 136 vid infarten

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala

2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé 2 Beställning: Grontmij Arkitektur AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Info om Herbariet 2015

Info om Herbariet 2015 Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013

Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Sortprovning i olika vallarter Växjö möte den 4 december 2014 Magnus Halling, SLU, Uppsala Officiella provningsplatser vallsorter från 2013 Hedemora a Uppsala Fast basplats Extra basplats Rådde, HS Tenhult

Läs mer

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun

Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Skötsel av naturbetesmarker

Skötsel av naturbetesmarker Skötsel av naturbetesmarker De svenska betesmarkerna är en resurs som använts under hundratals, ibland tusentals år. Vårt landskap har genomgått stora förändringar. Men det är framförallt de senaste hundra

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

En handledning till dig som ska berätta om en ängs- eller naturbetesmark av Helena Klangemo, biogeovetare och naturguide

En handledning till dig som ska berätta om en ängs- eller naturbetesmark av Helena Klangemo, biogeovetare och naturguide Ängs- och hagmarker En handledning till dig som ska berätta om en ängs- eller naturbetesmark av Helena Klangemo, biogeovetare och naturguide Innehåll Innehåll...2 Ängar och naturbetesmarker...2 Förord...2

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur

Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Natur och Kultur Sven-Åke Hanson Titel: Inventering av buksvampar inom kustnära områden i Ystads kommun 2006-2007 Utgiven av: Länsstyrelsen

Läs mer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:

Läs mer

Vityxne STEFAN ERICSSON

Vityxne STEFAN ERICSSON Natur i Norr, Umeå Årgång 23 (2004), häfte 2:16-22 Vityxne Pseudorchis albida i Västerbottens län 2004 STEFAN ERICSSON Vityxne Pseudorchis albida är en orkidé med en tvådelad utbredning i Sverige. I söder,

Läs mer

Det moderna jordbrukets utveckling har medfört att de naturliga slåtter- och betesmarkerna, ängar och hagar, blivit allt ovanligare.

Det moderna jordbrukets utveckling har medfört att de naturliga slåtter- och betesmarkerna, ängar och hagar, blivit allt ovanligare. FÖRORD Det moderna jordbrukets utveckling har medfört att de naturliga slåtter- och betesmarkerna, ängar och hagar, blivit allt ovanligare. Som ett led i arbetet med att dokumentera och tillvarata naturvärdena

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Apotekaren Knut Fr. Thedenius skriver

Apotekaren Knut Fr. Thedenius skriver Nyupptäckt florainventering i Lillhärdal från 1819 När Sune Zachrisson gick igenom linnélärjungen Carl Peter Thunbergs brevsamling i Uppsala hittade han en lista med växter som noterats i Lillhärdal. Det

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRFATTARNAS FÖRORD 1. INLEDNING 1.1. Uppdraget 1.2. Arbetsmetodik 2. ÖAR INOM DJURÖARKIPELAGEN 3. TOPOGRAFI 3.1. Allmänt 3.2. Nivåförändring 3.3. Sjöbotten 4.

Läs mer

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014

Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Inventering och besiktning av träden vid delar av Vandraren 8 och Orienteraren 8 i Hallonbergen November 2014 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering På uppdrag av

Läs mer

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Läs mer

Vegetation och flora i vägkanter

Vegetation och flora i vägkanter Vegetation och flora i vägkanter effekter av olika metoder för skötsel och underhåll 2:a upplagan Karin Runesson en skrift från cbm om transportinfrastruktur och biologisk mångfald TRIEKOL TRIEKOL TRIEKOL

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Naturbetesmarkernas växter

Naturbetesmarkernas växter Naturbetesmarkernas växter ekologi, artrikedom och bevarandebiologi Ove Eriksson Plants & Ecology 2007/1 Botaniska institutionen Stockholms universitet 2 Plants & Ecology 2007/1 Växtekologiska avdelningen

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Vid en vårutflykt den 22 maj 1994 i en

Vid en vårutflykt den 22 maj 1994 i en Sandbrodd, ett nytt gräs för Norden Att stöta på ett gräs som inte finns med i de vanliga flororna hör verkligen inte till vanligheten. Det är därför inte förvånande att det tog ett tag innan de två botanisterna

Läs mer

RAPPORT 2008/6 NATURVÄRDESINVENTERING av igenväxande hagmarker, slåtterängar och gamla skogsbeten på Norrön, Östhammars, 2005.

RAPPORT 2008/6 NATURVÄRDESINVENTERING av igenväxande hagmarker, slåtterängar och gamla skogsbeten på Norrön, Östhammars, 2005. RAPPORT 2008/6 NATURVÄRDESINVENTERING av igenväxande hagmarker, slåtterängar och gamla skogsbeten på Norrön, Östhammars, 2005 Anna-Karin Roos FÖRFATTARE Anna-Karin Roos FOTO FRAMSIDA Anna-Karin Roos, kattfot

Läs mer

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:1 Jordbrukets investeringar i maskiner och redskap år 2003 Investments in agricultural machinery and equipment in 2003 Sammanfattning Jordbrukets investeringar

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,

Läs mer