NATURVÄRDESINVENTERING OCH BEDÖMNING

Transkript

1 NATURVÄRDESINVENTERING OCH BEDÖMNING VID FROSTVÄGEN, ALINGSÅS KOMMUN Dikeslånke (Callitriche stagnalis)

2 Sida 2 Sammanfattning Alingsås kommun avser ta fram en detaljplan inför en eventuell exploatering av en lucktomt i centrala Alingsås (mellan Frostvägen och Säveån). Inför detta arbete har ett behov av en översiktlig naturvärdesinventering och bedömning identifierats. Syftet med inventeringen är att identifiera förekommande naturvärden samt hur man bör förhålla sig till dessa inför en eventuell exploatering. Särskilt fokus har legat på förekomst och förutsättningar för amfibier och groddjur i området. Området fältbesöktes den 20 augusti Inventeringen genomfördes av Jonas Örnborg, anställd på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Aktuellt område är beläget intill Säveån och omfattar cirka 5300 kvadratmeter. Området sluttar ner mot Säveån där den största lutningen är i områdets norra delar där en brant skiljer av det nedanför liggande mer plana partiet som endast uppvisar en relativt sett svag lutning vidare ner mot Säveån. Områdets lägst liggande område påträffas i dess östra del där en mindre sänka bildar en mindre våtmark. Aktuell sträcka av Säveån är statusbedömd i enlighet med EU:s vattendirektiv och uppvisar Måttlig Ekologis Status amt God Ekologisk Kemisk Status (exklusive kvicksilver). Eventuella åtgärder i eller i närheten av vattendraget får därför ej medföra risk för att statusen av vattendraget försämras som försvårar möjligheterna för att uppnår god status Sammanfattningsvis och sett i ett större perspektiv (kommunnivå) utgör området en lucktomt i ett annars tättbebyggt område, varför inga höga naturvärden förväntas påträffas i området. Närheten till Säveån medför dock att området uppvisar vissa kvalitéer sin litenhet till trots. Trädridån längs med Säveån med framförallt klibbal, där vissa uppnått ansenlig storlek bedöms utgör de främsta naturvärdena och där det finns flera skäl att vid en eventuell exploatering av området att överväga att ett område (buffertzon) längs med vattendraget förbli orört. Enstaka större träd av klibbal och vide (Salix sp.) förekommer även högre upp i området, vilka i dagläget besitter vissa naturvärden. Dessa naturvärden är dock i till stor del beroende av i de sammanhang de befinner sig i (ett mindre "naturområde"). Förändras detta sammanhang, exempelvis genom en exploatering med bebyggelse, kommer sannolikt på naturvärdet av dessa kvarvarande större träd också att minska. Vad avser den aktuella våtmarken i området bedöms inte utgöra en lämplig leklokal för salamandrar och grodor i och med att den sannolikt torkar ut regelbundet och är igenvuxen med vass och skogssäv. Inga salamandrar observerades i området.

3 Sida 3 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2013:12 Version

4 Sida 4 Inledning och bakgrund Alingsås kommun avser ta fram en detaljplan inför en eventuell exploatering av en lucktomt i centrala Alingsås. Syftet med inventeringen är att identifiera förekommande naturvärden samt hur man bör förhålla sig till dessa inför en eventuell exploatering. Särskilt fokus har legat på förekomst Figur 1. Överst: Översiktskarta över planområdets lokalisering i Alingsås. Nederst: Flygfoto över aktuellt planområde med befintlig våtmark inritad i ett ungefärligt läge. Höjdkurva visar anvisningen mellan de högre liggande partierna i norra delarna av planområdet och de lägre delarna av planområdets södra del ner mot Säveån.

5 Sida 5 och förutsättningar för amfibier och groddjur i området. Metod, resultat och diskussion Området fältbesöktes den 20 augusti Inventeringen genomfördes av Jonas Örnborg, anställd på Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. Området alla delar besöktes och dominerande arter noterades. På grund av områdets begränsade utbredning görs ingen uppdelning av delområden. Kartor i rapporten har publicerats med tillstånd från Lantmäteriet Gävle ( Lantmäteriet Medgivande I2013/0111). Området är beläget intill Säveån och omfattar cirka 5300 kvadratmeter (figur 1). Aktuellt område lutar ner mot Säveån och högsta punkten ligger vid Frostvägen. Största lutningen är i områdets norra delar där en brant skiljer av det nedanför liggande mer plana partiet som endast uppvisar en relativt sett svag lutning ner mot Säveån. Områdets lägst liggande område påträffas i dess östra del där en mindre sänka utgör den aktuella våtmarken i området (figur 1). Aktuell sträcka av Säveån (Vattenförekomst SE ) är enligt VISS 1 statusbedömd i enlighet med EU:s vattendirektiv och den aktuella bedömningen är att Ekologisk status i nuläget uppgår till Måttlig och Kemisk status uppgår till God (exklusive kvicksilver) och Ej god (inklusive kvicksilver) (VISS , Det föreligger därför en risk att aktuell sträckning ej uppnår god status 2021 i enlighet med EU:s vattendirektiv. Åtgärder i eller i närheten av vattendraget får därför ej medföra risk för att statusen av vattendraget försämras och försvårar för att uppnår god status Våtmarksområdet i aktuellt område ligger i den östra delen av planområdet (figur 2). Området är bevuxet med främst vass (Phragmites australis) och skogssäv (Scirpus sylvaticus). Vid besökstillfället var hela våtmarken uttorkad och inget synligt vatten observerades. Endast dy och gyttja befanns i våtmarken vid fältbesöket. Inga grodor eller salamandrar påträffades i eller i direkt anslutning till själva våtmarken. En trolig anledning till att våtmarken var uttorkad vid besökstillfället är sannolikt den nederbördsfattiga sommaren och det faktum att våtmarken helt eller delvis sannolikt tillförs vatten Figur 2 Del av våtmark bevuxen av skogssäv (Scirpus sylvaticus) avledningsrör för dagvatten som mynnar i anslutning till aktuell våtmark. 1 Vatten Informations System Sverige

6 Sida 6 via avledning av dagvatten från bostadsområdet ovanför via det rör som mynnar vid våtmarken (bild 2). Det extra tillskott av dagvatten som tillförs området direkt via dagvattenröret har sannolikt medfört att våtmarken brett ut sig mer än vad som annars skulle varit fallet. I planområdet påträffades två unga individer brungroda (åkergroda (Rana arvalis eller vanlig groda Rana temporaria). Eftersom bägge de påträffade individerna var unga och vanlig groda och åkergroda kan det emellanåt kan vara svåra att skilja åt är artbestämningen osäker. Utifrån de Figur 3. Sannolik vanlig groda (i jämförelse med åkergroda relativt sett bl.a. trubbig nos och betydligt mindre gräv tuberkel (pil) på bakfötterna). karaktärer som är artskiljande pekar det mesta dock åt vanlig groda. I och med att våtmarken i området befanns uttorkad bedöms dess potential som leklokal för grodor och salamandrar vara liten, och särskilt så för salamandrar som överlag vars yngelutveckling generellt sett är mer utdragen jämfört med exempelvis åkergroda och vanlig groda. Nederbördsrika somrar är det tänkbart att grodor enstaka år kan nyttja våtmarken som lek- och uppväxtlokal men det faktum att våtmarken åtminstone delvis försörjs av dagvatten som avleds från bostadsområdet ovanför bidrar till bedömningen att lokalen är mindre viktig i dessa sammanhang. Sammantaget bedöms därför lokalen vara mindre viktig för groddjur i området. En artlista på allmänt förekommande växter som observerades i området redovisas i tabell 1.

7 Sida 7 Tabell 1 Artlista över allmänt observerade arter i inom planområdet. Art Vetenskapligt namn Kommentar Skogssäv Scirpus sylvaticus I våtmark, rikligt Vass Phragmites australis I våtmark, rikligt Älggräs Filipendula ulmaria Allmänt Kanadensiskt gullris Solidago canadensis Hallon Rubus idaeus Berberis Berberis vulgaris Enstaka Röda vinbär Ribes rubrum Enstaka Träjon Dryopteris filix-mas Majbräken Athyrium filix-femina Spikblad Hydrocotyle vulgaris Jättebalsamin Impatiens glandulifera Fr.a. där trädgårdskompost tippats Vänderot Valeriana officinalis Brännässla Urtica dioica Kalmus Acorus calamus Vid stranden av Säveån Jättegröe Glyceria maxima Vid stranden av Säveån Förgätmigej släktet Myosotis sp. Vid stranden av Säveån Carex Carex sp Vid stranden av Säveån Dikeslånke Callitriche stagnalis Vid stranden av Säveån Vattenskräppa Rumex hydrolapathum Vid stranden av Säveån Gul svärdslilja Iris pseudacorus Vid stranden av Säveån Storrams Polygonatum multiflorum Fr.a. där trädgårdskompost tippats Snårvinda Calystegia sepium Hägg Prunus padus Trädskiktet, enstaka Klibbal Alnus glutinosa Trädskiktet, dominerande Rönn Sorbus aucuparia Träd- och buskskikt, enstaka Ask Fraxinus excelsior Träd- och buskskikt, enstaka. Rödlistad (VU) Skogsalm Ulmus glabra Träd- och buskskikt, enstaka. Rödlistad (VU) Lönn Acer platanoides Träd- och buskskikt, allmän Vide Salix sp. Träd- och buskskikt, allmän Druvfläder Sambucus racemosa Buskskikt, allmän Trädskiktet domineras av klibbal, vilka påträffas främst i de mer fuktiga partierna av området (våtmarken samt längs med Säveån). Ett par av dessa klibbalar har uppnått ansenlig storlek och med imponerande stamomkrets. Längs med stranden till Säveån påträffas de största klibbalarna som ofta uppvisar en grenad stam längt ner mot basen (figur 4). Klibbalens rötter längs med strandkanten är delvis blottlagda och fungerar delvis som erosionsskydd i strandbanken.

8 Sida 8 Figur 4. Bild t.v. Stam av klibbal uppdelad på tre stammar med imponerande sammanlagd storlek. A4 pärmen i bild är med som jämförelse. Bild t.h.: Blottlagda rötter av klibbal längs med Säveåns stränder bidrar till erosionsskydd i området. Flera av klibbalarna tillsammans med träd av vide (Salix sp.) bidrar med förekomst av död ved (stående och liggande) i området som är viktigt för bl.a. fåglar och insekter. Generellt sett är bevarandet och att man tillåter trädridåer längs med vattendraget viktigt av flera orsaker. En trädridå skuggar vattendraget, vilket leder till minskad produktion och därmed mindre problem med igenväxning och algblomning. Nedfallande löv utgör även en viktig födokälla för smådjur och insekter på botten, vilka i sin tur är en viktig födokälla för fisk och fågel. Beskuggningen håller även nere vattentemperaturen, vilket medför att mer syre kan finnas löst i vattnet och problem med syrefattiga/syrefria miljöer minskar. Dessutom skapar trädens rötter och grenar skyddande miljöer som både insekter och fiskar gärna använder samt att trädridåerna utgör viktiga spridningskorridorer för både växter och djur. I övrigt kan noteras att skogsalm och ask, vilka bägge två är rödlistade (VU) växer i området, dock observerades inga större träd av arterna utan det var främst yngre plantor i buskskiktet som observerades. I området förekommer även ett par stycken större träd av Salix sp. (videträd), vilka förutom att de ofta bidrar med död och döende ved, utgör en viktig nektar- och pollenkälla för insekter tidigt på våren innan övrig blomning kommit igång. Fältbesöket genomfördes utanför häckningssäsongen för fåglar, varför inga observationer av häckfåglar i området kunde göras. Observerade fåglar i området var främst sådana som födosökte och utgjordes av rödhake (Ertihacus rubecula), gärdsmyg (Troglodytes troglodytes), grönsiska (Carduelis spinus), ringduva (Columba palumba), bofink (Fringilla coelebs), björktrast (Turdus pilaris), större hackspett (Dendrocopos major), talgoxe (Parus major) och blåmes (Cyanistes caeruleus). Inga observationer av övriga däggdjur (inklusive eventuella bon/spår av hasselmus) gjordes. Dock observerades en mindre lya/jordhål i marken med relativt färsk spillning i utgångshålet. Vilken art som bodde/har bebott jordhålet är osäkert. Storleken på hålet pekar dock på ett djur mindre än grävling.

9 Sida 9 I branten ner mot de lägre delarna av området påträffades en hel del trädgårdsavfall som dumpats, både äldre och färskare material observerades. Sammanfattningsvis och sett i ett större perspektiv (kommunnivå) utgör området en lucktomt i ett annars tättbebyggt område, varför inga höga naturvärden förväntas påträffas i området. Närheten till Säveån medför dock att området uppvisar vissa kvalitéer sin litenhet till trots. Trädridån längs med Säveån med framförallt klibbal, där vissa uppnått ansenlig storlek bedöms utgör de främsta naturvärdena och där det finns flera skäl att vid en eventuell exploatering av området att överväga att ett område (buffertzon) längs med vattendraget förbli orört. Enstaka större träd av klibbal och vide (Salix sp.) förekommer även högre upp i området, vilka i dagläget besitter vissa naturvärden. Dessa naturvärden är dock i till stor del beroende av i de sammanhang de befinner sig i (ett mindre "naturområde"). Förändras detta sammanhang, exempelvis genom en exploatering med bebyggelse, kommer sannolikt på naturvärdet av dessa kvarvarande större träd också att minska. Vad avser den aktuella våtmarken i området bedöms inte utgöra en lämplig leklokal för salamandrar och grodor i och med att den sannolikt torkar ut regelbundet och är igenvuxen med vass och skogssäv. Inga salamandrar observerades i området..