PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta. NCC Roads AB Reviderad

Transkript

1 PM - Inventering av strandnära naturvärden Tillståndsprövning Toresta NCC Roads AB Reviderad

2 NIRAS Sweden AB Fleminggatan 14 Box Stockholm Org.nr: Upplaga: Reviderad version version Datum: Reviderad Uppdragsansvarig: Clara Neuschütz E-post: Handläggare/fältingenjör: Claes Bergqvist Kvalitetskontroll: Clara Neuschütz Projekt nr: Foton: Foton är tagna av Niras Sweden AB om inte annat anges 2 (12)

3 SAMMANFATTNING I samband med NCC Roads AB:s planläggning av en hamn vid Toresta i Upplands Bro kommun genomfördes en inventering av naturvärden kopplade till landlevande flora i exploateringsområdet. Floran består av allmänt förekommande, ofta kalkgynnade, arter. Naturvärdena kopplade till vegetationen i aktuellt skogs- och strandområde bedöms vara påtagliga (klass 2). Främst är naturvärdena kopplade till förekomst av äldre träd och tillgång på död ved. Det antal grova träd som behöver fällas vid exploateringen är få i förhållande till det stora antal grova träd som finns framförallt söder om den planerade vägen. Eftersom det tar lång tid att återskapa värdefulla trädmiljöer är det dock viktigt att skydda dessa så långt som möjligt och försiktighet krävs vid anläggning. Grova träd som behöver fällas vid exploatering föreslås flyttas till kvarvarande skogsområden i närheten för att gynna vedlevande insekter och svampar. Konsekvenserna för naturvärdena på land av en exploatering i form av en kaj, väg och transportband från stranden upp till den befintliga täktverksamheten i Toresta bedöms som måttliga. 3 (12)

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BAKGRUND Syfte och avgränsning Bedömningsgrunder Metod Lokalisering och översiktlig beskrivning av området BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN Limnisk strand Skog och träd REFERENSER Bilaga 1 Karta Bilaga 2 Artlista 4 (12)

5 1. BAKGRUND För att lasta och lossa bergmaterial som alstras vid arbetet med den planerade Förbifart Stockholm, avser NCC Roads AB att anlägga en hamn med kaj vid Toresta i Upplands Bro kommun. I dagsläget driver NCC Roads AB täktverksamhet på markområdet i anslutning till den planerade hamnen. Inför den vattenverksamhet som anläggningsarbeten av hamnen medför kommer mark- och miljödomstolen att pröva ärendet. Som underlag vid prövningen behöver även kunskap tas fram om naturvärden i form skyddsvärda arter, strukturer och funktioner på det angränsande landområdet Syfte och avgränsning Detta PM syftar till att redogöra för naturvärden kopplade till floran på landområdet där anläggningsarbeten är planerade. Bedömningar har gjorts efter platsbesök i området med fokus på eventuella signal- och rödlistade växtarter, samt typiska arter, strukturer och funktioner av vikt för naturvärdena i området. Inventering av svampar eller insekter har ej utförts Bedömningsgrunder Följande underlag har använts: ArtDatabanken. Ett kunskapscentrum för Sveriges arter och naturtyper på Sveriges Lantbruksuniversitet. ArtDatabanken tillhandahåller och sprider information om rödlistade arter. Svensk Standard. Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning vid naturvärdesinventering (Svensk standard, 2013). Svensk Standard tillhandahåller underlag för naturvärdesbedömning av olika biotoptyper vid naturvärdesinventeringar. De biotoptyper som är aktuella för den planerade exploateringen vid Toresta innefattar Limnisk strand och Skog och Träd, enligt standarden. Med limnisk strand menas en limnisk miljö som främst präglas av övergången mellan land och sötvattenmiljöer. Med skog och träd menas mark vars flora och fauna främst är präglade av att det förekommer träd. VISS, VattenInformationsSystem Sverige. En databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten Metod Området inventerades den 8 maj Inventeringen utfördes som florainventering på landområdet där anläggningar är planerade, se figur 1 och 2. Inventeringen utfördes med speciellt fokus på eventuella signal- och rödlistade växtarter i den planerade sträckningen för vägen och transportbandet mellan den befintliga täktverksamheten och den planerade kajen. Den planerade vägen samt transportband beräknas uppta en yta av knappt ca 3000 m 2, mellan den befintliga täkten och stranden. I området för vägens och transportbandets sträckning och anläggningen för mottagande av bergmaterial samt i intilliggande områden (Figur 2), gjordes även generella 5 (12)

6 observationer av typiska arter, strukturer och funktioner av vikt för naturvärdena i respektive område. Information från inventeringen sparades som anteckningar och fotografier. Positionen för vägens sträckning säkerställdes genom inmätning med GPS. Inventeringen utfördes efter en relativt kall period varför delar av floran ännu inte var fullt utvecklad efter vintern. Detta bedöms dock inte ha påverkat möjligheterna att identifiera övergripande naturvärden i området. Figur 1. Området för den tänkta hamnen, markerad med en röd ring, är placerad på en del av Uppsalaåsen. Grundvattnet i åsen bedöms ha god kemisk och kvantitativ status enligt VISS. Figur 2. Inventeringen utfördes med hög detaljeringsgrad i den planerade sträckningen för väg och transportband (vit markering) samt mer översiktligt i områdena mot sydväst och nordost (röda markeringar). 6 (12)

7 1.4. Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Kajen vid Toresta är planerad att uppföras på den östra stranden av Kalmarviken i Mälaren i Upplands Bro kommun. I anslutning till kajen planeras en väg och ett transportband till den befintliga täkten. Området befinner sig på en del av Uppsalaåsen, kallad Uppsalaåsen-Toresta, se figur 1. Åsmaterialet i form av rundslipade stenar och grus framträder tydligt i området, framförallt i strandkanten, se figur 3. Figur 3. Åsmaterialet framträder tydligt i strandkanten. 2. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN Svensk Standard anger ett klassningssystem i tre nivåer för naturvärdesbedömningar; högt naturvärde, påtagligt naturvärde samt visst naturvärde. Detta klassningssystem används för både limnisk strand och för skog och träd Limnisk strand Vegetationen i strandzonen och i vattenbrynet domineras framförallt av vass. Vid de strandavsnitt som saknar vass finns små bestånd av en del arter som är knutna till vattenmiljöer till exempel blåsstarr, sjöfräken och svärdslilja. Bottenmaterialet domineras av åsmaterial i form av rundade stenar och grus och synlig bottenvegetation är sparsmakad, se figur 4. Den del av stranden som är aktuell för exploatering är relativt artfattig och hyser inte någon skyddsvärd flora. Det bör poängteras att inventeringen utfördes tidigt på växtsäsongen och att ytterligare arter kan uppträda senare under säsongen. Vassområdet indikerar ett relativt artfattig undervattensvegetation, men det går inte att utesluta förekomst av mer konkurrenssvaga vattenväxter längs de stranddelar som saknar vassbälte. Vid naturvärdesbedömning enligt Svensk Standard avgränsas stranden som området mellan högvattenlinjen och lågvattenlinjen, och innefattar både vattenväxter som tål torrläggning och amfibiska växter och landväxter som tål dränkning (Svensk standard, 2013). Ekologiska funktioner i strandzonen är födosöks-, rast-, reproduktions- eller uppväxtområde. 7 (12)

8 Naturvärdena i strandzonen i området som är aktuellt för exploatering Toresta, samt i angränsande strandområden, bedöms motsvaras av naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde, vilket innefattar alla naturliga eller ringa påverkade stränder. Figur 4. Bottenvegetationen i strandkanten var sparsmakad Skog och träd Skog är den vegetationstyp som dominerar i området för den planerade exploateringen vid Toresta. Trädskiktet i området består främst av björk, sälg, hägg och tall samt vissa inslag av rönn, lönn och gran. Inslag av äldre björkar med så kallad skrovelbark som indikerar hög ålder, finns också i området. Buskskiktet består främst av spridda förekomster av bland annat måbär. Floran i fältskiktet i området är mestadels trivial och typisk för ett skogslandskap. Dominerande arter är framförallt lingon- och blåbärsris och kruståtel. Inga rödlistade arter av kärlväxter påvisades i området, med undantag av en medelstor ask strax intill vägens sträckning nära strandkanten. Ask bedöms som sårbar (VU) enligt rödlistan. Ett relativt stort antal individer av tibast (> 10 st.) växte även i området. Tibast är fridlyst i Södermanlands och Örebro län, men inte i Stockholms eller Uppsalas län. Tibast finns inte med på rödlistan, men är en signalart och indikerar kalkförekomst (Naturvårdsverket, 2009). Även blåsippa, som återfinns i området, är en signalart och kan indikera kalkförekomst. Området för den planerade vägen och transportbandet, mellan berglagret och stranden, utgörs av ung blandskog av framförallt björk, sälg, och hägg, se figur 5. 8 (12)

9 Figur 5. Den dominerande vegetationen längs sträckningen av planerad väg och transportband utgörs av björk, sälg och hägg. Området nordost om den planerade vägen och transportbandet domineras av ung blandskog med inslag av björk, sälg, rönn och gran (Figur 6). Figur 6. Ung blandskog dominerar området nordöst om den planerade vägen och transportbandet. Vid naturvärdesbedömning av skog är utvecklingsgrad exempel på viktiga ekologiska förutsättningar, till exempel att olika strukturer som är typiska för åldriga skogsekosystem, som gamla träd och död 9 (12)

10 ved, finns i tillräcklig mängd. Ju mindre påverkan av skogsbruk och andra ingrepp som påverkar den biologiska mångfalden negativt, desto högre naturvärde. I det aktuella skogsområdet vid Toresta finns ett stort antal gamla träd. Vid strandkanten växer grova alar och vid anslutning till den planerade kajen växer fyra stora tallar med så kallad skorpbark, med en diameter på cirka cm, se figur 7. Figur 7. Vid strandkanten växer stora alar och grova tallar. Strax sydväst om den planerade vägen utbreder sig ett område av öppen talldominerad skog med ett stort antal grova tallar med skorpbark, se figur 8. Vissa av tallarna har en diameter på upp till cm. Figur 8. Ett stort antal grova tallar finns i området sydväst om den planerade vägen och transportbandet. 10 (12)

11 Tydliga spår av bäver i form av fällda träd och gnagmärken på träd och stubbar finns i hela området, se figur 9. Spåren efter bäver består dels av helt färska spår och dels av gamla spår, vilket indikerar att bäver funnits på platsen under lång tid. Bävern har en stor betydelse för områdets ekologi eftersom den tillför död ved till platsen. Figur 9. Tydliga spår av bäver finns i hela området. Naturvärdena för skogsområdet som är planerat att tas i anspråk för väg, kaj och transportband i Toresta bedöms motsvaras av naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde. Även angränsande områden bedöms ha motsvarande naturvärden. Anledningen till denna bedömning är närvaron av relativt många gamla träd och död ved. Död ved och tallar med utvecklad skorpbark är värdefulla för vedlevande insekter och svampar. Äldre grova träd används även som boträd för fåglar och fladdermöss och är numera ofta en bristvara i skogen. Enligt uppgift syns havsörn ofta flyga till och från området strax söder om den planerade kajen. För exploateringen i området i Toresta är naturvärdena främst kopplade till de fyra stora tallarna i anslutning till kajen (Figur 7), samt eventuellt ytterligare stora tallar som kan komma att behöva fällas vid exploatering. Skyddsvärdet för blandskogen av framför allt björk, sälg, och hägg (Figur 5) i den planerade sträckningen för väg och transportband bedöms vara ringa. En sammanfattande skiss över området där enskilda stora träd är utmarkerade i relation till var den planerade vägen, transportbandet och kajen preliminärt kan komma att anläggas visas i bilaga (12)

12 Siffran efter enskilda stora träd anger trädets stamdiameter på ca 1 m höjd över marken. En artlista över dokumenterade kärlväxter i området visas i bilaga REFERENSER Svensk Standard (2013). ftss Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Version Utgåva 1. Naturvårdsverket (2009). Åtgärdsprogram för kalktallskogar Rapport ISBN (12)

13 Bilaga 1: Karta över undersökt område

14 4 tallar Stora alar, ca 5-6 st I området under pilarna och i pilarnas riktning växer ett stort antal stora tallar

15 Bilaga 2: Artlista

16 BILAGA 2 Arter av kärlväxter identifierade vid Toresta Latinskt namn Acer platanoides Agrostis gigantea Amelanchier spicata Anemone nemorosa Angelica sylvestris Anthriscus sylvestris Betula pendula Carex vesicaria Chelidonium majus Convallaria majalis Daphne mezereum Dryopteris filix-mas Equisetum fluviatile Festuca rubra Fragaria vesca Fraxinus excelsior Galium album Gymnocarpium dryopteris Hepatica nobilis Hypericum perforatum Iris pseudacorus Juniperus communis Lathyrus linifolius Luzula pilosa Maianthemum bifolium Malus sylvestris Melampyrum sylvaticum Mentha aquatica Milium effusum Mycelis muralis Oxalis acetosella Phragmites australis Picea abies Pinus sylvestris Svenskt namn Lönn Storven Häggmispel Vitsippa Strätta Hundkex Vårtbjörk Blåsstarr Skelört Liljekonvalj Tibast Träjon Sjöfräken Rödsvingel Smultron Ask Stormåra Ekbräken Blåsippa Äkta Johannesört Svärdslilja En Gökärt Vårfryle Ekorrbär Vildapel Skogskovall Vattenmynta Hässlebrodd Skogssallat Harsyra Vass Gran Tall

17 Poa nemoralis Prunus padus Pteridium aquilinum Ranunculus auricomus Ribes alpinum Rubus idaeus Salix caprea Sambucus racemosa Scrophularia nodosa Stellaria media Taraxacum sp. Thlaspi caerulescens Tussilago farfara Urtica dioica Vaccinium myrtillus Vaccinium vitis-idaea Viola riviniana Lundgröe Hägg Örnbräken Majsmörblomma Måbär Hallon Sälg Druvfläder Flenört Våtarv Maskros Backskärvfrö Tussilago Brännässla Blåbär Lingon Skogsviol