Biodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg

Transkript

1 Biodiversitetstak i Ekostaden Augustenborg Bakgrund Ekostaden Augustenborg har sedan början av 2000-talet varit ett föredöme i hållbar stadsutveckling av befintligt bebyggelse och drivs av MKB. Miljöarbetet har skett på flera plan och en del har varit att energieffektivisera och isolera byggnader samt förbättra utemiljöns estetiska kvalitéer i kombination med installation av öppet dagvattensystem. Gröna tak fanns tidigt med i Ekostaden Augustenborg i form av moss- sedumtak på områdets miljöhus. Dessa har begränsade ekologiska värden då det är 3-4 suckulenta arter som dominerar vegetationen. Intentionen fr.o.m är att Ekostaden ska bli ett av de bostadsområdena i Sverige med högst biologisk mångfald. Gröna tak institutet ville därför med detta tak ha samma målsättning när torget i Augustenborg nu genomgår en ansiktslyftning. Målbild/syfte Att skapa ett tak (om 360 m 2 ) med ett fungerande ekosystem med mycket hög biologisk mångfald av örtartad vegetation dominerad av perenner, sällsynta åkerogräs, samt en viss andel gräs, fetknoppar, fetblad och mossa. Syftet är att både bidra till att sällsynta arter får ökad möjlighet till en skyddad miljö på stadens tak både växter och djur. Projektering/metod (försöksbeskrivning) Bärkraften på taket kollades av konstruktör som bedömde att den var 100 kg per kvadratmeter över större delen av taket, samt med högre belastningsmöjlighet punktvis ovan fyra stycken bärande pelare. I april 2013 inleddes anläggningsarbetet med installation av EPDM gummiduk som rotspärr ovanpå det äldre befintliga tätskiktet. Installationen genomfördes noggrant som ett nytt tätskikt för att skydda mot eventuella rötter från vedartad vegetation samt för att ge möjlighet att styra vattnets väg av från taket. Installationen genomfördes i samband med en kurs i gröna tak för Peabskolans gymnasie-elever. Utöver egen mixat substrat försågs taket med bäckliknande fåror av natursten, små kullar på de bärande delarna med tjockare lager av substrat samt sten, stockar och hela tegelstenar för att ytterligare öka antalet mikrohabitat med inspiration av biodiversitetstak i bl.a. London. Växtval Två växtblandningar av perenna örter togs fram efter samråd med vår konsult Dusty Gedge. En blandning för de delar av taket med något tjockare substratdjup och en blandning för de örter som potentiellt antas kunna klara tunnare substratytor ända ner till mm substratdjup. Både frösådd och pluggplantor användes i anläggningen, se bilaga 3. Substrat På grund utav den relativt låga bärkraften användes hampa som vattenhållande lager (att jämföra med råghalmstaket på Augustenborgs Botaniska Takträdgård). Hampa är mycket lätt och därtill hydrofobiskt vilket ger ett vattenhållande lager med tillgängligt vatten för växterna. Som substrat användes 6 olika blandningar för att ytterliggare diversifiera miljön på taket. Blandningarna utgjordes av krossat tegel i tre olika fraktionsstorlekar mm, 8 mm och 0-2 mm, kompost i storleken 0 20 mm, biokol 0-2 mm, stenmjöl 0-2 och sand 0-4. Se bilaga 4 för substratförtäckning med volyminnehåll per material i respektive blandning. Substratet beräknades till mm över takytan med de tjockare lagren på bärande pelare.

2 Bevattning Bevattning har givits endast tre gånger under Först en gång i samband med plantering av pluggplantor i juni, och senare vid två tillfällen i samband med den mycket torra period utan regn i juli månad. Droppbevattningsslinga är inte installerad då det vattenhållande lagret förväntas kunna hålla tillräcklikt med fukt. Konstruktion EPDM gummiduk i botten som rotspärr och för at styra regnvatten (minska risken för erosion bl.a). Filterduk (geotextil) om ca 4mm för att skydda tätskikt mot mekanisk åverkan. Filterduken kommer sannolikt även bidra till en viss fukthållning. Hampa ovan duken som vattenhållande lager, vissa ytor utan hampa och endast tegelsubstrat. Egenmixad substratblandning i olika tjocka lager över hela takytan med små kullar på bärande delar (med bärkraft på upp till 200 kg per kvadratmeter). Substratdjupet varierade mellan mm. Hållfasthet Det frågetecken som finns är huruvida hampan kommer brytas ner inom 5-10 år vilket är vad som förutsatts i bl.a. Schweiz med användning av elefantgräs, eller om hampan p.g.a. vårt kallare klimat bryts ner under en längre period. Att hampan på sikt bryts ner är i sig inget hot mot att taket ska vara grönt då den mycket långsamt nedbrutna hampan potentiellt skapar ett fördelaktigt substrat. Frågan är hur detta på sikt kommer påverka vegetationsutvecklingen. Skötselaspekter Ovan nämnda förändring av hampan är naturligtvis en skötselaspekt på lång sikt. I och med att detta är det första av sitt slag i norra delen av Europa behövs en långsiktig uppföljning av dess resultat. Den skötsel som redan nu kan förutspås är att taket inom andra eller tredje året kommer behöva slås för att behålla sin höga diversitet av växter. Precis som en äng. P.g.a. den mycket torra period under juli månad 2013 vattnades taket Visualisering Konsultering har erhållits från Dusty Gedge som är känd för sina tak med hög biologisk mångfald där taken aldrig har platta strukturer i dess uppbyggnad, istället är det variation i alla skalor som tillämpas samt olika material. Bild 5. Visar ett av Dusty Gedge designade tak som nästan sprakar av blåklint och prästkrage.

3 På taket i Augustenborg planerades tidigt för kullar, bäckliknande inslag med natursten, torrare områden och fuktigare där vattnet bromsats upp från taket med ca 7-8 graders lutning. En ås med sand har också planerats på ritningen, med ett djup på upp till cm för att erbjuda plats för humlor och potentiellt solitära bin att gräva sig en bostad. Bild 6. Visar ritning upprättad inför bygglovsansökan på nytt biodiversitetstak i Augustenborg. Dokumentation av byggfas Att anlägga ett grönt tak med jämn fördelning av substrat och en monoton miljö går på några få arbetsdagar vid anläggning av tak på uppemot 400 m 2, naturligtvis beroende på arbetsstyrka. Anläggandet av taket på torget tog längre tid än beräknat, mycket beroende på den omsorg som behövdes för att följa skissen, och sannolikt p.g.a. ovana av oss som installatörer av ett biodiversitetstak. Bild 7 och 8. Visar installation av kantavslut och den inledande fasen av anläggande av substrat. En svårighet var att det var mycket blåsigt med starka vindar som hela tiden fick mattor och material att börja lyfta från taket. Lättviktigt och mindre fraktioner av material fick läggas i påsar fyllda med sten för att inte flyga av.

4 Dokumentation av driftsfas Då 2013 var det första året har vi inte mycket att delge om driftfasen. Bevattning genomfördes vid två tillfällen i juli vid den torrperiod som vi upplevde i juli månad Ett stort problem som vi erfor i den inledande driftfasen var antalet pluggplantor som rycktes upp av fåglar. Totalt planterades 300 pluggplantor och vi var tvungna att i både juni och juli minst vid ett tillfälle i veckan kontrollera dessa plantors status och genomföra en rad omplanteringar. Detta var det enskilt största och egentligen enda problemet vi erfarit såhär långt med det installerade taket. Bild 9. Visar den 30 juli den första täckningen av vegetation som etablerats genom sådd. På bilden kring en stock som skapar ett mikrohabitat med lokalt högre fuktighet och sannolikt visst vindskydd. Bild 10. Visar samma plats den 23 Augusti i samband med inventering av takets flora. Blåklint (Centaurea Cyanus) och Åkerklätt (Agrostemma githago) har funnit möjlig livsmiljö.

5 Bild 11. Bild tagen 23 augusti 2013 i samband med inventering av takets flora. Visar en annan del av taket (gränsen mellan batch 1 och 2 på skissen nedan). I förgrunden sticker Kornvallmo (Papaver Rhoeas) ut med sin klara röda färg. Bakom syns den bäckfåra som delar ytan mot förodlade sedumytor under balkongen. Frösådd hösten 2013 För att utöka antalet arter och samlades under slutet av september 2013 frön från två områden i Malmö. Dels samlades frön från närområde till Limhamns kalkbrott och även strandäng vid Limhamn besöktes för fröinsamling. Frön från vildmorot, spåtistel, svartkämpar, gulkämpar, ängsskallra, sötväppling, rödklint, äkta johannesört, Utvärdering/återkoppling Vad vi kunde se under inventeringen i Augusti 2013 är att artantalet redan då var på en hög nivå efter våra förväntningar. Minst 56 arter har etablerat sig på taket, se tabell 3. I tabellen framgår att det var yta 1 med en substratblandning med högst andel (20%) finkrossat tegel i fraktionen 0-2 mm som hade högst artantal. Det är möjligt att detta tegelsubstrat gynnar grobarheten. Tabell 3. Visar inventering av växtarter på Biodiversitetstaket i Augusteborg. Pluggplantor som nyligen planterats ingick inte i inventeringen. En del växter har inte kunnat artbestämmas. Det totala identifierbara antalet arter som etablerats genom i första hand sådd och självetablering uppgick i Augusti till 56 arter. Yta 4-6 (under balkongen Yta 1. Yta 2. Yta 3. och på skuggsidan) Achillea millefolium Achillea millefolium Achillea millefolium Agrostemma githago Agrostemma githago Agrostemma githago Anthemis tinctoria Anthemis tinctoria Anthemis tinctoria Anthemis tinctoria Anthyllis vulneraria Artemisia vulgaris Armeria maritima (P) (?) Centaurea cyanus Atriplex sp. Centaurea jacea Centaurea cyanus Chaenorhinum minus Centaurea scabiosa P Chaenorhinum minus Centaurea jacea P Chenopodium sp. Chaenorhinum minus Chenopodium sp. Centaurea scabiosa P Echium vulgare Chenopodium sp. Cichorium intybus Chaenorhinum minus Galium verum Cichorium intybus P Cirsium arvense Conyza canadensis Origanum vulgare P Echium vulgare Cirsium vulgare

6 Echium vulgare Papaver dubium Epilobium sp. Echium vulgare Galium verum Primula veris P Galium verum P Hordeum murinum Hypericum perforatum P Scabiosa columbaria P Hordeum murinum Papaver rhoeas Leucanthemum vulgare Silene vulgaris Leucanthemum vulgaris Poa annua Lotus corniculatus Thymus serpyllum P Poa annua Polygonum aviculare Malva sp. Polygonum aviculare Rumex crispus Matricaria recutita Primula veris P Scabiosa columbaria P Origanum vulgare P Sedum album Senecio viscuosus Plantago lanceolata Senecio viscuosus Silene vulgaris Poa sp. Senecio vulgaris Sisymbrium officinale Polygonum aviculare Silene vulgaris Solanum dulcamara Pulsatilla vulgaris P Sonchus asper Taraxacum sp. Rumex acetosa Sonchus oleraceus Thymus serpyllum P Rumex acetosella Stellaria media Scabiosa columbaria P Taraxacum sp. Sedum album Sedum spurium Senecia vulgaris Silene vulgaris Sisymbrium altissimum? Solanum nigrum Stellaria media Thymus serpyllum P Veronica sp. Viscaria vulgaris P Den huvudsakliga målsättningen med biodiversitetstaket var ett högt antal växtarter (vilket emellertid inte behöver vara det bästa måttet på hur bra ett tak är/mår). I juli 2014 inventerades Biodiversitetsytan på nytt. Det totala antalet arter som hittades var 66 att jämföra med 56 vid inventeringen i Augusti En påtaglig skillnad mellan inventeringarna var att den mer skuggiga delen av taket ökat sitt artantal väsentligt (se yta 4-6 i tabell 4). Det är osannolikt att detta beror på substratets sammansättning utan sannolikt på det något fuktigare miljön med lite lägre solinstrålning. Samtidigt är det värt att notera att även den mest solexponerade ytorna som inventerats inte förlorat nämnvärt i artantal eller rentav ökat i artantal, yta 1 med i stort sätt oförändrat antal som överlevt och yta 2 med en ökning från 14 till 20 arter. I yta 2 saknades endast Gulmåra och Blåklint (annuell) jämfört med 2013 års inventering. Vid vår inventering framstår substratdjupet dock som den mest betydande faktorn. Ett väldigt skuggigt läge kompenserar inte full ut ett betydligt tunnare substratdjup. Den stora variationen av miljöer verkar också delvis påverka vilka arter som återfinns var. Men mer ingående forskning behövs för att tyda eventuella samband.

7 Tabell 4. Visar inventering av växtarter på Biodiversitetstaket i Augusteborg, Juli Yta 1. Yta 2. Yta 3. Yta 4-6 (under balkongen och på skuggsidan) Achillea millefolium Achillea millefolium Achillea millefolium Achillea millefolium Anthemis tinctoria Agrostemma githago Aethusa cynapium (?) Agrostemma githago Armeria maritima (P) (?) Anthemis tinctoria Anthemis tinctoria Alchemilla sp. Bromus hordeaceus Anthyllis vulneraria Anthyllis vulneraria Anthemis tinctoria Centaurea jacea Campanula rotundifolia Artemisia vulgaris Armeria maritima Centaurea scabiosa P Centaurea scabiosa Centaurea jacea Artemisia vulgaris Cerastium fontanum Chaenorhinum minus Centaurea scabiosa P Cerastium fontanum Chenopodium sp. Chenopodium sp. Chaenorhinum minus Cichorium intybus Cichorium intybus Dianthus deltoides Chenopodium sp. Cirsium arvense Dianthus deltoides Echium vulgare Cichorium intybus P Conyza canadensis Echium vulgare Lotus corniculatus Echium vulgare Dianthus deltoides Echium vulgare Origanum vulgare P Galium verum P Echium vulgare Festuca ovina Papaver dubium Hordeum murinum Festuca rubra Galium verum Pimpinella saxifraga Hordeum murinum Hordeum murinum Hypericum perforatum P Primula veris P Leucanthemum vulgaris Hypericum perforatum Leucanthemum vulgare Rumex acetosella Lotus corniculatus Leucanthemum vulgare Lotus corniculatus Scabiosa columbaria P Pastinaca sativa Lolium perenne Malva sp. Silene nutans Pimpinella saxifraga Lotus corniculatus Myosotis arvensis Silene vulgaris Potentilla erecta Malva sp. Origanum vulgare P Thymus serpyllum (P) Primula veris P Poa annua Poa sp. Scabiosa columbaria Poa compressa Poa sp. Sedum album Poa pratensis Potentilla erecta Senecio viscuosus Polygonum aviculare Primula veris Silene vulgaris Pulsatilla vulgaris Pulsatilla vulgaris P Taraxacum sp. Rumex crispus Quercus robur Tripleurospermum perforatum Scabiosa columbaria P Rumex acetosella Vulpia myurus Sedum album Scabiosa columbaria Senecio viscuosus Sedum acre Silene latifolia Sedum album Silene nutans Silene nutans Silene vulgaris Silene nutans Solanum nigrum Silene vulgaris Trifolium arvense Thymus serpyllum P Trifolium pratense Trifolium arvense Tussilago farfara Viscaria vulgaris Viola tricolor Viscaria vulgaris Vulpia myurus

8 Täckningsgraden av de ytor som inventerats 2013 och 2014 har på ett år tydligt ökat med mellan mellan 25-50%. Av de 6 olika substratblandningar som använts finns ingen uppenbar skillnad i växtsammansättning. Enbart yta 2 har både något sämre täckningsgrad och artantal. I denna yta användes endast biokol som organiskt material - utan kompost eller annan tillförsel av näring. Vid inventeringen 2014 gjorde vi även en kvalitativ bedömning av takets täckning utifrån vilka arter som hade etablerat sig och grott på flera platser runt om på taket (utöver sedum album och sedum spurium som vid ett par ytor på taket etablerats med vegetationsmattor / sedummattor). Totalt räknande vi det till 17 arter, varav 12 bland de som fanns med i frö och pluggblandning vid installation av taket, som tycks trivas och klara sig bra. Tabell 5. Visar de arter som har en större utbredning på taket och som återfinns på fler än ett område. Växtlista Latin Fanns med i etablering av frö och plugg Färgkulla Anthemis tinctoria Ja Getväppling Anthyllis vulneraria Ja Trift Armeria maritima Ja Rödklint Centaurea jacea Ja Småsporre Chaenorhinum minus Nej Backnejliga Dianthus deltoides Ja Blåeld Echium vulgare Ja Kärringtand Lotus corniculatus Ja Malva sp. Malva sp. Ja (Malva moschata) Berggröe Poa compressa Nej Fältvädd Scabiosa columbaria Ja Vitblära Silene latifolia Nej Backglim Silene nutans Ja Smällglim Silene vulgaris Ja Tussilago Tussilago farfara Nej Tjärblomster Viscaria vulgaris Ja Råttsvingel Vulpia myurus Nej Bild 12. Visar Blåeld och Backglim som vajar på taket.

9 Bild 13. Tagen i juli Visar samma stock som på bild 10 ovan där åkerklätten som tidigare bredde ut sig gett plats för blåeld och färgkulla. Bild 14. Visar en av de dränerande kanalerna med natursten mm som en gräns mellan sedumyta och tegelsubstratsyta.

10 Bild 15. Visar en substratkulle som anlagts på en av de bärande pelarna på taket. Här är substratet något tjockare.