Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Transkript

1 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens sydsluttning. Särskild inriktning har varit att undersöka hur förutsättningar är för groddjuret större vattensalamander (Triterius cristatus) inom området. Naturvärdesbedömningen visar på några små bäckar som har ett naturvärde, i övrigt består området av lövskog med mest bok (Fagus silvaticum) med enstaka inslag av ek (Quercus sp), Lind(Tilia cordata) samt klibbal (Alnus glutinosa). I buskskiktet förekommer hassel (Corylus avellana), brakved (Frangula alnus) och fläder (Sambucus niger). Den rödlistade Asken (Fraxinus excelsior) finns i området. Trädet har på grund av svampsjukdomar rödlistats i Sverige sedan 2010 i kategorin VU (sårbar), se nedan. Rödlistningen är en försiktighetsåtgärd då en framtida förekomst av trädarten är osäker (se nedan). Inom det aktuella området finns 1

2 5-10 askar (med stamomkrets >10 cm). Förekomsten här spelar en mycket liten roll för populationen ask. I övrigt finns inga kända fynd av rödlistade arter. Förutsättningen för en förekomst av större vattensalamander är osannolik. Inga vattensamlingar lämpliga för reproduktion finns, närmsta damm ligger ca 1 km från det aktuella planområdet vilket innebär att det är mindre sannolikt att några salamandrar finns i området. Arten trivs inte i rinnande vatten. Tidpunkten för naturvärdesbedömningen innebär att någon fältinventering av salamandrar inte har genomförts utan arbetet har inriktas mot att identifiera möjliga livsmiljöer för arten Naturvärdesbedömning Bakgrund Större vattensalamander är upptagen på EU:s så kallade artdirektiv. Sverige har därför ett extra ansvar att skydda livskraftiga populationer av arten t.ex. genom bevarande av lämpliga vattenmiljöer. Arten var tidigare upptagen på den nationella Rödlistan (fram till 2005). Efter att kunskapsläget förbättras är bilden att arten är väl spridd i södra Sverige så att något hot mot arten inte längre föreligger. Större vattensalamander är dock en god signalart på goda vattenmiljöer. Arten är beroende av såväl vattenmiljöer (dammar, småvatten) för sin reproduktion och larvutveckling som goda landmiljöer för födosök. Under april-maj uppehåller sig de vuxna djuren i vattnet, larverna utvecklas i våtmarkerna ända fram till septemberoktober. Under resterande del av sommaren och hösten finns salamandrarna i fuktiga landmiljöer med rejäla förnatecken på jakt efter skalbaggar, spindlar och andra småkryp. Övervintrar gör arten i håligheter i marken, stubbar, trädstammar, grunder eller stenrösen. Mosaikartade lövskogar, gamla hagmarker där de två olika miljöerna inte finns för långt ifrån varandra (< 500m) är goda livsmiljöer för salamandern. Vattnets ph bör inte understiga 5. Arten trivs inte i rinnande vatten typ bäckar. Uppdrag På uppdrag av Ängelholms kommun via Hans Jönsson, Exark arkitekter har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett delområde inom fastigheten Svenstorp 1:9. För avgränsningar se Samrådshandling Detaljplan för del av fastigheten Svenstorp 1:9 (Dnr ). Rapporten ska användas som ett underlag för detaljplanen. Uppdraget har inneburit fältbesök för identifiering av värdefulla biotoper och naturvärden. Intressanta fynduppgifter har inhämtas via Artportalen, Sveriges Lantbruks Universitet. Ytterligare kunskap kring området har kommit via Länsstyrelsen Skåne Län samt Historiska kartor (Riksantikvarieämbetet). 2

3 Metodik Information om historisk markanvändning, naturvärden och biologisk mångfald har inhämtats från olika myndigheters hemsidor. Området har fältinventerats vid ett tillfälle ( ). Då har särskilt lämpliga miljöer för salamandrar eftersökts och även andra naturvårdsintressanta biotoper har beskrivits. Naturvärden har identifierats enligt följande; Biotoper med särskilda värden, mindre områden med förekomst av rödlistade eller sällsynta arter. Med riklig förekomst av värdefulla substrat som död ved, källor, kalkpåverkan m m. Biotoper med värden, mindre områden med förekomst av livsmiljöer där diversiteten av arter är större än det förväntade för den omgivande miljön Historisk markanvändning På de historiska kartorna markeras området som lövskog och även del ängsmark finns med. I vissa delar av Skåne (skogsbygden) var så kallade stubbskottsängar vanliga. Bruket innebar att en lågskog av framför allt klibbal höggs ner i cykler om år. På så vis gynnades gräsväxten i perioder samtidigt som vedbränsle, lövfoder och klenvirke kunde skattas från marken. Alskogarna runt Svenstorp har sannolikt en sådan markhistoria. Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9 Området sluttar svagt från norr mot söder och är trädbevuxet, framför allt med bok (Fagus silvaticum) med enstaka inslag av ek (Quercus sp), Lind(Tilia cordata) samt klibbal (Alnus glutinosa). I buskskiktet förekommer hassel (Corylus avellana), brakved (Frangula alnus) och fläder (Sambucus niger). I fältskiktet förekommer mest vanliga arter som harsyra (Oxalis acetosella) och vårfryle (Luzula pilosa) vilket visar på en ganska trivial(vanlig) flora. Ett fåtal högstubbar (död ved) av bok finns, 2 st, Här och var rinner små bäckar längs sluttningen, 3 st, (<1m bredd). Vid fältbesöket sågs allmänna lövskogsarter som nötskrika (Garrius glandarius), talgoxe (Parus major) och nötväcka.(sitta europea). Området genomströvas av en del klövvilt som älg och rådjur. Även kaninspillning sågs i området. 3

4 Biotoper med särskilda värden Inga sådana biotoper har hittats. Biotoper med värden I områdets östra och västra kant och även mitt i rinner små bäckar längs sluttningen. Kring vattendragen finns ett lägre buskskikt och en del äldre höga träd. I området ytterkanter är avgränsat längs två sidor av stenmurar. Friluftsliv Området används i mycket begränsad omfattning av det rörliga friluftslivet. Kompensatoriska åtgärder Vissa askar och lindar kan hamlas och på så vis finnas kvar. Vid avverkning av området kan ett mindre antal liggande stammar (5-10 st) sparas som död ved i områdets ytterkant i en faunadepå. Stråk längs de små bäckarna i områdets västra och östra kant kan sparas för att underlätta passage genom området. Stenmurarna i områdets ytterkanter sparas. Kända uppgifter Via Artportalen finns inga kända fynd av rödlistade eller andra naturvårdsintressanta arter. I en översiktlig inventering av större vattensalamander i Skåne 2007 finns en lokal för arten noterad i Margaretetorp, fynd av även av mindre vattensalamander (Triterius vulgaris) i småvattnet. I närområdet, den omgivande skogsmarken finns en rik fauna av framför allt landsnäckor. Den föreslagna detaljplanen bedöms att påverka detta i mycket begränsad omfattning. Enligt Fornsök (Riksantikvarieämbetet) finns inga kända fynd inom området. Endast två markeringar, en gårdstomt och fynd av en flintmejsel, ca 250 söder om det nu aktuella området. Svenstorp 1:9 ligger inom det stora riksintresseområdet för Naturvård och riksintresseområde för Rörligt Friluftsliv Hallandsås. Området berörs av Svenstorps vattenskyddsområde. 4

5 Rödlistning innebär en analys av överlevnadsmöjligheterna för olika arter. Analysen följer internationellt uppställda kriterier från Internationella naturvårdsunionen och redovisas i femårsperioder för respektive land, den nu gällande nationella rödlistan är från Rödlistningskategorierna är hierarkiska där de arter som bedöms hamna i tabellens övre del löper störst risk att dö ut i landet. Arter inom kategorierna RE, CR, EN och VU benämns även som hotade. RE CR EN VU NT LC DD Utdöd Akut hotad Starkt hotad Sårbar Nära hotad Livskraftig, ej rödlistad kunskapsbrist Källor Stenberg, M. & Nyström, P. Större vattensalamander i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län 2009:8. 5

6 Bilaga 1 miljöbilder Fig. 1 Områdets östra del, bok och björk i blandning 6

7 Fig. 2 I de centrala delarna av området dominerar boken. Fig. 3 I västra kanten finns ett fuktstråk med enstaka större askar. Fig. 4 I områdets östra kant rinner en liten bäck. 7