Naturvärden vid Kärnekulla

Transkript

1 Naturvärden vid Kärnekulla Habo Naturinvent Gösta Börjeson 2014

2 Naturvärden vid Kärnekulla Under juni och juli 2014 inventerades gården Kärnekulla med närmaste omgivningar för att bedöma deras naturvärden. För att göra arbetet mer hanterbart delades marken in i 11 st delområden med likartade naturtyper. Ett par av delområdena delades sedan i sin tur in i olika delar. Varje delområde besöktes 1 2 gånger varvid en så fullständig artlista som möjligt upprättades av kärlväxterna (se bilaga 1). Följande kriterier för bedömningen har använts: Artrikedom Förekomst av hotade arter Förekomst av fridlysta arter Förekomst av signalarter Hävd med lång kontinuitet Relativt opåverkade biotoper Alléer och gamla träd Följande gradering av ett områdes naturvärde har använts: Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Visst naturvärde Lågt naturvärde 2

3 Följande indelning av delområden har gjorts: Delområden 1. Åkermark A, B, C 2. Träddunge i N 3. Träddunge i NO 4. Tomtmark A - E 5. Restmark vid länsväg Hagmark vid Kockabäcken 7. Kockabäckens ravin 8. Åkermark mellan bäckravinerna 9. Hagmark mellan bäckravinerna 10. Skogsmark mellan bäckravinerna 11. Bäckravin mot Fiskebäck 3

4 Naturvärden i sammanfattning: Högst naturvärde bedömdes den södra bäckravinen ha. Trots att den är skadad av en avverkning i NV och till en del av tippning i den södra kanten, är den i övrigt orörd. Sidorna är mycket branta och källvatten bryter fram på många ställen. Ett flertal intressanta växter noterades. Högt naturvärde har hagen i sydost. Den har troligtvis inte varit uppodlad eller utsatt för konstgödning. Ett stort antal av grönvit nattviol noterades. Hagen skulle kunna vara en stor tillgång för de närboende om den sparades. Dessutom kan den utgöra en skyddszon mot den trafikerade länsvägen i öster. Runtom tomtmarken finns ett antal gamla träd som är mycket stora. Lönn, parklind, bok och ask ramar in boningshuset och gårdsplanen. Främst kan nämnas en stor ask vid uthusens nordöstra del. De har naturvärden som är värda att ta vara på och kan också bidra till fin miljö vid en ny bebyggelse. Allén mot huvudbyggnaden står under särskilt biotopskydd (se bilaga 2) och måste behandlas i samråd med länsstyrelsen. Allén i sydost bedöms ha mindre värde dels för att trädslaget är glasbjörk och dels för att träden inte är så gamla. 4

5 1. Åkermark Åkermarken har delats i tre delområden efter befintliga inhägnader. A. Mellan Kärnekullavägen och Bränningeleden. Igenvuxen åkermark. Växtligheten bär spår av både odling och bete. Dominerande arter är: Kvickrot, baldersbrå, vitklöver och kärrkavle. Anmärkningsvärda fynd: Stor sommarvicker, backvial, sparvvicker, gulkämpar och rosendunört. Området har lågt naturvärde. 5

6 B. Norra delen mot Bränningeleden Igenvuxen åkermark med spår av visst bete. Dominerande arter: Tuvtåtel och tomtskräppa Området har lågt naturvärde. 6

7 C. Öster om gården Igenvuxen åkermark mellan gården och länsväg 195. Dominerande arter: Anmärkningsvärda arter: Tomtskräppa, kärrkavle och vitklöver. Rågvallmo, rockentrav, blåklint, klofibbla. Området har lågt naturvärde. 7

8 2. Träddunge i N Obearbetad mark intill Bränningeleden. Visst bete har förekommit. Dominerande arter i fältskiktet är: Tuvtåtel, veketåg och tomtskräppa. Trädskiktet består av: Glasbjörk, sälg och asp. Anmärkningsvärda fynd: Grönvit nattviol (fridlyst) ca 40 exemplar. För bestämmelser om fridlysta växter se: Området har visst naturvärde. 8

9 3. Träddunge i NO Obearbetad mark med mycket varierad fuktighetsgrad. Trädbevuxen främst i norr och väster. Öppnare partier finns centralt och i söder. Området besöks av den vilda faunan, vilket färska spår, stigar och legor vittnar om. Vid en exploatering bör trädridån i norr och de grova solitära träden sparas. Dominerande arter i fältskiktet är: Hundäxing, kärrtistel och hundloka. Trädskiktet består av: Lönn, rönn, glasbjörk, körsbär och ek. Buskskiktet innehåller: Brakved, bindvide och nyponros. Anmärkningsvärda fynd: Grönvit nattviol (fridlyst) ca 25 exemplar. För bestämmelse om fridlysta växter se: Området har visst naturvärde. 9

10 4. Tomtmark Tomtområdet har delats in i fem delområden: A. Allé mellan Kärnekullavägen och huvudbyggnaden B. Tomten runt huvudbyggnaden C. Gårdsplan runt uthusen D. Fruktträdgård och hage E. Mindre bostadshus med trädgård och allé A. Allé mellan Kärnekullavägen och huvudbyggnaden Allén från Kärnekullavägen mot huvudbyggnaden består av: Lönn 9 st, parklind 4 st och glasbjörk 2 st. Lavfloran är ej undersökt. Allén har högt naturvärde. Alléer är en miljö som särskilt uppmärksammas i miljöbalken. Se bilaga 2. Därför bör viss hänsyn tas vid en exploatering. En kontakt med länsstyrelsen bör tas i förväg. 10

11 B. Tomten runt huvudbyggnaden Trädgården vid huvudbyggnaden är igenväxt, men flertalet prydnadsväxter finns fortfarande kvar. Runt bostadshusen finns flera kvarstående trädgårdsväxter som: Prästkrage Doftschersmin Plymspirea Berberis Rhododendron Fläder Syren Krollilja Såpnejlika Thuja Pensé Parkslide Häckspirea Vippspirea Toppklocka Jättebalsamin 11

12 Vid gården finns flera vårdträd, som är värda att spara. Ett par stora bokar finns i trädgården. Runt tomten finns flera stora lönnar. De stora träden bör om möjligt integreras i den nya miljön vid en exploatering. De stora träden runt tomten har högt naturvärde. 12

13 C. Gårdsplan runt uthusen Ett flertal gårdsväxter omger ekonomibyggnaderna: Knipparv Svinmålla Vägmålla Besksöta Vildpersilja Lomme Trampört Gårdsskräppa Brännässla Groblad Flikplister Gatkamomill Av dessa har knipparv, besksöta och vildpersilja mycket få fynd i Habo. Vid uthusens norra del finns en mycket stor ask (VU) som är värd att spara. Trädet har högt 13

14 naturvärde. D. Fruktträdgård och hage Mellan ladugården och Kärnekullavägen finns detta område som slagits samman till en beteshage för hästar. I den östra kanten finns några större träd, främst lönn, ask (VU) och parklind. Dessa bör om möjligt sparas för att bidra till en fin miljö runt en ny bebyggelse. De stora träden har högt naturvärde. 14

15 15

16 E. Mindre bostadshus med trädgård I den södra delen av tomtområdet finns ett mindre bostadshus med en trädgård ner mot Kockabäcken I trädgården noterades: Toppklocka Tok Penningblad Pimpinellros Delområdet har lågt naturvärde. Framför huset går en markväg mellan Kärnekullavägen ner till länsväg 195. Mot öster kantas vägen av en allé med glasbjörkar och ett par lönnar. Allén har visst naturvärde. För naturvärdet av alléer se bilaga 2. 16

17 5. Restmark vid länsväg 195 Där markvägen slutar vid länsvägen finns en liten restmark med ängsflora och några träd i kanten. Ett par odlingsrösen ligger vid åkerkanten. Färska legor och stigar efter hare och rådjur syntes. Söder om vägen är området trädbevuxet ner till bäckravinen. Av de noterade arterna betraktas backnejlika som sällsynt i Habo. Området har lågt naturvärde. 17

18 6. Hagmark vid Kockabäcken Norr om Kockabäcken, mellan länsvägen och det mindre boningshuset finns en mindre beteshage som är mycket igenväxt. Mängden ängsväxter vittnar om att den kan ha varit fri från konstgödning en lång tid. Igenväxningen kan dock ha kvävt en stor del av ängsfloran. Av de noterade arterna i hagen är rockentrav och rödblära sällsynta i Habo. Området har lågt naturvärde. 18

19 7. Kockabäckens ravin Ravinen går hela vägen mellan Kärnekullavägen och länsväg 195. I öster avslutas den med en damm som till stor del är igenslammad. De mellersta partierna är flacka och öppnare och här har viss bete förekommit. I den södra branten finns en bebodd rävlya utgrävd. Stora träd av främst ek finns på båda sidor. Anmärkningsvärda arter i ravinen: Gråal, gullpudra (S2), sumpförgätmigej, bäckveronika och grönvit nattviol. Ravinen har högt naturvärde. Utfyllnader och avverkningar bör undvikas. 19

20 8. Åkermark mellan bäckravinerna Igenvuxen åkermark mellan bäckravinerna. Dominerande arter är: Kvickrot, vitklöver och tomtskräppa. Anmärkningsvärda arter är: Rödtoppa, stinksyska och vägmålla. Området har lågt naturvärde. 20

21 9. Hagmark mellan bäckravinerna Mellan skogsridån vid länsvägen och åkermarken vid Kärnekullavägen ligger en hagmark som inte varit uppodlad. Stenblock ligger i markytan på några ställen, men inga odlingsrösen. Hagen verkar heller inte vara påverkad av konstgödning, då flera ängsväxter finns kvar. Centralt i hagen finns ett par björkar och nyponbuskar. Den vilda faunan frekventerar området, vilket färska djurstigar, legor och spillning visar. Anmärkningsvärda arter: Grönvit nattviol (fridlyst). Ca 90 st blommande exemplar. Naturvärden: Området har högt naturvärde. Om området sparas kan det bli en stor tillgång för de närboende och samtidigt vara en skyddszon för trafiken på länsvägen. Hagen bör då slås eller betas med ett par års mellanrum och göras tillgänglig från norr och väster. 21

22 10. Skogsmark mellan bäckravinerna En ridå av granskog skiljer kulturmarkerna i väster från länsvägen i öster. Den ansluter till en numera avverkad del av skogen i söder och sydväst. Granskogen är gallrad och har inslag av många andra trädslag. Området har lågt naturvärde, men kan vara ett viktigt bullerskydd mot den trafikerade länsvägen. 22

23 11. Bäckravin mot Fiskebäck Bäckravinen vid Fiskebäck har en helt annan karaktär än Kockabäckens ravin. Den har mycket branta sidor och väl utvecklad lundflora med ett flertal intressanta arter. Ravinens botten domineras till stora delar av strutbräken. På den norra sidan bryter källvatten fram på flera ställen. Tyvärr har avverkningar gjorts på den norra sidan. Vid villatomterna i söder finns tippningar av trädgårdsavfall. Vattenföringen i bäcken är liten under sommaren, mest beroende på dammen uppströms Kärnekullavägen. Anmärkningsvärda arter i ravinen: Strutbräken (S3), nordbräken, dvärghäxört, stinksyska, ormbär och skärmstarr (S3). Delområdet har mycket högt naturvärde. 23

24 Intressanta arter i Bäckravinen: Strutbräken med fertilt blad. Dvärghäxört. 24

25 Nordbräken. Ormbär Stinksyska 25

26 Bilaga 1: Fullständiga artlistor Delområde 1 A: Åkermark i NV: Åkerfräken Skogsfräken Tomtskräppa Gårdsskräppa Våtarv Grässtjärnblomma Smörblomma Lomme Femfingerört Ängsdaggkåpa Kråkvicker Duvvicker Sparvvicker Stor sommarvicker Vitklöver Alsikeklöver Rödklöver Backvial Fyrkantig johannesört Åkerviol Rosendunört Mjölkört Kirskål Hundloka Strätta Stormåra Åkerförgätmigej Gulsporre Svartkämpar Gulkämpar Storblåklocka Röllika Baldersbrå Renfana Krustistel Vägtistel Åkertistel Ängshaverrot Ogräsmaskros Styvfibbla Luddtåtel Kvickrot Engelskt rajgräs Rödsvingel Kärrkavle Vass Hundäxing Delområde 1 B: Åkermark i N: Asp Tomtskräppa Gårdsskräppa Ängssyra Grässtjärnblomma Vitsippa Revsmörblomma Smörblomma Gökärt Amerikansk dunört Fyrkantig johannesört Sumpmåra Röllika Hagfibbla Veketåg Knapptåg Tuvtåtel Engelskt rajgräs Rödsvingel Timotej Lentåtel 26

27 Delområde 1 C: Åkermark öster om gården: Pilört Åkerbinda Tomtskräppa Gårdsskräppa Trampört Bergsyra Svinmålla Våtarv Hönsarv Grässtjärnblomma Smörblomma Revsmörblom Rågvallmo Jordrök Lomme Backtrav Rockentrav Femfingerört Körsbär Vitklöver Rödklöver Duvvicker Skatnäva Fyrkantig joh Åkerviol Amerikansk dunört Hundloka Gulmåra Åkerförgätmigej Pipdån Fältveronika Groblad Åkervädd Stor blåklocka Röllika Baldersbrå Korsört Vägtistel Blåklint Ogräsmaskro Klofibbla Kvickrot Engelskt rajgräs Timotej Rödven Storven Ängsgröe Kärrkavle Rödsvingel Havre Korn Delområde 2: Träddunge i N: Örnbräken Glasbjörk Sälg Tomtskräppa Ängssyra Grässtjärnblomma Vitsippa Smörblomma Asp Gråvide Blodrot Vitklöver Kråkvicker Brännässla Kärrviol Ärenpris Amerikansk dunört Mjölkört Fyrkantig johannesört Groblad Svartkämpar Gulkämpar Sumpmåra Teveronika Ogräsmaskros Styvfibbla Röllika Nysört Vägtistel Kärrtistel Gråfibbla Höstfibbla Ekorrbär Grönvit nattviol Vårfryle Ängsfryle Veketåg Knapptåg Tuvtåtel Rödsvingel Hundäxing Knägräs Ängsgröe Harstarr Hundstarr 27

28 Delområde 3: Träddunge i NO: Skogsfräken Örnbräken Skogsbräken Glasbjörk Bindvide Lönn Brakved Rönn Ek Ängssyra Smörblomma Brännässla Grässtjärnblomma Vitsippa Hallon Nejlikrot Blodrot Käringtand Kråkvicker Gökärt Vitklöver Körsbär Älggräs Mjölkört Fyrkantig johannesört Rödklöver Hundloka Ängskovall Teveronika Stormåra Sumpmåra Gulmåra Snärjmåra Svartkämpar Stor blåklocka Åkervädd Flenört Röllika Nysört Kärrtistel Blekbalsamin Höstfibbla Grönvit nattviol Ekorrbär Knapptåg Veketåg Vårfryle Tuvtåtel Hundäxing Rödsvingel Vårbrodd Rödven Harstarr 28

29 Delområde 4: Tomtmark: Asp Sälg Glasbjörk Bok Brännässla Trampört Parkslide Såpnejlika Hönsarv Våtarv Knipparv Gårdsskräppa Tomtskräppa Svinmålla Vägmålla Grässtjärnblo Revsmörblomma Smörblomma Berberis Lomme Körsbär Nejlikrot Smultron Vitklöver Rödklöver Alsikeklöver Gullklöver Gullregn Kråkvicker Pimpinellros Femfingerört Sparvnäva Stinknäva Häckspirea Vippspirea Plymspirea Jättebalsamin Parklind Doftschersmin Hästkastanj Thuja Pensé Åkerbinda Mjölkört Amerikans dunört Myskmalva Hundloka Vildpersilja Kirskål Rhododendron Syren Teveronika Snärjmåra Flikplister Fyrkantig johannesört Penningblad Stormåra Gulmåra Snärjmåra Jordreva Ask (VU) Groblad Lönn Stor blåklock Knölklocka Toppklocka Besksöta Fläder Gatkamomill Prästkrage Röllika Ogräsmaskro Harkål Vägtistel Höstfibbla Korsört Baldersbrå Gråfibbla Styvfibbla Ängshaverot Tusensköna Hundäxing Engelskt rajgräs Rödsvingel Kvickrot Ängsgröe Vitgröe Rödven Luddtåtel 29

30 Delområde 5: Restmark vid länsväg 195: Örnbräken Träjon Asp Vårtbjörk Ek Brännässla Ängssyra Grässtjärnblo Backnejlika Smörblomma Mandelblomma Hallon Nyponros Femfingerört Rönn Körsbär Kråkvicker Käringtand Fyrkantig johannesört Hundloka Bockrot Kirskål Gulmåra Teveronika Svartkämpar Åkervädd Stor blåklocka Röllika Vägtistel Höstfibbla Ogräsmaskros Gråfibbla Knippfryle Hundäxing Vårbrodd Rödsvingel Rödven Engelskt rajgräs Ängsgröe Delområde 6: Hagmark vid Kockabäcken: Asp Åkerbinda Tomtskräppa Brännässla Svinmålla Hönsarv Våtarv Åkerspärgel Rödblära Smörblomma Rockentrav Lomme Hallon Femfingerört Körsbär Gökärt Kråkvicker Rödklöver Skogsklöver Käringtand Sparvnäva Bockrot Snärjmåra Stormåra Gulmåra Gräddmåra Vårveronika Ängskovall Groblad Svartkämpar Stor blåklocka Åkervädd Sumpnoppa Gatkamomill Röllika Kärrtistel Vägtistel Höstfibbla Ogräsmaskros Gråfibbla Timotej Rödsvingel Ängsgröe Storven Lentåtel Luddtåtel Engelskt rajgräs Kvickrot 30

31 Delområde 7: Kockabäckens ravin: Skogsfräken En Majbräken Hultbräken Sälg Asp Glasbjörk Klibbal Gråal Hassel Ek Brännässla Ängssyra Tomtskräppa Våtarv Källarv Hönsarv Grässtjärnblomma Vitsippa Smörblomma Revsmörblomma Kabbeleka Sommargyllen Bäckbräsma Gullpudra (S2) Älggräs Hallon Smultron Nejlikrot Rönn Körsbär Hägg Gökärt Rödklöver Vitklöver Harsyra Stinknäva Lönn Jättebalsamin Kärrviol Bergdunört Amerikansk dunört Kirskål Hundloka Strätta Ask (VU) Snärjmåra Jordreva Sumpförgätmigej Brunört Fingerborgsblomma Teveronika Ärenpris Bäckveronika Skogskovall Svartkämpar Flädervänderot Åkervädd Blåklocka Röllika Baldersbrå Prästkrage Gråbo Hästhov Korsört Vägtistel Kärrtistel Höstfibbla Skogssallat Gatkamomill Ogräsmaskros Harkål Kärrfibbla (S2) Veketåg Vårfryle Rödsvingel Ängsgröe Kärrgröe Vitgröe Hundäxing Vårbrodd Mannagräs Storven Timotej Engelskt rajgräs Kruståtel Tuvtåtel Korn Skogssäv Grönvit nattviol (Fridlyst) 31

32 Delområde 8: Åkermark mellan bäckravinerna: Träjon Asp Hassel Ek Brännässla Gårdsskräppa Tomtskräppa Ängssyra Svinmålla Vägmålla Våtarv Grässtjärnblo Hönsarv Smörblomma Lomme Backtrav Hallon Hartsros Nejlikrot Femfingerört Körsbär Blomsterlupin Kråkvicker Duvvicker Vitklöver Alsikeklöver Rödklöver Skogsklöver Harklöver Käringtand Sparvnäva Skatnäva Lönn Blekbalsamin Fyrkantig johannesört Åkerviol Mjölkört Hundloka Bockrot Ask Stormåra Gulmåra Åkerförgätmigej Pipdån Stinksyska Teveronika Fältveronika Rödtoppa Groblad Fläder Åkervädd Stor blåklock Blåmunkar Röllika Baldersbrå Gatkamomill Prästkrage Gråbo Renfana Korsört Åkertistel Vägtistel Ängshaverrot Ogräsmaskro Hundäxing Timotej Ängsgröe Kvickrot Rödsvingel Ängssvingel Rödven Storven Engelskt rajgräs Korn 32

33 Delområde 9: Hagmark mellan bäckravinerna: Örnbräken En Asp Glasbjörk Ek Brännässla Ängssyra Tomtskräppa Grässtjärnblomma Hönsarv Vitsippa Smörblomma Hartsros Nyponros Nejlikrot Smultron Körsbär Kråkvicker Gökärt Vitklöver Rödklöver Skogsklöver Käringtand Fyrk johan Hundkäx Bockrot Kummin Gulmåra Blåsuga Brunört Teveronika Ärenpris Skogskovall Ängskovall Svartkämpar Åkervädd Blåklocka Stor blåklocka Röllika Prästkrage Höstfibbla Gråfibbla Ogräsmaskros Vårfryle Timotej Hundäxing Ängsgröe Rödsvingel Vårbrodd Kruståtel Grönvit nattviol (Fridlyst) Kantarell 33

34 Delområde 10: Trädridå vid länsväg 195 Örnbräken Träjon Skogsbräken Gran Tall En Sälg Asp Vårtbjörk Klibbal Hassel Ek Brännässla Tomtskräppa Ängssyra Bergsyra Skogsnarv Grässtjärnblomma Hönsarv Vitsippa Smörblomma Hallon Hartsros Nejlikrot Smultron Rönn Oxel Körsbär Kråkvicker Gökärt Gulvial Vitklöver Skogsklöver Käringtand Harsyra Lönn Blekbalsamin Brakved Fyrkantig johannesört Ängsviol Mjölkört Bergdunört Hundloka Bockrot Ljung Lingon Blåbär Gulmåra Sumpförgätmigej Besksöta Flenört Ärenpris Teveronika Ängskovall Skogskovall Groblad Svartkämpar Druvfläder Ängsvädd Åkervädd Stor blåklocka Blåmunkar Gullris Kanadabinka Skogsnoppa Röllika Baldersbrå Prästkrage Renfana Hästhov Korsört Kärrtistel Skogssallat Ogräsmaskros Gråfibbla Hagfibbla Flockfibbla Harkål Veketåg Knapptåg Vårfryle Kruståtel Rödsvingel Tuvtåtel Rödven Hundäxing Timotej Luddtåtel Vårbrodd Knägräs 34

35 Delområde 11: Bäckravin mot Fiskebäck Åkerfräken Skogsfräken Hultbräken Majbräken Strutbräken (S3) Nordbräken Ekbräken Skogsbräken Träjon Gran Asp Glasbjörk Klibbal Hassel Ek Brännässla Ängssyra Tomtskräppa Grässtjärnblomma Vitsippa Kabbeleka Smörblomma Bäckbräsma Gullpudra(S2) Älgört Hallon Nejlikrot Smultron Rönn Körsbär Lupin Kråkvicker Gökärt Gulvial Skogsklöver Rödklöver Harsyra Stinknäva Lönn Blekbalsamin Jättebalsamin Skogsviol Dvärghäxört Amer dunört Hundloka Strätta Kirskål Rhododendro Blåbär Ask (VU) Snärjmåra Stormåra Stinksyska Besksöta Gulsporre Teveronika Ängskovall Ängsskallra Flädervänderot Åkervädd Gullris Röllika Renfana Åkertistel Skogssallat Ogräsmaskros Kärrfibbla Flockfibbla Liljekonvalj Ekorrbär Veketåg Vårfryle Hundäxing Kvickrot Rödven Luddtåtel Lundgröe Kruståtel Skärmstarr (S3) 35

36 Bilaga 2: Bestämmelser för alléer Följande text är hämtad från En allé klassas som en A-biotop. I 7 kap. 11 miljöbalken (MB, står det: Biotopskyddsområde 11 Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Sådana förklaringar får avse enskilda områden eller samtliga områden av ett visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om regeringen förordnar att samtliga områden av visst slag skall vara biotopskyddsområden, får den i samband med beslutet meddela föreskrifter om att dispens kan medges för sådan verksamhet eller sådana åtgärder. Dispens får endast medges om det finns särskilda skäl. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidta de åtgärder som behövs för att vårda biotopskyddsområde. Innan det vidtas någon åtgärd skall den som äger eller har särskild rätt till området underrättas särskilt. Ett beslut om biotopskyddsområde skall gälla omedelbart även om det överklagas. Bestämmelsen i 7:11 MB skall läsas tillsammans med Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.. I 5 i förordningen står det: Biotopskyddsområde 5 Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 första stycket miljöbalken. Länsstyrelsen får medge dispens enligt 7 kap. 11 andra stycket miljöbalken, om det finns förutsättningar för det. Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden. För att ta reda på vilka biotopskyddsområden som är skyddade får man gå till förordningens Bilaga 1 : Bilaga 1 Biotopskyddsområden som avses i 5 1. Alléer Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande del utgöras av vuxna träd. De områdena som räknas upp i Bilaga 1 är skyddade i och med att de infördes i bilagan. Vad gäller alléer så är det Länsstyrelsen som beslutar om vårdåtgärder samt dispens om det finns särskilda skäl. Det är förbjudet att göra något som kan skada en A-biotop, 29:8 p. 3 MB. 36

37 Bilaga 3: Hotade arter Hotade arter i Sverige kategoriseras i den svenska Rödlistan. Hela listan finns på Artdatabankens sida: Följande hotkategorier används: Förutom hotarterna finns ett antal signalarter som indikerar värdefull miljö. Följande kategorier används för landets signalarter: S1 S2 S3 Lågt signalvärde Medelgott signalvärde Högt signalvärde 37