Projekt Falbygden. Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg

Transkript

1 Projekt Falbygden Blommor, träd, bryn och igenväxning hjälp att bedöma värdetillägg Version 2018

2 Signalblommor Två värdenivåer: 5-9 arter eller minst 10 arter. Om det finns en rödlistad eller hotad art kommer man direkt upp i den högre värdeklassen. Signalblommorna indikerar att marken där de växer är fri från högt fjolårsgräs, hallonsnår eller liknande. Flera av dem är även attraktiva för pollinatörer. Blodrot Blåklocka Blåsippa Daggkåpa Förgätmigej Gråfibbla Gullviva Gulmåra Gökärt Höstfibbla Johannesört Klöver Käringtand Liljekonvalj Mandelblomma Prästkrage Rödklint Röllika Smultron Teveronika Tusensköna Viol Vitsippa Vädd Ängskovall Ärenpris 2

3 Egenkontroll av signalblommor För protokoll över vilka blommor som du har vid dina element och i dina bryn. Du behöver inte skicka in protokollet, men vid en kontroll ska du kunna visa upp det. Signalblommorna reagerar snabbt på skötselförändringar så du ska uppdatera protokollet årligen. Projekt Falbygden - Egenkontroll av signalblommor Namn: Personnr: År: Blockid 4 sista siffrorna Löpnr på karta Antal Fotograferad rödlistad eller fridlyst art (namn) Blodrot Blåklocka Blåsippa Daggkåpa Förgätmigej Gråfibbla Gullviva Gulmåra Gökärt Höstfibbla Johannesört Klöver Käringtand Liljekonvalj Mandelblomma Prästkrage Rödklint m.fl. Röllika Smultron Teveronika Tusensköna Viol Vitsippa Vädd Ängskovall Ärenpris 3

4 Blodrot Potentilla erecta 4 gula kronblad, blad 3-fingrade. Någon eller några dm hög. Öppen, frisk-fuktig, mager gräsmark. Juni augusti. 4

5 Blåklocka Arter inom släktet Campanula Liten blåklocka Stor blåklocka Karaktäristiskt himmelsblå, klocklika blommor. Blomskaft med mjölksaft. Öppen-halvöppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad mark. Juni september. Övrigt: Liten blåklocka är vanligast, följd av stor blåklocka. Nässelklocka (med nässellika blad) och hässleklocka (även den med stora stjälkblad) förekommer i luckiga bryn. Båda kan bli meterhöga. 5

6 Blåsippa Hepatica nobilis Omisskännlig vårblomma. De karaktäristiska treflikiga bladen övervintrar. Halvöppen, frisk, mullrik mark gärna luckiga skogsbryn. April maj. 6

7 Daggkåpa Arter inom släktet Alchemilla Stora runda blad med 5 11 flikar. Gröngula blommor. Öppen, torr-fuktig, mager-gödselpåverkad gräsmark. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Juni juli. Övrigt: Många snarlika arter. Alla räknas. 7

8 Förgätmigej Arter inom släktet Myosotis 5 ljusblå kronblad, små gula knölar i kronpipen. Öppen-skuggig, torr-fuktig, mager-gödselpåverkad gräsmark. Maj augusti. Övrigt: Flera snarlika arter. Alla räknas. 8

9 Gråfibbla Hieracium pilosella Mattbildande, max 2 dm hög. Gula blomkorgar. Bladlösa och ogrenade stjälkar. Bladundersidorna är gråa av korta hår. Öppen, torr, mager gräsmark; ofta invid stenar. Maj augusti. Övrigt: Lik mattfibbla; även den räknas. 9

10 Gullviva Primula veris Klocklika, gula blommor. Stora ovala blad med tvär bas. Halvöppen, torr-frisk, mager-näringsrik gräsmark. Särskilt bryn och åkerholmar. April maj. 10

11 Gulmåra Galium verum 1-4 dm hög. 8 barrlika blad i krans. Många gula småblommor i stora samlingar på varje växt. Varje småblomma har 4 kronblad. Öppen, torr, mager gräsmark. Juli augusti. Övrigt: Släkt till stormåra och vitmåra. Dessa är mer av ogräskaraktär och räknas inte. Deras blad är inte barrlika och deras blommor är vita. 11

12 Gökärt Lathyrus linifolius Ärtväxt, någon eller några dm hög, med 3 6 blåvioletta blommor i klase. Bladen är sammansatta av 2 4 par av långsmala småblad. Halvöppen, torr-frisk, mager gräsmark. Särskilt bryn och åkerholmar. Maj juni. 12

13 Höstfibbla Leontodon autumnalis 1 4 dm hög. Gula, 2 3 cm breda blomkorgar. Bladlös och fågrenad stjälk. Bladen liknar rucola och bildar rosetter på marken. Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad gräsmark; även på grus. Juli oktober. 13

14 Johannesört Arter inom släktet Hypericum 2 7 dm hög. 5 gula kronblad och många ståndare. Stjälken är något förvedad. Bladen är ovala och sitter mittemot varandra. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Ofta sandiga eller grusiga partier. Juli september. Övrigt: Äkta Johannesört och fyrkantig Johannesört är i särklass vanligast, men det finns en handfull snarlika arter och alla räknas 14

15 Klöver Arter inom släktet Trifolium Harklöver Jordklöver Humlelusern Skogsklöver Vitklöver Trefingrade blad. Blommor i huvud. Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad gräsmark. Även klöver som härrör från odling är bra skötselindikatorer. Maj september. Övrigt: Utöver vit- och rödklöver är harklöver mest iögonfallande; växer på sandig mark och känns igen på sina ludna blommor. I de flesta gräsmarker förekommer jordeller trådklöver vilka känns igen på sina små gula blommor. För enkelhets skull räknas även lusern (arter inom släktet Medicago). Klöver gynnar pollinatörer. 15

16 Käringtand Lotus corniculatus 1 4 dm hög ärtväxt med 4 7 gula blommor i klase. Klöverlika blad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juni juli. 16

17 Liljekonvalj Convallaria majalis Stora ovala blad med blank undersida, ofta i utbredda bestånd klocklika vita blommor i klasar. Halvöppen, torr-frisk, mager mark. Typisk brynväxt. Maj juni. 17

18 Mandelblomma Saxifraga granulata 1 3 dm hög. 5 vita kronblad. Njurlika skaftade blad i rosetter på marken. Klibbiga (glandelhåriga) stjälkar. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Särskilt sandiga eller grusiga åkerholmar. Maj juni. 18

19 Prästkrage Leucanthemum vulgare Karaktäristiska blomkorgar med vita strålblommor och gula rörblommor. Avlånga tandade stjälkblad, spatellika rosettblad. Öppen-halvöppen, frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juni augusti. Övrigt: Ej att förväxla med baldersbrå vars blad påminner om dillblad. 19

20 Rödklint Centaurea jacea Runda, 1 3 cm breda blomkorgar med långa rödlila strålblommor. Stjälk 3 10 dm hög, fågrenig och med blad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Juli september. Övrigt: Lik väddklint; även den räknas. Rödklinten har långa smala blad. Väddklinten har parflikiga blad. Båda är attraktiva för fjärilar, bin och humlor. 20

21 Röllika Achillea millefolium Klasar av många vita-aningen rödlätta småblommor. Några dm hög. Karaktäristiska småflikiga blad både på stjälken och på marken. Bladen är dessutom aromatiska (gnugga på dem och lukta). Öppen, torr-frisk, mager-gödselpåverkad mark. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Juni oktober. 21

22 Smultron Fragaria vesca Bär och blommor omisskännliga. Blad sammansatta av tre småblad. Öppen, torr-frisk, mager-något gödselpåverkad gräsmark. Maj juli. Övrigt: Även backsmultron och parksmultron räknas. Backsmultron är exklusivt knuten till torra, magra och kalkrika gräsmarker. Parksmultron härrör från odling. 22

23 Teveronika Veronica chamaedrys 4 klarblå kronblad. Små blomklasar på långa skaft från bladvecken. Blad mitt emot varandra på stjälken som är 1-3 dm hög och hårig längs två rader. Öppen-halvöppen, frisk, mullrik-något gödselpåverkad gräsmark. Maj augusti. 23

24 Tusensköna Bellis perennis Max någon dm hög. Karaktäristiska blomkorgar med vita strålblommor och gula rörblommor. Bladrosetterna övervintrar. Öppen, torr-frisk, ofta gödselpåverkad mark. Gräsmatteblomma. Mycket vanlig även på triviala renar om hög vegetation hålls undan. Mars november. 24

25 Viol Arter inom släktet Viola Styvmorsviol Skogsviol Fjärilslika blommor i blått (styvmorsviol även i gult; åkerviol är vit) som sedan bildar kapslar. Stjälk högst någon dm hög. Hjärtlika blad. Öppen-halvöppen, torr-fuktig, mager-något gödselpåverkad mark. Mars oktober (varierar mellan arter). Övrigt: Luktviol blommar tidigt på våren och är vanlig på gräsrenar. Styvmorsviol blommar april oktober på torra, öppna jordplättar. Skogs- och lundviol är vanliga i luckiga bryn april juni. Ängsviol blommar maj juni på välhävdade gräsmarker. Övriga arter är mindre vanliga i bryn och på gräsmarker, men alla violer räknas. 25

26 Vitsippa Anemone nemorosa Omisskännlig vårblomma. Halvöppen, frisk, mager mark. Typisk i hävdade brynmiljöer. April maj. 26

27 Vädd Kanutia arvensis m.fl. Åkervädd Ängsvädd 2 8 dm hög. Platta, violetta och flera cm breda blomställningar. Åkervädd som är vanligast har stora stjälk- och rosettblad. Övre stjälkblad är parflikiga. Nedre stjälkblad och rosettblad är hela. Öppen-halvöppen, torr-frisk, mager gräsmarkmark. Juni september. Övrigt: Åkervädd är lik ängsvädd och fältvädd; även dessa räknas. Ängsvädd har enbart oflikade blad. Fältvädd har enbart flikiga blad. Väddar är attraktiva för fjärilar, bin och humlor. 27

28 Ängskovall Melampyrum pratense Avlång, trattlik krona med en gul mynning som övergår i en vit pip. Hela avlånga blad som sitter mittemot varandra på stjälken. Någon-några dm hög. Halvöppen, torr-frisk, mager mark. Typisk i bryn. Juni augusti. Övrigt: Lik skogskovall; även den räknas. Skogskovallen har en kortare och vanligen helgul krona. 28

29 Ärenpris Veronica officinalis 4 blekblå kronblad. Blommor samlade i axlik klase i toppen av ett 1 3 dm högt blomskaft. Hårig, krypande stjälk (revor) med äggrunda, finsågade blad mittemot varandra i markplan. Öppen-halvöppen, torr, mager gräsmark. Särskilt hävdade bryn och åkerholmar. Juni augusti. 29

30 Rödlistade eller fridlysta arter Alla rödlistade eller fridlysta örter räknas. Några relativt vanliga exempel är smörboll, backsippa, nattviol, backtimjan och jordtistel. Alla är de känsliga för igenväxning och gödsling. Smörboll Backsippa Nattviol Backtimjan Jordtistel 30

31 Rödlistade eller fridlysta arter Följande lista täcker i princip alla rödlistade eller fridlysta örter som skulle kunna påträffas i bryn, renar eller på åkerholmar i pilotområdet. Backklöver Backsippa Backsmörblomma Backtimjan Bolmört Desmeknopp Gulsippa Jordtistel Klasefibbla Korskovall Kung Karls spira Lummerväxter Mjukdån Orkidéer Solvända Slåtterfibbla Slåttergubbe Smalbladig lungört Smörboll Sommarfibbla Toppljungfrulin Trollsmultron Desmeknopp Slåttergubbe 31

32 Värdeträd Två värdenivåer: 3 5 individer eller fler än 5 individer. De flesta värdeträden är bärande och blommande. De är därmed viktiga för fåglar och insekter. Gamla träd har ytterligare kvaliteter, liksom hamlade träd. Minst 0,5 dm i brösthöjd: Hamlade lövträd Apel En Sälg, vide, pil Fågelbär, hägg, körsbär, slån Lönn Hassel Rönn, oxel Fläder Hagtorn Minst 5 dm i brösthöjd: Jätteträd alla arter Högstubbar alla arter OBS: Stammar inom 1 m = 1 individ Apel (Malus sp.) En (Juniperus communis) 32

33 Sälg, vide, pil Salix sp. Sälg m.fl. blommar tidigt på våren och är livsviktig för bin och humledrottningar. Gamla sälgstammar är attraktiva för hållevande fåglar. Sälg Pil 33

34 Fågelbär, hägg, körsbär, slån Prunus sp. Fågelbär Hägg Slån Slån Hägg 34

35 Lönn Acer platanoides Blommar tidigt på våren och är viktig för bin och humledrottningar. 35

36 Hassel Corylus avellana 36

37 Rönn, Oxel Sorbus sp. Rönn Oxel Oxel 37

38 Fläder Sambucus nigra 38

39 Hagtorn Crataegus sp. 39

40 Exempel på bryn Värdetillägg om minst halva brynlängden består av en variation av öppna ytor, buskage och olikåldriga träd. Idealbryn Idealbryn Homogent Varierat Ej idealbryn, men sammantaget OK 40

41 Exempel på igenväxning linjeelement Värdetillägg om högst 25 procent av elementlängden är bevuxen med träd, buskar eller sly. 41

42 Exempel på igenväxning punktelement Värdetillägg om högst 25 procent av elementytan är bevuxen med träd, buskar eller sly. Bedöm strax ovanför marken. Ej krontäckning. Tillägg Ej tillägg 42

43 Egna anteckningar 43

44 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: